UNGDOMSTINGET FEBRUARI 2012 MOTIONER

Transkript

1 UNGDOMSTINGET FEBRUARI 2012 MOTIONER

2 2(45) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum Nyutgåva

3 3(45) FÖRTECKNING ÖVER MOTIONER Till Ungdomstinget har inkommit 99 motioner och enligt tidigare information, för att få utrymme för andra demokratilärande moment, kommer ett urval av dessa att behandlas i ungdomstinget. Behandlas gemensamt Behandlas gemensamt Behandlas gemensamt Motioner som behandlas i ungdomstingets utskotts- och beslutshantering 1 Fler drop-in tider på Ungdomsmottagningen Bättre hjälp till sjuka ungdomar Människor ska få känna trygghet Öka tryggheten hos unga Högre studiebidrag Mer lägenheter till ungdomar och studerande Samma skatt för alla Sjukvård Fler offentliga toaletter Freestyleramper till Strömsunds MK Mer friskvård i skolan Ungdomars arbetslöshet Fler sommarjobb åt ungdomar Fler arbetsdagar när man sommarjobbar Högre lön på sommarjobb Ungdomsarbetslöshet Tandvård Grusa våra vägar Grusa mer Dåligt grusade gångvägar Ingen synligt cigarett och tobak i affärer Flera datorer i skolan Mer belysning i Åre Mer information om studentrabatt Mildare regler för inackorderingstillägg Återinrätta Fältarbetsgruppen Gratis kollektivtrafik Mera rättvisa angående busskort för elever Kvällsöppet på gymmet Sänka åldersgränsen på nikotinfritt snus Rökfritt på gågatan Bra skolmat, mycket rörelse och en sund själ på alla skolor Skolmaten...19

4 4(45) 34 Utökad friskvårdsrabatt för studenter Gymnasieskolan i Sveg NIU förtjänar inackorderingstillägg! Ett fik anpassat för ungdomar Fler rättvisa löner Flyktingar flyr till livet som vi nekar dem Mer kultur på ett samlat ställe! Rättvis indragning av studiebidrag Varför bemöts vi olika? årsgräns på Systembolaget Gratis frukt i skolan Olycksrisk vid bussgatan Fler skoterleder Smartare flytt av skolan (PC) Gym för allmänheten på Dille Varför lägga ner befintliga idrottsanläggningar? Fler musikevenemang för tjejer Bort med den vegetariska dagen Mindre pengar till sport Bidrag till bindor/tamponger...27 Motion nr 54 behandlas av alla utskott 54 Ungdomstinget...28 Motion nr behandlas under andra programpunkter 55 Idrott Det måste finnas aktiviteter i Svenstavik för ungdomar Platsen för ungdomars aktiviteter Ny sporthall i Svenstavik Mer förmåner för studerande ungdomar i Jämtland Bättre kollektivtrafik Fler bussar och bättre busstider Tätare kollektivtrafik Lägre busspriser Lägre tåg- och busspriser för ungdomar samt fler tillgängliga restider från mindre orter till Östersund Nattrafiken behöver utvecklas Billigare nattbussar för ungdomar Bättre kollektivtrafik på helger Fler bussar till landsbygden Glesbygdsförbindelser...34

5 5(45) 70 Mer bussar till Tandsbyn på helgerna Billigare bussresor för studenter Gratis buss Betalningssystemet för busstrafiken måste ses över Vi vill ha monitorer vid busshållplatser! Mer resor på linje Bristande busstrafik till Frösö zoo Fler bussar förbi Dille! Bättre bussförbindelser via Dille kronor för 25 minuters bussresa? Fler skolbussar...39 Motion nr behandlas endast i mån av tid 81 Ändringar inom skolan Större rabatt på kläder för studenter Bättre skolmat till eleverna! Högre löner för sommarjobbare Vi MÅSTE ha lokaler i Berg Det måste finnas lokaler i Svenstavik för ungdomar Billiga studentbostäder i närheten utav gymnasieskolorna Mer idrott på gymnasiet Höj studiebidraget! Höja studiebidraget Förhöjt studiebidrag Åldersgräns på systembolaget Åldersgränsen Skoterkörning Efterrätt Höj standardlönen på den kommunala feriepraktiken Bättre skolmat Polisen ska ha mer respekt Rättvis avståndsbedömning för busskort Ändra gränsen för åkning med skolbuss...45

6 6(45) Motionerna De motioner som ska behandlas i ungdomstingets utskotts- och beslutshantering diskuteras först av sex olika utskott enligt nedan. Utskottets uppgift är att föreslå hur ungdomstinget sedan ska besluta om motionerna. Förutom utskottens egna motioner ska alla utskott diskutera och ta ställning till punkt a under motion nr. 54 om ungdomsting och redovisa den i ungdomstinget. Motionen kommer också att hanteras under demokratiövningen roterande idéutveckling. Under dag två sker en gemensam debatt med landstingsfullmäktige om motion nr. 2. Den ska därför inte hanteras under ungdomstingets utskotts- och beslutshantering. Utskott 1a diskuterar motionerna 1-11, Utskott 1b diskuterar motionerna 53-47, 11-1 Utskott 2a diskuterar motionerna 12-22, Utskott 2b diskuterar motionerna 46-40, Utskott 3a diskuterar motionerna Utskott 3b diskuterar motionerna Motion nr hanteras i samband med andra programpunkter (nr under roterande idéutveckling och motion nr i samband med diskussion/information om kollektivtrafik). Motion nr behandlas endast i mån av tid.

