Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004"

Transkript

1 Notat från Alternativa material i byggande i Åre 30 januari 2004 Kort inledning av Bo Svedberg, Luleå Tekniska Universitet, och Josef Mácsik, Ramböll. Seminariumet indelas i två faser: - Material- & produktutveckling - Kriterier / Beslutsunderlag Material- & produktutveckling Gummiklipp som byggnadsmaterial Tommy Edeskär, LTU Inst. Samhällsbyggnad Idag förbrukas det cirka ton bildäck per år i Sverige. Detta motsvarar m3 eller 7 kg/person. Varför? - Inom EU får man inte deponera bildäck - Miljömål om resurshushållning - Ekonomi - Tekniska egenskaper (elastiskt, isolerande) - Miljömässiga egenskaper (tar upp organiska föroreningar och fosfor) - Goda erfarenheter i USA och Kanada Vad pågår? Doktorandprojekt LTU, GB-veg, standardiseringsarbete inom SIS och CEN. Materialegenskaper - kompaktdensitet lägre än vatten - liten skrymdensitet - hög elasticitet - hög porositet - låg vattenabsorbtion (max 5%) - lågt värmeledningstal (ca 0,2 W/m,K för packat material) Miljöegenskaper Innehåll som jord för mindre känslig markanvändning. Metaller: Fe, Mn och Zn. Organiska föroreningar: naftalen och fenoler (låga halter och ej de cancerframkallande). Tillämpningar Lättfyllnad, tjälisolering, dränering och motfyllnad. Vid motfyllnad finns det en begränsning om 3 meter (enligt standarden, 6 meter enligt Tommy). Risk finns annars för självantändning på grund av bakterier. Fråga: Hur ser myndigheterna på miljöproblemen? Idag diskuteras bildäck som en stor källa för PAH. Fenoler kanske är ett större problem. Svar: PAH är ett problem då däcken rullar mot vägbanan. Det är däremot inte något problem med avseende på lakning. Fråga: Hur påverkar åldern egenskaperna?

2 Svar: Påverkan på mikrometernivå vid oxiderande förhållanden. För information om Tommy Edeskärs publikationer m m: Fiberslam, avloppsslam och flygaska som tätskikt Josef Mácsik, Ramböll Fiberslam - Fiberslam består av 30-60% TS fibrer. Resterande material är lera. - Torrdensiteten är kg/m 3 - Vattenkvoten % - Permeabiliteten 1-5 * Hållfastheten MPa. Fiberlera/fiberkalk kan användas på deponier som tätskiktsmaterial. Avloppsslam och flygaska I Q4-111 studeras användning av avloppsslam från Henriksdalsverket och flygaska från Mälarenergi och Vattenfall Värme Uppsala som tätskikt på deponi. I annat projekt används avloppsslam från Bromma. Med undantag för vattenhalterna är avloppsslammens egenskaper väldigt lika varandra mellan olika avloppsreningsverk. För att optimera hållfasthet och beständighet (bra med mycket aska) med permeabilitet (bra med mycket slam) ska halten aska ligga mellan 40-60%. För att avstanna nedbrytningen behövs minst 25-35% aska. Det finns en stor potential då många gamla deponier behöver täckas. Kostnaden för att genomföra detta kan minskas med 20-50% jämfört med konventionella metoder. Det är mycket viktigt att materialen är kvalitetssäkrade och har verifierade egenskaper i fält. Det är också viktigt att man har både tätskikt och dränskikt. Fråga: Hur packas material i tätskikt? Svar: Ingen särskild packning, inte särskilt hårt med skopa. Nästan ingen sättning. Materialet är mycket finkornigt. Det är dock viktigt att vattenhalten är den rätta vid packning. Antimon, Sb, ett kritiskt ämne? Mattias von Brömssen, KTH Inst. Mark- och vatten Antimon beter sig ungefär som arsenik. Källor: bryts som malm, ibland i samband med brytning av koppar eller silver. Användning: Finns i flamskyddsmedel, blylegeringar i batterier, plaster som stabilisator, i viss mån i keramik. Spridning: Största globala spridningen genom kolförbränning. I Sverige dock vid avfallsförbränning. Hälsa: Antimon påverkar inre organ. Det är dock ej klassat som cancerogent. Antimon förekommer endast i mycket små doser naturligt. Förekomst: - Jordskorpan 0,02 mg/kg TS - I vatten <1 mikrogram/liter - Kol 1-4 mg/kg TS - Hushållsavfall mg/kg TS Vad styr lakning?: - Hydrologi/hydraulik - Vittring - Adsorption (jonbytes-, komplexbindning) - Komplexjämvikter (ex Cl binder Cd)

