Krisplan för Kyrkerörsskolan

Transkript

1 Reviderad Krisplan för Kyrkerörsskolan Introduktion Det är betydelsefullt för Kyrkerörsskolan med en i förväg utarbetad plan för hantering av olika former av kriser. Syftet är att det finns en grundberedskap om eller när vi kan komma att råka ut för svåra påfrestningar. Krisplanen ger oss en mental beredskap och trygghet i hur vi skall agera i olika former av kriser. Vid uppkommen kris har vi som mål att få skolans personal och elever att snarast komma i jämvikt och kunna fortsätta med ordinarie verksamhet. Vid hanteringen av krisen skall fokus vara elevernas och personalens välbefinnande. Vid katastrofer och stora olyckor räcker samhällets normala resurser inte till. Då rycker kommunens POSOM-grupp in. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande. Motsvarande grupp inom landstinget är PKL-gruppen för omhändertagande inom hälso- och sjukvården. PKL står för psykologisk/psykiatrisk katastrofledning. Denna plan revideras årligen och gås igenom vid APT

2 Innehåll Tänkbara krissituationer sid 3 Krisgruppens medlemmar sid 4 Telefonlista sid 4 Inventeringsschema vid händelse sid 5 När något händer sid 6 Råd i bemötandet av människor i kris sid 7 Handlingsplaner vid olika typer av händelser 1. Elev avlider sid 8 2. Någon ur personalen avlider sid Nära anhörig till elev avlider sid Elev eller någon ur personalen skadas svårt eller blir allvarligt sjuk sid Elev/Personal försvinner sid Större olycka eller katastrof inträffar sid Vid tillfälliga kriser bland skolans personal sid Nödutrymning sid Handlingsplan vid förekomst av kränkande behandling sid Olycka med skolbuss sid Droger och alkohol personal sid Droger och alkohol elev eller i elevs familj sid Handlingsplan vid hotfulla situationer sid Handlingsplan för aktiviteter utanför skolans område sid Elev insjuknar under skoldagen sid 24 Litteraturtips sid 25

3 Tänkbara krissituationer - Allvarlig olycka med elev på eller utanför skolan. - Elev avlider till följd av : - olyckshändelse - svår sjukdom - självmord eller mord - En elevs nära anhörig avlider - Allvarlig olycka med personal på eller utanför skolan. - Personal avlider - Våld mellan elever och/ eller vuxna - Andra allvarliga händelser - elev försvinner - misshandel - våldtäkt - bombhot mot skolan - brand, explosion eller förstörelse i skolan - Stora olyckor i skolans närhet - Tillfälliga personliga kriser bland skolans personal

4 Krisgruppens medlemmar Rektor Anders Liedholm Arbete Mobil Hem Rektor Charlotta Robson Arbete Särskola/Autismverksamhet Mobil Skolsköterska Ingelöw Andersson Arbete Mobil Hem Skolkurator Liselott Persson Arbete Mobil Hem Skolassistent Carola Binnberg Arbete Hem Speciallärare Anette Carlstén Arbete Hem Kallas vid behov Skyddsombud: Andreas Widlund Arbete Skolvärdar: Linda Westin Mann, Ann Molin Skolpsykolog: Carina Hultman Arbete Präst och Polis Telefonlista Nödnummer 112 Polisen Falköpings sjukhus KSS : begär AKUTMOTTAGNINGEN. Socialtjänsten Räddningstjänsten Företagshälsovård (Kinnekullehälsan, kontakt sker via rektor) Giftinformationscentralen Posom-gruppen 112 Pastorsexpedition Falköping

5 Inventeringsschema vid händelse 1. Vad har hänt? - olycka - svår sjukdom - dödsfall - annan händelse 2. Händelsens omfattning? - hur många är drabbade (primärt och sekundärt) - olyckans karaktär och allvar 3. Vilka är drabbade? - elever - personal - föräldrar/syskon - andra viktiga personer 4. Hur är situationen just nu? - var finns olycksoffren - finns det möjlighet att besöka olycksplatsen 5. Vilken information har redan förmedlats? 6. Vilka åtgärder sätter vi in? En ansvarsfördelning görs och det beslutas om vilka som ansvarar för de olika insatserna.