7 7(45) 1 Fler drop-in tider på Ungdomsmottagningen Idag är det svårt att få en tid på Ungdomsmottagningen i Östersund. Många vill ha de bokningsbara tiderna och vid drop-in-tillfällena är det mycket folk i förhållande till platserna. Vi yrkar på att mer resurser avsätts till Ungdomsmottagningen så att de kan erbjuda fler tidsbokningar och dropin-tider. Jonna Andersson, Angelica Hjelm, Marielle Tengström, Rebecca Nyström och Jennifer Andersson, Jämtlands Gymnasium Bräcke, Bräcke kommun 2 Bättre hjälp till sjuka ungdomar Fler och fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa behöver inte vara en fullt utvecklad psykiatrisk sjukdom utan det kan också vara symptom som sömnstörningar, nedstämdhet och ätstörningar. Det räknas även det som psykisk ohälsa. Och summan på ungdomar som har bland annat dessa symptom blir bara fler och fler. Jag tror att det i flesta fall börjar med känslan av stress och att människor känner tyngden av alla de krav som samhället har på studerande ungdomar idag. Stressen blir till ångest, oro och ängslan som sedan kan leda till att unga människor inte orkar mer och får självmordstankar. Jag tycker att det är bra att ha krav på unga, så att de skaffar en bra utbildning och bidrar på ett bra sätt till samhället. Men att ungdomar ska behöva må psykiskt dåligt på vägen är inte okej. Nya diagram visar att ungdomar som har begått självmordsförsök drastiskt ökat de senaste åren. Vad gör då landstinget åt det? Jo, de drar ned på skolhälsovården i landet. Detta gör att de unga måste må fruktansvärt dåligt idag för att överhuvudtaget få hjälp. Det krävs en diagnos för att få finansierad hjälp. Men som tidigare nämnt så behöver människor inte ha en diagnos till psykisk sjukdom för att må dåligt, det kan ju lika väl handla om normala svårigheter som mycket att göra i skolan eller att unga har det svårt hemma eller liknande. Ungdomar som mår dåligt behöver kanske helt enkelt en professionell och intresserad vuxen att prata med som kan hjälpa dem med svårigheter som hör till ungdomen. Siffror har även visat att medicineringen till psykiskt sjuka har ökat otroligt mycket på sistone. Det är många patienter som bara får massor av mediciner istället för att få den mentala hjälp som verkligen behövs. Jag yrkar att Jämtlands landsting förbättrar psykvården för de unga och att det blir lättare att få hjälp när man mår psykiskt dåligt. Linnéa Kilheim, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

8 8(45) 3 Människor ska få känna trygghet Varje minut, varje dag, varje vecka och varje sekund så mår någon dåligt. Någon blir misshandlad, någon tar självmord, någon blir för full och någon provar knark. Varför agerar vi inte! Måste vi acceptera att ungdomar far illa. Måste vi acceptera att någon ska känna sig otrygg? Vad är det för mening? Problemet är att det inte finns något att göra. Det finns inga aktiviteter och ungdomar har ingen stans att vara. Det är då när vi inte ser som ungdomar far illa. Jag skulle vilja ha en tryggare och säkrare miljö. Där var och en mår bra, där vi ska behöva slippa känna oro och där ungdomar ska kunna vara på kvällarna, när det kanske inte har det så bra hemma. Men då måste vi alla reagera och ta tag i den här uppgiften, för det här är viktigt. Så lyssna! Jag yrkar för att vi ska införa en ungdomsgård där ungdomar kan umgås i Strömsund. På så sätt har vi hjälpt människor att skapa en tryggare miljö. Vi hjälper varandra. Johanna Persson, Hjalmar Strömerskolan, Strömsunds kommun 4 Öka tryggheten hos unga Vi tycker att det är viktigt att ungdomar ska känna trygghet när de ska vistas inne eller runt omkring Östersund. Därför vill vi ha kvar så många nattvandrare som möjligt. Vi yrkar att det inte ska skäras ned på nattvandrare! Erica Herbertsson, Emma Näsström och Sara Hiltunen, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun

9 9(45) 5 Högre studiebidrag Vid varje månads slut så är det också slut i plånboken. Vi anser att 1050 kronor inte räcker till för en studerande ungdom idag. Det är många, t.ex. som oss själva, som bara har de pengarna att leva på. De som bor i en egen lägenhet pga. långt avstånd från skolan får inackorderings bidrag, men det räcker oftast inte ens till hyran. Studiebidraget går för de som bor i en egen lägenhet till mat och hushålls förnödenheter. De har då inte råd att t.ex. köpa kläder eller göra något roligt på helgen. Men det är inte bara de som bor själva som behöver högre bidrag. När man kollar vad pengarna går till varje månad så brukar det oftast vara till ett medlemskort på ett gym, kläder, mat (vi är växande tonåringar!), skolmaterial och andra sociala gemensamma aktiviteter - bowling, middag, filmkväll, hyrfilm och filmer, osv. Bensin pengar och träningsmaterial- fotbollsskor, skridskor, skidor etc. Vi ber om ett högre bidrag för att alla kan inte hitta ett extra jobb. Studiebidraget är vår enda inkomst och vi tror att eleverna skulle bli mer motiverade att gå i skolan, för att inte mista bidraget. Vi yrkar att ni ska höja vårt studiebidrag. Sandra Molander och Josefin Dahlin, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 6 Mer lägenheter till ungdomar och studerande Det är väldigt många ungdomar som måste pendla väldigt långt varje dag för att komma till skolan. Det här tar båda tid och energi från ungdomarna som försämrar deras prestationer i skolan och sänker deras betyg. Vi vill att det ska finnas tillgång till fler och billigare lägenheter. De behöver inte vara stora och dyra, bara så att ungdomarna har någonstans att bo. Det räcker med 25 till 50 kvadratmeter, så att det får plats med kök och sovrum. Det är inte många som har råd att köpa eller hyra lägenheterna som finns idag. Lägenheterna ska göras tillgängliga för dem som går på skolorna eller är studerande i Östersund och bor i en annan kommun. När man inte uppfyller kraven ska man vräkas. Vi yrkar att det byggs nya lägenheter som kostar under 3000 kr/månaden att hyra och som är tillgängliga för dem som går på skolorna eller är studerande i Östersund och bor i en annan kommun. Jonas Jemtå och Jesper Tingsborg, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

10 10(45) 7 Samma skatt för alla De människor som utbildar sig och anstränger sig för ett bra betalt jobb har rätt att behålla den lön de förtjänar och inte behöva betala högre skatt än de som tjänar mindre. Vi tycker det är bra att betala skatt men den borde vara lika för alla. Vi yrkar att skatten ska bli lika för alla, oavsett lön, kön, yrke etc. Julia Ivarsson, Anna Skotte och Karin Gilberg, Dille Gårds Naturbruksgymnasium, Krokom kommun 8 Sjukvård Vi vill först och främst medge att vi tycker det är dåligt att medicinen kostar olika beroende på om man är i sitt egna län (där man är skriven), än om man skulle vara på besök i ett annat län. Vi yrkar att det inte ska spela någon roll vart man än är utan bor man i Sverige ska kostnaden för mediciner också vara lika i hela Sverige. Sedan tycker vi att medicin kostnaderna ska sänkas, för alla kanske inte har råd med den medicin som de behöver, och alla ska ha en chans att bli frisk. Hanna, Jessica och Anton, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun 9 Fler offentliga toaletter Har du någonsin känt doften av urin, eller sett en småbarnsförälder som står med massa kassar och väskor och försöker byta blöjan på sitt barn, på allmän plats. Det är inte alla som uppskattar detta beteende på en offentlig plats. Därför vill vi slå ett slag för fler offentliga toaletter och skötbord. Många av dagens konsumenter saknar allmänna toaletter när de går på stan, och för småbarnsföräldrarna finns det inte många skötbord att använda. Vi vill införa fler offentliga toaletter och fler toaletter med skötbord. Toaletterna behöver inte vara gratis men vi vill att det ska gå att betala med andra sätt än kontanter, t.ex. via sms eller bankkort. Dels för att dagens offentliga toaletter avgiftsbelagda med endast kontantbetalning, är ohygieniska, och för att många av de toaletter som faktiskt finns till för allmänheten står låsta och är obrukbara. Vi yrkar för fler offentliga, mer lättillgängliga toaletter. Johanna Andersson och Henrik Jansson, Fjällgymnasiet, Bergs kommun