3 - Utfällning och medutfällning - Redox-processer - Biologiska processer Antimon förekommer i huvudsak som antimonat och antimonit. Antimon komplexbinder med syre, blir minusladdat. Binder också starkt till sulfater. I Holland har man studerat slaggrus, nyproducerad aska med ph 10-10,5. Vid detta ph är utlakningen inte så stor. När sedan askan karbonatiseras sjunker ph och utlakningen av antimon ökar. Mellan ph 8 och ph 6 sjunker utlakningen för att vid lägre ph än ph 6 åter öka. Orsaken till att det ökar vid lägre ph än ph 6 är att järnhydroxid och aluminiumhydroxid byter laddning från positiv till negativ. Slutsatsen är att utfallet beror på material och applikation. Med en liten insats kan man förklara processer. När man förstår dessa kan man hantera miljöriskerna. Fråga: På yttersidan av kornen på pannsand ligger skyddande lager av kalcium. Problemen uppstår vid mellanlagring. Kan man få antimon att binda om man sprutar in järnlösning? Svar: Ja, man skulle kunna tillföra järnsalter eller aluminiumsalter. Fråga: Om det inte är SÅ farligt, varför är det så viktigt? Svar: Det finns med i den nya deponidirektiven. Erfarenheter från nyttjande av alternativa material Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Johan berättade först lite grann om hyttsten, dvs magugnsslagg. Det har använts i trakterna runt Luleå i 30 år. För att underlätta användandet används vissa schabloner, policies och rutiner. Bland annat läggs inte hyttsten ut i skyddsområden för vattentäkter. I ett instruktionsdokument besvaras var materialet får användas, hur man lägger ut, hur bärighets- och tjälegenskaper värderas och vilka parametrar som ska användas vid dimensionering. En ny instruktion är dock på gång. Hittills har inga ordentliga undersökningar gjorts med avseende på miljö. Sammanfattade erfarenheter: - material med mycket bra egenskaper för vägbyggnadsändamål finns - kan vara svårt att bestämma tekniska och miljömässiga egenskaper - ordet avfall bör undvikas - börja med att bygga en provsträcka - stäm därefter av med tillsynsmyndigheter - därefter kan man bygga vägen - bollen ligger hos producenten av materialet (ex energibolaget) att visa materialets egenskaper. Vägverket kan dock hjälpa till i den processen. Fråga och svar: Standardiserade prover är inte anpassade för alternativa material. Det som är bra för ett etablerat material kan vara dåligt för ett alternativt och tvärtom. Flygaska som vägbyggnadsmaterial i Uppsala Hanna Munde & Johan Ericsson, Vattenfall Värme Uppsala I Uppsala alstras cirka ton aska per år: Bränsle Bottenaska, ton/år Flygaska, ton/år Torv Kol Avfall

