KOMPETENSER I VARDANDE

Transkript

1 KOMPETENSER I VARDANDE En presentation av de kompetenser och förhållningssätt som handledare och studenter önskar utveckla under VFU för att möta dagens och framtida behov i förskolan Ett delprojekt inom ELverket Karin Andersson, Fil.Lic i pedagogik December 2015, UKK/MDH

2 UPPDRAGET Denna text är en redovisning av det 4:a delprojektet inom ramen för ELVERKET (MDH, dnr UKK /14). Delprojektet är en akademiöverskridande samverkan kring entreprenöriellt lärande (EL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Uppdraget består i att fånga VFU-handledares och studenters uppfattning om entreprenöriella/generella kompetenser och förhållningssätt. Aktiviteter Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) har arrangerat fem workshop, samtliga under oktober månad. Två workshop är genomförda med studenter som går förskollärarprogrammet vid Mälardalens högskola (MDH). En workshop genomfördes i Eskilstuna och en i Västerås. Workshop med handledare från övningsförskolor i Eskilstuna och Strängnäs är genomförda, en på respektive ort. Den femte workshopen var gemensam för studenter och handledare och genomfördes i Eskilstuna. De genomförda workshopen har haft liknande eller samma aktiviteter för deltagarna oavsett om de var studenter eller handledare. Frågor som bearbetades i grupper under workshopen var följande. Varför har entreprenöriellt lärande och entreprenörskap hamnat i förskolan? Vilka kompetenser behöver en framtida och nutida förskollärare? Vilka kompetenser skulle förskollärare/studenter kunna utveckla? Vid den sista gemensamma workshopen var VFU i fokus. Vid detta tillfälle bestod gruppdeltagarna av både studenter och handledare. Varje grupp fick till uppgift att skapa ett dröm VFU utifrån egna framarbetade idéer. Materialet från samtliga workshop utgör resultatet för denna studie. Deltagare De studenter som har deltagit i workshop har kommit olika långt i sin utbildning, från första till sjätte terminen i programmet. De förskollärare som deltagit i workshop är handledare och några av dem handleder även kollegor i deras handledning. RESULTAT Resultatet visar vad både studenter och handledare tänker om EL i förskolan och vilka kompetenser och förhållningssätt som behövs och behöver utvecklas i förskolan. Under workshop arbetade handledare och studenter i grupper med att skriva ned ord eller tankar på postit lappar eller på papper. Deras ord, tankar presenteras i punktform eller med citattecken i texten. Vem som skrivit vad är inte relevant för denna studie, däremot är det intressant att redogöra för hur handledare respektive studenter uttrycker sig. De rubriker som finns i resultatet är de områden jag funnit är övergripande för vad studenter och handledare har gett uttryck för. Resultatet presenteras i punktform. Det gör resultatet överskådligt. På intet sätt är punkterna rangordnade. Punkterna står i alfabetisk ordning, möjligen kan det bidra till en enklare jämförelse mellan vad som är gemensamt eller specifikt för studenter respektive handledare. 2

3 Entreprenöriellt lärande i förskolan Uppfattningen om EL i förskolan finns det olika aspekter på. Från studenternas perspektiv finns aspekter om demokrati, delaktighet, lärande, mod och barnperspektiv. Handledare uttryckte sig snarlikt. Ett svar på en inledande fråga om varför EL behövs i förskolan, besvarade en student med, Varför inte? Demokrati och samhälle. De uttryck som studenter och handledare har som motiv för att EL ska finnas i förskolan, går att förstå som att det handlar om demokrati och samhälle. Studenter uttryckte sig på Handledare uttryckte sig på Ett demokratiskt samhälle kräver individer som kan och vågar tänka själv För att utveckla samhället Samhällets perspektiv Annorlunda utformad utbildning mot förr Ny slags utbildning Nya mål 2010 i läroplanen Nya utmaningar i samhället! För att synliggöra möjligheter Företagare i samhället som växer Starta egen förskola Företag Samhället idag Säkerställa