11 11(45) 10 Freestyleramper till Strömsunds MK Det finns ett stort motorcrossintresse i Strömsund och det finns talanger. Jag tycker att ni ska köpa motorcross ramper så att man kan träna hoppning, bara att träna på att hoppa och träna freestyle. Det lockar till mer folk och med det så kan man anordna shower som lockar människor. Jag yrkar att ni köper freestyle Ramper till Strömsunds MK. Pontus Roos, Hjalmar Strömerskolan, Strömsunds kommun 11 Mer friskvård i skolan Många forskningar visar att barn och ungdomar får bättre studietid och det får bättre friskvård om man förebygger i tidigt stadium den ohälsa som alla kan drabbas av. Många barn och ungdomar kommer inte ut och får någon friskvård på fritiden, och det är viktigt framför allt under vinterhalvåret eftersom vi sitter inne dygnets ljusa timmar. Jag yrkar på att det på alla högstadieskolor och gymnasieskolor ska vara minst två gymnastikpass i veckan, och övriga dagar ska de vara 15 minuters promenad/eller utevistelser. Det kommer absolut leda till bättre studieresultat och friskare elever. Robin Sund, Fjällgymnasiet, Bergs Kommun 12 Ungdomars arbetslöshet Vi går snart ut tredje året på gymnasiet, och arbetslösheten är ett faktum för många av oss. Jag yrkar på att en insats görs för att minska arbetslösheten bland oss ungdomar. Jeff Helin, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun

12 12(45) (Motion nr behandlas gemensamt) 13 Fler sommarjobb åt ungdomar Förra året var det 100 tals ungdomar som inte fick sommarjobb i länet. Vi tycker att fler ungdomar borde få chans att ha ett riktigt sommarjobb och tjäna egna pengar och få en känsla av hur det är i arbetslivet. Eftersom priserna stiger måste ungdomar få en chans att tjäna egna pengar. Det är nyttigt att komma in i arbetslivet tidigt, då får man ett bättre CV till det riktiga arbetslivet. Vi yrkar att: antal tillgängliga sommarjobb måste öka. alla ungdomar som vill ha sommarjobb ska få det så att dom får lite arbetserfarenhet. Elvis Gihuri, Joel Haglund och Tim Sjölund, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 14 Fler arbetsdagar när man sommarjobbar Jag tycker att ungdomar borde få jobba mer under sommarlovet när man sommarjobbar. Jag tycker att ungdomar som fyllt 17 år ska kunna få den möjligheten att jobba mer än i 2-3 veckor. Alla ungdomar ska kunna få den möjligheten att jobba under hela sommarlovet om man nu så vill det. Dessutom ska ungdomarna få högre lön. Det är viktigt att ungdomar redan vid 17 års ålder n får möjligheten att jobba under en längre period och företag, fabrik och organisationer som tar emot dem ska kunna vägleda ungdomarna under en längre period. Jag yrkar på att fler ungdomar som fyllt 17 år ska kunna sommarjobba längre och få mer lön. Dashnee Aziz Rasul, Vittragymnasiet, Östersunds Kommun 15 Högre lön på sommarjobb Den lilla lön vi har för att sommarjobba är 50kr/h. Det är väldigt lite pengar i h/jobb. För att då få ihop lite pengar så måste man jobba hela sommaren och det får man inte ens göra för man har bara tre veckor. Det är lite utav slaveri. Vi yrkar att de ska höja lönen till i alla fall 60-70kr/h. Patrik Sundbom och Linnéa Sörensson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun

13 13(45) 16 Ungdomsarbetslöshet Varje år får vi erbjudande att jobba under sommaren, för att tjäna egna pengar, för att ta del av arbetslivet, slippa be andra om pengar när det krisar. Pengarna vi tjänar under sommarjobben räcker inte mer än några månader, men under vintern då? Är vi tvungen att fråga mamma eller pappa om pengar för att kunna köpa en ny vinter jacka exempelvis? Vi vill inte be våra föräldrar om pengar, vi vill lika som de kunna köpa våra egna behov. Så det vi vill komma till är varför finns det inte ett såkallat Vinterjobb. Vi yrkar därför att ni ska göra det enklare för oss ungdomar att skaffa ett jobb under vintertid, utan att vi ska behöva lämna in CV och slippa fråga massa företagare som inte är villiga att ta emot ungdomar. Vi vill också tillägga att under vintern går det åt mycket mer pengar än på sommaren. T.ex. en vinterjacka och vinterskor m.m. Vi vill att ni ska precis som innan man väljer sommarjobb skickar ut till oss ungdomar vilka alternativ på jobb det finns, som är villiga att ta emot ungdomar som är gärna vill jobba under några veckors tid för att tjäna egna pengar. Stina Franzon och Veronica Rönnqvist, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 17 Tandvård Tandvården är för dyr för unga och gamla. Vi yrkar att kostnaderna ska sänkas eller att när man är upp till 25 års ålder och pensionärer ska få fri tandvård en gång per år, då inte de har råd med de kostnaderna. Vem vill gå med fula tänder? Hanna, Jessica och Anton, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun (OBS! Motion nr behandlas gemensamt) 18 Grusa våra vägar På grund av denna isiga halka och denna dåliga grusning av vägarna, är det omöjligt att gå och bl.a. vänta på bussen. Än värre att åka buss med chaufförer som inte håller fartgränserna. Man vill väl inte vara rädd att åka till skolan på morgonen. Under en bussfärd mellan de två byarna Hoting och Strömsund var det två bilolyckor just tack vare denna is under vecka 47. Det var lindriga skador på både bilar och förare, men som kunde ha gått mycket värre, men de hade bara tur. Grusningen här är relativt stora stenar, istället för sand, och salt som gör att man verkligen kan gp/köra bil utan risk för halka. Jag yrkar att vägarna ska grusas innan någon blir riktigt skadad. Olivia Wallin, Hjalmar Strömerskolan, Strömsunds kommun