6 När något händer På Kyrkerörsskolans expedition, utanför arkivet, finns krispärmar med telefonnummer till både elevernas och personalens anhöriga. Krispärm innehållande elevernas telefonnummer samt Krisplanen finns även i lärarrummet på samma ställe där vi har pärmar för utvecklingssamtal. Skolans assistent ansvarar varje hösttermin för att listorna i krispärmarna är aktuella. När något händer är det: 1. Rektor som är ansvarig för krisarbetet. Om inte rektorer är tillgängliga är annan tillgänglig medlem ur krisgruppen ansvarig. 2. Vid kännedom om händelse under kväll eller helg skall rektor i första hand eller i andra hand annan medlem ut krisgruppen informeras. 3. Kontakt och samarbete med inblandade och anhöriga skall skyndsamt etableras. Detta för att inte riskera att skolans agerade skall leda till konflikt eller obehag för berörda personer. Skolledningen skall fortlöpande ha kontakt med BU-kontoret för att information om händelsen ska komma vidare i kommunens organisation. 4. Vid behov skall kontaktperson utses till den skadade, om möjligt den lärare eller person som känner familjen bäst. 5. All personal samlas snarast och då lämpligen i personalrummet för information. Krisgruppen ser till att även personal som inte är närvarande får samma information. 6. Vid behov lämnas information till eleverna i aulan. 7. OBS! Rektor eller annan person som utses av rektor sköter all kontakt med massmedia. Vid behov är det rektor som kallar till presskonferens. 8. Inträffar dödsfall av elev eller personal skall flaggan hissas på halv stång efter att information getts till personal och elever. 9. Vid behov kallas resurser in från SPC eller andra skolor. 10. Skolans krislåda Vita lådan finns i samma rum i lärarrummet där krispärmen med elevernas telefonnummer finns. Den innehåller vit duk, ljusstakar, ljus, musik, dikter, fotoram och litteratur.

7 Råd i bemötandet av människor i kris 1. Försök inte trösta. Hjälp eleverna att sörja istället för att trösta. 2. Var nära och närvarande. Visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni delta. Våga visa egen sorg och bestörtning. 3. Lyssna aktivt. Det finns inga aldrig så välmenande råd som hjälper. Men lyssna, ta in, bekräfta känslan. Var delaktig. 4. Sök gärna kroppskontakt. När man inget kan säga räcker det långt med att hårt hålla en hand eller kramas. 5. Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den stoppar man också känslan och då dyker den upp senare ändå, ibland flera år efter. 6. Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände och hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är att klä den i ord. Samtidigt är det första steget av en bearbetning som senare kan hjälpa en vidare. 7. Var tillgänglig. Se till att ni finns kvar. Lämna ert telefonnummer och visa att ni är beredda att fortsätta samtalet. 8. Kom igen. Vid djup sorg behövs mer än ett samtal. Ta själv ansvar för att höra efter hur det är. Om det inte går att träffas, skriv ett litet kort: Tack för samtalet senast. Jag tänker på dig. I och med att ni skriver så finns ju tanken där i konkret form. 9. Ge det tid. När den sörjande om och om igen säger samma sak är hon/han inte hjälpt av att höra Det har jag redan hört. En del av bearbetningen består just i att gå igenom samma sak flera gånger. 10. Var dig själv. Försök inte vara psykolog eller präst eller läkare om du inte är det. Här är det medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller.

