Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod GIX511 Dnr 2003:56au Beslutsdatum Childhood and Youth Culture in transition

Transkript

1 Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod GIX511 Dnr 2003:56au Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Barn- och ungdomskultur i förändring Childhood and Youth Culture in transition Historia, sociologi, media- och kommunikationsvetenskap Poängtal 40 Nivå 1-40 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Inriktningen ingår i lärarutbildningen. Kan även läsas som fristående kurs i mån av plats. Standardbehörighet B Syftet är att den studerande ska ges möjlighet att sätta sig in i och förstå hur barns och ungdomars livsvillkor och kulturella identiteter ser ut och formas i olika sammanhang. Målsättningen är vidare att den studerande med en hjälp av ett kombinerat historiskt och samhälleligt perspektiv lär sig att analysera och förstå de förändringar som sker. Problemställningarna behandlas mot bakgrund av deras betydelse för, och förhållande till, skolan som central samhällelig institution. Kursen ska ge den studerande en vetenskaplig och didaktisk grund samt orientering i användandet av IKT i undervisningen. Studierna sker i integrerad form där teoretiska moment varvas med verksamhetsförlagd utbildning. Innehåll Kursen omfattar följande delkurser: Delkurs 1. Barn och ungdom i historien I (5p) Kursen behandlar framväxten av skolan och andra för barn och ungdomar centrala institutioner och organisationer. Kursen tar också upp hur barns och ungdomars generella livsvillkor samt förutsättningarna för lärandet och insocialiseringen i samhället har förändrats.

2 Delkurs 2. Barn och ungdom och sociala och kulturella förändringar, (5p) Mot bakgrund av de senaste decenniernas samhällsomvandlingar problematiseras förhållandena mellan institutionerna skola arbetsmarknad, skola-familj, skola-kultur- och fritidspolitik samt hur detta påverkat barns och ungdomars reella möjligheter och begränsningar till lärande i vid bemärkelse. 2 Delkurs 3. Barn och ungdom och media. (5p) Medierna ingår numera som en viktig del i barns och ungdomars vardag. Genom medierna får de möta verkligheten och ta emot intryck från det omgivande samhället och i ett vidare perspektiv vad som händer i världen. Hur vi kommunicerar och uppfattar mediernas budskap är därför en viktig förutsättning för att förstå på vilket sätt medier utgör en viktig del i barn- och ungdomskulturen. Kursen introducerar grunderna i kommunikationsteori och tar fasta på medieinstitutionernas roll i samhället som en förmedlare av samhällets bilder av barn och ungdomar. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning I. (5p) Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ge den studerande möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaper som förmedlas inom kursen. Målsättningen med denna första del av den verksamhetsförlagda utbildningen är att de studerande ska få insikter i hur olika icke-skolbaserade institutioner och verksamheter som vänder sig till barn- och ungdomar arbetar med och förhåller sig till dessa grupper. I samarbete med handledare eller annan person vid de mottagande verksamheterna genomför den studerande ett självständigt arbete utgående från problem- och frågeställningar som tas upp under de första delkurserna. Det självständiga arbetet redovisas som rapporter vilka behandlas vid seminarier. Delkurs 5. Barn och ungdom och historieanvändning. (5p). Kursen tar upp hur de sociala och kulturella villkoren för barn och ungdomar har förändrats samt diskuterar och analyserar bakgrunden till dessa förändringar. Med hjälp av ett fördjupat studium av några valda områden diskuteras och analyseras hur barn och ungdomar framställts i olika sammanhang samt hur dessa bilder och representationer har skapats. Bland annat diskuteras generationsproblematiken och olika former av normbrott. Delkurs 6. Levda kulturformer och sociala förändringar. Perspektiv på barns och ungdomars självförståelse och sociala praktik. (5p) Delkursen hanterar frågan om de ungas livsvillkor och kulturformer relaterade till sfärer som är eller kommer att bli centrala i deras liv skola, arbetsmarknad, kultur och fritid liksom familj. De teoretiska perspektiv som behandlas appliceras på frågor om smak, livsstilar, sociala identiteter, social differentiering och social integration. Social produktion och reproduktion kommer att diskuteras utifrån olika analytiska kategorier som klass, kön, etnicitet, sexualitet, geografisk ort etcetera.

