Djurvänlig och Konkurrenskraftig Äggproduktion i Sverige Slutrapport 2011

Transkript

1 Djurvänlig och Konkurrenskraftig Äggproduktion i Sverige Slutrapport 2011 mars 2011 Slutrapport från projektet Djurvänlig och konkurrenskraftig äggproduktion i Sverige , sammanställd av Alexandra Herrmansson, Svenska Ägg och Åsa Odelros, Åsa Odelros AB. Projektet är delfinansierat med EU medel

2 1. Projekt Djurvänlig och konkurrenskraftig äggproduktion i Sverige Projektet Djurvänlig och konkurrenskraftig äggproduktion i Sverige var ett samarbetsprojekt mellan Svenska Ägg AB och Åsa Odelros AB. Projektstöd på högst kr har beviljats av Jordbruksverket Projektets journalnummer är Projektägare SFS Svenska Ägg Service AB vd Therese Schultz STOCKHOLM , fax therese.schultz@svenskaagg.se Projektledare Åsa Odelros Åsa Odelros AB Österåkersvägen HEDESUNDA tel , asa@odelros.se 2. Kontaktpersoner Therese Schultz, SFS Svenska Ägg Service AB tel , therese.schultz@svenskaagg.se Åsa Odelros, Åsa Odelros AB tel , , asa@odelros.se Alexandra Hermansson, SFS Svenska Ägg Service AB Tel , alexandra.hermansson@svenskaagg.se

3 3. Sammanfattning Vi har det sista decenniet följt stora förändringar inom svensk äggproduktion. Först omställningen till nya och godkända produktionssystem som var klar år Efter omställningen följde några år av försämrad lönsamhet vilket i sin tur har lett fram till den storleksrationalisering vi ser idag. Förändringarna har medfört ett stort behov av informations och kunskapsöverföring inom områden som djurvälfärd och produktionsoptimering. Projektets aktiviteter Vi genomförde med råge de aktiviteter vi hade planerat i ansökan och projektplanen. Projektet har dessutom initierat samarbeten och stimulerat nätverksbyggande med olika aktörer. Vi har också lagt extra arbetsinsatser för att kunna slutföra projektet på ett bra sätt. Delprojekt 1: Utbildningsdagar och övriga informationsinsatser Totalt sju utbildningstillfällen med spridning över hela landet genomfördes i januari februari Föreläsningar i samband med Svenska Äggs stämma och kontaktdagar, totalt 3 tillfällen. Fördjupande artiklar i tidningen Fjäderfä. Övrig rådgivning/information Rådgivningsforum äggproduktion på Sammanställning av rådgivningsmaterial som ska vara tillgängligt på hemsidan. Delprojekt 2: Forum djurvälfärd Mötesplats för information och erfarenhetsutbyte. Delprojekt 3: Nulägesanalys djurvälfärd svensk äggproduktion I detta delprojekt ville vi gå vidare med en fördjupad nulägesanalys över djurvälfärden i svensk äggproduktion. Analysen har resulterat i förslag på mål och strategier för att främja en positiv utveckling. Resultat Resultatet i korthet är 106 deltagare på åtta kursdagar en omfattande informations och faktadatabas på Svenska Äggs hemsida under fliken Äggproduktion ett nytt samarbete i Forum djurvälfärd där forskare, producenter och rådgivare diskuterar tillsammans, samarbetet har resulterat i forskningsansökningar rörande b l a ljus, strömedel och unghönsuppfödning. delrapporten Nulägesanalys som föreslår mål och strategier för att främja djurhälsa och lönsamt äggföretagande.