kvalitén Ökad medvetenhet från näringslivet? Delaktighet och samarbete De uttryck som studenter och handledare har som motiv för att EL ska finnas i förskolan, går att förstå som delaktighet och samarbete. Studenter uttryckte sig på Handledare uttryckte sig på Alla ska känna sig delaktiga Öka engagemanget Balans, inflytande Inget är omöjligt Långsiktig planering Professionalitet inom arbetet Röda tråden i livet Utmanande Utveckla Utvecklande Från tanke till handling Uppmuntra initiativtagande Få in mer forskning i förskolan Kreativitet Naturligt Projekt Samarbete mellan olika instanser Samspel Öka samarbetet Lärande. De uttryck som studenter och handledare har som motiv för att EL ska finnas i förskolan, går att förstå som ett lärande. Studenter uttryckte sig på Handledare uttryckte sig på Alla ska lära sig av varandra Professionalitet De blivande kollegorna ska få med sig en sprängfylld ryggsäck ut i verksamheten Förnyelse Kreativa lärprocesser Ny kunskap finns om barns lärprocesser Tänka nytt och annorlunda än tidigare Komma på nya produkter och material till förskolan Fånga intresse Kreativitet Lyssna in Ska jag lära eller vi tillsammans? Stärka professionalismen Vi lär tillsammans Väcka nyfikenhet för ny kunskap 3

4 Mod. De uttryck som studenter och handledare har som motiv för att EL ska finnas i förskolan, går att förstå som mod. Studenter uttryckte sig på Handledare uttryckte sig på Våga säga fel saker Öppenhet för nya saker Entreprenörskap förutsätter uppfinningsrikedom, kreativitet, idéer som bejakas Kreativt tänkande Nya utmaningar Utveckling Driv Kreativiteten ska öka Idéer Lägga en grund till förmågor att våga texta och prova sig fram. Utforska. Experimentera. Självkänsla Barnperspektiv. De uttryck som studenter och handledare har som motiv för att EL ska finnas i förskolan, går att förstå som att inta barnens perspektiv. Studenter uttryckte sig på Handledare uttryckte sig på Barn är entreprenörer och vill lära vi ska stötta Barnets perspektiv Förverkliga barns idéer Lösningsbaserad pedagogik Barns inflytande Följa barns intressen Förmåga att tänka själv Hur tänker barn Krävs mer i arbetslivet nu än tidigare. Se barnet och hur det lär sig Viktigt att börja i tidig ålder för att skapa intresse Barnen = forskare Barnens initiativ går först Barnsyn = kompetenta Pedagogerna = medupptäckare/forskare Barn kan, barn vet Barnen äger sin utbildning Följa barnens tankar Nyfikenheten hos barnen Se det enskilda barnets kunskap/kompetens Utgå från barnen Verkstäder tillsammans med barnen 4

5 Kompetenser er och förhållningssätt De kompetenser som studenter och handledare ser behov av berörde både formell och personlig kompetens. Formell kompetens, är den kompetens och de kunskaper en individ skaffar sig genom utbildning. Personlig kompetens är exempelvis att vara kreativ, ta initiativ, ställa krav, självständighet. Kompetens ompetenser er i framtiden Studenter ser behov av fler olika former av kompetenser i framtidens förskola. Det handlar om utbildning, men framför allt handlar det om individen och dennes förmåga att ha tilltro till sig själv och att vara professionell. Studenter ser behov av följande kompetenser i framtidens förskola Dans Cheferna måste våga vara chefer Flexibel Fokusera på lärprocesser pedagogisk dokumentation IT Lyhörd Matematik Musik Mångkulturalitet Måste anpassa sig efter barnet och barnets behov Nyfiken Specialpedagoger Språk Stå upp för kunskapen från utbildningen Trygghet Vidareutbildning Ändra Kompetenser i behov av utveckling Studenter och handledare ser behov av att utveckla flera kompetenser och förhållningssätt hos sig själva och hos den andra parten. I resultatet framkommer det att de krav som handledare har på sig själva, till stor del överensstämmer med de krav studenter har på handledare och vise versa. En grupp med handledare menade att det ska vara samma krav på studenters kompetenser och förhållningssätt som det ska vara på handledare. Vad studenter respektive handledare