Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004"

Transkript

1 Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling - Kriterier / Beslutsunderlag Material- & produktutveckling Gummiklipp som byggnadsmaterial Tommy Edeskär, LTU Inst. Samhällsbyggnad Idag förbrukas det cirka ton bildäck per år i Sverige. Detta motsvarar m3 eller 7 kg/person. Varför? - Inom EU får man inte deponera bildäck - Miljömål om resurshushållning - Ekonomi - Tekniska egenskaper (elastiskt, isolerande) - Miljömässiga egenskaper (tar upp organiska föroreningar och fosfor) - Goda erfarenheter i USA och Kanada Vad pågår? Doktorandprojekt LTU, GB-veg, standardiseringsarbete inom SIS och CEN. Materialegenskaper - kompaktdensitet lägre än vatten - liten skrymdensitet - hög elasticitet - hög porositet - låg vattenabsorbtion (max 5%) - lågt värmeledningstal (ca 0,2 W/m,K för packat material) Miljöegenskaper Innehåll som jord för mindre känslig markanvändning. Metaller: Fe, Mn och Zn. Organiska föroreningar: naftalen och fenoler (låga halter och ej de cancerframkallande). Tillämpningar Lättfyllnad, tjälisolering, dränering och motfyllnad. Vid motfyllnad finns det en begränsning om 3 meter (enligt standarden, 6 meter enligt Tommy). Risk finns annars för självantändning på grund av bakterier. Fråga: Hur ser myndigheterna på miljöproblemen? Idag diskuteras bildäck som en stor källa för PAH. Fenoler kanske är ett större problem. Svar: PAH är ett problem då däcken rullar mot vägbanan. Det är däremot inte något problem med avseende på lakning. Fråga: Hur påverkar åldern egenskaperna?

2 Svar: Påverkan på mikrometernivå vid oxiderande förhållanden. För information om Tommy Edeskärs publikationer m m: Fiberslam, avloppsslam och flygaska som tätskikt Josef Mácsik, Ramböll Fiberslam - Fiberslam består av 30-60% TS fibrer. Resterande material är lera. - Torrdensiteten är kg/m 3 - Vattenkvoten % - Permeabiliteten 1-5 * Hållfastheten MPa. Fiberlera/fiberkalk kan användas på deponier som tätskiktsmaterial. Avloppsslam och flygaska I Q4-111 studeras användning av avloppsslam från Henriksdalsverket och flygaska från Mälarenergi och Vattenfall Värme Uppsala som tätskikt på deponi. I annat projekt används avloppsslam från Bromma. Med undantag för vattenhalterna är avloppsslammens egenskaper väldigt lika varandra mellan olika avloppsreningsverk. För att optimera hållfasthet och beständighet (bra med mycket aska) med permeabilitet (bra med mycket slam) ska halten aska ligga mellan 40-60%. För att avstanna nedbrytningen behövs minst 25-35% aska. Det finns en stor potential då många gamla deponier behöver täckas. Kostnaden för att genomföra detta kan minskas med 20-50% jämfört med konventionella metoder. Det är mycket viktigt att materialen är kvalitetssäkrade och har verifierade egenskaper i fält. Det är också viktigt att man har både tätskikt och dränskikt. Fråga: Hur packas material i tätskikt? Svar: Ingen särskild packning, inte särskilt hårt med skopa. Nästan ingen sättning. Materialet är mycket finkornigt. Det är dock viktigt att vattenhalten är den rätta vid packning. Antimon, Sb, ett kritiskt ämne? Mattias von Brömssen, KTH Inst. Mark- och vatten Antimon beter sig ungefär som arsenik. Källor: bryts som malm, ibland i samband med brytning av koppar eller silver. Användning: Finns i flamskyddsmedel, blylegeringar i batterier, plaster som stabilisator, i viss mån i keramik. Spridning: Största globala spridningen genom kolförbränning. I Sverige dock vid avfallsförbränning. Hälsa: Antimon påverkar inre organ. Det är dock ej klassat som cancerogent. Antimon förekommer endast i mycket små doser naturligt. Förekomst: - Jordskorpan 0,02 mg/kg TS - I vatten <1 mikrogram/liter - Kol 1-4 mg/kg TS - Hushållsavfall mg/kg TS Vad styr lakning?: - Hydrologi/hydraulik - Vittring - Adsorption (jonbytes-, komplexbindning) - Komplexjämvikter (ex Cl binder Cd)

