Ekonomisk Geografi 15 Hp
|
|
- Åke Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekonomisk Geografi 15 Hp Klassisk och modern lokaliseringsteori HT 2015
2 Vad är lokaliseringsteori? Lokaliseringsteori är teorier och modeller som försöker förklara var vissa typer av verksamheter (typer av branscher, industrier) tenderar att lokalisera sig och varför (olika variabler som påverkar distans och förflyttningar).
3 Från klassiska till moderna teorier om lokalisering Tre klassiska (tyska) exempel: - Mark- eller landanvändningsteori (von Thünen) - Centralortsteorin (Christaller) - Industrilokaliseringsteori (Weber) Förändrad syn på konkurrenskraft och lokalisering: - Kluster och diamantmodellen (Porter)
4 Litteratur Malmberg & Korpi (2000): Christaller de Souza & Stutz (1994): Weber Hagget (2001): von Thünen Malmberg (2002) = modern lokaliseringsteori
5 Von Thünens markanvändningsmodell Teori om markanvändning (1826) Johann Heinrich von Thünen Vilka skillnader finns det mellan verksamheter som ligger centralt resp. perifert?
6 von Thünens huvudbudskap I centrum finns verksamheter som är beroende av närhet till marknaden. Dessa har en hög betalningsvilja för centrala lägen I periferin finns verksamheter som är mindre känsliga för ökande avstånd. Dessa har en lägre betalningsvilja för centrala lägen
7 Vad beror skillnaden på? Intensitet i markanvändning (d.v.s. avkastning per ytenhet) samt behov av närhet till marknaden (avståndskänslighet) Hur är modellen uppbyggd? - Fokus ligger på att härleda olika verksamheters betalningsvilja för centrala och perifera lägen
8 von Thünen-modellens antaganden Marknaden koncentrerad till en punkt Marknadspriserna för olika varor är exogent givna Producenten får marknadspriset minus transportkostnaden - Bruttointäkten minskar med ökande avstånd, producenterna (bönderna) står för transportkostnaden som är direkt proportionell mot transportavståndet - Varor med höga transportkostnader är mest känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras nära - Varor med låga transportkostnader är mindre känsliga för ökande avstånd d.v.s. lokaliseras längre bort En isolerad stat Aktörerna är vinstmaximerande
9 Markanvändningsmodellens resultat Verksamheter med hög avkastning (i ton) per hektar lokaliseras nära marknaden och tvärtom.
10 Hur koncentrerad är marknaden och hur stor är betalningsförmågan per ytenhet för olika verksamheter? Sushibar Datorservice Advokatbyrå Golfbana Bryggeri Flygplats Julgranar Spannmål Börsmäklare IT-konsult
11 Christallers centralortsteori (1933) Centralortsteorins utgångspunkt: Varför finns det orter av olika storlek? Varför finns det få stora orter och många små? Varför är det långt mellan stora orter men kort mellan små?
12 Det enkla svaret Olika varor/tjänster kräver olika stora marknadsområden leder till att a) Varor/tjänster som kräver stora marknadsområden produceras (tillhandahålls) bara på stora orter b) Varor/tjänster som inte kräver så stora marknadsområden produceras (tillhandahålls) även på små orter
13 Men dessa svar leder till nya frågor: Varför är lönsam produktion av varor/tjänster beroende av en viss storlek på marknaden? Vad bestämmer hur stor marknad en viss vara/tjänst kräver? Hur ser kopplingen mellan marknadsområden och ortstruktur ut?
14 Centralortsteorins fundamentala antaganden Produktionen av varor och tjänster kräver vissa initiala investeringar (fixed cost) => Otillräcklig efterfrågan gör produktion olönsam Konsumenterna bor jämnt utspridda i rummet => Större marknadsområde = större efterfrågan Efterfrågan avståndskänslig, konsumenterna bär transportkostnaden => Konsumenter som bor långt bort efterfrågar mindre
15 Centralorsteorins nyckelbegrepp Centrala varor Varor av högre och lägre ordning Räckvidd Tröskelvärde
16 Räckvidd Konsumenten betalar pris plus transportkostnad Priskänslig efterfrågan gör att efterfrågad kvantitet sjunker med avstånd från produktionspunkten Räckvidd är den längsta sträcka en konsument är villig att åka för att köpa en specifik produkt/tjänst = Det avstånd för vilket efterfrågan sjunker till noll
17 Tröskelvärden Lågt tröskelvärde, kortare räckvidd = Low order goods Högt tröskelvärde, längre räckvidd = High order goods
18 Räckvidd och tröskelvärde Räckvidd Tröskelvärde
19 En bild av centralortssystemet Överlappande marknadsområden av varor med högre och lägre ordning. Samt tröskelvärden och räckvidd.