8 Handlingsplaner 1. Elev avlider - Skolans krisgrupp sammankallas. - Ta del av det som hänt och få uppgiften bekräftad. För att förhindra ryktesspridning ta del av saklig information från ex. förälder, polis eller sjukhus. Kontrollera uppgiften och ta reda på vad vi får informera om. - Om elev avlider under skoltid måste familjen underrättas och för detta krävs tillstånd av polis. - Vid dödsfall flaggas på halv stång. Dock bör information först ha nått de närmast berörda. Tänk på att kretsen av närmast berörda kan vara vidare än man först tänkt sig och att en del kan vara frånvarande pga ledighet eller sjukdom. - Eleverna underrättas om det som hänt av en person de har förtroende för, helst den egna mentorn. - Kondoleansbukett skickas till hemmet - Vid dödsfall i klassen ställs ordinarie undervisning in. Kan även komma att gälla flera klasser eller samtliga elever. Eleverna skall ha tillgång till lokal under resten av dagen och flera dagar framöver. Där kan de som är berörda få stöd av sina mentorer, eller andra lämpliga vuxna och någon medlem ur krisgruppen. Eleverna går hem efterhand när de önskar efter att kontakt tagits med hemmet så att vi vet att någon tar emot dem hemma. Någon vuxen skall alltid vara kvar till sist på skolan även om tiden sträcker sig utöver ordinarie arbetstid. Tänk på att elever som gått tidigt kan behöva komma tillbaka under dagen. Alla reaktioner, allt från skratt till gråt kan visas i sorg. - Mentorer vars elev avlidit finns till för den egna klassen de följande dagarna. Vikarier sätts in för mentorernas ordinarie lektioner i andra klasser. - Krisgruppen informeras om någon elev blivit särskilt drabbad av dödsbudet. Kan vara syskon eller annan elev med egen sorg.

9 - Vid självmord bör man extra betrakta kamraternas reaktioner, då det finns risk för spridning till nära vänner. Riskfaktorer kan vara 1) nära vän till den döda. 2) fann den döde eller bevittnade självmordet. 3) blir omnämnd i ett ev. avskedsbrev. 4) visste att det skulle ske men lät bli att göra något. 5) konflikt, ovänskap eller bekymmer i en parrelation strax innan självmordet ägde rum. - Gör fortlöpande avstämningar om hur elever men även personal mår. Denna uppföljning skall ske under en längre tid med jämna mellanrum. Reaktioner från elever kan komma mycket senare. - Krisgruppen planerar, efter samråd med närmast berörda en minnesstund. Minnesstunden sker 1-3 dagar efter dödsfallet och först efter samtal med familjen och vetskap om ev. religiös tillhörighet. - Rektor ansvarar för annons med minnesord i tidning. Samtidigt eller snarast efter att familjen haft sin. - Efter samråd med familjen beslutas om några representanter från skolan t ex rektor eller mentor skall närvara vid begravningen. - Om elever skall deltaga vid begravningen är det lämpligt att ta tillfället i akt att informera dem om ritualerna vid en begravning. Det är också viktigt att vuxna, personal och/eller föräldrar, följer med eleverna på begravningen. Många har aldrig närvarit vid en begravning tidigare och de kan känna sig tryggare med vissa förberedelser inför vad som kommer att hända. Informationen är speciellt viktig om begravningen sker enligt annan ritual än svenska kyrkans. - Krisgruppen återsamlas efter 1-2 veckor för uppföljning.

10 2. Någon ur personalen avlider - Skolans krisgrupp sammankallas. - Ta del av det som hänt och få uppgiften bekräftad. - Besluta vilken information som skall ges vidare. - Vid dödsfall under arbetstid måste familjen underrättas. För detta krävs tillstånd av polis. - Rektor eller den som fått uppgift av rektor informerar skolans personal. Planer för följande dagar diskuteras. - Mentor ger sin klass information samt bedömer vilka elever som är i behov av särskilt stöd och uppföljning. - Det flaggas på halv stång och kondoleansbukett skickas till de anhöriga. - Minnesstund planeras. - Kontakt tas med anhöriga för minnesstund, inbjud även anhöriga att deltaga i minnesstund. - Rektor eller annan utsedd person skriver minnesord i den lokala tidningen. - Den som har kontakt med anhöriga gör efter några dagar förfrågan hur de ställer sig till att representanter för skolledning, kollegor och elever deltager vid begravningen. - Skicka krans eller blommor till begravningen samt flagga på halv stång. - Återsamla krisgruppen för uppföljning. - Återför verksamheten till normala rutiner när det är möjligt. Var noga med att informera vikarie/ersättare om elevernas reaktioner.