3 - Utfällning och medutfällning - Redox-processer - Biologiska processer Antimon förekommer i huvudsak som antimonat och antimonit. Antimon komplexbinder med syre, blir minusladdat. Binder också starkt till sulfater. I Holland har man studerat slaggrus, nyproducerad aska med ph 10-10,5. Vid detta ph är utlakningen inte så stor. När sedan askan karbonatiseras sjunker ph och utlakningen av antimon ökar. Mellan ph 8 och ph 6 sjunker utlakningen för att vid lägre ph än ph 6 åter öka. Orsaken till att det ökar vid lägre ph än ph 6 är att järnhydroxid och aluminiumhydroxid byter laddning från positiv till negativ. Slutsatsen är att utfallet beror på material och applikation. Med en liten insats kan man förklara processer. När man förstår dessa kan man hantera miljöriskerna. Fråga: På yttersidan av kornen på pannsand ligger skyddande lager av kalcium. Problemen uppstår vid mellanlagring. Kan man få antimon att binda om man sprutar in järnlösning? Svar: Ja, man skulle kunna tillföra järnsalter eller aluminiumsalter. Fråga: Om det inte är SÅ farligt, varför är det så viktigt? Svar: Det finns med i den nya deponidirektiven. Erfarenheter från nyttjande av alternativa material Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Johan berättade först lite grann om hyttsten, dvs magugnsslagg. Det har använts i trakterna runt Luleå i 30 år. För att underlätta användandet används vissa schabloner, policies och rutiner. Bland annat läggs inte hyttsten ut i skyddsområden för vattentäkter. I ett instruktionsdokument besvaras var materialet får användas, hur man lägger ut, hur bärighets- och tjälegenskaper värderas och vilka parametrar som ska användas vid dimensionering. En ny instruktion är dock på gång. Hittills har inga ordentliga undersökningar gjorts med avseende på miljö. Sammanfattade erfarenheter: - material med mycket bra egenskaper för vägbyggnadsändamål finns - kan vara svårt att bestämma tekniska och miljömässiga egenskaper - ordet avfall bör undvikas - börja med att bygga en provsträcka - stäm därefter av med tillsynsmyndigheter - därefter kan man bygga vägen - bollen ligger hos producenten av materialet (ex energibolaget) att visa materialets egenskaper. Vägverket kan dock hjälpa till i den processen. Fråga och svar: Standardiserade prover är inte anpassade för alternativa material. Det som är bra för ett etablerat material kan vara dåligt för ett alternativt och tvärtom. Flygaska som vägbyggnadsmaterial i Uppsala Hanna Munde & Johan Ericsson, Vattenfall Värme Uppsala I Uppsala alstras cirka ton aska per år: Bränsle Bottenaska, ton/år Flygaska, ton/år Torv Kol Avfall

4 Trädbränsle Övrigt Kol- och torvflygaska har använts i vägar. Med avfallsflygaska kan det bli problem vid användningen eftersom den i allmänhet innehåller aluminium vilket reagerar med vatten och bildar vätgas varvid risk finns för explosioner. Användning Vattenfall Värme Uppsala började med användningen av askan 1998 med cirka ton/år och har sedan ökat framförallt de senaste åren. För att använda askan bör följande steg tas: - idé/förstudie - samråd med miljömyndighet - miljökaraktärisering och kunskapssammanställning - anmälan (från objektsägare till tillståndsmyndighet) - miljökontrollprogram för projektet (från tillståndsmyndighet) - leverans av materialet - kontroll och rapportering enligt miljökontrollprogram Problemet är att få mottagare (objektsägare) orkar gå igenom detta. Därför har man gjort på följande sätt: Vattenfall Värme Uppsala har tagit fram en MKB vilken uppdateras varje år. Med den som bas kan sedan antalet steg minskas till: - idé - anmälan (förenklad) - avtal - leverans Error! Hyperlink reference not valid. är framtagen i samarbete med miljömyndigheten och stödjer sig på MKB:n som Vattenfall Värme Uppsala har tagit fram. Denna blankett har även använts av Holmen Paper i Trollhättan. När Vattenfall Värme Uppsala har marknadsfört användning av sin aska i andra kommuner än Uppsala har man tagit med sig folk från miljömyndigheten i Uppsala kommun. Vattenfall Värme Uppsala har dock nästan avsättning för all sin aska inom Uppsala kommun. Resultat från MKB Utlakning av askan är generellt lägre än genomsnittlig jord, men ligger dock aningen högt på Cd-halterna. Varför ska då aska undersökas och inte t ex bergkross? Antagligen är kontrollen av askan bättre. Det måste dock betonas att det aldrig går att säga att all aska går bra eller att all bergkross går bra, det måste avgöras från fall till fall. Fråga och svar: SP ska ta fram metod och möjlighet till att certifiera aska. I ett sådant system är det viktigt att inte vad som helst kan stoppas in i askan eftersom det hela handlar så mycket om en förtroendefråga. Däckklipp i Norge Arnt-Olav Håoya, Ramböll Små mängder aska i Norge eftersom kraftproduktionen nästan enbart består av vattenkraft och värmeproduktionen sker genom främst elpannor och även naturgas finns tillgängligt. Bil kör man dock i Norge också så det förbrukas cirka 4 miljoner bildäck per år. Av dessa utnyttjas 48% i anläggningsarbeten, 20% förbränns i energiproduktionsanläggningar och resterande deponeras. För att användningen ska komma igång krävs det att acceptanskriterier i stället för fullständiga riskvärderingar för varje projekt tillämpas.