20 Typ Befolkningsstorlek Storstäder Regionala centra Primära centra Områdes centra Mindre centra Lokala centra Annan ort
21 Centralortsteorin i sammanfattning Centralortsteorin förklarar ortsystemets struktur - Vad är det för skillnad mellan stora och små orter? - Vad kännetecknar enligt teorin små respektive stora orter? Vad beror dessa skillnader på? - Vissa varor/tjänster kräver ett stort marknadsområde för att ge lönsamhet Varor vars produktion kräver en stor initial investering Varor där efterfrågan per ytenhet är mycket liten för andra varor/tjänster räcker de med mindre marknadsområden Varor vars produktion kräver en liten initial investering Varor där efterfrågan per ytenhet är stor
22 Webers industrilokaliseringsteori Teori om industrilokalisering (produktion) (1909, översatt 1929) Alfred Weber ( ) - Produktion i en punkt (=Christaller) - Marknad i en punkt (=Von Thünen) - Insatsvaror (råvaror) i en eller flera punkter ( heterogent rum )
23 Webers tes Produktionen lokaliseras till den plats där transport-kostnaderna blir lägst En industri lokaliseras nära A) Råvarukällan - om materialindex för lokaliserad råvara är > 1 (t.ex. skogsindustrin) B) Marknaden - om materialindex för lokaliserad råvara är < 1 (exempel - om en stor del av den färdiga varans vikt utgörs av ubiquitous raw materials, jmf läskedrycker) C) Footloose om materialindex är exakt 1
24 Webers lokalisering: I vilken punkt kommer produktionen att ske?
25 Webers relevans Av mindre intresse idag Billiga bulktransporter har gjort råvarulokalisering ointressant i många fall, jmf utvecklingen av Japans stålindustri Ska Weber förvisas till soptippen? Det grundläggande felet ligger i definitionen av avståndskostnader Med ny definition av avståndskostnad kan Weber räddas Har man någon nytta av Weber? Ja, som en hjälp för systematisk lokaliseringsanalys: Vilka är de största kostnadsposterna? Hur påverkas dessa om man ändrar lokaliseringen?
26 Har man någon nytta av dessa modeller? Näringslivet Christaller Lokalisering av butiker mm Von Thünen Lokalisering av kontor, lager, golfbanor, mm Varuuppställning i butiker Weber Lokalisering av tillverkningsindustri Offentlig sektor Christaller Lok. av skolor, vård myndigheter mm Von Thünen Stadsplaner/trafikplanering Weber Inte direkt
27 Ed Glaeser (2015)
28 Från klassisk till modern lokaliseringsteori Från produktions- och transportkostnad samt den lokala marknadens storlek Till innovationsförmåga i rumsligt förankrade system av företag Nyckelbegrepp Kunskap Lärande Innovation
29 Ny syn på konkurrenskraft och lokalisering Innovationsförmåga är viktigare än kostnadseffektivitet Innovationer är mer än high-tech (även low-tech ) Innovationer uppstår i samspel inom industriella system (kluster, nätverk ) Närhet är viktig i detta samspel Lokala kunskaper är viktigare än lokala råvaror
30 Renässans för klassiska ekonomiskgeografiska frågeställningar Michael E. Porter poängterar den lokala omgivningens betydelse för företags konkurrensoch utvecklingskraft. Hur påverkas företags konkurrenskraft av den plats/region där de är lokaliserade? Vilka egenskaper gör en plats/region ekonomiskt livskraftig? Varför agglomereras likartade/relaterade verksamheter till vissa platser/regioner? Hur uppstår och reproduceras regional specialisering?
31 Systemansatser Kluster Innovationssystem Utvecklingsblock Kompetensblock Nätverkteori Agglomerationsteori / urbanization economies
32 Vad är ett kluster (enligt Porter)? Cluster are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers and service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g. universities, agencies, and trade associations) in particular fields that compete but also cooperate. Such clusters are a striking feature of virtually every economy, especially those of more economically advanced areas (Porter, 2000).