4 Trädbränsle Övrigt Kol- och torvflygaska har använts i vägar. Med avfallsflygaska kan det bli problem vid användningen eftersom den i allmänhet innehåller aluminium vilket reagerar med vatten och bildar vätgas varvid risk finns för explosioner. Användning Vattenfall Värme Uppsala började med användningen av askan 1998 med cirka ton/år och har sedan ökat framförallt de senaste åren. För att använda askan bör följande steg tas: - idé/förstudie - samråd med miljömyndighet - miljökaraktärisering och kunskapssammanställning - anmälan (från objektsägare till tillståndsmyndighet) - miljökontrollprogram för projektet (från tillståndsmyndighet) - leverans av materialet - kontroll och rapportering enligt miljökontrollprogram Problemet är att få mottagare (objektsägare) orkar gå igenom detta. Därför har man gjort på följande sätt: Vattenfall Värme Uppsala har tagit fram en MKB vilken uppdateras varje år. Med den som bas kan sedan antalet steg minskas till: - idé - anmälan (förenklad) - avtal - leverans Error! Hyperlink reference not valid. är framtagen i samarbete med miljömyndigheten och stödjer sig på MKB:n som Vattenfall Värme Uppsala har tagit fram. Denna blankett har även använts av Holmen Paper i Trollhättan. När Vattenfall Värme Uppsala har marknadsfört användning av sin aska i andra kommuner än Uppsala har man tagit med sig folk från miljömyndigheten i Uppsala kommun. Vattenfall Värme Uppsala har dock nästan avsättning för all sin aska inom Uppsala kommun. Resultat från MKB Utlakning av askan är generellt lägre än genomsnittlig jord, men ligger dock aningen högt på Cd-halterna. Varför ska då aska undersökas och inte t ex bergkross? Antagligen är kontrollen av askan bättre. Det måste dock betonas att det aldrig går att säga att all aska går bra eller att all bergkross går bra, det måste avgöras från fall till fall. Fråga och svar: SP ska ta fram metod och möjlighet till att certifiera aska. I ett sådant system är det viktigt att inte vad som helst kan stoppas in i askan eftersom det hela handlar så mycket om en förtroendefråga. Däckklipp i Norge Arnt-Olav Håoya, Ramböll Små mängder aska i Norge eftersom kraftproduktionen nästan enbart består av vattenkraft och värmeproduktionen sker genom främst elpannor och även naturgas finns tillgängligt. Bil kör man dock i Norge också så det förbrukas cirka 4 miljoner bildäck per år. Av dessa utnyttjas 48% i anläggningsarbeten, 20% förbränns i energiproduktionsanläggningar och resterande deponeras. För att användningen ska komma igång krävs det att acceptanskriterier i stället för fullständiga riskvärderingar för varje projekt tillämpas.

5 Hasopor en lättfyllnadsprodukt Jörgen Hägglund, Hasopor Hasopor har en anläggning i Norge där man tar emot allt ifrån glasavfall till farligt avfall. Produkten ut från anläggningen kallas Hasopor och den årliga produktionen är m 3. Det farliga avfallet hanteras, glaset mals till mjöl. Detta glasmjöl körs in i en ugn och kommer ut som en kaka vilken krackelerar och blir ett granulat. Detta granulat är produkten Hasopor. Egenskaper: - Värmekonduktivitet: 0,11 W/m,K (torr, packad 20%), 0,16-0,18 i fuktigt tillstånd - Om produkten sänks ner i vatten i 68 dagar ökar vikten med 58% - Dränerande - Kornstorlek mm - Skrymdensitet: lätt material kg/m 3 - Lös naturlig rasvinkel 45 grader. - Hög bärighet. Tryckfasthet >6 N/mm 2 - Tidsbesparande Fråga: Om detta skulle göras i Sverige skulle det anses som en avfallsbehandlingsanläggning. Nu är det produkt när det görs i Norge. Svar: Det finns dock en motsvarighet i Sverige, nämligen glasfibertillverkning från returglas. Mer information på Kriterier/Beslutsunderlag Värdering av emissioner, projekt MGB Bo Svedberg, LTU Inst. Samhällsbyggnad En studie har gjorts bland restproduktanvändare. Ett antal frågor har ställts och svaren har ställts samman i en matris där Ja har fått grön färg, Nej röd färg och Vet ej har fått gul färg. Inom området Användning/Karaktärisering (läs tekniska egenskaper) blev matrisen mestadels grön, dvs området hade undersökts. Inom området Omgivning (läs miljömässiga egenskaper) blev matrisen mestadels röd, dvs området hade inte undersökts. På frågan om en samlad bedömning hade gjorts blev det också relativt rött. Modellen fungerar ungefär så här: Steg 1: Filtrering (om vissa material direkt är diskvalificerade av icke vetenskapliga skäl) Steg 2: Karaktärisering Steg 3: Ställningstagande Det svåra är ofta ställningstagandet (exempel: vilket är värst; bly eller kadmium?) En kravspecifikation tas fram med indelningen före, under och efter. Detta är sedan en bas för värdering och ställningstagande. Före: har inte studerats Under: obetydlig effekt utanför geokonstruktionen Efter: 1. Kvarlämning (kan lämnas utan åtgärder?) 2. Återbruk (ingen efterbehandling?) 3. Deponering (enkel deponering?) Om svaret är ja på dessa tre frågor är det en Grön lösning : Grön = Obetydlig effekt Gul = Ringa effekt Röd = Ej ringa effekt

