Kursplan. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points. Medie- och kommunikationsvetenskap

Transkript

1 Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKA515 Dnr 2003: 37au Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng Media and Communication Studies, 1-20 points Medie- och kommunikationsvetenskap Poängtal 20 Nivå 1-20 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Kursen läses som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet. Kursen syftar till att introducera teorier, metoder och förhållningssätt som låter de studerande beskriva, förklara och förstå modern samhällskommunikation och de moderna massmedierna. I centrum för kursen står det vi alla möter som mediekonsumenter, mediernas texter: nyhetsartiklar, sportreferat i radio, reality tv, Bingo-Lotto, cyberspaces och cyberkultur. Dessa medietexter utgör tillsammans det moderna samhällets dominerande globala mediekultur, en kultur som adresserar våra olika identiteter, klass- och genusmässiga, nationella och etniska, offentliga och privata.

2 Mediekulturen är därför en viktig del av vår självförståelse och bestämmer i hög grad våra världsbilder och ideologier. Men medietexterna är inte enbart kulturprodukter de är också varor till försäljning på en mediemarknad och för att förstå mediekulturens betydelse för människor, organisationer, institutioner och samhällen måste därför också mediernas produktionsvillkor undersökas. Det betyder att studiet av mediekulturen måste inriktas på de organisationer, medieföretag, som producerar varorna på mediemarknaden. I kursen möter de studerande därför både de direkta producenterna och deras arbetsvillkor och de strategier och överväganden (ekonomiska och politiska) som ligger bakom och styr dagens globaliserade medieproduktion. Slutligen, mediekulturen och medieorganisationerna måste i sin tur studeras och förstås utifrån ett samhälleligt perspektiv. I kursen läggs därför stor vikt vid att undersöka och studera hur sociala strukturer sätter ramarna både för medieproduktionen och för människors användning av medier och tolkning av medietexter; mediekulturen verkar i ett mediesamhälle. Mediekultur, medietext och mediesamhälle är således de tre övergripande perspektiv som bygger upp kursen och syftet är att ge de studerande en grundläggande förståelse för dessa perspektiv, men också för det faktum att all kultur, alla texter och alla samhällen på ett eller annat sätt har med makt att göra. Makten över tanken, makten i medierna och därmed över produktionen samt makten bakom och runt medierna är centrala analytiska perspektiv som genomsyrar alla moment i kursen. Innehåll Delkurs 1. Mediekultur. Perspektiv på medier och konsumtion, 7 poäng. Denna delkurs har mediekulturen och mediekonsumtionen som utgångspunkt, d v s mediepubliken står i centrum. Mediernas betydelse för vår självförståelse och för skapandet av våra identiteter undersöks. Vidare behandlar delkursen olika teorier om mediemakt och påverkan - användning, reception och effekt - både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Mediesamhällets sociala skillnader står också i centrum, hierarkier, livsstilar och smak bestämmer människors mediekonsumtion, men sådana sociala skillnader kan också befästats eller urholkas av mediekulturen. Gripsrud, Jostein Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos, sidor. Sidorna sidor

3 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart Massmedier:press, radio & TV i förvandling. Bonnier, 7 upplagan, sidor. Kapitel 12, 45 sidor 45 sidor Liljequist, Marianne Lull, James Mackay, Hugh(Red) Niemi, Mikael Våp, bitchor och moderliga män. Kvinnligt och manligt i såpoperans värld. Boréa, sidor Media, communication, culture: a global approach. Polity Press, sidor Consumption and Everyday Life. SAGE Publications/The Open University, sidor. Valda delar Populärmusik från Vittula. MånPocket (eller annat förlag), sidor 308 sidor 225 sidor 237 sidor Swaan, Abram de Mänskliga samhällen. Arkiv, sidor 174 sidor Mediebarometer MedieNotiser. Nordicom- Sverige. Göteborgs universitet. Nr.1, MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet Kompendium, cirka 75 sidor. Distribueras av institutionen Delkurs 2. Mediernas texter.perspektiv på kulturproduktion, 6 poäng. I denna delkurs studeras mediernas utbud och innehåll med hjälp av det samlande begreppet medietexter. Delkursen är i hög grad en tillämpad kurs, d v s de studerande undersöker mediekulturen genom att med en lång rad metoder analysera denna. Stor vikt läggs vid hur språk i vid mening fungerar och som teoretisk och metodologisk utgångspunkt står semiotiken, läran om tecken och koder. Vidare studeras medietexterna som retorik, som genrer och som narration, d v s hur olika berättelser byggs upp, får betydelse och adresserar sina respektive publiker. Bergström, Göran & Boreus, Kristina Bignell, Jonathan Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Studentlitteratur, Kapitel 2. Media semiotics: an introduction. Manchester University Press, Kapitel 1 och kapitel 5 50 sidor 60 sidor

4 Gripsrud, Jostein Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos, sidor. Sidorna sidor Lundgren, Kristina, Ney Birgitta & Thurén, Torsten Selby, Keith & Cowdery, Ron Sköld, Gullan Nyheter att läsa tidningstext. Ordfront, 1999 How to Study Television. Macmillan, sidor. Valda delar Ett rum för råd och tröst. Veckotidningarnas hjärtespalter från 1940-talet till idag. Leopard förlag, sidor 130 sidor 235 sidor Delkurs 3. Mediesamhälle. Perspektiv på mediernas produktion, 7 poäng. Delkursen har som utgångspunkt mediernas samhälleliga roll och betydelse - medierna, offentligheten och demokratin står i centrum. De två mediesystemen, public service respektive den kommersiella marknadsmodellen undersöks. I delkursen behandlas också det moderna samhällets, alltmer globaliserade, medistruktur: ägande och kontroll, koncentration och monopolisering, teknologi och konvergens är viktiga undersökningsområden. Den direkta produktionen studeras genom analyser av såväl de professionella producenterna (t ex journalister) som av medieorgansiationerna. Gripsrud, Jostein Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos, sidor. Sidorna sidor Hadenius, Stig & Weibull, Lennart Herman, Edward S & McChesney, Robert W Olsson, Anders R Sand, Gunnar & Helland, Knut Såthe, Johan Massmedier:press, radio & TV i förvandling. Bonnier, 7 upplagan, sidor. Kapitel 1-11 och kapitel 13 The Global Media. The New Missionaries of Corporate Capitalism. Cassell, 1997 Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Prisma, 2002 Bak TV-nyhetene. Produksjon og presentation i NRK og TV2. Fagbokforlaget, 1998 TV-fabriken ett reportage om en ny industri. Ekerlids förlag, sidor 205 sidor 308 sidor 244 sidor 215 sidor

5 MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet Den svenska mediemarknaden. MedieNotiser. Nr.2, Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet. Kompendium, cirka 75 sidor. Distribueras av institutionen Rekommenderad litteratur ej obligatorisk Casey, Bernadette, m fl Television Studies The Key Concepts. Routledge, 2002 Svenska språknämnden Svenska skrivregler. Liber, 2002 Åberg, Gösta Handbok i svenska. MånPocket, 2001 Undervisningsformer Läromedel Examination Betygsättning Övrigt Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Samtliga introduktionsföreläsningar, seminarier och gästföreläsningar är obligatoriska. Läromedel redovisas i separat förteckning. Examination kan ske genom hemskrivning, salskrivning, laboration och muntlig redovisning. Underkänd, Godkänd och Väl godkänd Studerande som med tillfredsställande resultat genomgått kursen erhåller kursbevis.