TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna"

Transkript

1 TCO seminarium om sjukförsäkringen och arbetsgivarnas inställning till sjukskrivna Bakgrund/Fakta Sjukförsäkringen, Innehållsförteckning På de följande sidorna finns fakta och bakgrunder om sjukförsäkringen och TCO:s nya fakta. Sidan 2 Sidan 3 Sidan 3 Sidan 7 Sidan 7 Sidan 8 Sidan 10 Sidan 13 Sidan 16 Inledning Riksdagsbesluten Vad sade remissinstanserna om dagens system? Hur mycket pengar satsades på rehabilitering? Ersättningsnivåerna Vad har hänt med de utförsäkrade? Nya siffror från TCO: Arbetsgivare fortsatt negativa att anställa sjukskrivna Nya siffror från TCO: Socialbidragen ökar 18 procent Ur försäkringskassan instruktion om hur reglerna ska tolkas 1

2 Inledning Arbetslivet genomgick stora förändringar under 1990-talet. Många arbetsplatser pressade under lågkonjunkturen kostnaderna genom att öka arbetsbördan på de anställda. Fler anställningar blev tillfälliga och osäkra. Färre skulle uträtta mer. Samtidigt som kraven i arbetslivet ökade minskade kontrollen. Till exempel minskade andelen som kunde påverka arbetstakten signifikant mellan 1991 och 1997, vilket ökade risken att drabbas av besvär eller sjukdom. Mest riskfyllt är när man har höga krav, men låg kontroll, vilket inom forskningen kallas hög anspänning. Bland de yrken som visade sig innehålla högst anspänning, många gånger utan stöd från chefer och arbetskamrater, fanns breda lager av TCO-grupper. Värst drabbade var lärare och sjuksköterskor. I slutet av år 2000 uppmärksammade TCO, som en av de första organisationerna i Sverige, de ökande ohälsotalen (det vill säga summan av alla dagar som försäkringskassan betalar ut sjukpenning eller förtidspension). Vi såg med oro hur enskilda personer drabbades, men också hur kostnaderna för samhällsekonomin snabbt ökade. I början av år 2001 sammankallade vi ett antal forskare och experter i frågan för att förutsättningslöst diskutera frågan: Hur såg det ut bakom statistiken? Vad kunde ohälsotalen bero på? Hur hade det sett ut tidigare och vad var det som hade hänt? TCO uppmärksammade i början av 2000-talet i flera rapporter de ökade ohälsotalen bland tjänstemännen. Bland annat Stressen knäcker Sverige, Sjuka arbetsplatser och Ohälsan i Stockholms län. Även i andras forskning om arbetslivets villkor konstaterades att arbetsrelaterade besvär, så som sömnsvårigheter på grund av tankar på jobbet, svårigheter att koppla av tankarna från jobbet när man var ledig, stadigt hade ökat under slutet av 90-talet och början av TCO konstaterade även i rapporten Alkoholen nästa ohälsobomb att alkoholkonsumtionen kraftigt ökade och med den alkoholskadorna. Vi uppmärksammade också tidigt i rapporten låg rörlighet ökar sjukskrivningarna ökade svårigheter för vissa grupper att byta jobb som ett bidragande problem till ohälsans inlåsning. Mot slutet av år 2005 gjordes en sammanställning, Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar av all forskning som fanns av vilka de egentliga faktorerna var, som hade legat bakom de ökade ohälsotalen. Där konstaterade man att huvudorsakerna var ett ökat förändringstryck och lägre tolerans för olikheter i prestation, en åldrande arbetskraft och tillkortakommanden inom administrationen av sjukersättningssystemen. Vidare konstaterades att många långtidssjukskrivna egentligen skulle behöva byta arbete för att komma vidare i yrkeslivet. 2