5 Hasopor en lättfyllnadsprodukt Jörgen Hägglund, Hasopor Hasopor har en anläggning i Norge där man tar emot allt ifrån glasavfall till farligt avfall. Produkten ut från anläggningen kallas Hasopor och den årliga produktionen är m 3. Det farliga avfallet hanteras, glaset mals till mjöl. Detta glasmjöl körs in i en ugn och kommer ut som en kaka vilken krackelerar och blir ett granulat. Detta granulat är produkten Hasopor. Egenskaper: - Värmekonduktivitet: 0,11 W/m,K (torr, packad 20%), 0,16-0,18 i fuktigt tillstånd - Om produkten sänks ner i vatten i 68 dagar ökar vikten med 58% - Dränerande - Kornstorlek mm - Skrymdensitet: lätt material kg/m 3 - Lös naturlig rasvinkel 45 grader. - Hög bärighet. Tryckfasthet >6 N/mm 2 - Tidsbesparande Fråga: Om detta skulle göras i Sverige skulle det anses som en avfallsbehandlingsanläggning. Nu är det produkt när det görs i Norge. Svar: Det finns dock en motsvarighet i Sverige, nämligen glasfibertillverkning från returglas. Mer information på Kriterier/Beslutsunderlag Värdering av emissioner, projekt MGB Bo Svedberg, LTU Inst. Samhällsbyggnad En studie har gjorts bland restproduktanvändare. Ett antal frågor har ställts och svaren har ställts samman i en matris där Ja har fått grön färg, Nej röd färg och Vet ej har fått gul färg. Inom området Användning/Karaktärisering (läs tekniska egenskaper) blev matrisen mestadels grön, dvs området hade undersökts. Inom området Omgivning (läs miljömässiga egenskaper) blev matrisen mestadels röd, dvs området hade inte undersökts. På frågan om en samlad bedömning hade gjorts blev det också relativt rött. Modellen fungerar ungefär så här: Steg 1: Filtrering (om vissa material direkt är diskvalificerade av icke vetenskapliga skäl) Steg 2: Karaktärisering Steg 3: Ställningstagande Det svåra är ofta ställningstagandet (exempel: vilket är värst; bly eller kadmium?) En kravspecifikation tas fram med indelningen före, under och efter. Detta är sedan en bas för värdering och ställningstagande. Före: har inte studerats Under: obetydlig effekt utanför geokonstruktionen Efter: 1. Kvarlämning (kan lämnas utan åtgärder?) 2. Återbruk (ingen efterbehandling?) 3. Deponering (enkel deponering?) Om svaret är ja på dessa tre frågor är det en Grön lösning : Grön = Obetydlig effekt Gul = Ringa effekt Röd = Ej ringa effekt