6 Fråga: Hur behandlas juridiska aspekter i modellen? Det är inom juridiken det annars kan falla på. Svar: Det pågår ett projekt om detta. Den enskilde projektledaren har små incitament för att införa användande av nya material. Tvärtom kan han åtalas om något går fel i det enskilda projektet. För att läsa Bo Svedbergs licentiatarbete: Miljöbedömning i en vid mening Bo Svedberg, LTU Inst. Samhällsbyggnad (ersatte Erik Kärrman, Ramböll) Erik Kärrman och Susana Olsson på SCC ska ta fram en LCA-modell där nollalternativet är att alla restprodukter deponeras och endast jungfruliga material används till anläggningsbyggande vilket jämförs med alternativet att inget deponeras. Kvalitetsaspekter på askor Magnus Berg & Karin Wikman, ÅF-Energi & Miljö Kvalitetsaspekter på askor Process: Askproduktion Askupplag (lagring) Askanvändare Hur kan askproducenten förutsäga kvaliteten för användaren? I projekt Q4-148 i Askprogrammet har detta studerats. En slutsats i det projektet var att halten oförbränt i askan påverkar de mekaniska egenskaperna på ett negativt sätt. Databas Askprogrammets databas ALASKA där all data som kommer fram i Askprogrammets projekt samlas har ännu inte blivit tillgänglig på grund av att det har ansetts att mängden data är för liten. Inom en relativt kort framtid kommer dock den att bli tillgänglig på Rening I projekt Q4-128 och Q4-129 har termisk och våt rening av aska studerats. Troligen kommer krav på att askor ska renas. Tekniken finns men är fortfarande dyr i jämförelse med dagens deponiskatter och avgifter. Våt metod är den billigaste av de två (och tillämpas redan i begränsad form genom släckning av aska) men inte lika effektiv och har sämre mekaniska egenskaper än den torra metoden. Nyheter inom miljöprövningen Anna Wilhelmsson, Ramböll (ersatte Maria Paijkull, Ramböll) Fr o m gäller i 15 kap i MB: Avfallsinnehavaren skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ansvaret förstärks därmed. Inom Naturvårdsverket pågår: - översyn av bilaga till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - undvika att samma utövare får flera SNI-koder - mindre byråkrati men tillföra verksamheter som ska tillståndsprövas (pga EG) - flytta ner verksamheter från A- till B-verksamheter - att byta ut inert avfall för anläggningsändamål... till bedömning om ringa eller ej ringa risk. Verksamhet med ringa risk blir då C-verksamhet och verksamhet med ej ringa risk blir B-verksamhet. Behov finns av vägledning angående ringa eller ej ringa risk.