4 Detta projekt har varit ett samverkansprojekt vilket har gett oss en del nya erfarenheter som vi gärna förmedlar till andra projekt: Det är viktigt i samarbetet att alla deltagande har samma syn på vad ett projekt innebär Ta tid i början med att dra upp gemensamma ramar Bestäm, förankra och följ upp projektets arbetssätt kontinuerligt En utförlig och konkret projektplan är till stor nytta som styrdokument under projekttiden Samarbete mellan flera aktörer ger ömsesidig nytta av varandras erfarenheter och kontaktnät. Det är positivt med projekt som löper över en längre tid med längre planeringshorisont. Det är bra med stora övergripande projekt med flexibilitet och möjlighet att belysa aktuella frågor som dyker upp i branschen. 4. Projektets arbetsgrupp och samarbeten med andra aktörer Projektet är ett samverkansprojekt mellan Svenska Ägg och Åsa Odelros AB, Svenska Ägg var projektägare och Åsa Odelros projektledare. De huvudsakliga arbetsuppgifterna utfördes av Projektgruppen eller projektets arbetsgrupp bestod av Alexandra Hermansson, Svenska Ägg samt Åsa Odelros, Åsa Odelros AB. Projektgruppen ansvarade för att driva projektet operativt enligt fastställd projektplan, samt utforma detaljerad arbetsplan. Projektets styrgrupp ansvarade för att tidsplan och ekonomiska förutsättningar följdes. Styrgruppen bistod vid upprättandet av projektplanen. Styrgruppen bestod av följande personer: Therese Schultz, Svenska Ägg, Jan Nerelius, LRF och Åsa Odelros, Åsa Odelros AB. Referensgruppen var bollplank till projektgruppen och ansvarade för att säkerställa relevansen och verklighetsanknytningen i projektets olika delar. I referensgruppen ingick följande äggproducenter: Charlotte Norrman Oredsson, Skea gård; Sven Ove Johansson, Risabacka; Lennart Andersson, Håle Lantbruks AB och Jenny Granefeldt, Jussö gård Projektet har samarbetat med forskare, rådgivare, producenter, veterinärer och andra aktörer i branschen såsom inredningsförsäljare och kläckerier. Projektet har också samarbetat med myndigheter och organisationer som t ex Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Länsstyrelser, Hushållningssällskapet, LRF mfl 5. Projektidé År 2008 fanns det 5,7 miljoner värphöns i Sverige. Skåne, Östergötland, Västergötland samt Halland är de mest hönstäta regionerna. Antalet värphönsbesättningar i Sverige har stadigt minskat under senare år, samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat. År 2005 fanns ca 93 % av alla värphöns i 210 besättningar, med fler än höns. En orsak till strukturrationaliseringen är den nyligen genomförda omställningen till djurvänligare inhysningssystem. En annan orsak är helt enkelt stordriftens lönsamhetsfördelar. Utvecklingen mot större och större enheter innebär att det är fler anställda inom äggproduktionen. Ett faktum som medför en ökad omsättning av personer som

5 hanterar djuren och produktionen. Större enheter innebär också ökad sårbarhet vid smittspridning, det behövs kunskap och god beredskap vid t ex utbrott av epizootier och zoonoser. Ca 40 % av värphönsen finns i inredd bur, övriga 60 % återfinns i frigående system. Cirka 9 % av produktionen är ekologisk (2008). Omställningen har väsentligen ökat andelen höns i frigående system, vilket innebär större variation i produktionsresultaten mellan olika omgångar. Frigående inhysningsformer ställer större krav på djurskötarens kompetens, inredning, stallklimat, foder mm Inhysningsformen innebär också utmaningar när det gäller att hålla god stallhygien, framför allt med avseende på parasitförekomst (spolmask). Mot bakgrund av ovanstående finns ett stort behov av informations och kunskapsöverföring inom områden som djurvälfärd (smittskydd och djurskydd) produktionsoptimering (management inklusive produktionsuppföljning). 6. Projektets målgrupp och syfte Huvudmålgrupper var äggproducerande företagare i Sverige (ägare och deras anställda) samt olika aktörer verksamma inom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning inom svensk äggproduktion. Majoriteten av de som deltagit i kompetensutvecklingen var mellan 25 och 50 år, varav ca 30 % var kvinnor. Mest nytta av projektet har landets äggföretagare haft då de berörts direkt av projektets informationsaktiviteter. Syfte Projektet har haft som uppgift att understödja en fortsatt positiv utveckling av djurvälfärden och övriga parametrar som stimulerar produktionsoptimering. För att åstadkomma detta har projektet genomfört informationsaktiviteter som bidrar till att öka intresset för djurvälfärdsfrågor och produktionsoptimering på gårdsnivå. T ex kursdagar där ekonomi och produktionsuppföljning stod på programmet. Syftet med projektet var: Att utveckla och öka intresset för djurvälfärden Att utveckla och öka intresset för produktionsoptimering Att underhålla och skapa nya nätverk mellan äggproducenter Att främja informations och erfarenhetsutbyte med olika aktörer verksamma inom kunskapsuppbyggnad och informationsöverföring. Projektet bidrog i hög grad till att: Öka tillgängligheten och spridningen av befintlig och beprövad vetenskap, genom forum på hemsidan Öka intresset för anslutningen till frivilliga och förebyggande djuromsorgsprogram, genom rådgivningsbrev och kursdagar Öka förutsättningarna för effektivare informationsutbyte mellan olika aktörer verksamma i äggproduktionen, genom Forum forskning samt Öka kunskapen om parametrar som påverkar djurvälfärden, genom Nulägesanalys 2010