33 Klusterbegreppet kan delas in tre olika betydelser Industriellt system (funktionellt kluster) Geografisk agglomeration (territoriellt kluster) Närings- och regionalpolitiska projekt ( klusterinitiativ, skapade kluster) klusterpolitik ett omstritt område
34 Porters Diamantmodell Slump Staten
35 Agglomerationers uppkomst, utveckling, fall och pånyttfödelse Fas 1: Pionjärstadiet Fas 2: Avknoppning och imitation Fas 3: Skapande av lokala företagsnätverk Fas 4: Skapande av lokal kultur, stödjande infrastruktur och institutioner Fas 5: Orten blir ett varumärke Fas 6: Extern attraktion Fas 7: Konsolidering Fas 8: Stagnation och kris Fas 9: Omvandling och pånytfödelse
36 Hypoteser om den geografiska närhetens betydelse för klusterdynamik: Företagsinnovations-, lärande- och konkurrensförmåga stärks av: Lokala samarbeten Sofistikerad efterfrågan från lokala kunder Rivalitet mellan lokala företag Ökad rörlighet och lokala kunskapsflöden
37 Kluster- och systembegreppen har.. bidragit till att utmana ett antal falska dikotomier Små och stora företag Varu- och tjänsteproduktion Hög och låg teknologisk nivå Mogna och nya branscher Privat och offentlig verksamhet
38 Klusterinspirerad näringspolitik: Fokuserar det näringsliv (och de kompetenser) som existerar Skapar arenor för samverkan Värnar rivalitet Agerar kompetent kund, reglerare och sättare av spelregler Förstorar regioner Vidmakthåller omvandlingstryck Maximerar öppenhet för inflöde av företag, idéer, människor (attraktiv livsmiljö)
39 Stiliserade empiriska resultat Måttliga lokala affärsrelationer mellan företag Måttliga lokala samarbetsrelationer Ibland intensiv lokal rivalitet, ibland ingen alls God kunskap om grannföretag Betydande arbetsmarknadseffekter
40 Kritik mot klusterbegreppet Både forskning och policy fokuserar på framgångssagor Är kluster ett funktionellt eller geografiskt begrepp? vilket får konsekvenser för forskning såväl som policyarbete Risk för inlåsningseffekter (lock-in)
Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning
Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning Martin Henning, docent i ekonomisk historia, Göteborgs universitet. Stockholm 29 januari 2019. Ett sätt att närma sig relationen
Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor
Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12
Klusterteori och klusterempiri
Klusterteori och klusterempiri Sundbyholms Slott 2-3 feb 2012 Mats Lundmark Centrum för Urbana och Regionala Studier Örebro universitet Klusterbegreppets rötter och dess närbesläktade begrepp Michael Porter
Användarcentrerad design
Användarcentrerad design En drivande kraft för innovation Oskar Jonsson Doktorand i industridesign Industriellt byggande och trämanufaktur innovation över gränserna Session 3 A: Arkitektens och designers
Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier
Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata
Skriv kod på varje inlämnat blad! Besvara skrivningen så att frågorna går att dela mellan lärarna!
Umeå universitet Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia 901 87 UMEÅ Kodnr: TENTAMEN Ekonomisk och politisk geografi, 15 hp Moment 1: Lokaliseringsteori och näringsliv, 7,5 hp 2013-10-02 Onsdag
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
DEN SVENSKA KLUSTERPOLITIKEN
Rapport åt Svenskt Näringsliv Slutrapport Stockholm november 2013 1 (59) Sweco Kaplansbacken 10 Box 415 SE-112 24 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6130800 Fax +46 (0)8 6130808 www.sweco.se Sweco EuroFutures
Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Lokala miljöer för industriell innovations- och utvecklingskraft
Lokala miljöer för industriell innovations- och utvecklingskraft Anders Malmberg Näringslivet omvandlas. Vi ser allt oftare referenser till begreppet den nya ekonomin. Förändringen innebär bl.a. en övergång
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Tätorternas kraftfält Metodbeskrivning
Rapport 2011:04 Tätorternas kraftfält Metodbeskrivning Mars 2011 Fredrik Eliasson Tätorternas kraftfält Metodbeskrivning Fredrik Eliasson Rapport 2011:04 Dnr: 11-99 ISBN 978-91-978233-8-8 Inledning Pendlingen
MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY
MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca
Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se
Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt
NEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009
Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009 Föreläsningens teman Den globala bioteknikbranschen Svensk bioteknik Produktutveckling och värdekedjor
Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling
A2002:008 Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling begreppsdiskussion och forskningsöversikt Anders Malmberg Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling begreppsdiskussion och forskningsöversikt
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn
Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and
Om innovation på regeringskansliet
Om innovation på regeringskansliet Om innovation och ekonomisk omvandling aktuellt policyarbete på RK Om produktivitet och omvandling - Vad är innovation? Teoretisk koppling mellan innovation (och entreprenörskap)
Skogs- och träindustrin i Halland
Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett
Klusterfördelar inom Life Science
Klusterfördelar inom Life Science - Vilka länkar och kopplingar har småföretag inom Life Science i Göteborgsregionen? Kandidatuppsats i Ekonomisk Geografi Av: Mattias Wennergren Nousiainen Handledare:
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne Jerker Moodysson CIRCLE, Lunds universitet VRI samling, Tromsø,
Innovation and learning for competitiveness and regional growth a policy challenge
Publication title: Innovation and learning for competitiveness and regional growth a policy challenge Editor Peter Maskell 1 2 Preface This report is one of the outputs from a Nordregio research project
VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september
VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera
SLAKTHUSOMRÅDET. ett lågteknologiskt industriellt kluster. Av: Kristin Lövgren Handledare: Yohanan Stryjan och Jan Öhrming
Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Magisteruppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2008 Entreprenörprogrammet SLAKTHUSOMRÅDET ett lågteknologiskt industriellt kluster Av: Kristin
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet
Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet LETS 2050, workshop WP2. Onsdagen den 27 oktober 2010. Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet Karl-Johan Lundquist & Lars-Olof Olander
Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar
Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Martin Henning. raps-dagarna Lunds universitet / CRA Handelshögskolan Göteborg
Stockholmsregionen ur ett kompetensperspektiv eller Relatedness Stockholm eller Att branscher är beroende av varandra, hur de är beroende av varandra, och varför det spelar roll för regional analys raps-dagarna
Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur
Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori
Regional innovation Endast för de resursstarka?