3 Riksdagsbesluten om nuvarande sjukreglerna Riksdagen fattade beslut om de nya reglerna i sjukförsäkringen i juni 2008 och reglerna trädde i kraft 1 juli I december ändrades reglerna efter stark kritik från bl a cancerläkare och TCO. Reglerna ändrades så att cancersjuka undantogs. Remissinstanserna var mycket kritiska till dagens system Karolinska Institutet avstyrkte: ansåg gränsdragningarna mellan diagnoser synnerligen svåra att göra Karolinska Institutet pekade på den gränsdragningsproblematik som uppstår till följd av regeringsförslaget. Gränsdragningen mellan vad som är en sjukdom av, som det står i texten, livshotande karaktär eller inte är nämligen synnerligen svår att göra, menar KI i sitt remissvar. Den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt-kärlsjukdomar, diagnoser som inte nämns i förslaget. Samtidigt har vissa vanliga cancersjukdomar (som nämns) en femårsöverlevnad på över 90 %, d.v.s. högre än många andra sjukdomar, även om behandlingen i vissa fall kan leda till viss grad av arbetsförmågenedsättning under lång tid. En annan problematisk sjukdom som Karolinska Institutet uppmärksammar ur detta perspektiv är stroke, en ibland dödlig sjukdom, men där många har t.ex. psykisk arbetsförmågenedsättning under många år: Att gradera sjukdomar på det sätt som föreslås i regeringsförslaget leder bara till ofruktbara, tidskrävande och uppslitande diskussioner mellan patienter, patientorganisationer och professionella inom hälso- och sjukvården och Försäkringskassa samt till tidskrävande ansökningar för prövning om rätt till högre ersättning. Därför förordade Karolinska Institutet att denna del av förslaget, som innebär att det skall göras skillnad mellan olika diagnosgruppers rätt till ersättning, strykas helt och hållet. Samhall: det finns många sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar som kräver både mer omfattande och längre rehabiliteringsinsatser. Samhall anser generellt sett att de föreslagna tidsgränserna i rehabiliteringskedjan är för snävt satta och då med hänsyn till att det finns många sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar som kräver både mer omfattande och längre rehabiliteringsinsatser. Det finns också sjukdomstillstånd där de för snäva tidsgränserna i sig kan bli en direkt negativ stressfaktor och därmed istället försämrar den enskildes möjlighet att komma i arbete. 3

4 Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter: Om arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården inte tar sitt ansvar inträder dock inga särskilda sanktioner. Den enskilde individen däremot riskerar att gå miste om både sin ersättning och sin anställning, trots att han eller hon inte själv kan påverka hur andra aktörer tar sitt ansvar. För att så korta tidsgränser ska fungera i praktiken krävs aktiva och snabba insatser av både den sjukskrivne, av arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Om arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården inte tar sitt ansvar inträder dock inga särskilda sanktioner. Den enskilde individen däremot riskerar att gå miste om både sin ersättning och sin anställning, trots att han eller hon inte själv kan påverka hur andra aktörer tar sitt ansvar. Enligt promemorian ska regeringens förslag om evidensbaserad medicinsk rehabiliteringsgaranti få betydelse för rehabiliteringskedjans effektivitet. Det vore intressant att få ytterligare klarhet i vad som menas med detta. Vad händer om det inte finns några evidensbaserade rehabiliteringsinsatser? Ska de föreslagna tidsgränserna ändå löpa trots att individen inte får några insatser? LO, TCO och Saco: Anställningstryggheten urholkas för sjuka LO, TCO och Saco framhöll i sina remissvar att de snäva tidsgränserna, i synnerhet 6 månadersgränsen, riskerar att leda till att anställningstryggheten försämras och arbetsrätten urholkas för dem med ohälsoproblem. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH): Eftersom tidsramarna är alltför snålt tilltagna för de flesta psykiska ohälsotillstånd/sjukdomar, kommer ett stort antal människor med psykiska ohälsotillstånd att bli arbetslösa och samtidigt utförsäkrade ur sjukförsäkringen. Detta kommer naturligtvis inte att leda till att flera sjuka kommer ut i arbete. Dessa personer kommer med nödvändighet att vara hänvisade till försörjning via socialbidrag. RSMH lyfte fram de effekter förslaget skulle få på de som drabbats av olika typer av psykiska sjukdomar och sammanfattade sin syn på regeringsförslaget: Förslaget innebär att problemen på arbetsmarknaden skjuts över på arbetslöshetsförsäkringen och på den enskilde själv / / Vi känner också stor oro för att arbetsgivaren genom förslagen i rehabiliteringskedjan kan ges möjlighet att säga upp en arbetstagare när man anser att man fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. För att så korta tidsgränser ska fungera i praktiken krävs aktiva och snabba insatser av både den sjukskrivne, av arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. Om arbetsgivaren eller hälsooch sjukvården inte tar sitt ansvar inträder dock inga särskilda sanktioner. Den enskilde individen däremot riskerar att gå miste om både sin ersättning och sin anställning, trots att han eller hon inte själv kan påverka hur andra aktörer tar sitt ansvar. Enligt promemorian 4