6 Projektets aktiviteter, genomförande och tidsplan Tidsplanen har följts enligt projektplanen med undantag för ett mötesdatum Forum djurvälfärd som planerats till hösten 2010 fick flyttas fram i tiden till februari Det medförde också att projektets slutdatum för betalningar flyttades fram men klardatum den 30 mars kvarstår enligt ursprunglig planering. Projektet slutredovisar lite större kostnader än ursprunglig planering. Detta beror på att egen personal fick ta hastigt inkomna brådskande arbetsuppgifter rörande smittskydd och omsorgsprogram i första hand. Det är en liten bransch och med endast en anställd personal är det situationer som uppkommer. Lösningen i projektet blev att ta in extern personal på konsultbasis. Detta har inte påverkat arbetsuppgifterna men dock kostnaderna, se även under rubriken projektets finansiering. Nedan följer en sammanställning av projektets utförda aktiviteter:

7 Tabell 1. Genomförda aktiviteter Aktivitet Datum Plats Antal deltagare Andel kvinnor Utländsk härkomst Information på hemsidan sammanställda faktaartiklar >93 olika >2000 Föreläsningar Föreläsning Energi av gödsel Kontaktdagar 2009 Gtbg % Föreläsning Ljus Stämma 2010 Gotland % Föreläsning Foder Stämma 2010 Gotland % Föreläsning internationell utblick Kontaktdagar 2010 Växjö % 1 person Kursdagar Halland % Kursdag, Hccp äggpackerier Norsholm % Kursdag, Smittskydd, äggbildning Kristianstad 9 33 % Kursdag, Smittskydd, äggbildning Umeå 8 38 % Kursdag, Smittskydd, äggbildning Gotland 8 13 % Kursdag, äggekonomi, ljusets roll Skara % Kursdag, foder och värpstart Hallsberg % Kursdag, Smittskydd, äggbildning Uppsala % Summa % Forum Djurvälfärd % Forum Djurvälfärd % Artiklar Befjädring var står vi idag? Utan mörker inga ägg Kvalster Ut med ekohönsen Rapport från utbildningsdagar ( extra ) Vatten är livsviktigt, del Inställning och rengöring vatten, del Rådgivningsbrev för utskrift Vid personlig kontakt Energi av gödsel 5 Viktigt med bra rutiner 20 Produktionsuppföljning och kalkyler 20 Kadaverhantering 30 Avlivning med koldioxid 10 Sjukdomar hos värphöns 5