Regional innovation Endast för de resursstarka? Johanna Bond Policy Advisor Central Sweden European Office 2018-04-17 Bakgrund Risk för minskad strukturfondsfinansiering i nästa programperiod Stor andel
Nationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
KOMPETENSKOLLEN Tillsammans skapar vi en stark och konkurrenskraftig svensk industri!
KOMPETENSKOLLEN Tillsammans skapar vi en stark och konkurrenskraftig svensk industri! Svensk industri behöver kvalificerad arbetskraft för att konkurrera! För att säkerställa att vi har rätt kompetens
Remissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen
Stockholms läns landsting dnr KUN 2017/707 Kulturförvaltningen Solna den 14 december 2017 Remissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen Filmregion Stockholm-Mälardalen (Filmregionen)
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Strategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Branschöverskridande kompetensknippen Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur
Branschöverskridande kompetensknippen Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Göteborg, mars 2013 Martin Henning Ljubica Nedelkoska Regionen som arena för ekonomisk utveckling Människors dagliga
Marknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Trafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
MONTELL & PARTNERS. Regionförbundet Jämtlands län. Management Consulting
Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa Jämtland/Härjedalen Oktober, 2014 Innehållsförteckning 1 Abstract... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Introduktion
Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Teknik och innovationer
Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET. Professor Lars Westin
HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET Professor Lars Westin 200 000 ÅR - PÅ JAKT EFTER DET ATTRAKTIVA MÄNNISKOR ÖVERGER MISSKÖTTA REGIONER VAD ÄR HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING? Välfärd skapas med
En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör
En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften
Sammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)
Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?
Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Nationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A
Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal
DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten
Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
H andlingsplan för landsbygdsutveckling
BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-08-27 H andlingsplan för landsbygdsutveckling Trelleborgs kommun TJÄNSTEPERSONER Jenny Österlind Christoffer Pettersson Hernestig FOTO Innehållsförteckning Fotograf Lars
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?
Alternativa regionbildningar
Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen
Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se
Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall nackavattenavfall.se Varumärket Nacka vatten och avfall att bygga och utveckla ett starkt och framgångsrikt varumärke är ett kontinuerligt arbete som kräver
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
En internationell dimension i vardagspolitiken
Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,
Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits
Utbildningsplan Butikschefsutbildning med inriktning mot textil och mode Retail Education with Specialization in Textile and Fashion 180 credits Ladokkod: TGMBU Version: 4.0 Utbildningsnivå: Grundnivå
BILDEN AV ICKE-STADEN - negativ, inkomplett och missvisande! Eller? REGLAB Umeå
BILDEN AV ICKE-STADEN - negativ, inkomplett och missvisande! Eller? REGLAB Umeå 25.9.2013 Danson, M och de Souza, P. (Eds) (januari 2012) Regional development in Northern Europe Peripherality, marginality
Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?
Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn
Rikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten
Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Policy Brief Nummer 2011:2
Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.
Lokal Mat Var står vi idag?
Lokal Mat Var står vi idag? Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Vad är egentligen lokal mat? Livsmedel med lokal förankring Unika råvaror som är kopplade till en viss geografisk plats Unika
Utdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
KLUSTER MITT I KORSDRAGET!
KLUSTER MITT I KORSDRAGET! TEMAN Hur startade vi? Vilken inriktning ska klusterorganisationen ha? Politik, näringsliv, forskning och myndigheter, mix? Mix av företag, flera branscher, synergier? Förnyelsedimension?
Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt
Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt
Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Samhällseffekter och utvärdering Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Innehåll Varför reser vi? Effekter och konsekvenser Utvärderingsverktyg Agglomerationer Foto: News Øresund
Digitaliseringens möjligheter vad gör staten och vad behöver näringslivet? Länk till rapporten
Digitaliseringens möjligheter vad gör staten och vad behöver näringslivet? Länk till rapporten Sex studieområden Program Presentation av Tillväxtanalys rapport Irene Ek, Tillväxtanalys Reflektion Alf Karlsson,
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och