3 Delkurs 7. Den medialiserade vardagen. (5p) I fokus för delkursen står barns och ungdomars användning av medier, inte bara som publik utan även som social aktör. Kompetensen att använda medier skiftar med ålder och tillgång till olika medier. Publiken tolkar och skapar mening av mediernas budskap, vilket betyder att samma innehåll kan få olika innebörd beroende på individ och social kontext. Mediainnehållet bearbetas och används av barn och ungdomar i deras vardag och i deras olika aktiviteter. Hur använder t ex tonåringar sportprogrammen på TV eller hur hanterar de musik- och modereklam i skapandet av identitet och av relationer? Delkursen innehåller också etnografiska exempel som syftar till att ge metodiska förutsättningar inför VFU:n. Delkurs 8. Verksamhetsförlagd utbildning II. (5p). Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ge den studerande möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaper som förmedlas inom kursen. Målsättningen med denna del av den verksamhetsförlagda utbildningen är att de studerande ska tillbringa tid tillsammans med och delta i barns och ungdomars vardagsliv. Avsikten är att studera och analysera hur dessa ser på och använder historia; hur de förhåller sig till frågor om skola, familj, framtid, kultur- och fritid etc.; samt hur de använder och ger mening åt olika former av mediainnehåll. I samarbete med handledare eller annan person vid de mottagande verksamheterna genomför den studerande ett självständigt arbete utgående från problem- och frågeställningar som tas upp under de första delkurserna. Det självständiga arbetet redovisas som rapporter vilka behandlas vid seminarier. 3 Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. Läromedel Delkurs 1 Poängtal Barn och ungdom i historien 5 poäng Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Heywood, Colin Enberg, Johanna, Kälvemark, Sofia & Ohlander, Ann-Sofie A History Of Childhood. Children and Childhood in the West from Medieval to Modern Times. Polity Press Den bästa generationen? Stockholm: Raben Prisma Holmdahl, Barbro Tusen år i det svenska barnets historia. Lund: Studentlitteratur Referenslista Ariès, Philippe Barndomens historia. Stockholm

4 Berggren, Henrik Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet Stockholm Bjurman, Eva-Lis Barnen på gatan. Stockholm Bjurström, Erling Generationsupproret. Ungdomskulturer, ungdomsrörelser och tonårsmarknad från 50-tal till 80-tal. Stockholm Estrada, Felipe & Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund Flyghed, Janne (red) Fornäs, Johan, Lindberg, Ungdomskultur: Identitet och motstånd. Stockholm Ulf & Sernhede, Ove Franzén, Mats (red) Från flygdröm till swingscen. Ungdom och modernitet på 1930-talet. Lund Frykman, Jonas Dansbaneeländet. Ungdomen, populärkulturen och opinionen. Stockholm Gillis, John R Youth and History. Tradition and Change in European Age Relations, 1770 Present. London Jonsson, Birgitta (red) Så tuktas ungdomen. Forskning om ungdom och den Levi, Giovanni & Schmitt, Jean-Claude (eds) Lundmark, Lars- Erik/Stridsman, Kjell (red) offentliga sektorn. Stockholm A History of Young People in the West. Volume Two. Stormy Evolution to Modern Times. Cambridge, Mass. and London Sen kommer en annan tid. En antologi om barns och ungdomars livsformer. Stockholm Mitterauer, Michael Ungdomstidens sociala historia. Göteborg Mitterauer, Michael Ungdomstidens sociala historia. Göteborg Ohlsson, Lars B & Swärd, Ungdom som samhällsproblem. Lund Hans Ohlsson, Lars B Bilden av den Hotfulla ungdomen. Om ungdomsproblem och om fastställandet och upprätthållandet av samhällets moraliska gränser. Lund Olson, Hans-Erik Sandin, Bengt Sundkvist, Maria Swärd, Hans Wennhall, Johan Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi?. Lund Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer Lund De vanartade barnen. Mötet mellan barn och föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd Linköping Mångenstädes svårt vanartad Om problem med det uppväxande släktet. Floda Från djäkne till swingpjatt. Om de moderna ungdomskulturernas historia. Uppsala Delkurs 2 Kursens benämning Barn och ungdom och sociala och kulturella förändringar, dk 2 Poängtal 5 poäng Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor

5 Andersson Lars Gustaf, Persson Magnus, Thavenius Jan Bunar Nihad & Trondman Mats (red) Furlong Andy & Cartmel Fred Brembeck, Helen Willis, Paul Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur Varken ung eller vuxen. Samhället idag är ju helt rubbat. Stockholm: Atlas Young People and Social Change. Individualization and Risk in Late Modernity. Buckingham: Open University Efter Spock. Uppfostringsmönster idag. Göteborg: [Etnologiska institutionen, Univ.] Etnologiska fören. i Västsverige 1992 Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda Bokförlaget s Kapitel 1, 2 och 3. s. 248 s Stencilmaterial What do you want to be when you grow up? s. 15 Referenslitteratur Sennett, Richard När karaktären krackelerar. Människan i den nya ekonomin. Stockholm Svallfors, Stefan Sidospår : essäer om klass & politik. Umeå Persson, Magnus (red) Populärkulturen och skolan. Lund 2000.

6 6 Delkurs 3 Författare/red. Bengtsson, C, m fl Dimbleby, R & Burton, G, Barn, ungdom och medier, 5 p Titel, förlag och utgivningsår Möten på fältet. Kvalitativ metod i teori och praktik. MKV, Lunds universitet Kommunikation är mer än ord. Studentlitteratur(grundbok), 1998 Sidor Kapitel 4, 6, 7 och delar av kap. 8, ca 75 sidor Kapitel 1-5, 230 Ehn, B & Löfgren, O Forsman, Michael Rönnberg, Margareta Kulturanalyser, Gleerups, 2001 Från klubbrum till medielabyrint, Stiftelsen Etermedierna i Sverige TV är bra för barn, Ekerlids Förlag, Kompendium, Medier Barn- och Ungdomskulturer Distribueras genom institutionen ca 70 sidor Totalt ca 1100 sidor Delkurs 5 Barn och ungdom och historieanvändning, 5 p Författare/red Titel, förlag och utgivningsår Sidor Aronsson, Peter (red) Aronsson, Peter & Larsson, Erika (red) Brown, Joshua Karlegärd, Krister & Karlsson, Klas-Göran (red) Makten över minnet. Historiekultur i förändring. (Lund 2000) Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. (Växjö 2002) Into the Minds of Babes: Children s Books and the Past. (i Presenting the Past. Essays on History and the Public, Benson & Brier & Rosenzweig (red) (1986) s Historiedidaktik (Lund 1997) Stencilmaterial 100

7 Delkurs 6 Levda kulturformer och sociala förändringar. Perspektiv på barns och ungdomars självförståelse och sociala praktik, 5 poäng 7 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Bjurström, Erling Brembeck, Helene (red) Nilsson, Per Kompendium på ca 100 sidor Högt & Lågt smak och stil i ungdomskulturen Boréa Umeå 1997 Det konsumerande barnet Etnologiska föreningen i Västsverige Fritid i skilda världar Ungdomsstyrelsen s. Anvisade kapitel cirka 150 s. 240 s. 221 s.

8 8 Författare/red. Delkurs 7 Gillespie, M Titel, förlag och utgivningsår DEN MEDIALISERADE VARDAGEN, 5 p Television, Ethnicity and Cultural Change. Routledge, 1995 Sidor 209 Carlsson & Feilitzen Metodlitteratur : Bengtsson C, m fl. Jacobsen, Jan Krag Våld från alla håll, Symposion, 1993 Möten på fältet. Kvalitativ metod i teori och praktik. MKV, Lunds universitet. Beställs genom Sociologiska Institutionen, Box 114, LUND eller Intervju Konsten att lyssna och fråga, Studentlitteratur, Johansson, Barbro Johnsson-Smaragdi, Ulla Johnsson-Smaragdi, Ulla Kom och ät! - Jag ska bara dö först.. Etnologiska föreningen i Västsverige, Rapport nr 31, 2000 From a homogeneous to a heterogenous media world access and use of media among teenagers over three decades, Institutionen för samhällsvetenskap, Rapport nr 10, 2001 eller Young people & New Media in Sweden, Institutionen för samhällsvetenskap, Rapport nr 11, ca 30 ca 30 Välj metodbok : antingen Bengtsson m fl., eller Jacobsen. Välj rapport 10 eller 11 Johnsson- Smaragdi. Totalt ca sidor Examination Betygsättning Examination sker genom paper, gruppredovisningar och rapportskrivning. Vid betygssättningen används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Övrigt

9 9