6 Fråga: Hur behandlas juridiska aspekter i modellen? Det är inom juridiken det annars kan falla på. Svar: Det pågår ett projekt om detta. Den enskilde projektledaren har små incitament för att införa användande av nya material. Tvärtom kan han åtalas om något går fel i det enskilda projektet. För att läsa Bo Svedbergs licentiatarbete: Miljöbedömning i en vid mening Bo Svedberg, LTU Inst. Samhällsbyggnad (ersatte Erik Kärrman, Ramböll) Erik Kärrman och Susana Olsson på SCC ska ta fram en LCA-modell där nollalternativet är att alla restprodukter deponeras och endast jungfruliga material används till anläggningsbyggande vilket jämförs med alternativet att inget deponeras. Kvalitetsaspekter på askor Magnus Berg & Karin Wikman, ÅF-Energi & Miljö Kvalitetsaspekter på askor Process: Askproduktion Askupplag (lagring) Askanvändare Hur kan askproducenten förutsäga kvaliteten för användaren? I projekt Q4-148 i Askprogrammet har detta studerats. En slutsats i det projektet var att halten oförbränt i askan påverkar de mekaniska egenskaperna på ett negativt sätt. Databas Askprogrammets databas ALASKA där all data som kommer fram i Askprogrammets projekt samlas har ännu inte blivit tillgänglig på grund av att det har ansetts att mängden data är för liten. Inom en relativt kort framtid kommer dock den att bli tillgänglig på Rening I projekt Q4-128 och Q4-129 har termisk och våt rening av aska studerats. Troligen kommer krav på att askor ska renas. Tekniken finns men är fortfarande dyr i jämförelse med dagens deponiskatter och avgifter. Våt metod är den billigaste av de två (och tillämpas redan i begränsad form genom släckning av aska) men inte lika effektiv och har sämre mekaniska egenskaper än den torra metoden. Nyheter inom miljöprövningen Anna Wilhelmsson, Ramböll (ersatte Maria Paijkull, Ramböll) Fr o m gäller i 15 kap i MB: Avfallsinnehavaren skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ansvaret förstärks därmed. Inom Naturvårdsverket pågår: - översyn av bilaga till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - undvika att samma utövare får flera SNI-koder - mindre byråkrati men tillföra verksamheter som ska tillståndsprövas (pga EG) - flytta ner verksamheter från A- till B-verksamheter - att byta ut inert avfall för anläggningsändamål... till bedömning om ringa eller ej ringa risk. Verksamhet med ringa risk blir då C-verksamhet och verksamhet med ej ringa risk blir B-verksamhet. Behov finns av vägledning angående ringa eller ej ringa risk.

7 - Sänkta administrativa krav dock utan att minska kravet för skydd av miljö och hållbar utveckling. Fokuserad miljöprövning med kortare handläggningstider och ökad tydlighet ska eftersträvas. Det är en viktig skiljelinje mellan betydande och icke betydande miljöpåverkan. - Ökad flexibilitet, färre beslut med betydande miljöpåverkan, färre samråd, bättre beslutsunderlag tidigt i processen, enklare förfarande vid ändringar/utökningar av miljöfarliga verksamheter. SGF AG Restprodukter, prioriterade uppgifter Anna Wilhelmsson, Ramböll SGF = Svenska Geotekniska Föreningen. På SGF finns det ett antal kommittéer av vilka Jordförstärkningskommittéen är en. I kommittéen finns arbetsgrupper vilka initierar diverse projekt. Organisatorisk bild: Slutsatser från Q4-144 Att bygga med avfall: - produktifiering genom kvalitetssäkringssystem och produktcertifiering viktigt - översyn nödvändig av lagstiftning med avseende på avfall och icke avfall - enligt hänsynsreglerna (2 kap MB) ska alla aktörer i bygg- och planeringsprocessen sträva efter att mängden avfall som deponeras minskar Miljömyndigheterna använder ordet avfall och inte produkt. Under året kommer arbete pågå med - framtida strategier för avfall inom EU - utländsk lagstiftning och rättspraxis - Byggproduktdirektivet hur påverkar det användningen av alternativa material - diskussionspart vid framtagande av Naturvårdsverkets vägledning om miljöriktig användning av avfall för byggoch anläggningsändamål vilket ska föreslås i december 2005 utifrån hänsynsreglerna (2 kap MB) och eventuellt bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fråga och svar: SP har ansökt om att få genomföra projekt hos Vägverket angående materialbalans där både vägkroppen, trafiken och skyltar etcetera ingår. Tidigare har sådana materialbalanser gjorts för zink och koppar. Resultatet var då att utlakningen från ballasten var försumbar. Värmeforsks delprogram Miljöriktig användning av askor Claes Ribbing, Värmeforsk/Svenska EnergiAskor Varje år produceras cirka 1 miljon ton askor i Sverige. Deponiskatten är 370 kr/ton. Trots detta saknas klara miljökriterier, regler och tekniska kunskaper. För att råda bot på detta startades detta program med cirka 40 företag och myndigheter inblandade och under åren med en budget på 10 Mkr/år. Planer finns på att bygga på med en ny period Budgeten är då sannolikt lite mindre. I programmet finns en styrgrupp samt fyra arbetsgrupper - askåterföring till skog och mark - geotekniska anläggningar - användning av askor på deponier - askors miljö och kemi Organisationen är kraftfull och bildar ett bra nätverk bestående av bland annat myndigheter, producenter, konsulter, forskare och användare. Av det senare finns det dock för få i programmet! Exempel på bra projekt (ibland flera projekt): - Flygaska som tätskikt på deponi och gruvavfall, injektering, nedbrytning - Bioflygaska som ersättning för cement i gruvdrift och som filler i betong - Flygaska i väg (styvare väg, tjältålig (lägre underhållskostnader)) Exempel på miljöfrågor:

