Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod HBA101 Dnr 06:84D Beslutsdatum Bruk och brukare av historia i akademi och samhälle

Transkript

1 Institutionen för humaniora Kursplan Kurskod HBA101 Dnr 06:84D Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Bruk och brukare av historia i akademi och samhälle Use and users of History in the Academy and Society Svenska Historia Poängtal 20 ECTS-poäng 30 Nivå 1-20 Inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i Programmet för historiebruk och historieförmedling, magisterprogram med ämnesbredd, 40 poäng. Gäller från Förkunskaper Syfte För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Programmet för historiebruk och historieförmedling. Kursen syftar till att de studerande förvärvar kunskaper om och färdigheter i hur historia brukas i och utanför akademin. Den syftar även till att de studerande förvärvar insikter om förhållandet mellan den enskildes historiebruk och den historia som produceras i samhällelig regi. De studerande tränas i att aktivt förhålla sig till kulturarvet i vidaste mening och övar sig i ett analytiskt och praktiskt förhållningssätt till historia som lärprocess i t.ex. skola, landskap, arkiv, museer eller populärkultur. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. Innehåll Obligatoriska kurser Delkurs 1: Historiekultur och historiebruk, 5 p. Med utgångspunkt från att förstå den roll historia spelar i samhället introduceras några nyckelbegrepp för att kunna urskilja och

2 2 diskutera historiebruk inom skilda samhällsområden. En rad mindre övningar tränar fortlöpande förmågan att tillämpa de teoretiska insikterna. Delkurs 2: Platsens historia - miljö och minne, 5 p. De studerande skall ges tillfälle att tolka, analysera, använda och berätta historia med utgångspunkt från en plats eller miljö. Deltagarna skall även lära sig att söka, bearbeta och tolka olika typer av historiskt källmaterial samt ges tillfälle att analysera hur olika epoker och händelser gestaltats genom platser i olika sammanhang. Valbara kurser: Fördjupningar inom olika sektorer av samhällets historieförmedling; arkiv, muséer, skola, populärkultur eller valfritt område. Två kurser ska väljas. Fördjupningen kan med fördel riktas mot ett kommande projektarbete. Undervisning garanteras ej. Alternativ delkurs : Att forma det förflutna historiebruk vid kulturarvsinstitutioner, 5 p. Med utgångspunkt från både litteratur om och egna analyser av historiska representationer ska de studerande reflektera över och analysera hur kulturarvet bevaras, vårdas och förmedlas. Intresset riktas främst mot att utveckla ett aktivt förhållningssätt till kulturarvsinstitutionernas urval och gestaltning av det förflutna. Alternativ delkurs: Historia i populärkultur, 5 p. Delkursen innehåller en teoretisk del där populärkultur och historiebruk behandlas, samt en praktisk del där de studerande analyserar och arbetar praktiskt med flera typer av populärkulturell historieförmedling. Alternativ delkurs: Historien som läromästare historieämnet i skolan genom tiderna, 5 p. Delkursen innehåller genomgång av läromedel och läroplaner i ett förändringsperspektiv. Därtill uppmärksammas skolämnets placering i ett bredare kulturellt och samhälleligt sammanhang för att visa på historieförmedlingens koppling till kulturella trender, akademisk historia och politiska beslut. Delkursen innehåller såväl teoretiska som praktiska delar i vilka de studerande aktivt får ta del av didaktiska och historiografiska problem inom kursens område. Alternativ delkurs: Valfri fördjupning med anknytning till tidigare erfarenheter, 5 p Delkursen sätts samman av den studerande i samråd med examinator. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar via First Class. För studerande som läser flexibelt finns särskilda instruktioner om vilka moment som ska genomföras och redovisas. Dessa instruktioner distribueras i en särskild studiemanual.