7 - Sänkta administrativa krav dock utan att minska kravet för skydd av miljö och hållbar utveckling. Fokuserad miljöprövning med kortare handläggningstider och ökad tydlighet ska eftersträvas. Det är en viktig skiljelinje mellan betydande och icke betydande miljöpåverkan. - Ökad flexibilitet, färre beslut med betydande miljöpåverkan, färre samråd, bättre beslutsunderlag tidigt i processen, enklare förfarande vid ändringar/utökningar av miljöfarliga verksamheter. SGF AG Restprodukter, prioriterade uppgifter Anna Wilhelmsson, Ramböll SGF = Svenska Geotekniska Föreningen. På SGF finns det ett antal kommittéer av vilka Jordförstärkningskommittéen är en. I kommittéen finns arbetsgrupper vilka initierar diverse projekt. Organisatorisk bild: Slutsatser från Q4-144 Att bygga med avfall: - produktifiering genom kvalitetssäkringssystem och produktcertifiering viktigt - översyn nödvändig av lagstiftning med avseende på avfall och icke avfall - enligt hänsynsreglerna (2 kap MB) ska alla aktörer i bygg- och planeringsprocessen sträva efter att mängden avfall som deponeras minskar Miljömyndigheterna använder ordet avfall och inte produkt. Under året kommer arbete pågå med - framtida strategier för avfall inom EU - utländsk lagstiftning och rättspraxis - Byggproduktdirektivet hur påverkar det användningen av alternativa material - diskussionspart vid framtagande av Naturvårdsverkets vägledning om miljöriktig användning av avfall för byggoch anläggningsändamål vilket ska föreslås i december 2005 utifrån hänsynsreglerna (2 kap MB) och eventuellt bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fråga och svar: SP har ansökt om att få genomföra projekt hos Vägverket angående materialbalans där både vägkroppen, trafiken och skyltar etcetera ingår. Tidigare har sådana materialbalanser gjorts för zink och koppar. Resultatet var då att utlakningen från ballasten var försumbar. Värmeforsks delprogram Miljöriktig användning av askor Claes Ribbing, Värmeforsk/Svenska EnergiAskor Varje år produceras cirka 1 miljon ton askor i Sverige. Deponiskatten är 370 kr/ton. Trots detta saknas klara miljökriterier, regler och tekniska kunskaper. För att råda bot på detta startades detta program med cirka 40 företag och myndigheter inblandade och under åren med en budget på 10 Mkr/år. Planer finns på att bygga på med en ny period Budgeten är då sannolikt lite mindre. I programmet finns en styrgrupp samt fyra arbetsgrupper - askåterföring till skog och mark - geotekniska anläggningar - användning av askor på deponier - askors miljö och kemi Organisationen är kraftfull och bildar ett bra nätverk bestående av bland annat myndigheter, producenter, konsulter, forskare och användare. Av det senare finns det dock för få i programmet! Exempel på bra projekt (ibland flera projekt): - Flygaska som tätskikt på deponi och gruvavfall, injektering, nedbrytning - Bioflygaska som ersättning för cement i gruvdrift och som filler i betong - Flygaska i väg (styvare väg, tjältålig (lägre underhållskostnader)) Exempel på miljöfrågor:

8 - Tolkning av Avfallsförordningen - Ringa risk eller ej ringa risk - Hinder och möjligheter - Utlakning (ex antimon, koppar) - Rening - Pannsand i rörgravar - Långtidsanalys av återföring till skog - Aska till dikad skogsmark Mer information på Annika Ekvall, SP Arbete pågår med att ta fram provningsmetoder som är anpassade för alternativa material. Tillsammans med Merox och Svenska Gjuteriföreningen ska SP anordna en Ballastkonferens. GB-veg Even Oiseth, Sintef Bygg og Miljö Ett förprojekt har genomförts. I GB-veg har Danmark endast en representant. Norge och Sverige arbetar mer likartat med dessa frågor. Resultatet kommer att läggas ut i en databas. GB-veg:s fem huvudmål - Samla in och systematisera erfarenheter med användning av restmaterial för vägbyggnadsändamål (GBM) - dvs färdigställa en databas och lägga in insamlade data från förprojektet - Utarbeta förslag till krav till dokumentation av materialegenskaper för GBM - Utarbeta ett förslag till system för miljödeklaration av GBM - Koordinera ett samarbetsforum mellan de nordiska länderna vid utarbetande av en metodik för värdering av miljöpåverkan av GBM - Göra arbetet tillgängligt för eventuella användare genom att etablera en elektronisk informationsbas (handbok) som blir tillgänglig över Internet Från Sverige förväntas Vägverket, SGI, SCC, SP och LTU (Sven Knutsson) ingå som arbetande parter. Svenska EnergiAskor ingår som Industrideltagare i de nationella projekten. Huvudprojektet är beroende av stöd av Nordisk Industrifond och beslut väntas under mars Norska Statens Vegvesen har ett projekt om återvunna material mer information finns på