8 - Tolkning av Avfallsförordningen - Ringa risk eller ej ringa risk - Hinder och möjligheter - Utlakning (ex antimon, koppar) - Rening - Pannsand i rörgravar - Långtidsanalys av återföring till skog - Aska till dikad skogsmark Mer information på Annika Ekvall, SP Arbete pågår med att ta fram provningsmetoder som är anpassade för alternativa material. Tillsammans med Merox och Svenska Gjuteriföreningen ska SP anordna en Ballastkonferens. GB-veg Even Oiseth, Sintef Bygg og Miljö Ett förprojekt har genomförts. I GB-veg har Danmark endast en representant. Norge och Sverige arbetar mer likartat med dessa frågor. Resultatet kommer att läggas ut i en databas. GB-veg:s fem huvudmål - Samla in och systematisera erfarenheter med användning av restmaterial för vägbyggnadsändamål (GBM) - dvs färdigställa en databas och lägga in insamlade data från förprojektet - Utarbeta förslag till krav till dokumentation av materialegenskaper för GBM - Utarbeta ett förslag till system för miljödeklaration av GBM - Koordinera ett samarbetsforum mellan de nordiska länderna vid utarbetande av en metodik för värdering av miljöpåverkan av GBM - Göra arbetet tillgängligt för eventuella användare genom att etablera en elektronisk informationsbas (handbok) som blir tillgänglig över Internet Från Sverige förväntas Vägverket, SGI, SCC, SP och LTU (Sven Knutsson) ingå som arbetande parter. Svenska EnergiAskor ingår som Industrideltagare i de nationella projekten. Huvudprojektet är beroende av stöd av Nordisk Industrifond och beslut väntas under mars Norska Statens Vegvesen har ett projekt om återvunna material mer information finns på

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala

Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter,

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation

Miljöbalksseminarium. Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial. Föredragsdokumentation Miljöbalksseminarium Stockholm den 13 juni 2002 Aska och slagg som vägbyggnadsmaterial Föredragsdokumentation Antal sidor: 46 är ett icke vinstdrivande företag med syfte att verka för en miljöriktigt användningar

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Framgångskriterier... 6 2.5 Forsknings-,

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok handbok 2010:1 UTGÅVA 1 februari 2010 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall EBBA WADSTEIN KARSTEN HÅKANSSON CHARLOTTA TIBERG

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt

Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Förbränningsaskor inom anläggning och deras miljöaspekt Eva Dalstranden ISSN 1400-3821 B764 Master of Science

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Senast uppdaterad 2014 09 08

Senast uppdaterad 2014 09 08 Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt 2007-10-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket aska som producerades

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff

produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff Hur påverkas p företaget f och dess produkter av RoHS lagstiftning? Åsa Portnoff Vad innebär r RoHS? RoHS reglerar förekomst av 6 substanser i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Miljösystemanalys för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande

Miljösystemanalys för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 953 Miljösystemanalys för nyttiggörande av askor i anläggningsbyggande Erik Kärrman, Susanna Olsson, Ylva Magnusson, Anna Peterson Miljösystemanalys för nyttiggörande av

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Miljösamverkan Västra Götaland Upptaktsdagar om farligt avfall 2003-08-25 Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Jessica Christiansen, utredare RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen Aktuellt

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23 End of Waste David Hansson, Envecta 2014-01-23 Vad är avfall? Avfall är: ett ämne eller ett föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med När är en restprodukt

Läs mer