8 Information och rådgivningsforum på hemsidan Projektet har skapat ett rådgivningsforum på det möjliggör kostnadseffektiv spridning och tillgänglighet av aktuell information och rådgivning. Forumet hanterar frågor inom djurhälsa, djurskydd, produktionsoptimering, produktionsekonomi m.m. Projektet har också tagit fram rådgivningsmaterial, i form av sex olika rådgivningsbrev som är tillgängliga på hemsidan samt kunna skrivas ut för att ha med i rådgivningssituationer. Kursdagar Vi har under projekttiden genomfört sammanlagt åtta kursdagar. Det fanns ett behov av att förlägga kursdagarna med en bra geografisk spridning och det resulterade i ett extra tillfälle. Kursdagarna har tagit upp aktuell och fördjupad information om b la produktionsuppföljning, ekonomi och djurhälsa. Kursorter var Halland, Kristianstad, Norsholm, Skara, Hallsberg, Uppsala, Umeå och Gotland. Sammanlagt har 106 producenter deltagit. Kursdeltagarna var nöjda och gav kursledningen ett medelbetyg på 4.0 av fem möjliga poäng i kursutvärderingen. Föreläsningar Fyra stycken föreläsningar har genomförts vid tre tillfällen i samband med Svenska Äggs stämma och kontaktdagar. Sammanlagt har deltagandet varit 113 företag per branschmötestillfälle. Artiklar I den ursprungliga projektplanen räknade vi med att publicera fem stycken artiklar i Tidningen Fjäderfä under projekttiden. Sex artiklar var av en i två delar har publicerats. Vi har också skrivit en kort sammanfattning från kursdagarna. Befjädring var står vi idag?, nr 3/2010 Varierande lösningar för utplockningen, nr 10/2008 Utan mörker inga ägg, nr 3/2010 Det Röda Hönskvalstret nr 4/2010 Vatten är livsviktigt del 1, i nr 8/2010 del 2 i nr 9/2010 Delprojekt 2 Genom mötesplatsen Forum djurvälfärd har projektet bidragit till att stärka informations och erfarenhetsutbyte mellan Svenska Ägg, rådgivare, forskare och andra aktörer verksamma inom äggproduktionen. De två mötestillfällena under projektperioden har belyst aktuella frågeställningar som befjädring, fiber i värphönsfoder, uppfödning av unghöns mm, se bilaga 1. Delprojekt 3 Projektet har genomfört en enkät där svar från 46 äggproducenter har sammanställts. Delrapporten, se bilaga 1, ger förslag på mål och strategier för att främja en positiv utveckling av utvalda

9 djurvälfärdsparametrar under kommande år. Upplägg och resultat har diskuterats med forskare och producenter vid Forum Djurvälfärdsmöten. 7. Projektets mål och resultat Målen i projekten har uppfyllts. Målsättningen var att projektet under projektperioden skulle uppnå; Mål Uppnått resultat 15 deltagare/ kurstillfälle 13 deltagare per kurstillfälle 36/ aktivitet om föreläsningarna inkluderas Producera 5 stycken artiklar Utveckla ett internet baserat forum Etablera ett nytt forum kring Djurvälfärd 6 artiklar har publicerats Fliken Äggproduktion på Forum Djurvälfärd 2 möten Genomföra en nulägesanalys av djurvälfärden Delrapport Nulägesanalys 2010 Uppnå en anslutning om 70 företag i RegÄgg 83 företag, 36 % av producenterna och hönsplatser är anslutna Projektet har gynnat miljö och hållbar utveckling genom att ha med tema energi, energieffektivisering och biogas vid utbildningstillfällen. Vi har i största möjliga utsträckning valt att använda miljövänliga alternativ när det gäller resor och resurshushållning och förbrukningsmaterial. Projektet har främjat kompetensutveckling vilket var relaterat till uppsatta mål. På kurser och vid möten har vi informerat och diskuterat olika frågeställningar som påverkar djurvälfärden. Vid utbildningsaktiviteter har vi träffat 507 deltagare, som ökat sitt engagemang och sin kunskap om djurvälfärd. I tidningen Fjäderfä har artiklar om djurvälfärd nått fler än personer. 8. Mätbara resultat Byggandet av nya hönsplatser har ökat under Den inhemska produktionen av skalägg har ökat med 7,7 % under Det är också glädjande att konstatera att konsumtionen av ägg ökar. Exporten har också ökat. Under sommaren 2010 har priset på foder stigit vilket kan komma att påverka priset på ägg framöver. Aktuell kläckningsstatistik tyder på att svensk äggproduktion kommer att ligga kvar på en hög nivå under nästa år.