5 ska regeringens förslag om evidensbaserad medicinsk rehabiliteringsgaranti få betydelse för rehabiliteringskedjans effektivitet. Det vore intressant att få ytterligare klarhet i vad som menas med detta. Vad händer om det inte finns några evidensbaserade rehabiliteringsinsatser? Ska de föreslagna tidsgränserna ändå löpa trots att individen inte får några insatser? Statens folkhälsoinstitut: Individens ställning på den öppna arbetsmarknaden efter en rehabiliteringsprocess är så svag att det krävs tydliga stimulanser till arbetsgivare för att öppna sig för denna arbetskraft. Här saknas i promemorian helt detta perspektiv och det blir helt individens ansvar att åter hitta anknytning till arbetsmarknaden. Vi ställer oss också tveksamma till förslagen om fasta hållpunkter i form av tidsbestämda gränser för när arbetsförmågan ska prövas. Vi bedömer att dessa är alltför snäva mot bakgrund av de förutsättningar som finns hos offentliga rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare. Vid exempelvis svåra medicinska tillstånd och funktionsnedsättningar kan relativt långa rehabiliteringsprogram krävas. Vi är också tveksamma till förslaget att lägga hela ansvaret på den försäkrade, att om Försäkringskassan begär det, inkomma med ett utlåtande av sin arbetsgivare. Det kan finnas risker att dessa utlåtanden blir godtyckligt utförda och att bristande rutiner på arbetsplatsen gör att tidsgränserna inte kan hållas. Socialstyrelsen: En viktig faktor är också hälso- och sjukvårdens förutsättningar att motsvara de nya krav förslaget innebär. Tänkbara konsekvenser för hälso- och sjukvården berörs inte alls i de två promemoriorna. Den stora och viktiga frågan är dock hur realistiskt det är med fasta tidsgränser ur ett praktiskt, administrativt perspektiv. Socialstyrelsen anser att det finns anledning att begrunda Försäkringskassans förutsättningar att, med rätt kvalitet och med nödvändig rättsäkerhet, klara den arbetsbörda som förändringen kan förväntas innebära. På samma sätt bör man väga in om landets arbetsgivare har kompetens och resurser att inkomma med adekvata underlag? En viktig faktor är också hälso- och sjukvårdens förutsättningar att motsvara de nya krav förslaget innebär. Tänkbara konsekvenser för hälso- och sjukvården berörs inte alls i de två promemoriorna. Detta är dock, som Socialstyrelsen ser det, en mycket viktig aspekt som måste beaktas. Försäkringskassan: Risken är att den enskilde hamnar i kläm och står utan försörjning. Myndigheten kan redan nu konstatera att det krävs mer tid för en grundlig analys av Försäkringskassans möjligheter att administrera det föreslagna regelverket. För att Försäkringskassan ska kunna tillämpa reglerna krävs även att andra aktörers insatser sker i tid. Fallerar deras insatser blir de föreslagna tidsgränserna inte möjliga att hålla. Risken är att den enskilde hamnar i kläm och står utan försörjning. 5

6 Sveriges Kommuner och Landsting: De föreslagna fasta hållpunkterna är alltför snäva och därför inte realistiska för att arbetsgivare och övriga involverade aktörer på bästa sätt ska kunna fullgöra sina delar i rehabiliteringskedjan. SKL saknar också en genomarbetad analys av konsekvenserna för kommunsektorn och det ekonomiska biståndet. Man anser också att en konsekvensanalys bör göras med beaktande av hälso- och sjukvårdslagen och det merarbete som blir följden av föreslagna förändringar i hälso- och sjukvården. Man saknar också en genomarbetad konsekvensanalys som belyser effekterna av promemorians förslag för män och kvinnor. Även om förslagen i sig är könsneutrala är dess effekter inte det, skriver SKL. 6

