Svenska EnergiAskor AB

Transkript

1 Möjliga användningar ndningar av askor - rapport från n Askprogrammet ibc Euroform Avfallsdagar 12 mars 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som branschorgan förf MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR Stödjer Värmeforsks Askprogram 1

2 Askprogrammet Miljöriktig användning av askor Varaktighet (-11!) 40 företag och myndigheter Värmeforsk Skog & mark Miljö & kemi Geoteknik Deponi Återföring Kriterier Vägar Tätskikt Tillväxt Lagar Ytor Stabilisering Testmetodik Kvalitetskontroll Betong Gruvor Täckning av gruvavfall Askor från n olika bränslen 15-25% i hushållsavfall 5% i torv (kan vara mycket mer) 10-50% i slam från n pappersindustrin 2-4% i bark 0,3-0,5% 0,5% i rent trä 8% i kol (ryskt ångkol) 0,005-0,03% 0,03% i olja 2

3 Pannor (bilderna visar ombyggda kolpannor hos Söderenergi) S Pulverpanna för torv och pellets (= kolpanna) C Mest flygaska Rosterpanna för industriavfall C Mest bottenaska Bubblande fluidbäddpanna för flis och torv 850 C Ofta lika mycket flyg och bottenaska (pannsand) Komplex askproduktion Sverige 2006 ton torrvikt Rosterpanna + andra Bottenaska Flygaska Botten+ flyg tot Avfall hushåll + industri Biobränslen (Träflis,grot) Pappersind bark/slam Blandbränslen inkl pappind Träflis/torv Kol Pulverpanna Kol/torv Torv/träflis etc Fluidbäddpanna CFBC, BFBC Avfall hushåll + industri Biobränslen Blandbränslen Torv/träflis Pappersindustrin Kol (PCFBC) Totalt:

4 Askanvändning ndning i Sverige 2006 ton torrvikt Skog Åkermark Jordförb rbättring Tillverkning av cementklinker Vägkonstruktion och ytor flygaskor Parkeringsplatser + andra täckta t ytor Skrot Utfyllnad av gamla oljelager Täckning av gruvavfall Stabilisering av flygaska från hushållsavfall Konstruktionsmaterial för f r deponier Neutralisation restsvavelsyra Norge Övrigt Totalt t CFB bioflyg + rost-botten botten/flyg t bio rostbottenaska t bioaska t bio rostflygaska/pannsand t CFB torv/tr träflygaska t slaggrus t bottenaska avfall t CFB flygaska från n avfall t CFB bio flygaska t PCFB kolaska t slaggrus + andra askor t farligt avfall flygaska t t TS Aktuellt aska till skog Ökade krav påp återföringring Angeläget get Kretslopp För r att fåf ta ut bränsle utr skogen Lite mer betoning påp återföring ring av baskatjoner mot försurning av vattendrag Än n av näringsn ringsämnen Ger flexibilitet att tillföra aska till där d r det ger bäst b ekonomisk nytta Asprogrammets nisch är r FoU påp aska till dikad torvskogsmark där d r det ger ökad tillväxt Hitillsvarande försök k visar påp obetydlig ökning av växthusgaser 4

5 NVs kriteriers inverkan påp återföring ring av aska till skog Formellt ingen påverkanp I praktiken psykologiskt svårt att återföra ra aska till sina blåbär r när n en aska med ca 100 ggr lägre l halter av tex Cd anses olämplig att bygga väg v med där det ej läcker l ut någon n Cd till omgivningen. Ett ev borttagande av deponiskatt missgynnar askåterf terföringring Askanvändning ndning på deponier ton 2006 Stor marknad framför r allt för f utjämningskikt Gäller för f r inom en årsperiod när r sås många deponier skall sluttäckas Röstlam/aska FSA tätskikt tskikt Goda exempel mm (Se separat föredragf redrag) Film på www. energiaskor.se Pilotförs rsök k växtfv xtförsök k Gillervattnets gruvsandsmagasin Aska/fiberslam (fr från n pappersbruk) Värmeforskrapport Täckning av deponier i Falun.. > 100mkr i besparing? Värmeforsks mest lönsamma l rapport? Täckning av Garpenbergsmagasinet Tvetametoden (se (se separat föredragf redrag) Aska blir seg o hård monolit - tätskikttskikt Slaggrus som dräneringsmaterial Aska i skyddskikt Film på energiaskor.se - användning ndning- deponier 5

