KURSPLAN. Vetenskap, samhälle och kultur. baskurs i kommunikation. Science, society and Culture Basic course in Communications

Transkript

1 Dnr:5au Institutionen för Samhällsvetenskap KURSPLAN Vetenskap, samhälle och kultur baskurs i kommunikation Science, society and Culture Basic course in Communications Kurskod Beslutsdatum Gäller från MKP Undervisningsspråk Ämne Svenska Medie- och kommunikationsvetenskap Poängtal 40 ECTS poäng 60 Nivå 1-40 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Kursen läses som obligatorisk kurs inom Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap Allmän behörighet. Den studerande ska vara antagen till Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap Kursens syfte är att ge en teoretisk grund till ämnesområdet medie- och kommunikationsvetenskap ur ett kulturteoretiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Allmän kommunikationsteori introduceras och därefter följer delkurser med syfte att ge grundläggande kunskaper i a) interpersonell kommunikation, b) politisk teori och förvaltningskunskap, c) samhällsteori (sociologi) d) mediestruktur, e) organisationskommunikation, f) språk- och kulturteori. Stor vikt läggs vid att utveckla de studerandes förmåga att samla in, bearbeta och presentera information. 1 (6)

2 Innehåll Introduktion, 2 p En övergripande introduktion av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap ges och innebörden av akademiska studier i allmänhet, och samhällsvetenskapliga sådana i synnerhet, diskuteras. Det yrkesfält som utbildningen syftar till presenteras. Interpersonell kommunikation, 4 p Kursen inleds med en genomgång av kommunikationsvetenskapliga och socialpsykologiska grundbegrepp. Särskild vikt läggs vid det mellanmänskliga samspelet ansikte mot ansikte. Under kursens gång genomförs ett fältarbete och förmågan att samla in, bearbeta och presentera material både muntligt och skriftligt tränas. Svensk politik och förvaltning 5 p Kursen avser att ge en bred bild av det formella politiska systemets uppbyggnad i Sverige och EU. Till denna bild fogas ett antal teman som syftar till att problematisera den etablerade bilden av hur det politiska systemet fungerar. En viktig utgångspunkt i detta sammanhang är förvaltningens betydelse i det politiska systemet. Under kursen läggs en tonvikt i samspelet mellan de politiska idéerna och det faktiska politiska beteendet. Hur politiken är organiserad spelar roll för att förstå sambandet mellan det som olika politiska aktörer pratar om och det som faktiskt sker i form av genomförandet. Aktuella fenomen i politiken, som har anknytning till studenternas framtida yrkesroll, tas upp under kursen. Samhällsteori och samhällsanalys 5 p Kursen syftar till att introducera samhällsvetenskapliga sätt att se på mänskliga samhällen/gemenskaper och stimulera till självständigt kritiskt tänkande. För detta presenteras sociologiska grundbegrepp samt olika tankesätt och perspektiv på samhällsföreteelser. Speciell uppmärksamhet ägnas relationen individ - samhälle. Även mer samhällsbeskrivande moment ingår. Mediestruktur, 6 p Kursen har som utgångspunkt mediernas samhälleliga roll och betydelse där medierna, offentligheten och demokratin står i centrum. Det moderna medielandskapet studeras både ur ett svenskt och ett internationellt/globalt perspektiv. Viktiga undersökningsområden är ägande och kontroll, koncentration och monopolisering, teknologi och konvergens. Stor vikt läggs vid förståelsen för de olika villkor sociala, politiska, kulturella och ekonomiska - som massmedierna (press, etermedier och nya medier/internet) verkar under och som därmed påverkar hur mediemarknaden ser ut. Organisationskommunikation, 4 p Kursen presenterar grundläggande teorier och metoder för förståelse och studium av kommunikation i organisationer. Strukturens och kulturens betydelse för kommunikationsprocesserna diskuteras. Inom kursens ram genomförs ett projekt som innebär att de studerande genom intervjuer och dokumentanalys får undersöka en vald organisations kommunikationssystem. 2 (6)

3 Det akademiska hantverket, 4 p Kursen behandlar den vetenskapliga texten, hur den kan läsas, skrivas och med olika tekniker presenteras samt hur den eftersöks i bibliotek och databaser. Efter genomförd kurs ska studenterna, tillsammans med metodkurser vara rustade för att själva genomföra uppsatsprojekt, från problemformulering till avrapportering och föredragning. Medierna och kulturen, 5 p Kursen ska orientera studenterna i det sociokulturella och särskilt betona mediernas roll i samtidskulturen, både vad gäller normer och värderingar, traditioner och vardagliga praktiker. Ett centralt moment är introduktionen till etnografin som teori och metod. Mediernas texter, 5 p Kursen sätter texten och i synnerhet medietexten i ett organisatoriskt och samhälleligt sammanhang. Fokus ligger på att introducera olika textteorier som analytiskt går att applicera på bild, rörlig bild och verbalspråk. Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, handledning och praktiska övningar. Vid vissa moment är närvaro obligatorisk. Läromedel Delkurs 1 INTRODUKTION 2 p ca 150 s Delkurs 2 Dimbleby R & Burton D INTERPERSONELL KOMMUNIKATION, 4 p Oss emellan: Mellanmänsklig kommunikation, Studentlitteratur, 1997 Goffman, E Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, Prisma, s Helkama, K, Liebkind, K & Myllyniemi, R Socialpsykologi en introduktion, Liber, s ca 50 s Delkurs 3 SVENSK POLITIK OCH FÖRVALTNING, 5 p Pierre, J och Rothstein, B (red.) Välfärdsstat i otakt Liber, (6)