11 3. Nära anhörig till elev avlider - Om meddelandet kommer per telefon skall riktigheten kontrolleras motring. Ta reda på när och hur dödsfallet ägt rum. - Den som tog emot meddelandet informerar rektor och mentor. - Kontakt tas med föräldrar eller annan anhörig för beslut hur eleven skall informeras om det sker under skoltid. - Krisgruppen sammankallas i undantagsfall men rektor informerar krisgrupp, mentor och berörda lärare. - Mentor eller annan vuxen på skolan eller någon från hemmet som står eleven nära informerar eleven om det sker under skoltid. Den vuxne följer eleven till hemmet eller familjens samlingsplats. - Mentor informerar klasskamrater efter tillåtelse från familjen. Ta reda på vilka uppgifter som får lämnas och om eleven önskar närvara. - Mentor diskuterar med klasskamrater lämplig hälsning (blommor, besök, brev etc) till den drabbade kamraten. - Mentor eller någon annan delegerad kontaktar eleven efter några dagar och hör hur eleven mår och diskuterar återkomst till skolan. Låt familjen själv bestämma när detta skall ske. Låt även eleven veta att ni finns till hands och är beredda att lyssna. Tänk på att en kram ibland säger mer än ord. - Den som pratat med eleven berättar för klasskamraterna hur eleven mår och vilka ev. önskemål denna har inför sin återkomst till skolan.

12 4. Elev eller någon ur personalen skadas svårt eller blir allvarligt sjuk - Krisgruppen samlas endast i undantagsfall (tex om skadan är mycket svår eller om omständigheterna är speciella) - Rektor informerar krisgruppen och övrigt berörda på skolan. - Efter överenskommelse med föräldrarna/anhöriga ges information till klasskamrater och berörd personal om sjukdomen och ev.behandling. - Uppmärksamma den sjukes eller skadades behov av kontakt med skolan. Besök om lämpligt hemmet eller sjukhuset. - Skola och berörda elever uppmanas skicka hälsning till den drabbade. - Rektor förvissar sig om att någon på skolan håller kontakt med den drabbade. Viktigt då frånvaron kan bli långvarig. - Elev erbjuds, när det är lämpligt, någon form av hemundervisning samt hjälp att planera återkomsten till skolan.

13 5. Elev/Personal försvinner - Krisgruppen och elevens mentor sammankallas snarast. - En kontaktperson utses för samarbete med polis och familj. Kontaktpersonen informerar berörd personal. - I samråd med polis och hemmet beslutas om vilken information som skall lämnas på skolan. - En pressansvarig utses som sköter all skolans kontakt med massmedia. En elev som försvunnit och kommit tillrätta skall mötas med glädje och ömhet, aldrig förebråelse. Kommer barnet tillrätta på skolan skall polis och föräldrar omgående informeras.

14 6. Större olycka eller katastrof inträffar - Skolans krisgrupp sammankallas och organiserar vem som gör vad. - Etablera skyndsamt kontakt med externa hjälpare. - Personal avdelas för att ta emot telefonsamtal samt registrera samtalen som följer. - Upprätta i samråd med Posom-gruppen ett centrum för samling och information. Arrangera lokal med levande ljus. - Låt polisen alt. räddningspersonal vara med och informera föräldrar och elever som söker sig till skolan. - Inrätta tyst utrymme för krisrådgivning och avsätt personal för krissamtal. Denna del bör inledningsvis vara öppen dygnet runt för att ta emot elever, föräldrar, personal och övriga som behöver träffas och få stöd av varandra. Personal skall hela tiden finnas tillhands. Tänk på elever som kan ha sitt föräldrahem på annan ort (t ex när det gäller möjlighet att deltaga/närvara i krissamtal). - Rektor eller annan utsedd personal sköter all skolans kontakt med massmedia. Om Posom-gruppen inkallas har de en pressansvarig. - Se till att fortlöpande få information till skolan om tillståndet för de drabbade och skadade. - Krisgruppen skall under lång tid efter händelsen ha fortlöpande uppföljning för kartläggning av elevers och personals välmående. Reaktioner på händelsen kan hos enskilda individer komma en längre tid efteråt.