6 Täckning av gruvavfall Mycket stor potentiell marknad för f flygaskor Ett lager av flygaska mellan lager av rötslam r förhindrar f syret från n att nån den svavelrika anriknings-sanden sanden. Vi söker s växter v som kommer medge ett evigt skyddande övre skikt. Bolidens sandmagasin Gillervattnet Hotas av NVs Kriterier klass 2 SGI mfl Miljöriktlinjeprojektet mfl har beräknat att det är r ringa risk för f bioaskor och slaggrus i Gräns förstärkningslagerrkningslager inandning damm intag hud kontakt Damm på växter Mest kritiskt intag växter intag grundvatten Anrikningszon 6

7 Flygaska - Tjält ltålig lig vägv Pentti Lahtinens doktorsarbete: visar att Flygaska ger en mycket tjältålig väg samt Ingen påvisbar miljöpåverkan på omgivningen. Molybden var det kritiska ämnet. Väg med flygaska ca 7 år efter renovering Askan höll 5 % cement samt även fiberslam Referensväg renoverad på traditionellet sätt fick sprickor redan efter 1 år Flygaskor i vägar v o ytor RINGA RISK MED FLYGASKOR I VÄG!!! Ingen utlakning av tungmetaller har kunnat påvisas! Tendens till lägre metallhalter i porvatten runt flygaskvägar! Styvare väg = lägre underhåll = Mindre total energi förbrukning Riksväg 90 - Styvare med aska Ingen negativ miljöpåverkan Film/handbok på resp Stabilisering särskilt intressant Användningen är hotad av NVs kriterier 7

8 Geoteknik-slaggrus mognade siktade skrotbefriade rostbottenaskor från n avfallsförbr rbränning Bra vägmaterialv Bra bärfb rförmåga Måttlig hållfastheth Relativt lätt l material 20% i bergkross= bra siktkurva (kan ersätta finkrossning) Egenskaper skall mätas m med funktionella metoder Handbok slaggrus i vägv Ringa risk för f r Hälsa H o Miljö Håller relativt höga h halter tungmetaller Men ändock ringa risk i vägar/ytor. v extra försiktighet: f bara i belagda vägar/ytorv Bör återanvändas ndas efter användningens ndningens upphörande Utgrävning av 18 år gammal väg En av grunderna för beräkning av ringa risk Triaxialtest - Bärförmåga µstrain = µm/m Kolrostbottenaska Slaggrus Slaggrus Kolrostbottenaska Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 60% Norrkping/Hndel Kolbottenaska P.gr 107%, Wrel 74% Linkping, kraftvrmeverket Trslagg P.gr 97%, Wrel 60% Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 100% Sandigt grus P.gr = Packningsgrad; Wrel = vattenkvot relativt optimal Ume Slaggrus P.gr 90%, Wrel 110% Norrkping/Hndel Kolbottenaska P.gr 87%, Wrel 74% Ref mtrl sandigt Grus P.gr 97%, Wrel 80% Slaggrus och kolrostbottenaskor har högre bärförmåga än sandigt grus. Är lättare att packa och särskilt kolrostbottenaskor ger lättare konstruktioner. 8