4 Läromedel Rothstein, B (red.) Politik som organisation SNS, 2001 Premfors, R, Haldén, E & Sundström, G Demokrati & Byråkrati Studentlitteratur, 2003 Artiklar distr. Av inst. Delkurs 4 SAMHÄLLSTEORI SAMHÄLLSANALYS, 5 p Ahrne G, Franzén M & Roman C Det sociala landskapet, Korpen s Bauman Z & May T Att tänka sociologiskt, Korpen Månsson, P Båten i parken. Introduktion till samhällsstudier. 3.e rev. Uppl. Prisma s Ahrne, G & Papakostas, A Organisationer, samhälle och globalisering: Tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar, Studentlitteratur, 2002 Vogel, J Välfärd och ojämlikhet i tjugoårsperspektiv (sammanfattningen) (distr. genom inst.) Karlsson, J & Eriksson, B Utöver litteraturlistan som referenslitteratur: Flexibla organisationer och flexibla arbeten, Arkiv 2000 Delkurs 5 MEDIESTRUKTUR, 6 p Dahlgren, P (red.) Internet, medier och kommunikation, Studentlitteratur, 2002 (Valda delar) ca 100 s Gripsrud, J Mediekultur/Mediesamhälle, Daidalos, 1999 Del 3, ca 100 s Hadenius, S & Weibull, L Massmedier: press, radio & TV i förvandling, Bonnier, senaste uppl. 454 s Hvitfelt, H & Nygren, G På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad, Studentlitteratur, s ca 40 s 4 (6)

5 Läromedel Utöver litteraturlistan som referenslitteratur: MedieSverige Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet OBS! Utlånas av instit. Den svenska mediemarknaden. MedieNotiser. Nr.2, Nordicom-Sverige. Göteborgs universitet. OBS! Utlånas av instit. Delkurs 6 Bakka, JF, Fivelsdal, E & Lindkvist, L ORGANISATIONSKOMMUNIKATION, 4 p Organisationsteori: struktur, kultur, processer, Liber ekonomi, Senaste uppl. 304 s Strid, J Internkommunikation inom organisationer, företag och myndigheter, Studentlitteratur, s ca 50 s Delkurs 7 DET AKADEMISKA HANTVERKET, 4 p Rienecker, L & Stray Jørgensen, P Att skriva en bra uppsats, Liber, 2002 Delkurs 8 MEDIERNA OCH KULTUREN, 5 p Ehn, B & Löfgren, O Kulturanalyser, Gleerup, 2001 Fundberg, J Kom igen, gubbar. Om pojkfotboll och maskuliniteter, Carlsson, 2003 Gripsrud, J Mediekultur/Mediesamhälle, Daidalos, 1999 Rienecker, L & Stray Jørgensen, P Rowe, D Att skriva en bra uppsats, Liber, 2002 Sport, Culture and the Media. Open University Press, (6)

6 Läromedel Kompendium: Etnografi och kultur. (distr. genom instit.) Delkurs 9 Bignell, J MEDIERNAS TEXTER: TEXTANALYS, 5 p Media Semiotics. An introduction, Manchester University Press, 2002 Gripsrud, J Mediekultur/Mediesamhälle, Daidalos, 1999 Rienecker, L & Stray Jørgensen, P Att skriva en bra uppsats, Liber, 2002 Rowe, D Sport, Culture and the Media. Open University Press, 2004 Selby, K & Cowdery, R How to Study Television, Macmillian, 1995 Kompendium: Textanalys, (distr. genom instit.) Examinationsformer Betygssättning Kursbevis Överlappning Övrigt Skriftliga och muntliga examinationer. Dessutom krävs aktivt deltagande i laborationer, fältarbeten och seminarier. För studenter som inte godkänts vid ett ordinarie provtillfälle ges tillfälle till förnyad prövning. Betygssättning sker med hjälp av omdömena: väl godkänd, godkänd eller underkänd. Efter genomgången kurs med godkänt resultat erhåller den studerande på begäran ett kursbevis. Ingen Obligatorisk närvaro vid gästföreläsningar. 6 (6)