Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson"

Transkript

1 Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

2 Massflöden fast avfall Bio-treatment Bio-production Construction Post consumer recycling Thermal treatment Final storage Consumers Collection systems Industry Soil remediation

3 Varför bygga med avfall? Resurshållning (återanvända istället för att deponera) Bra egenskaper (hög/låg densitet, hållfasthet, slitstyrka, cementegenskaper, näringsinnehåll, ) Tillgänglighet (nära tätorter behov) Historia naturliga analogier

4 Ersättningspotential konstruktionsmaterial Ökad energibehov! Ökad energibehov! SGU (2009)

5 Olika askor huvudmineral SiO 2 + Al 2 O 3 Volcanic ashes BA FA BA Coal ashes Investigated RDF fly ashes BA FA FA CaO+K 2 O Na 2 O+MgO MSWI ashes RDF ashes Fe 2 O 3

6 Naturliga analogier vulkanaska i romarnas betong (Opus caementicium) Användes i östliga Medelhavsområdet av romarna redan 500 BC för konstruktioner under havets yta och byggnader Tillverkad av krossat bergmaterial och vulkanisk aska som bindemedel (härdar när det blandas med vatten; puzzolan efter första fyndstället Pozzuoli i centrala Italien) Opus caementicium på en gravhög vid Via Appia Opus caementicium i Pantheons kupol

7 Avfallsströmmar i Norrbotten utan gruvavfall Bransch Exempel på restprodukt Mängder (ton/år, 2011) Förbränning och värmeproduktion Flyg- och bottenaskor Järn- och ståltillverkning Massa- och pappersindustrin Byggnation och rivning Övriga Masugnsslag (hyttsten), LDslagg och -slam, hyttslam, hyttsot, skänk-slagg, Grönlutslam, mesa, bränd kalk, kalkgrus, flyg- och bottenaska, fiber- och bioslam Asfalt, betongkross, trä, gips, isolering, asbest, tegel Jord- och schaktmassor Gatusand Däck > (till större avfallsanläggningar*; stora variationer per år) (till större avfallsanläggningar) Svensson, 2012 Σ ton * ej återanvändning/återvinning

8 Behov konstruktionsmaterial i Norrbotten Anläggningskonstruktioner Sluttäckning (6 deponier, 55 ha) 2,6 Mton/år 0,5 Mton/år i 5 år Svensson, 2012

9 Behov deponitäckning Användning Potentiella material Tillgång (ton/år) Behov (ton/år) Växtetableringsskikt Jord, fiberslam Skyddsskikt Jord, schaktmassor, bottenaska (biobränslen), fiberslam Dräneringsskikt Slaggrus, däckklipp, bottenaska (biobränsle), glas- och betongkross, däckklipp Tätskikt Flygaska, grönlutslam, LD-slagg, LD- och hyttstenslam Avjämningssikt Slaggrus, bottenaska, schaktmassor, gatusand Summa

10 Utmaningar i att välja avfall Utlakning av miljöstörande ämnen Relevant riskbedömning, även på lång sikt Variationer i kvalitet och mängd Tillgänglighet (tid och rum)

11 Kunskapskrav för användning Egenskaper? (teknik & miljö under hela processen) Testmetoder? (standardtests?) Vilka krav måste uppfyllas? Vilken information behövs när & till vem (t ex myndigheter)? Möjliga användningsområden? Regelverk Material Miljö Tillgänglighet? Fler entreprenörer med motsvarande kunskap behövs! (mängdbehov och processflöden, position, lagring) Utrustning? Hur simulera/prediktera? Möjlig miljöpåverkan? Vilka faktorer påverkar materialet?