15 7. Vid tillfälliga kriser bland skolans personal Under yrkeslivet drabbas många någon gång av en period då man känner att kraften och orken saknas. Arbetsuppgifterna kan kännas övermäktiga och dagarna för långa. Oavsett om man sjukskriver sig eller kan fortsätta arbeta är det viktigt att det sociala nätverket runt omkring fungerar. Då är en positiv kontakt med arbetskamraterna och arbetsledning viktig. Vi kan alla som kollega eller vän hjälpa till att lätta bördan. Omsorg om den drabbade kan visas på många olika sätt som: - växla några ord - ring ett samtal - skriv någon rad - ge tid och närhet - hälsa på eller bjud hem - ta över någon tung arbetsuppgift - lämna över en god maträtt eller ett nybakat bröd Goda tankar och handlingar och varm omtanke brukar ofta vara det som bär över den tunga perioden. Tänk på att läkningen tar sin tid.

16 8. Nödutrymning Skolans lokaler skall skyndsamt utrymmas vid upprepad kort ringsignal eller om man hör ropet att det brinner. - Utrymningen av skolans lokal sker genom normala vägar. Är inte det möjligt sker utrymning genom alternativa vägar som tex nödutgångar eller fönster. - Läraren leder utrymningen. - Hjälp varandra så att alla kommer med, t ex handikappad kamrat. - Klassen/gruppen skall samlas på fotbollsplanen enligt lärarens anvisning. - Läraren kontrollräknar sin klass/grupp och rapporterar till ansvarig vid rapportstället. - Ingen får lämna återsamlingsplatsen förrän order ges från ansvarig att faran är över. - Lektionsfria lärare, elever och övrig personal skall skyndsamt samlas vid vid fotbollsplanen. - Räddningstjänsten ansvarar för genomsökningen av skolan.

17 9. Handlingsplan vid förekomst av kränkande behandling, t ex mobbning. Kyrkerörsskolan har en utredningsgrupp vars arbete leds av rektor som sammankallar gruppen när behov uppstår. Utredningsgruppen består av rektorer, skolkurator, skolsköterska berörda mentorer. Vid behov kallas även annan personal. När misstanke om att någon utsätts för någon form av kränkande behandling (mobbning) skall vi alla: 1. Reagera och agera omgående! Personal eller elever kontaktar mentor som skyndsamt förmedlar information vidare till utredningsgruppen. 2. Utredningsgruppen utreder vad som hänt. 3. Samtal förs först enskilt med den som blivit utsatt. Vi ger stöd och skydd och informerar att vi skall sätta stopp för det som händer. Vi pratar därefter med de eller den som utsätter andra för kränkning. Om de är flera pratar vi med den vi upplever som drivande sist. Under dessa samtal är vi två vuxna ur utredningsgruppen, en som för samtalet och en som antecknar. Om möjligt när det är flera som utsätter genomför vi samtalen samtidigt. 4. Vid behov tas kontakt med de berörda föräldrarna och då med den som blivit utsatt först. Vi undviker längre samtal per telefon utan vill istället att föräldrarna kommer med sitt barn till skolan. Om situationen kräver det kan vi även komma att informera andra föräldrar i klassen om vad som hänt. 5. Vid t ex misshandel uppmanar vi den utsattes föräldrar att göra polisanmälan. (Inte sällan är en kränkning även ett brott enligt brottsbalken som misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp). 6. Vi följer upp det som hänt under en längre tid för att vara säkra på att det upphört. Första uppföljningen sker efter 1-2 veckor om inget annat inträffar. 7. Alla kontakter, åtgärder och uppföljningar skall dokumenteras med minnesanteckningar. Anteckningarna förvaras i pärmen Kränkande behandling i arkivet.