14 14(45) 19 Grusa mer Jag tycker att det ska grusas bättre i länet (i alla fall i Strömsund) eftersom det är så många människor som går till skolan, till arbetet och till affären och andra saker som folk måste uträtta under dagen. Och det är ju inte så kul att ramla och bryta benet eller få en blå rumpa. Utan då tycker vi att det är bättre att de grusar så att man inte måste åka till sjukhuset och få benet gipsat, eller armen. Vi yrkar att länet grusar mer på gång- och bilvägar Amanda Nilsson och Emmy Lindmark, Hjalmar Strömerskolan, Strömsunds kommun 20 Dåligt grusade gångvägar Varje dag går tusentals människor till jobbet eller skolan. Många äldre människor är ute och rör på sig på dagarna och väldigt många av dem använder gångvägarna. Gångvägarna här i Östersund är väldigt dåligt grusade och otroligt många ramlar och slår sig. Detta kan orsaka allvarliga skador såsom: frakturer, inre skador, hjärnskakning och mycket mer. Det är inte meningen att de äldre inte ska kunna gå sina vanliga morgonpromenader bara för att det har blivit vinter och is på vägarna. Jag yrkar att Östersunds kommun ska bli mycket bättre på att grusa ordentligt på vägar och gångvägar. Då slipper vi att vi själva och våra nära och kära skadar sig. Lina Engström, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 21 Ingen synligt cigarett och tobak i affärer Cigarett och tobak ska inte vara synligt på affärer. Det lockar folk mindre. Om man har de synligt då är det lätt att folk blir lockat. Men om man har dem gömd - det gör att man tänker mindre på cigarett och tobak. Det lockar mindre. Jag yrkar på att ingen synligt cigarett och tobak på affärer. Jafar Yosufi, Vittragymnasiet, Östersund kommun

15 15(45) 22 Flera datorer i skolan Lärare kräver oftast att skolarbetena ska vara dataskrivna och att man oftast använder internet som källa. Sedan är det ett väldigt litet och dåligt utbud av datorer på skolan, där dom flesta är trasiga eller med ej funktionellt internet. Sedan är det också så att inte alla elever inte har tillgång till dator hemma. Vi yrkar att det skulle finnas ett utbud av bärbara datorer till alla elever. Olivia Geira och Åsa Marcusson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun 23 Mer belysning i Åre På kvällarna i Åre riskerar man livet, på grund utav dålig utomhusbelysning. Vi tycker därför att amporna ska vara tända längre och oftare för att minska risken för dödsfall. På kvällarna i Åre blir det väldigt mörkt eftersom det är högt beläget i Sverige, trots detta är inte lamporna tända tillräckligt länge. Denna fråga är otroligt viktig eftersom det gäller liv och död Pengar är inte allt och därför borde kommunen lägga ner mer resurser på det här. När man går själv ute på byn i Åre och belysningen inte lyser känner man sig otrygg och rädd. Bilar ser inte personen som går och vem som helst kan komma och överfalla den trafikerade personen. Vi vill ha en säkrare miljö! Vi yrkar att utomhusbelysning ska infinna sig längre på kvällar och vara tända oftare i Åre Sara Swerin 6ch Lina Hansson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 24 Mer information om studentrabatt Nu när vi börjat gymnasiet har vi fått rabattkort från skolan, vilket innebär att vi på vissa produkter och tjänster kan få rabatt. Vi vill få mer information var vi kan utnyttja detta. Vi vill också ha högre rabatt och på fler ställen eftersom vi inte har så hög inkomst. Det skulle vara bra om rabatten gällde på fler ställen där vi brukar konsumera, just nu får vi bara rabatt på hemsidor och ställen man inte hört talas om. Det här ica-kortet verkar bara komplicerat och det gör att man inte finner någon anledning till att skaffa det. Vi yrkar att rabatten ska vara i affärer på stan i Östersund, vi vill ha bättre information om var och hur mycket vi kan utnyttja. T ex att de frågar i kassan om vi har studentrabatt. Elisabeth Eriksson och Frida Andersson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

16 16(45) 25 Mildare regler för inackorderingstillägg Här i Jämtland är det många familjer som bor utanför stan. Det kan bli problem då deras ungdomar ska börja gymnasiet och det endast finns skolor som de vill gå på inne i den enda staden, Östersund. För att få inackorderingstillägg idag, så måste man bo 55 km ifrån studieorten eller ha en sammanlagd restid på 2 timmar/dag. Vi tycker att reglerna ska ändras. Vi yrkar att det ska vara lättare att få inackorderingstillägg även fast föräldrahemmet inte ligger 55 km ifrån studieorten. Man ska också ta större hänsyn till elevens anledningar till att bo i stan. Det kan till exempel gälla intressen som föräldraorten inte kan erbjuda. Maja Albertsson och Agnes Lindberg, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 26 Återinrätta Fältarbetsgruppen I slutet av november beslutade Östersunds kommun att Fältarbetsgruppen ska läggas ner. Socialnämndens motivation till det är att det kommer spara kommunen åtta miljoner kronor. Vi ungdomar har redan fråntagits flera fritidsgårdar och nu lägger kommunen ner ännu en stor trygghet för oss ungdomar, Fältarbetsgruppen. Ett torg för 39 miljoner kronor, javisst, men att satsa på trygghet för ungdomar? Aldrig i livet. Fältarbetsgruppen behövs för att ungdomar ska känna sig tryggare när de kliver utanför dörren på kvällarna. Deras jobb kanske inte kan mätas i siffror, men det kommer absolut att märkas nu när de inte finns mer. Jag tror inte kommunen tänkt på hur arbetet Fältarbetsgruppen gör påverkar till exempel polisens arbete. Fältarbetsgruppen finns där för oss ungdomar och hindrar saker ifrån att gå över styr. De hjälper till, är där vi är och ser till att ingen far illa. Jag yrkar att Fältarbetsgruppen ska återinrättas och fortsätta jobba ibland oss ungdomar. De skänker trygghet och finns alltid där de behövs mest. Linnéa Melin, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