12 Exempel på avfall och biprodukter Grönlutslam Bottenaska pappersbruk Lagrad aska Flygaska Däckklipp Sorterad slaggrus (avfallsbottenaska)

13 Metod Funktionskrav för konstruktionen Lagliga krav Krav avseende miljöpåverkan Erfarenheter och kunskap från tidigare försök Materialtillgång Test av material och materialblandningar Lämpliga material Icke lämpliga material Design och utformning av sluttäckningskonstruktion Försök avs. stabilisering, förbättring av materialegenskaperna; behandling Fältförsök: test av utläggning, funktion, miljöpåverkan och beständighet Åldrings- och långtidsförsök (i labb): långsiktig mekan. och kemisk stabilitet Icke lämpliga material Utvärdering, metodutveckling Material används inte i konstruktionen

14 Sluttäckningslimpa som vindvall på Brännkläppens avfallsanläggning Provyta 1 Tätskikt Dränskikt Skyddsskikt GLS+FA+BA 50:30:20 (Billerud) Däckklipp Lågförorenad As jord Provyta 2 Provyta 3 GLS+FA+BA 45:35:20 (Kappa) Sorterad och lagrad bottenaska (BEAB) Däckklipp As-jord kemiskt stabiliserad m FeO As-jord kemiskt stabiliserad m FeO + torv Yta 2 Yta 3 Yta 1

15 Sluttäckningslimpa Brännkläppen - instrumentering

16 Sluttäckningslimpa Brännkläppen - byggnation

17 Sluttäckningslimpa Brännkläppen - byggnation

18 Sluttäckningslimpa Brännkläppen oktober 2012

19 Sluttäckningslimpa Brännkläppen maj 2013

20 Sluttäckningslimpa Brännkläppen resultat hittills Perkolation genom skyddsskiktet: enstaka litrar, se figur ph 6,8-8 El. kond. 1,5-7,6 ms/cm Vattenkvalitet (As, Fe) ex-jobb Luisa N. Inget vatten under tätskiktet

21 Undersökning av BEABs bottenaska / slaggrus inför användning som ballast

22 Provtagning efter metallseparering och sortering under 32 dagar 32 prover 0-10 mm 32 prover mm

23 Screening Variationer? PCA (Principal component analysis), XRF, TS, GF, ph, EC

24 BEAB bottenaska 2011/2012 Förbehandling Accelererad åldring Accelererad åldring och Fe 0 Laktest Kolonnförsök - Uppströms perkolation ph-stat-tester (ph 2, 4, 7, 10) Batch-test L/S 10

25 Kumulativ utlakning i kolonntest vid L/S 10 = 0,5 mg/kg = 0,3 mg/kg = 2 mg/kg = 0,6 mg/kg = 0,5 mg/kg O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm = 0,6 mg/kg = 0,4 mg/kg O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm = 4 mg/kg = 3 mg/kg O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm = 0,5 mg/kg = 0,3 mg/kg O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm = 20 mg/kg O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm Naturvårdsverket. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten riktvärden för deponitäckning. Handbok 2010:1 O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm O Å ÅFe O Å ÅFe 0-10 mm mm Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, av inert avfall. NFS 2004:10

26 Slutsatser bottenaska Metallsepareringen bör förbättras. Utlakningen mindre än i tidigare undersökningar. Förbehandling med accelererad karbonatisering och inblandning av järnpulver minskar lakning av Cr Cu och Mo, däremot ökar lakning av Zn, Pb och Ni. Orsaken till detta bör utredas vidare. Modellering när resterade tester är avslutade.

27 Slutsatser generellt Flera avfall är potentiella byggmaterial för olika tillämpningar Användning av avfall sparar naturresurser och energi Utgå från lokala/regionala materialflöden och behov Bra planering och kommunikation Materialkarakterisering med inriktning på tänkt tillämpning och uppföljning i fält Hantering, lagring och behandling av reaktiva material (t ex aska) påverkar materialkvalitet och funktion

28 Slutsatser II Utbildning och tät samverkan med byggentreprenör för optimering av processerna! (materialblandning, vatteninblandning, utläggning, ) potential/nisch för entreprenörer med kunskap om materialen och förståelse för både laborativ undersökning och praktisk tillämpning Dokumentation och uppföljning!