18 Vuxnas kränkning av elev/elevs kränkning av vuxen Rektor har som arbetsgivaransvarig ansvar för att utreda kränkning mellan vuxen och barn.

19 10. Olycka med skolbuss Om olycka inträffar ska ansvarig(-a) ledare/lärare i samråd med chaufför: - Larma SOS Snarast kontakta skolan för att informera om situationen. - Krisgruppen sammankallas av rektorer. - Inventeringsschema vid händelse följs och åtgärdsplan upprättas. Se även Handlingsplan vid större olyckor och katastrofer (s 14).

20 11. Droger och alkohol personal Det är alla anställdas ansvar att påtala för ansvarig chef om någon arbetstagare förefaller påverkad av alkohol eller droger, eller om man misstänker att en arbetskamrat har missbruksproblem. Arbetsgivaren ska samtala med arbetstagaren vid misstanke om missbruk. Likaså ska arbetsgivaren samtala med arbetstagaren om arbetstagaren varit påverkad på arbetet. Ett begynnande eller pågående missbruk kan yttra sig på en rad olika sätt. På arbetsplatsen kan man exempelvis upptäcka detta när det gäller arbetsprestation, frånvaro och/eller beteende. Tänk på att varje situation är unik och att de symtom som yttrar sig är olika från fall till fall. Exempel på varningssignaler: Hög frånvaro, mycket korttidsfrånvaro där medarbetaren uppger olika slags sjukdomar. Semester eller kompledighet i efterhand, d v s ofta förekommande av oplanerad ledighet. Samarbetssvårigheter. Arbetar ofta övertid för att ej ifrågasättas eller för att kompensera frånvaro. Sen ankomst, försover sig, kan ofta försvinna från arbetet. Undviker kontakt eller isolerar sig från arbetskamraterna. Luktar alkohol eller försöker dölja detta genom t ex parfym, tabletter eller vitlök. Dålig ekonomi, lånar pengar. Omgivningen funderar och reagerar, misstanke brukar ofta vara befogad. Obs! Dessa olika symtom kan också vara orsakade av andra problem. Samtalsstöd för arbetsgivaren finns i Personalhandboken- Arbetsmiljöhandboken-Alkohol och droger på Falnet.

21 12. Droger och alkohol elev eller i elevs familj Vid misstanke om att ett barn far illa omfattas vår verksamhet av Socialtjänstlagen 14 kap, 1 : Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. (utdrag ur paragrafen) Detta innebär alltså att var och en som arbetar inom skolan och som misstänker att ett barn far illa har anmälningsplikt till Socialtjänsten. Enhetens rutin är att om misstanke föreligger tar personal som uppmärksammat problemet kontakt med rektor som gör anmälan.

22 13. Handlingsplan vid hotfulla situationer Det är viktigt att göra en bedömning av risken för hot och våld både på arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. Det handlar om att förebygga händelser genom att utifrån riskbilden på arbetsplatsen, informera nyanställd personal på arbetsplatsen, låta nyanställd personal följa en erfaren personal, kontinuerligt genomgå utbildning och handledning, veta vart man vänder sig för att få hjälp, tillse att det finns tillräckligt med personal för att tillgodose säkerheten, särskilt beakta risken vid ensamarbete, samt tillse att den anställde har/får utbildning riktad mot den specifika grupp man arbetar för. Under hot Om du bedömer att en hotfull situation har uppstått agerar Du enligt följande: - Påkalla uppmärksamhet till Dina arbetskamrater. - Kontakta Din arbetsledare eller kollega. - Vid behov ring polis. Agera utifrån rådande situation och lita alltid på Ditt omdöme. Du skall aldrig aktivt gå in i situationer där Du kan utsätta Dig för egen fara. agera när något har inträffat, genom att tillse att den som utsatts för hot eller våldsituation blir avlöst från sina arbetsuppgifter, ej lämnas ensam och får stöd och den hjälp dom erfordras, samt kontakta arbetsledare, som gör: ev. polisanmälan anmälan till arbetsmiljöinspektionen och förvaltningschef informerar övriga berörda utredning åtgärd uppföljning alltid dokumenterar allt vid allvarligare händelser skall den anställde erbjudas samtal hos företagshälsovården