3 3 Examinationsformer Betygsättning Kursbevis Examination sker genom aktivt kursdeltagande, aktivt seminariedeltagande samt paperskrivande. Vid betygsättningen används betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen kan på begäran erhålla kursbevis. Läromedelsförteckning Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Aronsson, Peter Delkurs 1. Historiekultur och historiebruk, 5 poäng Historiebruk. Att använda det förflutna. Studentlitteratur 2004, s Bohman, Stefan Historia, museer och nationalism, Stockholm, 1997, valda delar. Ca100 Gradén, Lizette Gustafsson, Lotten Horgby, Björn och Dag Lindström Ingrish, Doris Zander. Ulf (eds) Zander, Ulf Rosenzweig, Roy & Thelen, David P Samuel, Raphael On parade. Making heritage in Lindsborg, Kansa. Uppsala 2003, valda delar. Idag skall vi ändra historien : sex sätt att berätta om Valdemar Atterdags härjningar på Gotland, RIG 1998:2, s Begreppet kulturarv något för historievetenskapen? Historisk Tidskrift 2002:2, s Conformity an Resistance as Women Age. Connecting gender & ageing. Sara Arber and Jay Ginn (ed.) s Historien är nu!. En introduktion till historiedidaktik, Studentlitteratur, 2004, valda delar. Holocaust heritage:inquiries into European historical cultures, Sekel, 2004, valda delar. The presence of the past: popular uses of history in American life, New York, Theatres of memory. Volume 1: Past and Present in contemporary culture, London, 1994, s valda delar Ca

4 4 Sandström, Erika Snickars Pelle & Trenter, Cecilia Berglund, Björn E och Börjesson, Klas (red) Geijerstam, Jan af På den tiden, i dessa dagar.föreställningar om och bruket av historia under Medeltidsveckan på Gotland och Jamtli Historieland. Jamtli förlag 2005, s Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk. Studentlitteratur 2004, s Delkurs 2. Platsens historia miljö och minne, 5 poäng Markens minnen. Landskap och odlingshistoria på småländska höglandet under 6000 år. Riksantikvarieämbetet Miljön som minne. Att göra historien levande i kulturlandskapet. Riksantikvarieämbetet, Johannisson, Karin Nostalgia: en känslas historia, Bonniers förlag, Thunwall, Christina Platsens betydelse. Bostad och bostadsort på svensk landsbygd, Bebyggelsehistorisk tidskrift 1992 (24) s Stencilmaterial 100 Ca 300 Alternativ delkurs. Att forma det förflutna historiebruk vid kulturarvsinstitutioner, 5 poäng Abukhanfusa, Kerstin (red) Av kärlek till arkiv. Festskrift till Erik Norberg. Stockholm, Riksarkivet 2002, s , Bohman, Stefan & Palmquist, Lennart (red) Museer och kulturarv, Carlssons bokförlag, Bjarne Larsson, Gabriella (red) Kreps, Christina K. Sjögren, Eva & Lundström, Catarina Forma historia. Metodövningar. Studentlitteratur 2002, s Liberating Culture. Cross-cultural perspectives on museums, curation, and heritage preservation. Routledge Historia på riktigt arkivpedagogik i praktiken. Skånes arkivförbund,

5 5 Sveriges kulturarv. Att förvalta det förflutna, Svenska institutet, Ca 200 Aronsson, Peter Cartmell, Deborah, Hunter, I. Q. & Whelelan, Imelda (eds) Gustafsson, Lotten Nielsen, Carsten Tage & Weinreich Torben Samuel, Raphael Aronsson, Peter, Gerrevall, Per & Larsson, Erika Zander, Ulf Alternativ delkurs. Historia i populärkultur, 5 poäng Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur, 2000, s Retrovisions. Reinventing the Past in Film and Fiction, London, 2001, s Den förtrollade zonen, Lekar med tid, rum och identitet under medeltidsveckan på Gotland, Nora, 2002, s Kulört historie: krig og kultur i moderne medier, Köbenhavn, Theatres of memory. Volume 1: Past and Present in contemporary culture, London, 1994, s Alternativ delkurs: Historien som läromästare historieämnet i skolan genom tiderna, 5 poäng Att resa i tiden: mål och medel i mötet mellan museum, skola och elever, Växjö, Historien är nu!. En introduktion till historiedidaktik, Studentlitteratur, 2004, valda delar. Skolans styrdokument (tillgängliga på skolverkets hemsida) Valfria vetenskapliga verk eller ett antal vetenskapliga Ca 700