29 Bestående utmaningar Tolerans, variation i ingående material Materiallagring och hantering i industrin Testprocedurer (är framtagna för konventionella material) Överföring av labresultat till fält, t ex blandningsrecept (pga varierande materialkvalitet) men även lakegenskaper Långtidsegenskaper och stabilitet

30 Tack för er uppmärksamhet!

31

32 Utblick, vad kvarstår? Utvärdering och modellering av kombinerad åldring och järntillsats till bottenaska Analyser och utvärdering av fältförsöket på Brännkläppen Design av askprovytor på värmeverket för uppföljning av effekterna av askbehandling m a p både utlakning och mekaniska egenskaper under driftförhållanden Genomföring och fortsatt uppföljning av Brännkläppenförsöksytorna i mån av finansiering genom kommande projekt

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas

Läs mer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje

Läs mer

FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Stöd NWI UPPDRAGSNUMMER 1673496000 FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL LULEÅ 04-10 SWECO ENVIRONMENT AB LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ 1 (16) Sweco Västra

Läs mer

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall

Läs mer

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor

Läs mer

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Återvinning av avfall i anläggningsarbete Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av

Läs mer

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Miljömål 15: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och

Läs mer

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för

Läs mer

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU juku@ltu.se Arsenik prioriterad förorening Arsenikförorenade områden - vanliga i Sverige Lösning

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Delprojekt 4: Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer Luleå tekniska universitet: Alejandro Grimm, Ida-linn Näzelius, Marcus Öhman, Evelina Brännvall, Jurate Kumpiene, Mirja Nilsson, Lale

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg

Läs mer

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Storskalig stabilisering av sulfidjordar

Storskalig stabilisering av sulfidjordar Storskalig stabilisering av sulfidjordar Envix Nord AB Daniel Ragnvaldsson 23 maj 2018, Skellefteå Syrabildningen sker i två steg. Bakgrund Vilka potentiella problem finns med sulfidförande material? Sulfidförande

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Dialogmöte om avfall för anläggningsändamål 24 september 2013 09.00-09.30 Fika 09.30-10.00 Välkomna, syfte med dagen, presentationsrunda 10.00-10.30

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning Anders Hedenstedt Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning 1 Naturvårdsverkets handbok 20:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2 Bakgrund Allmän användning

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt

REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2018/01322/R Malmö 17 december 2018 REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Avfall Sverige

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Glasdeponier - risk eller resurs?

Glasdeponier - risk eller resurs? Glasdeponier - risk eller resurs? Yahya Jani PhD in Chemical Engineering Researcher in the Dep. of Biology and Environmental Science yahya.jani@lnu.se Landfill Mining Landfill Mining Landfill mining: Betyder

Läs mer

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? 1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Avfall och förorenade. områden

Avfall och förorenade. områden Avfall och förorenade Avfallsbegreppet Klassning av avfall områden Att bygga med massor från ett förorenat område Att bygga med massor i ett förorenat område Andra anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter

Läs mer

En resurseffektiv masshantering

En resurseffektiv masshantering En resurseffektiv masshantering Dagens presentation, innehåll Hur uppnår vi en resurseffektiv masshantering som också är säker för människors hälsa och miljön? Erfarenheter från Stockholms Stad Information

Läs mer

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling Stabilization/Solidification Bundet slitlager Cement/aska Västerås (1) RSG Industribeläggning Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering Josef Mácsik, Ecoloop AB 2018-11-06 Bundet bär- och förstärkningslager

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1064 Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Gustav Tham och Lale Andreas Utvärdering av fullskaleanvändning

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

Metallåtervinning från avfallsaska

Metallåtervinning från avfallsaska Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder

Läs mer

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt

Läs mer

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB Fortum Waste Solutions AB SamrådTillståndsansökan Materialhanteringscenter Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun Ulrika Wievegg Chef EHSQ Michael Kempi Affärsutvecklare Saara Nummelin - Miljösamordnare

Läs mer

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning RAPPORT 2008:09 ISSN 1103-4092

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning RAPPORT 2008:09 ISSN 1103-4092 Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning RAPPORT 2008:09 ISSN 1103-4092 Förord Genom införlivandet av EU:s deponeringsdirektiv

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet 2008-01-28 Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet Rapporten är sammanställd av Christer Svensson, Skellefteå kommun 1 Inledning För ett område som i huvudstudien kallas för A-området gick

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Exempel på blankett Grundläggande karakterisering finns på www.o.lst.se Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Nr Företag

Läs mer

Hur arbeta med förorenade massor

Hur arbeta med förorenade massor Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:

Läs mer

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning

Läs mer

Kan massorna vara förorenade?