17 17(45) 27 Gratis kollektivtrafik I Ockelbo verkar dom ha infört gratis kollektivtrafik och än så länge verkar det inte ha uppkommit några problem. Detta förslag är ett som gynnar både skolor och elever. Kollektiv trafik är en av de största utgifterna för studenter, en avgiftsfri kollektiv trafik skulle verkligen vara bra för studenters ekonomi. En kompromiss är att ge ungdomar ett gratis busskort. I somras beslutade kommunen Hudiksvall att ungdomar skulle få fria busskort. Dessa busskort gäller dygnet runt och man får dom oavsett vart man bor. Tanken är att dom vill att ungdomar ska upptäcka fördelarna med kollektivt resande. Jag yrkar att det ska vara gratis kollektiv trafik för barn, ungdomar och studerande. Jasmina Softic, Vittragymnasiet, Östersunds kommun 28 Mera rättvisa angående busskort för elever Många elever inom Jämtlands Gymnasium har svårt att ta sig till och från skolan, och för de som inte blir beviljat ett kostnadsfritt elev-busskort tycks priset vara för dyrt. Vi tycker att busskort borde vara både billigare, och mer kostnadsfritt för alla ungdomar som väljer att studera vidare efter högstadiet. Även att de som bor ute på landsbygden, borde få mer rätt till kostnadsfritt busskort trots inackorderingsbidrag. 1. Vi yrkar att inom lokaltrafiken (Stadsbussarna), ska det vara mindre kilometer-gräns för elev-busskort, ELLER billigare pris generellt sett för gymnasielever som vill ha månadskort. 2. Inom Länstrafiken föreslår vi reducerat pris för gymnasielever ELLER icke-påverkan angående eventuellt inackorderingsbidrag. Busskortet borde alltså ingå, och om man fortfarande efter eventuell flytt, bor för långt ifrån skolan, ska punkten angående lokaltrafiken gälla. Linette Boström, Jennifer Åslund, Moa Malmberg och Anna Hansson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun 29 Kvällsöppet på gymmet I Sveg har det byggts ett gym I samband med den nya ishallen. Det ska bara vara öppet under dagen då vi går i skolan, därför vill vi att det ska vara öppet även under kvällen. Ungdomar blir friskare av att röra på sig, det kan leda till att de presterar bättre i skolan samt håller sig friskare (vilket leder till minskade sjukvårdskostnader på längre sikt). Om ungdomar har något vettigt att göra på kvällarna minskar risken för att de hittar på mindre bra saker att göra. Vi yrkar att nya gymmet i Sveg ska vara öppet även på kvällen. Peter Wiberg, Sofia Ljungberg, Lisa Thomsson och Jana Frisk, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun

18 18(45) 30 Sänka åldersgränsen på nikotinfritt snus Då det finns väldigt många ungdomar som snusar och inget alternativ till dom att sluta snusa med hjälp av nikotinfritt snus då åldersgränsen är för hög. Sen är inte nikotinfritt snus farligt då det inte innehåller någon form av nikotin, utan mest kryddor. Jag yrkar att åldersgränsen på nikotinfritt snus ska sänkas. Louise Roos, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun 31 Rökfritt på gågatan Rökare skadar sig själv och deras omgivning. Enligt cancerfondens hemsida så påverkas passiva rökare efter en längre period med samma hälsorisker som en rökare. Fler människor i sverige dör av passiv rökning än av trafikolyckor. Cancerfondens hemsida nämner även att det är ca 25% av cancerfallen i Sverige som är en påföljd av rökning. Därför tycker vi att varför ska man utsätta omgivningen för passiv rökning så cancerfallen ökar, så det kostar mer pengar för Sverige när man kan förhindra det? När vi går på gågatan i stan så ser man massor med människor som röker. Det luktar illa, det är farligt och vi som inte röker drabbas. Vi yrkar att gågatan i Östersund ska vara en rökfri zon. Amanda Karlsson och Anna Huczkowsky, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun (Motion nr behandlas gemensamt) 32 Bra skolmat, mycket rörelse och en sund själ på alla skolor Det är väldigt bra när elever får skolmat på skolan, rör på sig mycket under och efter skoltiden, sover tillräckligt och vet mycket om sin hälsa. Alla elever och personal får i sig sund mat och kan koncentrera sig bra på skolan, är duktiga och motiverade, är inte trött och kan jobba på bra hela dagen. Men fortfarande håller inte alla skolor med på detta och ser inte hur viktigt det är. Jag yrkar att alla skolor skall serveras sund skolmat, att alla skolor berättar till sina elever hur sund mat påverkar dem, hur viktigt bra rörelse är och vad slags mat dess kropp behöver och inte behöver och dess hälsa påverkar dem dagen lång. Elske van Haut, Fjällgymnasiet, Bergs kommun

19 19(45) 33 Skolmaten På senaste tiden har det argumenterats om att skolmaten inte är tillräckligt näringsrik som den skulle kunna vara. Jag är en idrottsman och vill gärna ha näringsrik mat som jag mår bra av. Ungdomarna äter väldigt lite och slänger även mycket mat för att maten är och ser äcklig ut och även känns näringsfattig. Ska det verkligen vara såhär för ungdomarna i Samhället? Det är ungdomarna vi bygger framtiden på. När jag kommer till matsalen så är det inte alltid det är god mat man vill äta, men jag vill ändå försöka äta bra och nyttigt så man blir mätt, men de arguments som sagt och visas dokumentärer på tv så sägs det att maten innehåller väldigt lite näring. Det märks även när man har ätit sig mätt så blir man hungrig igen efter en halvtimme. Det känns alltså som man äter tomma kalorier. Jag vet att maten värms upp flera gånger på vägen till matsalen och att det inte lagas på plats. Det gör att näringen försvinner och att maten blir äckligare. Jag tror att maten är en väldigt viktig sak att satsa på. Kan det vara så svårt att fixa god näringsrik mat som är lagad på plats åt ungdomarna. Får ungdomarna bra och näringsrik mat så får vi ork och blir motiverad att göra ett bra skolarbetet. Vi är en väldigt idrottsinriktad stad och våra skolor lika så. Vi kallas till och med Vinterstaden. Samhällets idrott tror jag skulle bli ännu bättre om ungdomar fick i sig bättre mat. Vi skulle orka mycket mer. Jag yrkar på att vi i kommunen ska satsa på skolmaten ännu mer så den blir god, näringsrik och att den lagas på plats så mer ungdomar kan bli glada och få orken att göra skolarbetet snabbare och bättre. Jonathan Madsen, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 34 Utökad friskvårdsrabatt för studenter Eftersom det låga studiemedlet ska räcka till alla våra behov så finns det inte mycket över till annat. Det här påverkar ungas hälsa då pengarna inte räcker till för önskade friskvårdsaktiviteter. Vi föreslår därför utökade rabatter på gym och andra friskvårdsanläggningar. Vi tror att det här förslaget kommer främja svenska studenters hälsa och bidra med ytterligare ork till studier. När man redan i unga dagar skaffar sig en vana att regelbundet motionera, finns det en större chans att de goda vanorna följer med upp även i vuxen ålder. Det här främjar även hela samhället i det långa loppet då friskvårdsvanorna startar i ung ålder och hänger med in i vuxenlivet. Vi yrkar att studenter ska ha kraftigt rabatterade priser på friskvårdsaktiviteter. Linda Bengtsson och Elin Tafjord Adolfsson, Fjällgymnasiet, Bergs kommun

20 20(45) 35 Gymnasieskolan i Sveg Vi tycker att det borde finnas fler linjer här på gymnasiet så att fler väljer att gå här. Dessutom vill vi att skolan ska renoveras. Vi yrkar att det görs en satsning på gymnasiet i Sveg. Peter Wiberg, Sofia Ljungberg, Lisa Thomsson och Jana Frisk, Härjedalens Gymnasium, Härjedalens kommun 36 NIU förtjänar inackorderingstillägg! För en idrottare som vill fortsätta med sina studier och bli bra på sin sport är ett idrottsgymnasium det bästa alternativet. Till exempel ett skidgymnasium. För en person som då inte har ett skidgymnasium i sin kommun så är en flytt uppenbar. Det kostar mycket pengar med resor för den som vill åka hem ibland. Mycket pengar läggs också på mat och hyra. För en person som inte har inackorderingstillägg blir det mycket pengar. De som går på skolor med riksintag får det men tyvärr får inte alla som går NIU. Vi tycker att det skiljer sig för mycket mellan olika kommuners sätt att bevilja inackorderingstillägg. Därför tycker vi att alla kommuner ska ha samma regler för att bevilja inackorderingstillägg. Vi tycker också att man kan berätta för de elever som inte får tillägget att de kan få hjälp med betalning av resor till och från sin hemort/hemstad. Det är inte många som har fått information om det. Vissa personer har också svårt att ta sig tillbaka till sitt boende och skolan kollektivt så att deras föräldrar/vårdnadshavare måste skjutsa dem. Det förstör miljön och det blir allt dyrare för den som inte får hjälp med pengar. För en skidgymnasieelev kostar det mellan och kronor per år för läger, tävlingar, hotell, mat mm. För att sen betala allt själv kommer inte att hålla i längden och om man har t ex två barn som båda går på nationellt godkända idrottsutbildningar får en familj istället gå ut med till per år. Skidor, stavar, stavskydd, pjäxor, benskydd, mössa, handskar, hjälm, glasögon, ryggskydd, fartdräkt, underställ, gevär, ammunition och valla-utrustning är kostnader som vi själva får betala. Jämställdhet ska finnas överallt enligt oss, det spelar ingen roll om det är NIU eller RIG, det ska finnas någon måtta på hur mycket man ska behöva betala för att få rätt! Vi yrkar på att alla kommuner ska bevilja inackorderingstillägg för idrottselever, NIU. Emma Åsberg och Marta Ohlsson, Fjällgymnasiet, Bergs kommun

21 21(45) 37 Ett fik anpassat för ungdomar Många elever har lång väg hem efter skolan, det går oftast få bussar till de orter utanför Östersund och många tvingas dröja sig kvar i stan i väntan på att få åka hem. Skoldagarna är oftast långa och många elever får det stressigt att hinna hem och göra läxor och äta innan andra kvällsaktiviteter. Därför anser jag att det behövs ett fik som är anpassat för ungdomar där man kan äta och fika till ett billigt pris och samtidigt kunna göra sina läxor. Då skulle ungdomar kunna använda den tid många spenderar på bussen till att få klart skolarbete och inte behöva åka hem mellan skola och andra aktiviteter. Det finns redan alternativ till detta förslag, dock endast i skolmiljö och jag anser att det skulle vara mycket attraktivare med ett café som inte förknippas med skolan. Jag yrkar att det ska finnas ett café i mysig miljö som är anpassat för ungdomar. Ingrid Olander, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 38 Fler rättvisa löner Det pratas om jämställdhet bland män och kvinnor. Vi tycker därför att lönerna borde vara lika för män och kvinnor, och inte att männen ska tjäna mer än kvinnan. Vi yrkar att lönerna mellan män och kvinnor borde vara rättvisare i hela Sverige. Om man utför samma arbete så ska man ha lika lön oavsett ålder eller kön. My Olofsson och Ida Eriksson, Fjällgymnasiet, Bergs kommun 39 Flyktingar flyr till livet som vi nekar dem Pengarna finns, resurserna finns, det är viljan och prioriteringarna som inte är där än. Medmänniskor lider men än dock väljer vi att lägga pengar på att bygga nya rondeller, nya busskortssystem som knappt fungerar. Saker som är helt onödiga jämfört med människors liv. Familjer splittras, mödrar förlorar sina barn, bröder mister deras systrar. Listan bara fortsätter. Det är en mänsklig rättighet att få leva med sin familj. Om vi inte tillåter vissa flyktingar att komma in i landet som har familj här så nekar vi dem deras mänskliga rättigheter och därmed utför brott mot mänskligheten. Vilka är vi att säga nej för att de ska få ett bättre liv? Oavsett land, hudfärg eller utbildning borde alla flyktingar få en ärlig chans att stanna. Bevisa för invånarna att de kan vara till god nytta. Visst, det kanske kostar en hel del pengar, men fråga er själva detta. Vad kostar en människas liv? När vi nekar människor inträde till landet kan vi gå miste om något mer än vad blotta ögat ser. En arabisk man med t-shirt och vardagliga jeans kan utan tvivel vara en utbildad läkare. En liten pojke men endast en nalle som egendom kan vara en blivande premiärminister. Utan vår vetskap kan vi neka vårt land människor som kan göra en skillnad i samhället. Vem kan säga att vi inte

22 22(45) skulle haft en ledande politiker i landet även om vi släppte in alla flyktingar från 40 år tillbaka? Svaret är ingen, eftersom vi inte kan veta det. Migrationsinfo.se har undersökningar som visar att Sverige har procentuellt fler vuxna som bara har gymnasial utbildning än människor som är födda utrikes. Den största anledningen till att vi borde ge alla flyktingar en ärlig chans till acceptans i samhället är att vissa av dem mister livet när de skickas hem igen. Om en familj är förföljda i deras hemland och kommer hit för asyl så gör dom det för en anledning. De riskerar att bli trakasserade, misshandlade eller mördade. Vi kanske inte ser det då, men vi kan bedröva en människa livet genom ett ända beslut. Vi yrkar att invandrare måste få chansen att leva i ett säkrare samhälle. Alla människor har rätt att kämpa för sitt egna liv. Som en stor man en gång sa ''Stunden då vi slutar kämpa för varandra, det är då vi slutar vara mänskliga''. Christopher Fellström, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 40 Mer kultur på ett samlat ställe! Det har varit prat om att bygga ett Kulturhus, vilket jag skulle uppskatta väldigt mycket. Vi har tingshuset, kulturskolan och några småställen med kultur. Tänk vad bra det skulle vara om allt var samlat, med massa olika sorters kultur. Där det fanns scener osv. Då skulle man kunna använda och utnyttja samma lokaler. Det skulle även leda till att fler skulle se vad som faktiskt finns att göra, och det skulle bli enklare att göra utställningar och konserter osv som faktiskt uppmärksammas. Jag yrkar att vi ska fixa det där kulturhuset som de snackats om! Therese Rikardsson, Vittragymnasiet, Östersunds kommun