9 Största volymen askor Slaggrus 450 kton TS 2006 Stark ökningstakt av volymerna Är r stort och används nds i Europa Tyskland Frankrike Holland Har en bra svenska marknad påp deponier i ca 10 år Ersätter morän n under tätskikt t tskikt vid sluttäckning Jämte dränskikt mm ovan tätskikt t tskikt ( i bla Tveta) Askprogrammet bör r medverka till Att det finns en stor marknad utanför r deponier om 10 år långtidsundersökningar, konstruktioner och regelverk genomföra uppföljningar av gamla o nya goda exempel och tester ta till oss andras erfarenheter Avfallsflygaska 150 kton 2006 Avfallsflygaska inkluderar ofta både b filteraska och rökgasreningsprodukt Är r i regel farligt avfall 32 kton används nds i Norge för f r neutralisera restsvavelsyra + att fylla kalkbrott 18 kton används nds för f r att återställa oljebergrum Mycket stabiliseras/tvättas ttas för f r deponering påp icke farligt deponi beror - på kloridhalten Potentiella användningar: ndningar: Fler återställningar av oljebergrum (projekt påp gång) Neutralisering av gruvrester ( Avfall Sverige projekt) Återställningar av gruvor och kalkbrott Stabilisering av gruvrum (bla( Tyska saltgruvor) 9

10 Det är r tur att naturen är r mer robust mot tungmetaller än n vad våra v modeller utgår r ifrån Verifieras av Falu Gruvas miljöhistoria 600 år r av fruktansvärd rd miljöförst rstörning rning med S, Cu, Zn, Pb och Cd har gett liten påverkan av dagens biosfär r inkl sjöar Många vetenskapliga rapporter visar att fastläggningen ökar med tiden både b för f r metaller och organiska ämnen Cornelis Aart Meyles Holland/Island: Robust -ja det stämmer mmer. Gamla dåliga d deponier i Holland läcker metaller - men inte till längre bort än ca 100m Askor och slagger i anläggningar ger obetydlig påverkan p påp miljön Kaj Lax SGU Den antropogena påverkan p är r idag liten mot naturens egna utlakningar Utom för f r odlade sulfidjordar (=sulfatjordar) Citat från Steen Stentsøe DK Max halter NVs kriterier Pb 20 Cd 0,2 Hg 0,1 Zn 120 As 10 SKS återföring ring till skog Ringa risk grusväg Ringa risk lämna kvar aska ytligt > 5% 15 10

11 NVs kritererier Anger riktvärden rden för f r fri användning ndning Redan här h r finns en överförsiktighetrsiktighet Inget om det som miljömyndigheter myndigheter har att bedöma Ringa risk för f r hälsa h och miljö Helhetssyn mellan miljömålen len Resursanvändning ndning Saknar en vilja att använda nda avfall som resurser Att använda nda naturmaterial ger inte lägre l total risk Behöver kompletteras med utredningar Baserade påp Miljöbalken och EUs avfallshierarki Helhetssyn, Resursanvändning, ndning, Ringa risk Utan överförsiktighet rsiktighet i många m led EUs avfalls hierarki Förebygga att avfall uppkommer Återanvändningndning Materialåtervinning tervinning Energiåtervinning Deponering Möjligheter till avvikelser om det är r miljömässigt och samhällekonomiskt motiverat NV saknar vetenskaplig grund för f r att avvika från n hierarkin påp det sätt som man gjort i kriterieremissen 11

12 Vi hoppas På ett kreativt samarbete med NV som leder till: Ökad användning ndning av avfall (askor) som resurser Minskad deponering Bättre hushållning med energi Färre nya bergtäkter och deponier Ringa risk för f r hälsa h och miljö Med minskad total risk mot användning ndning av naturmaterial Alternativen är r inte bra att produktifiera (passar inte askor) Att gåg via miljödomar Deponera Vad kan aska användas ndas till? Ca 1,3 mton/år % Bör återföras till skog 3 % återförs 10% Flygaska från avfallsförbr = farligt avfall.(?) Utfyllnad bergrum 10% Pannsand = finsand rörgravar, utfyllnad m m 5% Skrot Stål och Metallverk Tjältåliga vägar, tätskikt 16% Flygaskor som ej lätta konstruktioner, täckning av behöver återföras till skog gruvavfall, ersättning av cement 30% Rostbottenaska från avfallsförbränning 20% Övrig rostbottenaska och pulverpannebottenaska slaggrus Utfyllnad på deponier Förstärkningslager, medellätta konstruktioner förstärkningslager,utfyllnad terrasser, lätta konstruktioner Gödsling av åkermark enl Krav 12