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg

Läs mer

Hur arbeta med förorenade massor

Hur arbeta med förorenade massor Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor ÅF-Consult AB och Henrik Bjurström och Roger Herbert 1 Uppdragets syfte och mål Att sprida information om Askprogrammets förutsättningar och dess mål

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Svenska EnergiAskor/Värmeforsk Claes Ribbing 1 Pendeln slår för långt Först med Tyst vår på 1960-talet började världen förstå att jorden

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Varför är masshantering en fråga?

Varför är masshantering en fråga? Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun Schaktmassor

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson Miljöriktig användning av askor 2009 Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier Ramböll Sverige AB Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson anna.wilhelmsson@ramboll.se gunilla.jansson@ramboll.se

Läs mer

Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly

Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly PbHaz Åforsk, Avfall Sverige, SGI På säker grund för hållbar utveckling Lagstiftning Fysiologiska och Toxikologiska test Kemisk analys och haltkriterier

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten

REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Naturvårdsverket 106 48 Stockholm natur@naturvardsverket.se REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Svenska Energiaskor AB ( Sv EA) ber härmed att få framföra

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen Dokumentnamn Projekteringsskede Ansvarig part Konstruktör TeknisktPM Tillståndsansökan M2 - Miljö/MKB Per Molander Upprättad datum 2011-12-21 Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER ASKDAGEN 2015 Anders Hedenstedt SP Sveriges Tekniska ForskningsinsItut KORT OM SP 1920 grundades Statens

Läs mer

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till

Läs mer

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Datum Vår ref 2004-02-24 Rolf Sjöblom HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Inledning Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har nyligen skickat ut en återremissutgåva av en tilltänkt

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial,

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Monofill - för solidifiering av farligt avfall Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Fastighet och sökande/anmälare

Fastighet och sökande/anmälare ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala

Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala Notat från Seminarium Miljöriktig användning av askor 21-22 oktober 2003, Uppsala På SAS Radison Hotel samlades en blandad samling med representanter från bland annat myndigheter, energibolag, konsulter,

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning sker åtgärder i förorenat område? Anmälan enligt 28 FMH kan vara nödvändig. är materialet ett avfall?

Läs mer

Avfall i anläggningsarbeten

Avfall i anläggningsarbeten Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas

Läs mer

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Massflöden fast avfall Bio-treatment Bio-production Construction Post consumer recycling Thermal treatment Final

Läs mer

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25 Renare Marks Vårmöte Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 1 Glas Blått: kobolt Svart: nickel, krom Orange: kadmium, svavel Rött: guld (små mängder) Turkos: koppar Arsenik:

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Presentation av Avfall Sveriges UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR Rapport 2007:01 UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR UPPDATERADE

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

RVF Utveckling 2004:18

RVF Utveckling 2004:18 Underlag för genomförande av pilotförsök med stabiliserat avloppsslam som tätskikt RVF Utveckling 2004:18 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2004:18 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2004

Läs mer

Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland

Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland Kemiska ämnen i byggprodukter Regelverk i Frankrike, Tyskland och Holland SGI, IVL och ÅF-Process På säker grund för hållbar utveckling Kort om SGI Myndighet och forskningsinstitut med ett övergripande

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Farligt avfall - vad gäller?

Farligt avfall - vad gäller? Farligt avfall - vad gäller? Olika avfallsslag inte ska blandas? Du är skyldig att föra anteckningar över mängden avfall som uppkommer i din verksamhet? Tonerkasetter och lysrör räknas som farligt avfall?

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga

Läs mer

Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel

Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel December 2007 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet

Läs mer