10 Tabell 2. Mätbara resultat Mätbara resultat Antal nya företag Antal bevarande arbetstillfällen Antal nya arbetstillfällen Resultat direkt kommentar efter projekt 14 Män Yngre än 25 år 0,5 Halvtid 25 år eller 10 Heltid äldre Kvinnor Yngre än 25 år 10 Halvtid 25 år eller äldre 0 Män Yngre än 25 år 22 Heltid 25 år eller äldre 7 Halvtid Kvinnor Yngre än 25 år 4 Halvtid 25 år eller äldre 6 Heltid Antal deltagare i utbildningar Män Yngre än 25 år år eller äldre 20 Kvinnor Yngre än 25 år år eller äldre 7 9. Spridning av projektets resultat Resultaten från projektet har spridits via hemsidor, medlemsutskick och nätverk. Tidningen Fjäderfä har regelbundet informerat om aktiviteter och andra händelser i projektet. På kurser och andra informationsmöten har projektet presenterats och diskuterats. Det har också varit viktigt för projektledningen att vid dessa tillfällen få synpunkter från producenterna för det fortsatta arbetet i projektet. Efter projektets slut kommer framtaget material finnas tillgängligt att beställa från SFS Svenska Ägg och projektets kontaktpersoner. Vid projektets slut lämnas erfarenheter och frågeställningar över till flera olika aktörer knutna till äggbranschens ordinarie verksamhet. Det ger i sig en bred förankring till fortsatt verksamhet med nya teman och mål. 10. Projektets finansiering Projektet har finansierats av projektstöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, kr inom målområde 6, Djurvälfärd, och inom målområde 8, Företagsutveckling inom de gröna näringarna. Övrig finansiering består av deltagaravgifter på sammanlagt kr. Enligt projektansökan beräknades deltagaravgifterna till kr, se nedan. Som nämnts ovan slutredovisar projektet större kostnader kr, än ursprunglig planering, kr. Detta beror på att egen personal fick ta hastigt inkomna brådskande arbetsuppgifter rörande bl a smittskydd och omsorgsprogram i första hand. Det är en liten bransch och med endast en anställd personal är det situationer som uppkommer. Lösningen i projektet blev att ta in extern personal på konsultbasis. Detta har inte påverkat det praktiska genomförandet av projektet d v s allt som var planerat har också genomförts. Det har dock påverkat fördelningen mellan löner, indirekta kostnader och övriga kostnader.

11 I och med denna slutredovisning rekvirerar vi nu återstående belopp på kr av totalt kr beviljat av Jordbruksverket. Projektägaren tar de ökade omkostnaderna för projektets genomförande. Finansiering: Prel utfall Budgeterat Intäkter Projektstöd Jordbruksverket SEK SEK Kursavgifter SEK SEK Utgifter Totala projektkostnader enl redovisning SEK SEK Resultat SEK 0 SEK Kostnadsfördelning: Prel utfall Budgeterat Löner SEK SEK Övriga kostnader SEK SEK Indirekta kostnader SEK SEK Summa SEK SEK 11. Slutsatser Till mervärdena i projektet räknas en god uppslutning vid aktiviteter som rör kompetensutveckling och att deltagarna var nöjda. Vi är också stolta över att kunna hänvisa till faktadatabasen under fliken Äggproduktion på Svenska Äggs hemsida. Det finns mycket bra information där och arbetet med att lära alla att hitta dit kommer att fortsätta efter projektets slut. Positivt är också att mötesplatsen Forum forskning och Nulägesanalysen redan resulterat i ett beviljat och igångsatt forskningsprojekt Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning. Ytterligare två nya forskningsansökningar inom prioriterade djurvälfärdsområden kommer att göras under Det är värdefullt att projektet har hjälpt till att bygga en brygga mellan två världar, branschen och forskningen. Samarbete mellan flera aktörer ger ömsesidig nytta av varandras erfarenheter och kontaktnät. I synnerhet i en liten bransch som äggnäringen är. Vi kan konstatera att samarbete tar tid, men det är positivt att slutresultatet blir bättre än vad var och en skulle ha kunna åstadkomma på egen hand. Andra erfarenheter är att det är positivt med projekt som löper över en längre tid med längre planeringshorisont. Det är bra med stora övergripande projekt med flexibilitet och möjlighet att belysa aktuella frågor som dyker upp i branschen.

12 Slutligen Projektet har genom sina aktiviteter förhoppningsvis satt fotavtryck lite varstans i vårt avlånga hönsland. En projektperiod går mot sitt slut men frågorna kring hönans välfärd och företagens utvecklingskraft kommer inte att tystna för det! Bilagor 1. Nulägesanalys Sammanställning kursutvärderingar