7 Hur mycket pengar satsades på rehabilitering. Regeringen kom på hösten 2009 med förslag om hur de som skulle utförsäkras vid nyår (som en följd av riksdagsbeslutet 2008). Man påstod att man skulle satsa 17 miljarder kronor på de utförsäkrade. TCO kunde i rapporten Vad händer efter årsskiftet? Visa följande: Den aviserade satsningen på 17 miljarder innehåller huvudsakligen ersättningar. TCO kan inte finna några medel alls inom ramen för de 17 miljarderna som är avsett för medicinsk rehabilitering. De som är sjukskrivna på halvtid och arbetar andra halvan och inte vill eller kan delta i arbetsmarknadsprogrammet förlorar sin ersättning, vilket omfattar en fjärdedel av dem som varit sjukskrivna på deltid. Den aviserade satsningen med 17 miljarder kronor finns inte redovisad och specificerad men TCOs granskning visar att inga medel går till medicinsk rehabilitering och att merparten av pengarna avser ersättningar. (Länk till rapporten) Vilken ersättning gäller? Tidigare ersättningar Kronor per månad före skatt Högst Lägst Förlängd sjukpeng Tidsbegränsad sjuk och aktivitetsersättning Kommande ersättningar Kronor per månad före skatt Högst Lägst Inkomstrelaterad a-kassa Aktivitetsstöd Författare

8 Vad har hänt med de utförsäkrade (Ur TCO-bloggen Utredarna, Kjell Rautio välfärdsutredare vid TCO) Denna vecka har nya siffror ang. vad som hände med de personer som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet och då hänvisades till ett arbetsmarkandsprogram på AF. Dessa siffror, som nyligen tagits fram av Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF), rör tiden fram till och med sommaren Resultatet kan kort sammanfattas i tio punkter: 88 procent ( personer) av dem som utförsäkrades vid årsskiftet hade skrivit in sig hos AF fram till den 30 juni. Ungefär 50 procent (7 100 personer) av de utförsäkrade hade, fram till och med 31 juli, sjukanmält sig eller ansökt om sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Dessutom har 93 personer har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning efter den 1 januari Fram till 31 juli hade ca 40 procent (5 836 personer) återvänt till sjukförsäkringen, d.v.s. de hade fått sin ansökan till FK beviljad. Endast 2,5 procent (362 personer) hade fram till 30 juni fått ett osubventionerat jobb på arbetsmarkanden. Hit räknas även de deltidsanställda, tillfälligt anställda, timanställda och de med tidsbegränsade anställningar. 0,8 procent hade återvänt till anställning hos sin gamla arbetsgivare. Här är det, enligt AF/FK-uppgifterna oklart om och i vilken omfattning dessa personer arbetade innan de utförsäkrades. Ungefär 5 procent (710 personer) hade arbete med någon form av samhällsstöd. Hit räknas anställning vid Samhall, offentligt skyddat arbete, trygghets- och utvecklingsanställning och lönebidragsanställning. 1,7 procent (255 personer) hade ett s.k. nystartsjobb. Ungefär 28 procent (3 948 personer) fick fortfarande den 30 juni aktivitetsstöd pga av att de deltog i ett arbetsmarkandspolitiskt program. Arbetsförmågan hos denna grupp har således ännu inte prövats mot den reguljära arbetsmarkanden. Hur måga av dessa som, när de lämnar AF-programmet, kommer att återvända till sjukförsäkringen är därför oklart. 5,5 procent (782 personer) har lämnat AF men ej återvänt till sjukförsäkringen. Majoriteten av dem bedöms dock ha sökt ersättning från FK. 4,1 procent (589 personer) var 30 juni arbetslösa, d.v.s. inskrivna som arbetssökande vid AF. Så ser statistiken alltså ut. Man kan konstatera att efter varje ny uppföljning som gjorts har gruppen som återvänt till sjukförsäkringen hela tiden ökat. När regeringen lade fram sitt förslag, om detta introduktionsprogram vid AF, kalkylerade man med att endast 10 procent skulle återvända till sjukföräkringen. Försäkringskassan har sedan justerat upp detta och prognosticerade i början av året att denna siffra skulle landa på en tredjedel (d.v.s. 33 procent), som skulle återvända till sjukförsäkringen efter ett halvår. Senare under året uppreviderade man ytterligare en gång denna siffra till 38 procent. Nu har vi facit i hand och kan konstatera att det blev fler, än vad både politikerna och myndigheterna räknade med, som återvände eller vill återvända till sjukförsäkringen. Tyvärr 8