23 23(45) 41 Rättvis indragning av studiebidrag I samband med årsskiftet kommer CSN:s föreskrifter angående det aktuella studiebidraget att ändras. Reglerna kommer att striktas upp betydande vilket kommer leda till att endast ett par timmars ogiltig frånvaro kan leda till indraget studiebidrag. Den aktuella myndigheten CSN är medvetna om att antalet indragna studiebidrag i samband med detta kan komma att öka. Detta kommer att resultera i att staten tjänar pengar på elevers ogiltiga frånvaro. Skulle pengarna från indragna studiebidrag istället fördelas på de elever med tillräckligt hög närvaro för att uppfylla CSN:s kriterier, skulle detta motivera elever till en högre närvaro. Även staten skulle på sikt tjäna på denna utveckling då elever med högre närvaro får en mer fullbordad utbildning och därmed blir en större tillgång för samhället. Vi yrkar därför att de indragna studiebidragen ska fördelas på de elever som uppfyller CSN:s krav angående närvaro i skolan. Matilda Sundkler och Olivia Wiktorsson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 42 Varför bemöts vi olika? Jag känner mig osäker varje gång jag ska gå in i en affär som har med telefon eller datorer att göra, för varje gång jag går dit själv i hopp om att få hjälp men t.ex. telefonen så får jag ett otrevligt bemötande, Och jag får ingen hjälp. Antingen går de inte att fixa eller så har dom inte tid. Jag lämnar butiken. Jag går dit dagen efter men har med mig pappa den här gången och får helt plötsligt ett annat bemötande och mer hjälp än vad jag egentligen behöver. Jag tycker att de är orättvist, bara för att jag är ungdom eller tjej eller vad de nu problemet är, ska inte jag få samma hjälp som alla andra då? Jag yrkar att landstinget ska göra en undersökning om de är så här för alla ungdomar eller tjejer och i sådana fall varför? Emelie Andersson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun årsgräns på Systembolaget Man får dricka alkohol och gå på krogen när man är 18 år. Vi tycker att det är dubbelmoral att man får dricka alkohol vid 18 årsgräns men inte gå på system bolaget förens man är 20 år. Dagens ungdom blir av med pengarna på krogen för att det är så mycket dyrare där. Vi tror att det skulle bli mindre utköpningar med alkohol om man själv får gå på systembolaget redan när man är myndig. Vi yrkar att det ska bli 18 årsgräns på systembolaget. Amanda Abrahamsson och Fanny Andersson, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokom kommun

24 24(45) 44 Gratis frukt i skolan Många skolor och förskolor säger idag åt sina elever att ta med frukt till skolan/förskola som energitillskott vilket blir en hög kostnad för eleverna och deras familjer. Det finns föräldrar som har klagat på att skolor och förskolor ska vara avgiftsfria vilket har gjort att flera skolor/förskolor har förbjudit medtag av frukt till skolan/förskolan. Frukt behövs för att man ska kunna koncentrera sig och ha en bra hälsa. Om man äter frukt varje dag så minskar risken att få cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Frukt ballanserar också blodsockret vilket medför att eleverna kan koncentrera sig längre. När eleverna blir hungriga så köper de hellre godsaker än frukt. Detta kan i det långa loppet leda till fetma. Därför tycker vi att skolorna/förskolorna ska ersätta frukten dem förbjudit genom att ge gratis frukt till eleverna, vilket då fortfarande kommer hålla kraven till avgifts fria skolor. Med gratis frukt och dyra sötsaker ökar chansen att eleverna väljer frukten före sötsakerna. Vi yrkar med detta att alla skolor i Sverige bör ge sina elever gratis frukt minst en gång per dag. Rebecka Thorslund och Elin Jonsson, Fjällgymnasiet, Bergs kommun 45 Olycksrisk vid bussgatan Varje dag passerar många människor mellan kärnan, mittpunkten och busstorget. Vi tror att det är en väldigt stor risk att någon kommer att bli påkörd då lokalbussarna konstant kör den vägen. Vi yrkar att det måste komma någon lösning på problemet innan någon olycka uppstår, speciellt vintertid då det är halt. Exempelvis en bro som gående kan använda. Erica Herbertsson, Emma Näsström och Sara Hiltunen, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms kommun 46 Fler skoterleder Som skoter ägare som är bosatt i Ås tycker jag att det finns definitivt för få skoterleder. Följden som det är just nu är att alla som äger en skoter kör lite vart som helst. Finns det leder skulle man köra på dessa istället för att köra där det är förbjudet. Just nu finns det endast en skoterled som inte leder någon stans i stort sätt. Risken är stor att det kommer att hända olyckor som kan innebära allvarliga skador och kanske till och med dödsfall. Jag yrkar på att det ska bli mer än en skoterled i Ås. Carl Dahlberg, Dille Gård Naturbruksgymnasium, Krokoms Kommun

25 25(45) 47 Smartare flytt av skolan (PC) De ska flytta alla program på Jämtands Gymnasium Palmcrantz och de ska bara ta några program i taget vilket leder till att det blir färre program på skolan efter varje flytt de gör. Då blir det så att även den sociala känslan försvinner. Och de som blir kvar sist blir alldeles ensamma. Vi yrkar att alla program på Jämtlands Gymnasium Palmcrantz förflyttas samtidigt. Patrik Sundbom och Linnéa Sörensson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz, Östersunds kommun 48 Gym för allmänheten på Dille Vi vill ha ett gym på Dille Gård naturbruksgymnasium. För vissa som inte har bil så hinner man inte ta sig in till stan och hem efter en arbetsdag. För dom som lider av övervikt kanske det inte är så kul att gå på ett stort gym. Mycket för våra egna elever eftersom det krävs i våran utbildning men även för dom som bor runtomkring Dille Gård ska kunna ta del av gymmet. Vi yrkar att det ska finnas ett gym på Dille Gård. Krister Rensbo, Karl Christmanson och Erik Falkesjö, Dille Gård Naturbrukgymnasium, Krokoms kommun 49 Varför lägga ner befintliga idrottsanläggningar? Varför lägger man ner idrottsanläggningar som är fungerande och används? Ta t ex rinken i Lit, den revs i våras och efter detta så har det inte hänt något, det har varken bygds en ny rink eller parkering. Det ligger bara kvar rester av den gamla rinken. Det kan inte kosta mycket att ha kvar den. Ifjol användes rinken mer än vad den gjort på många år, det var folk där nästan varje dag. Jag vet att det inte finns något hockeylag i Lit men rinken används väldigt mycket och nu kommer det aldrig finnas ett hockeylag i Lit, det är en stor förlust för barn och ungdomar i Lit. Och varför såldes Hofvallens b-plan till Jamtli. Jamtli har inte gått med vinst på många år och då ska man ändå bygga ut? Jamtli kostar oss väldigt mycket pengar. Jag säger inte att vi ska lägga ner Jamtli, men jag tycker inte att det ska byggas ut på idrottens bekostnad Jag yrkar att vi ska låta de fungerande idrottsanläggningarna vara och att Lits rink ska upprustas. Dennis Edfalk, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

26 26(45) 50 Fler musikevenemang för tjejer När jag går förbi Gamla Tingshuset i Östersund, hör jag ofta band träna. När jag sedan sneglar in genom fönstren, är det nästan bara killar. Jag har aldrig sett en tjej nere i replokalerna. Även fast jag vet att det finns många tjejer i Östersunds musikvärld, så har jag en stark känsla av att många tjejer inte vågar ta plats och inte utnyttja den otroliga musikkapacitet de kanske faktiskt har. Jag är en av dem. Jag går i en speciell musikskola på kvällarna, men jag tycker inte det räcker. Jag tycker att det ska startas fler musikgrupper för bara tjejer, inte bara i Östersund, utan också runt om i Jämtland. På glesbygden finns det knappt några musikskolor förutom kulturskolan, vilket bara är för grundskoleelever. Tänk på de barn och ungdomar som bor på glesbygden, där musik är ens största dröm, men kanske inte har råd att varken gå med i någon skola eller flytta därifrån. Jag yrkar därför att det ska satsas på fler musikevenemang i länet för tjejer. Elisabeth Henricson, EK11a, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 51 Bort med den vegetariska dagen En dag i veckan så serveras det bara vegetarisk mat på de flesta skolar i Jämtland och de flesta barnen går hungriga den dagen eftersom att nästan ingen tycker om den vegetariska maten. De äter det inte av den eller så tar de väldigt lite och får gå hungriga resten av dagen om de inte väljer att köpa en macka eller något liknande i skolans café. Alla har inte pengar till det så en del får gå hungriga och då riskerar det att prestera sämre i skolan. Vi har ätit kött i över år så varför sluta nu? Eftersom stora delen av skoleleverna inte är vegetarianer så slängs det väldigt mycket mat. Jag yrkar att kommunen ska ta bort den vegetariska dagen helt eftersom det redan finns en vegetarisk rätt varje dag som vegetarianerna kan välja. På så sätt slänger vi mindre mat och alla har ett alternativ som passar personen som ska äta. Tim Eriksson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun

27 27(45) 52 Mindre pengar till sport De senaste åren har Östersund lagt ner mycket pengar på nya sportarenor och förbättrat den sportiga sidan av Östersund. Vilket jag tycker är lite av slöseri med pengar. Visserligen är det kul om några bra idrottare kommer från länet. Men ungdomar slutar i idrott pga andra intressen som innehåller datorer och andra tekniska föremål. Med finare arenor blir också föreningarna mer seriösa. Då blir det snabbt fler träningar för föreningarna som tillbringar tid på arenorna. Då blir det lätt att det blir för mycket för många utövare och de slutar. Då blir det snabbt inte samma användning av arenorna. Då känner jag att pengarna kan gå till nåt bättre. Jag yrkar att det ska läggas mindre pengar på sport och arenor i Östersund. Petter Nachmanson, Jämtlands Gymnasium Wargentin, Östersunds kommun 53 Bidrag till bindor/tamponger Vi anser att varje kvinna mellan 13 och 50 år ska få ett bidrag på 100 kronor varje månad. En tampongask kostar ungefär 25 kronor. Man behöver ungefär 2-3 askar varje månad. Vissa kvinnor vill använda både bindor och tamponger. Män har ingenting som går att jämföra med detta. De har ingenting som kommer en gång i månaden som de måste betala för. I regel tjänar en kvinna mindre pengar än en man på samma jobb. Därför vore det inte mer än rätt att varje kvinna får ett bidrag. Vi yrkar att varje kvinna, 13 till 50 år ska få ett bidrag varje månad på 100 kronor till bindor/tamponger. Fredrika Lundin, Sanna Melander, Rebecka Granberg och Jenny Karlsson, Hjalmar Strömerskolan, Strömsunds kommun

28 28(45) 54 Ungdomstinget Landstinget tycker att det är viktigt att ungdomar blir delaktiga och har inflytande i samhällsfrågor. Sedan år 2001 har landstinget arrangerat ett ungdomsting. Syftet med ungdomstinget är, dels att ge ungdomar möjlighet att lämna synpunkter på frågor som de tycker är viktiga, dels att ge ungdomarna en möjlighet att lära sig mer om demokrati. Ungdomstinget finns till för er ungdomar och landstinget vill få era synpunkter inför fortsatt arbete. Era svar är ett viktigt underlag för om det ska arrangeras ett ungdomsting i framtiden och hur det i så fall ska se ut. a) Tycker ni att landstinget ska fortsätta att ordna ett ungdomsting för ungdomar i Jämtlands län? Kommentera gärna ert svar Punkterna b-h diskuterad under ett tema i samband med roterande idéutveckling b) Hur ska ungdomstinget organiseras? (ålder på deltagare, hur ofta, hur många dagar, möte) c) Hur ska upplägget se ut? (program, motioner, utskott, frågor som diskuteras m.m.) d) Hur ska representanterna till ungdomstinget utses? e) Hur kan man på ett bra sätt samarbeta med skolorna om ungdomstinget? f) Hur kan man få fler unga att intressera sig för ungdomstinget? g) Kan ungdomstinget genomföras på ett annat sätt eller har ni något annat förslag på hur ett demokratiskt forum för unga kan se ut? h) Utifrån era ovanstående svar, hur ska vi gå vidare?