23 Åtgärdsprogram för den drabbade: Omedelbar hjälp sätts in av arbetsledning och arbetskamrater. Det kan gälla: - Ta hand om den drabbade, ge stöd och ställ upp för samtal. - Dokumentera - Kontakt med företagshälsovård för genomgång av händelse och chockupplevelse samt för ev andra åtgärder. - Under en övergångsperiod, anpassa arbetet till de förhållande som uppkommit p.g.a. händelsen. - Se till att övriga arbetstagare tas om hand. Var och en som blivit berörd av händelsen får möjlighet att tala om denna och inte lämnas ensam att bearbeta det som hänt. - Rektor skall ha uppföljningssamtal kontinuerligt efter händelsen. - Rektor anmäler till polis, försäkringskassan, yrkesinspektionen och övriga myndigheter. - Ge före eventuell rättegång arbetstagaren möjlighet att genomgå rättegångsförfarandet. Se till att den drabbade får sällskap av annan person ex arbetsledare, facklig representant eller arbetskamrat. Den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna. Hot/våldssituationer skall dokumenteras på blankett Hot och våldrapportering, som finns på arbetsmiljöhandboken på falnet. Kopia sänds ev. till person på förvaltningsadministrationen för sammanställning, se förvaltningens rutiner. Vi diskuterar på APT hur vi kan göra för att undvika liknande situationer i framtiden.

24 14. Handlingsplan för aktiviteter utanför skolans område Gemensamma ramar finns och följs av ansvarig pedagog och elever för aktiviteter utanför skolans område. - Skolans regler gäller. - Aktivitet ska vara meddelad expeditionen start och sluttid. Vilken typ av aktivitet samt telefonnummer till ansvarig personal och var gruppen befinner sig samt deltagare i aktiviteten. - Närvarokontroll i form av avprickning vid start och slut. Eventuell frånvaro anmäls direkt till expeditionen. - Personalfördelningen anpassas utifrån grupp med tanke på aktivitet, antal samt gruppsammansättning. - Information till föräldrar via lapp hem eller på hemsidan. - Meddela maten två veckor i förväg om elever uteblir från skollunchen.

25 15. Elev insjuknar/skadas under skoldagen - Eleven tar kontakt med mentor eller annan vuxen på skolan. - Vårdnadshavaren kontaktas. - Beslut tas i samråd med elev/vårdnadshavaren om elevens hemgång/ upphämtning på skolan. - Sjukregistrering görs av berörd skolpersonal. - Behöver den skadade/insjuknande eleven akut till sjukhus måste alltid någon personal från skolan följa med och stanna hos eleven tills anhörig kommer. - Den skadade/ insjuknande elevens tillstånd avgör transportsätt taxi eller ambulans. AMBULANS 112 TAXI

26 Litteraturtips Andersen, HC Böhle, S Carrick, C Dyregrov, A Jonsson, S/ Hagström, A Kubler-Ross, E Kullberg, J Lindgren, A Ramsay/ Noorbergen Salomon, B Skolverket Wikström, C Flickan med svavelstickorna Någon blir kvar om självmord En pojke och hans hund Katastrofpsykologi Beredskapsplan för skolan Att ta avsked, ritualer som hjälper barn genom sorgen. Barn i sorg Barns sorg-några råd till familj och vänner Sorg och omsorg En bro över mörka vatten Om barn och döden Kris och utveckling Bröderna Lejonhjärta Att gå vidare Samtal Beredd på det ofattbara När livet går sönder