9 stannar det inte där. Ovanstående siffror ger oss anledning att tro att den grupp som återvänder till sjukförsäkringen kommer att växa ännu mer under den närmaste tiden, inte minst då de som idag är i AF-program möter den reguljära arbetsmarkanden. Vi kan altså konstatera att siffrorna, rörande de som främst behöver medicinsk rehabilitering eller vård, kryper allt närmare den uppskattning (på drygt 60 procent) som gjordes av de anställda vid FK och AF i en undersökning av fackförbundet ST. De redovisade siffrorna från AF/FK ger, hur som helst, upphov till en hel del nya frågeställningar. När vi ser tillbaks kan vi exempelvis fråga oss om det verkligen var nödvändigt att orsaka det stora lidande och den oro, som vi vet att utförsäkringen innebar för så många, med tanke på det redovisade resultatet? Är det dessutom rimligt att på detta sätt bolla med redan utsatta personer mellan olika myndigheter? Hur stor del av de positiva effekterna som trots allt konstaterats (främst beroende på medicinsk- och arbetslivsinriktad rehabilitering) hade kunna uppnås utan den mekaniska tidsgränsen, som nu kontinuerligt fortsätter att utförsäkra tusentals personer? 9

10 Arbetsgivare fotsatt negativa till att anställa personer som tidigare varit sjukskrivna från arbetet TCO har i flera rapporter sedan 2007 visat hur arbetsgivare ställer sig till att anställa personer med olika bakgrund, t ex långtidsarbetslösa, sjukskrivna från annat arbete, utlandsfödda, personer över 55 år etc. Siffrorna har visat att det pågår en stark selektering av arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden och där kraven på arbetskraften hela tiden skruvas upp. I en kommande rapport visas de senaste siffrorna. Arbetsgivarnas negativa inställning till personer som varit sjukskrivna från annat arbete är fortsatt mycket stark och har till och med ökat något. 56 procent av de tillfrågade säger att de är negativa eller mycket negativa till att anställa någon som varit sjukskriven från sitt arbete. Samma siffra var åren 2007 och respektive 54 procent. Ännu mer negativ är man om personen i fråga varit långvarit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av sjukdom och mest negativ är arbetsgivare i privat sektor där 62 procent är negativa eller mycket negativa till att anställa en sådan person. Diagram 1. Chefer är ganska eller mycket negativa till att nyanställa Procent Källa: SCB 10

11 TCO har gett SCB i uppdrag att genomföra en underökning bland personalchefer eller motsvarande i privat och offentlig sektor. När er arbetsplats ska nyanställa, vilken är er uppfattning om sökande som är sjukskrivna från annat arbete? Procent Positiv Varken positiv eller negativ Negativ Uppgift saknas Källa: SCB Alla Offentlig sektor Privat sektor Ett slumpmässigt urval har sedan gjorts ur SCB:s företagsregister, som omfattar totalt arbetsställen. Av dessa har 2600 arbetsställen med minst 10 anställda valts ut. SCB genomförde undersökningen, under perioden januari-mars 2010, med hjälp av en postenkät på uppdrag av TCO. 11

12 Totalt var det arbetsställen som besvarade frågeenkäten, vilket var 66 procent av urvalet (vägd svarsandel). För att reducera bortfallsskevheten har vikter beräknats med hjälp av kalibrering. De fyra variabler som användes var region, arbetsställets storlek, sektor och näringsgren 12