menar att de själva behöver utveckla är följande: Studenter menar att de själva behöver utveckla följande kompetenser och förhållningssätt Handledare menar att de själva behöver utveckla följande kompetenser och förhållningssätt Kompromissa Mod att ta barns perspektiv och förklara varför Stå på sig Ställa krav Tilltro på sig själv Visa Våga och våga prova Flexibla Fokus på uppdraget Intresserad av nytänk, flexibel Konsekvens och tydlighet Lyhörda Medforskande handledare Nyfikna Samarbete Ställa öppna frågor Ta vara på barnens idéer Tänka utanför ramarna Dra nytta av personliga intressen då smittar motivationen Strukturera sin tid Utveckla samarbete med andra inte bara med samma personer Våga ifrågasätta mer kring varför de (förskollärare) gör som de gör Ansvarstagande Konsekvenstänkande Lösningsfokuserad Professionell Reflektera Tydlig Vilja utvecklas Våga prova nytt, inget misslyckande utan positiv reflektion Våga prova och våga prova nytt 5

6 Nedan presenteras vad studenter respektive handledare menar att den andra gruppen behöver utveckla vad det gäller kompetenser och förhållningssätt. Studenterna menar att handledare behöver utveckla följande kompetenser och förhållningssätt Handledare menar att studenter behöver utveckla följande kompetenser och förhållningssätt Lyssna och ta till sig och se det nya och integrera tankar, idéer och görandet i den befintliga verksamheten Mer engagemang Samarbeta mer mellan avdelningar Utveckla sin tid till dokumentation Eget driv Flexibla Fokus på uppdraget Koppla teori till praktik Lyhörda Läsa av verksamheten, vara lyhörd Medforskande handledare Nyfikna Samarbete Självgående Ta vara på barns idéer Vara tydliga (men tillåtande) Bryta och våga frångå rutinerna Fånga barnens intresse Kompromissa Strukturera sin tid Ta tillvara på barnens intressen Vara mer med barnen och lämna det privata till rasten Våga tro på oss studenter Ansvarstagande Konsekvenstänkande Lära tillsammans med andra Lösningsfokuserad Reflektera Tydlig Vara professionell Vilja utvecklas Våga prova nytt, inget misslyckande utan positiv reflektion Våga prova Kompetens stöd Framtidens krav på kompetenser och förhållningssätt i förskolan som handledare och studenter ställer på sig själva är snarlika eller identiska med de ord de använder för att beskriva det stöd som behövs för att kunna utveckla dem. Vad som behövs för att kunna utveckla kompetenser och förhållningssätt beskriver handledare och studenter med följande ord. Studenterna menar att följande förmågor behövs Använda arbetslaget Lösningsfokuserad Möta individen Lyhörd Nyfiken Öppen Handledare menar att de själva behöver följande: Handledare menar att studenterna behöver följande: Engagemang Inspirerande Mer lyhörda Nytänkande Samarbeta mer Uppmuntrande Mer lyhörda Nytänkande Samarbeta mer Självförtroende- trygg i sig själv och med handledare, vi måste få dem att känna det. Tilltro till sin förmåga Flexibla Handlingskraftiga Lust Motivation Positivt tänkande Tilltro Kommunikation Man måste vara motiverad även om man inte alltid har lusten Nyfiken Verklighetsbaserad 6

7 FRAMTIDENS VFU Hur handledare och studenter önskar sig att den verksamhetsförlagda utbildningstiden ska gestalta sig finns det flera drömmar om. Önskemål som studenter och förskollärare gemensamt konkretiserade under den sista workshopen. De förväntningar handledare och studenter har om hur VFU kan utvecklas handlar till övervägande del om vad som bör ske på förskolorna. Förväntningar finns även på ett utvecklat samarbete mellan högskolan och förskolorna. De drömmar som finns om framtidens VFU och hur VFU kan utvecklas handlar om tydlighet, samarbete och innehåll, enligt de ord och meningar som kom fram under den gemensamma workshopen. Tydlighet Tydlighet underlättar samarbete. Ett utvecklat samarbete mellan de tre aktörerna MDH, förskolor och studenter drömmer handledare och studenter om. För att ett samarbeta ska vara möjligt behöver de inblandade parterna vara tydliga med mål och visioner för samarbetet. Det som framkommer från workshopen och som ger utryck för tydlighet är följande: Förväntningar Studieplan Framförhållning från högskolan/studenter Mer kontakt med högskolan (möten, Workshops, besök) Samtal om förväntningar Testa olika verksamheter Tydligare samarbete mellan högskolan och verkligheten Tydlighet kring vad som gäller/ska göras både från handledare och studenter Workshops innan VFU som intro/lära känna Samarbete Drömmen om ett tydligare och mer utvecklat samarbete mellan högskola och förskola finns. Ett samarbete som lägger till andra former än de som idag är ett organisatoriskt samarbete. Det tar sig följande uttryck: Fler möten, workshop/kontakter mellan studenter o handledare på högskolan/mdh Framförhållning angående fältstudier osv. Mer kontakter mellanhögskolan och handledare Träffas till en inspirations/lära känna dag/halvdag på högskolan innan VFU Fortsatta gemensamma möten/träffar handledare/student på MDH Forum för möten studenter förskollärare Mer samarbete mellan högskolan och förskolan Projekt samarbete MDH- Student förskollärare Större samarbete Innehåll. Dröm VFU handlar också om ett tydligare innehåll. Det kan handla om tydlighet om vad man i förskolan menar med olika ord, begrepp eller uttryck. Framtidens VFU ställer krav på förskolorna och de som där arbetar. Handledare har förväntningar på studenterna, vilket i sin tur ställer krav på hur högskolan förbereder studenterna för sin VFU. Drömmar om innehåll i framtidens VFU tar sig följande uttryck: Ge studenterna mer ansvar Ta ansvar, mer delaktig i hela processen. Typ förberedelser inför föräldrasamtal, F-möten Student var med på ALLT i verksamheten. Planering, reflektion, osv. Var mer med i processen Variera pedagoger och förskolor Vara mera själva så de (studenterna) vågar Att i ett tidigt läge gå igenom vad orden står för, både för student, handledare o arbetslaget Ta ställning för olika ord uttryck Fler handledare (Mer tid för varje student) Möta varandra/samarbeta Mer praktik Praktik varje termin Teori & praktik 7

8 För att kunna erbjuda ett dröm VFU menar studenter och handledare att förskolor behöver utveckla följande: Bra struktur på VFU-perioden Engagerad handledare, och arbetslag väl förberedda! Erbjud studenten att få vara med i alla delar av verksamheten och diskussioner Informera föräldrar att studenter kommer Samarbete mellan de olika avdelningarna, erbjudas att byta/testa TID finns till uppdraget på schemat Utbildade handledare på varje enhet Fler handledare Kunna se och skapa verksamhet utifrån barnen Lyhördhet & nyfikenhet för varandra Positiva förväntningar och bemötanden Reflektera båda kring sin egen roll och verksamheten Respekt mot varandra och barnen Se lärprocesser och barns behov Teoretiskt vetande till praktiskt kunnande Våga prova tänka nytt I arbetet med att beskriva hur VFU skulle kunna utvecklas skissade en grupp fram en modell med tre lodräta kolumner. Kolumnerna representerade högskolan, förskolan och den mittersta kolumnen var samarbete. Högskolans kolumn saknade innehåll. I Förskolans kolumn fanns följande ord: barn, vårdnadshavare, reflektion, planeringsdag, samtal, arbetslagets ansvar och studentens ansvar. I kolumnen om samarbete fanns flera områden som gruppen ville utveckla. Där praktik teori och arbetslag studenter stod i mitten. Samarbete innebar att utveckla projekt. Projekt där studenter, arbetslag och barn var involverade. Praktik teori länkades till projekt, genom projekt menade gruppen att förståelsens för och utvecklingen av teori-praktik kunde utvecklas. Samarbete handlade även om variation, enligt denna grupp. Variation i arbetssätt, men också att studenterna under VFU ska få uppleva olika variationer av kulturer som finns inom förskolan, genom att få besöka olika förskolor, möta olika förskollärare och åldersgrupper. DISKUSSION I detta avsnitt redogör jag först för det teoretiska ramverk jag använder för att sedan diskutera resultatet. Sist i diskussionen finns några avslutande reflektioner och hur en fortsättning skulle kunna gestalta sig. Ramverk för diskussion Det finns beröringspunkter mellan entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och ett myndigt medarbetarskap. Tydligast framträder sociala aspekter, ansvarstagande, utveckling och självständighet. Medarbetarskap är ett relationellt begrepp mellan individen och dennes arbete och arbetsuppgifter, kollegor, chef men också till det egna livet med hem, familj och fritid (Hällstén& Tengblad, 2006). Det medarbetarskap som finns på en arbetsplats avspeglar det ansvarstagande och den självständighet som individen har och får ta. Ansvarstagande och självständighet är även centralt för ett entreprenörskap. Detta då det beskrivs som en dynamisk och social process där individen själv eller tillsammans med andra ska kunna identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang (Leffler& Svedberg, s.11, 2010). Ett entreprenöriellt lärande kan, enligt författarna ses som en pedagogisk form. Denna form är tänkt att stimulera (elevers) entreprenöriella kompetenser för att öka entreprenörsanda. De kompetenser som eftersträvas rör attityder, förmågor och förhållningssätt som exempelvis kreativitet, nyfikenhet, samarbetsförmåga. En myndig medarbetare har en förmåga att agera ansvarsfullt och har en god balans mellan rättigheter och skyldigheter (Hällstén& Tengblad, 2006). Begreppet myndigt medarbetarskap består av fyra begreppspar som relaterar till varandra. Begreppsparen är öppenhet och förtroende, samarbete och 8

9 gemenskap, engagemang och meningsfullhet samt ansvarstagande och initiativförmåga. Öppenhet och förtroende handlar om att visa vad man vill och kan. Det kan vara tydlighet om vilket håll verksamheten ska gå eller sträva mot. Öppenhet är att visa och berätta vad man kan, vet och vill till kollegor, chef och eller till närstående. Förtroende är något som byggs upp över tid i de relationer individen har till sitt arbete och kollegor. Gemenskap på en arbetsplats eller det sociala kittet har betydelse för samarbetet på arbetsplatsen. Finns gemenskap underlättar det samarbetet mellan kollegor. En arbetsplats som präglas av öppenhet, förtroende, gemenskap och samarbete kan betyda att individen uppfattar sitt arbete som meningsfullt. Vad individen upplever som meningsfullt beror bland annat på intresse. Ett meningsfullt arbete kan leda till att individen vill engagera sig, som kan visa sig genom ett initiativtagande, exempelvis att lära sig något nytt eller att utveckla arbetet. För att kunna ta initiativ, behöver individen få ta ansvar. Ett ansvarstagande som går att ta om det finns förtroende för individen och en öppenhet mellan och till kollegor och eller chef. Diskussion Det som har framkommit i resultatet diskuteras utifrån de begreppspar som utgör det myndiga medarbetarskapet (Hällstén& Tengblad, 2006). Öppenhet och förtroende. Det finns en medvetenhet hos både studenter och handledare att öppenhet och förtroende är förmågor som de behöver utveckla. Studenterna menar att de inte alltid har handledares förtroende att få vara med på alla aktiviteter i förskolan under VFU tiden. Handledarna menar å sin sida att studenterna behöver tro mer på sin förmåga och sin egen kunskap. Till förtroende hör också handledares tilltro på sig själva som förskolelärare och handledare. Det finns ett litet men visst tvivel på att andra kollegor kan handleda. Handledare menar att alla förskollärare ska kunna handleda även om de saknar handledarutbildning eller saknar ett handledaruppdrag. Denna antydan till skepticism mot kollegor har betydelse för studenten och dennes VFU tid. Saknar handledaren förtroende för att även kollegor kan handleda studenten, kan det leda till att studenten inte får uppleva alla delar, moment eller uppgifter som finns i förskolan. Öppenhet och förtroende handlar om att vara professionell i mötet med studenter och gentemot kollegor. En öppenhet som tycks saknas är förväntningar på studenter, förskolorna och högskolan oavsett om det är studentens förväntningar på handledare och VFU plats eller om det är högskolans förväntningar på handledare eller vise versa. Gemenskap och samarbete Mellan förskolor och högskola finns ett strukturerat och organiserat samarbete. Det handledare önskar är att detta samarbete ska utvecklas. För handledare skulle det kunna ge andra förutsättningar för samarbete och gemenskap mellan student och handledare. Det som skulle kunna gynna deras samarbete är om handledare får ett innehållsligt förtydligande av lärandemål för studentens VFU kurs. Handledare är självkritiska och menar att de själva behöver samarbeta mer, både inom den egna yrkesgruppen som inom förskolan mellan olika avdelningar. Samtidigt uttrycker handledare att studenter behöver utveckla sin förmåga att samarbeta. Studenternas samarbetsförmåga rör både samarbete med andra studenter, handledare, andra förskollärare på förskolan som med barnen. Även studenterna menar att de behöver utveckla sin samarbetsförmåga. Den förmågan kan träda fram eller utvecklas om studenten kan känna att de ingår i förskolans gemenskap. Finns öppenhet, förtroende, gemenskap och samarbete på en förskola kan det ge studenten möjligheter att samarbeta med fler än handledaren, än om det motsatta råder. Därför är det viktigt att handledare bjuder in studenter i gemenskapen på 9

10 förskolan. Det förutsätter i sin tur att handledaren själv uppfattar att hen ingår i en gemenskap och kan samarbeta med kollegor och studenter. VFU bygger på samarbete mellan högskola och förskola och mellan student och handledare. Om ett samarbete tas för givet kan det bidra till att förväntningar på samarbetspartnern blir orealistiska. En annan fråga är på vilken eller vilka nivåer och i vilket omfång högskolan och förskolorna kan eller ska öka sitt samarbete. Handlar det om att skapa gemenskap mellan handledare och student eller att skapa en gemenskap så samarbetet engagerar och blir meningsfullt för fler än för dem. Meningsfullhet och engagemang Handledare ger uttryck för att de är engagerade och att de har ett meningsfullt arbete. Trots det anger de och studenter flera kompetenser och förhållningssätt som behöver utvecklas och som handlar om engagemang och meningsfullhet. Studenterna önskar att handledare engagerar sig mer i sitt arbete och strukturera sin tid så det gynnar handledarna själva, studenterna och inte minst barnen. Det handlar bland annat om att handledare ska se det meningsfulla med att dokumentera sitt arbete och att öka samarbetet mellan avdelningar i förskola. Ett utvidgat samarbete med högskolan kan betyda att handledare får nya infallsvinklar till sitt arbete. Det i sin tur kan bidra till att uppdraget som handledare blir än mer meningsfullt. Förutsättningar för det handlar om engagemang från handledare och från förskola. Engagemanget från förskolan behövs om det ska bli meningsfullt för handledare att engagera sig i samarbetet med högskolan och uppdraget att vara handledare. Ett engagemang kan uttryckas som mod. Modet att våga. Handledare behöver våga lita på att studenter kan, men också att de själva ska våga prova något nytt. Engagemang innebär även att ha modet att våga misslyckas och att se det meningsfulla med ett misslyckande. Ett misslyckande är ett tillfälle till reflektion och lärande. För studenter handlar mod om att visa sin egen förmåga och sitt engagemang. För de båda grupperna handlar mod om att ta och ge ansvar och visa initiativförmåga. Ansvarstagande och initiativförmåga Uppdraget att ta emot studenter under deras VFU är ett ansvarstagande för förskolan och de som där arbetar, inte bara för handledare. Ett ansvarstagande för handledare är att vara tydlig och visa eller berätta om vilka konsekvenser ord eller handlingar kan ha i barngruppen eller bland kollegor, för studenter. Ett annat ansvarstagande är att våga ta in nyheter. Handledare menar att de behöver utveckla sitt nytänkande och sin flexibilitet. Förutom detta menar studenterna att handledare även behöver ta tillvara på nya idéer och integrera det i den befintliga verksamheten. Studenter efterfrågar handledare som kan ta initiativ, det som handledare menar är att våga göra något oprövat. Studenterna vill att handledare ska våga bryta eller frångå rutiner till förmån för nyheter som de kan tillföra verksamheten. Vara nyfiken och lyhörd för varandras kunskaper och förmågor, handlar både om att ta ansvar och initiativ oavsett vem man är, handledare eller student. Ytterligare ett sätt att se på ansvarstagande är att våga släppa på kontrollen och låta den andre ta eget ansvar. VFU innebär både ett ansvarstagande och att kunna ta initiativ för studenten. För studenter handlar det om att stå på sig, ställa krav och ifrågasätta varför handledare eller förskolelärare gör som de gör. De krav studenter har på handledare att vara nyfikna och nytänkande har också handledare på studenter. Handledare lägger också till önskemål om att studenter även ska vara självgående, reflektera och ha ett eget driv. Frågan är hur enkelt detta är för studenter på VFU om inte handledare visar ett förtroende för studentens kunnande. 10

11 Medarbetarskap i förskolan Det finns två övergripande sätt att förstå resultatet på utifrån ett myndigt medarbetarskap. Å ena sidan finns det kompetenser och förhållningssätt som visar ett ansvarstagande och en självständighet hos både studenter och handledare. Handledare är engagerade medarbetare som visar intresse för sitt uppdrag och som vill stödja studenternas kunskapande under VFU. Stöd som studenter behöver för att kunna vara självständiga och ta ansvar under VFU. Å andra sidan går resultatet att förstå som att handledare inte får ta ansvar och vara självständiga medarbetare på det sätt de vill. Är det så kan det betyda att handledare inte heller tilltror studenter att kunna ta ansvar. Det finns andra perspektiv att förstå detta utifrån. Är det möjligen så att arbetsplats, verksamhet eller den organisation som handledare finns inom som hindrar dem att utföra sitt uppdrag på det sätt de själva vill utföra det på. Det vill säga att organisationen motverkar möjligheten för handledare att vara myndiga medarbetare. Eller är det så att handledare själva hindrar sig att vara professionella. Det vill säga att vara kritisk och problematisera förgivet tagna ageranden. Att vara professionell innebär bland annat att ställa sig frågor som vad, varför och hur. Hur gör jag och hur agerar jag som handledare och förskollärare. På vilka grunder, varför, gör jag som jag gör. Vad är det jag ska göra och i så fall gör jag det rätt. Möjligheten att få utveckla sin professionalitet finns om individen får vara en myndig medarbetare. Avslutande reflektioner Tankar och handlingar behöver utmanas. För att få syn på förgivet tagna handlingar, tankar, kompetenser och förmågor behövs glädje, struktur och tid. Det kan ta tid att öva upp sin initiativförmåga, speciellt om förtroende saknas. En gemensam fråga kan vara den struktur som behövs för att uppmärksamma rutiner, ge möjlighet till att känna gemenskap och glädje. Det som skulle kunna bidra till att öka förtroende, öppenhet och gemenskap mellan högskola och förskola är att utveckla samarbetet, vilket gynnar ett ArbetsLivsIntegrerat Lärande (ALIL). ALIL är ett lärande samarbete som kommer handledare, student, undervisande lärare, förskolor och högskola till godo. Förslaget är att skapa en workshop inför VFU med lärare, handledare och studenter. Workshop blir ett möte som på ett tidigt stadium kan påbörja en gemenskap mellan handledare och student. Innehållet kan handla om att ta upp förväntningar på varandra, innehåll i teoretiska kurser eller att presentera litteratur. Referenser Hällsten, F., & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i praktiken. I F. Hällstén och S. Tengblad Medarbetarskap i praktiken (s.9-32). Lund: Studentlitteratur. Leffler, e. & Svedberg, G. (2010). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes. 11