Kan massorna vara förorenade? HANTERING AV SCHAKTMASSOR Uppgrävda massor kan vara både en resurs och ett problem. Genom att återanvända schaktmassor kan naturresurser sparas. Samtidigt finns en risk att uppgrävda massor är förorenade

Läs mer

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige VARFÖR FINNS DET AVFALLSASKOR? VARFÖR FINNS DET RESTAVFALL? Innehåll Om Avfall Sverige Utmaningar avsättning

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål 2018-10-03 Det är positivt för miljön om vi kan återanvända och återvinna avfall Därför är det bra när vi kan ta tillvara schaktmassor,

Läs mer

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik Askor och ekotoxicitet Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik Agenda Klassificering av avfall enligt avfallsförordningen Klassificering av askor med ekotoxicitetstester Ämnen som

Läs mer

Halmstads Energi och Miljö AB

Halmstads Energi och Miljö AB Agenda Allmän inledning Beskrivning av den planerade verksamheten Redogörelse för pågående detaljplanearbete Redogörelse för alternativa lokaliseringar Redogörelse för alternativa utformningar Påverkan

Läs mer

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun Dnr: 555-5551-2011 Anl.nr: 1764-122 Miljöskydd och Förvaltning Gertrud Gybrant Billerud AB Gruvöns bruk Att. Mats Ganrot BOX 500 664 28 Grums Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi

Läs mer

Rivning och sanering Gusums bruk

Rivning och sanering Gusums bruk Rivning och sanering Gusums bruk Mikael Persson 18/2-10 Innehållförteckning Rivningsteknik Arbetsförlopp Rivningsmaskiner Återvinning Dokumentation Rivningsteknik\ - Certifiering BF9K Produkt certifiering

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

Byggnad 1 Kontor/mäss

Byggnad 1 Kontor/mäss 1 (5) Bilaga 4 Byggnad 1 Berith Juvonen 0910-10952 2006-09-08 Byggnad 1 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit kontor och mäss. Består av 2 sammanbyggda delar med

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER ASKDAGEN 2015 Anders Hedenstedt SP Sveriges Tekniska ForskningsinsItut KORT OM SP 1920 grundades Statens

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen Dokumentnamn Projekteringsskede Ansvarig part Konstruktör TeknisktPM Tillståndsansökan M2 - Miljö/MKB Per Molander Upprättad datum 2011-12-21 Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt

Läs mer

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes 2 Bakgrund Ca 6-9 millioner ton bygg- och rivningsavfall per år (?) Tidigare ofta samma riktvärden som för förorenad mark/jordliknande massor Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbete

Läs mer

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB Dolda utsläpp från rening av rökgaskondensat Matarvattenkonferensen 2013-11-13 Roger Lundberg Mälarenergi AB Mälarenergi, KVV Panna 5 Block 1+2 Kol,olja 75 80 MWe 200 220 MWv C o Block 3 Block 4 Olja Kol

Läs mer

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells MILJÖSANERING Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells OLIKA AKTIVITETER I EN MARKSANERING Kartläggning Åtgärdsutredning Kontrollprogram Myndighetskontakt Riskbedömning Projektering Genomförande Slutbesiktning/

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial,

Läs mer

Massor till klassificering Surte Hamn

Massor till klassificering Surte Hamn Massor till klassificering Surte Hamn MTIB erbjuder möjligheten att lämna oklassificerade massor för klassificering på vår anläggning i Surte Hamn. Massor som ännu inte har blivit klassificerade eller

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande

Läs mer