13 Ur TCO:s kommande rapport Bidragsexplosion och övervältringseffekter Övervältring från sjukförsäkringen till socialbidrag Socialstyrelsen och SKL om ökningen av socialbidragen Förra året ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Vi kunde då se en ökning med 22 procent (exklusive flyktingar). I år har denna ökning fortsatt. Det första kvartalet i år var ökningen 12 procent (jämfört med kvartal 1 förra året). Andra kvartalet i år forsätter ökningen med 8 procent (jämfört med kvartal 2 förra året). En viktig förklaring till de höga och växande socialbidragsutgifterna är naturligtvis den ekonomiska krisen. En annan väsentlig förklaring är de regelförändringar som gjorts i a-kassan och sjukförsäkringen. SKL (Sveriges Kommuner och landsting) visade exempelvis i april i år att drygt hälften av landets kommuner (52 procent) uppgav att de fått högre socialbidragsutgifter på grund av de nya sjukreglerna (den s.k. rehabiliteringskedjan). Det finns tydliga indikationer att denna koppling har stärkts under året. I den undersökning från 29 april 20 maj, som utförts på TCO:s uppdrag, uppger 69 procent av de slumpvis utvalda kommunerna att de fått ökade socialbidragskostnader på grund av de nya sjukreglerna. Ännu tydligare är sambandet mellan a-kassereglerna och socialbidragen, där uppger 75 procent av kommunerna att de fått ökade kostnader på grund av regelförändringarna. Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), var då mycket tydlig i sin kommentar till SKL-undersökningen: Det är inte acceptabelt att kommunerna får nya kostnader på grund av förändringar av de statliga trygghetssystemen. Vi uppmanar staten, inte minst för den enskildes skull, att förhindra en sådan utveckling. Sveriges Kommuner och Landstings följer regelbundet utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Men av någon anledning tycks statsmakten idag inte visa något större intresse av att få upp denna kunskap på bordet. Så här formulerar Per-Arne Andersson sig med anledning av denna problematik: Att återkommande följa vad som händer med det ekonomiska biståndet är viktigt, inte minst i tider med arbetslöshet och förändringar av trygghetssystemen. Vi är mycket frågande till att staten visar så lite intresse för att få till en regelbunden, månatlig statistik. 13

14 Andelen av kommunerna som uppger att de fått ökade kostnader på grund av de förändrade reglerna i sjukförsäkringen? (Källa: SKL) Inget svar 2% Nej 17% Kan ej bedöma 29% Ja 52% TCO delar SKL:s frågetecken när det gäller statsmaktens uppenbara ovilja att ta fram fakta och analysera denna problematik närmare. Även vi saknar en mer fördjupad och gedigen analys av vad som bättre kan förklara de ökade socialbidragskostnaderna. Det är också detta som är bakgrunden och huvudmotivet till att vi initierat denna enkla undersökning. Vår förhoppning med denna studie är att åtminstone få en indikation på om det finns någon övervältringseffekt, som leder till ökade socialbidragsutgifter, på grund av de regelförändringar som regeringen genomfört angående arbetslöshets- och sjukförsäkringen. TCO: undersökning indikerar ännu högre ökning av socialbidragen TCO har låtit telefonintervjua chefstjänstemän inom socialtjänsten eller ansvariga på stads- /kommunledningsnivå, via telefon ställt ett antal frågor rörande kopplingen mellan socialbidragen och sjukförsäkringen respektive arbetslöshetsförsäkringen under perioden 29 april 20 maj

15 Andelen ansvariga chefstjänstemän som spontat nämner att de nya reglerna inom sjukförsäkringen och/eller a kassan, vid sidan av den ekonomiska krisen, orsakat ett ökat socialbidragstagande 69 De nya sjukreglerna Det är svaren på följande frågeställningar som redovisas och analyseras i denna rapport: 1. Hur många fler (absoluta tal samt procent) i er kommun har fått försörjningsstöd jämfört med förra året? 2. Vilken är din spontana uppfattning om orsakerna till ökningen? 3. Kan du ungefär uppskatta ökningen från följande orsaker: - Arbetslöshet och att människor inte har någon a-kassa - Hårdare regler i sjukförsäkringen sedan 1 juli Yngre vars aktivitetsersättning upphört - Annat Av de svarande kommunerna, totalt 30 st., ligger den procentuella ökningen av socialbidragstagandet på 18,7 % (svar på första frågan). Denna siffra är alltså något högre än den procentuella ökningen (på ca 10 procent) rörande antalet socialbidragstagare i riket som Socialstyrelsen uppmätt mellan åren 2008 och När de svarande sedan ställs inför frågan om vilken deras uppfattning är om orsakerna till ökningen av socialbidragstagandet (frågorna 2 och 3) uppger samtliga svarande (totalt 32 st.), föga förvånande, den ekonomiska krisen eller lågkonjunkturen som den viktigaste orsaksförklaringen. Vad som kanske är mer intressant är dock att en stor majoritet av kommunerna också väljer att nämna de regelförändringar som gjorts i sjukförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen och de ökade utförsäkringar dessa lett till (se ovanstående diagram). Nästan 70 procent av de svarande nämner att de nya sjukreglerna, med skärpta villkor och snäva tidsgränser, lett till ökade socialbidragskostnader. Något fler, två tredjedelar eller 75 procent, nämner att de nya a-kassereglerna orsakat en ökning av socialbidragstagandet. När man tar del av ovanstående siffror är det viktigt att vara medveten om att det finns en relativt stor spridning när det gäller i vilken grad man ute i kommunerna bedömer att regelförändringarna haft genomslag på socialbidragstagandet. 75 De nya a kassereglerna 15

16 Resultatet av enkäten bör tolkas med viss försiktighet men vi vill ändå påstå att det uppenbarligen finns ett tydligt samband mellan de förändrade a-kassereglerna och de nya sjukreglerna å ena sidan och de ökande socialbidragsutgifterna å andra sidan. Vad vi just nu bevittnar är alltså en övervältring av kostnader från de generella trygghetsförsäkringarna till kommunerna och deras utgifter för socialbidrag. Läggs vårt resultat, som ju får betraktas som något av en indikation, dessutom vid sidan av den undersökning som SKL genomfört blir indiciekedjan betydligt starkare. Vår studie indikerar dessutom att övervältringseffekten troligen blivit större på den senaste tiden, jämfört med den tidpunkt då SKL gjorde sin undersökning. Hur stor denna effekt kan vara är dock omöjligt att uppskatta med hjälp av vår enkla metod. Det finns, precis som ansvariga på SKL tidigare inskärpt, onekligen ett fortsatt stort behov av fördjupade studier på området. 16

17 Ur instruktion för försäkringskassan I debatten har det påståtts att personer inte prövas mot hela arbetsmarknaden. Därför kan det vara viktigt att se till vilka instruktioner som gäller. Allt detta finns att läsa på FK:s hemsida. "Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Det gäller inte om vi bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Huvudregeln efter180 dagar är alltså att allas arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarkanden, sedan finns det undantag (luddigt formulerade dessutom) som gör att de allra svåraste sjukdomsfallen skyddas samt de som har förutsättningar att snabbt komma tillbaks i det gamla jobbet. För den som är arbetslös eller egenföretagare är reglerna ännu hårdare: "Om du är egenföretagare bedömer vi din arbetsförmåga i förhållande till dina vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms din arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. Om du är arbetslös bedöms din arbetsförmåga i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden." 17

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

TCO granskar. Hög tid för en parlamentarisk utredning om socialförsäkringen! nr 2/08

TCO granskar. Hög tid för en parlamentarisk utredning om socialförsäkringen! nr 2/08 2008-02-26 nr 2/08 Hög tid för en parlamentarisk utredning om socialförsäkringen! Remissinstanserna enade i stark kritik till mot förslaget till ny sjukförsäkring. TCO granskar www.tco.se Författare: Kjell

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna 2016-06-07 S2016/02521/SF s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1

PATIENTENS VÄG. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och text Område kommunikation, SUS 1 PATIENTENS VÄG Här beskrivs patientens väg genom sjukskrivningsproseccen. Du får förståelse för Rehabkedjan och kan använda dokumentet som en kom ihåg. Dokumentet följer filmen Patientens väg i bild och

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU9 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksrevisionens

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Sundbyberg 17 juni 2016 Dnr.nr: S2016/02084/SF Vår referens: Mikael Klein Till Socialdepartementet Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Handikappförbunden

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Socialdepartementet

Socialdepartementet 2017-05-17 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Försäkringskassan för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om Försäkringskassan för dig som har fått ett cancerbesked och behöver

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Sjukförsäkringen Skrivelse från Carin Jämtin (S)

Sjukförsäkringen Skrivelse från Carin Jämtin (S) PM 2011:47 RVII (Dnr 329-2617/2009) Sjukförsäkringen Skrivelse från Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Carin Jämtin (S) om Sjukförsäkringen

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 2012-03-17 Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 Allt färre får jobb Under mars påbörjade 820 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon form av arbete. Det är 250

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

TCOs uppfattning rörande det aktuella förslaget om att införa en rehabiliteringskedja kan kort sammanfattas i några punkter:

TCOs uppfattning rörande det aktuella förslaget om att införa en rehabiliteringskedja kan kort sammanfattas i några punkter: Dokument Sida YTTRANDE 1 (12) Datum Referens: Samh pol avd/kjel l Rautio 2008-02-05 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rautio@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM INFÖRANDE AV EN REHABILITERINGSKEDJA

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer