Egentliga Finlands bredbandsstrategi. -bredband för alla, överallt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Egentliga Finlands bredbandsstrategi. -bredband för alla, överallt"

Transkript

1 Egentliga Finlands bredbandsstrategi -bredband för alla, överallt

2 Egentliga Finlands bredbandsstrategi Egentliga Finlands förbund ISBN Omslagsbild: Helkama Bica Hanko, St Karins

3 Egentliga Finlands bredbandsstrategi -bredband för alla, överallt Oktober 2004

4 I N N E H Å L L Inledning Åtgärdsförslag Raportunderlag och en allmän beskrivning av Egentliga Finland Statsrådets bredbandsstrategi Egentliga Finland och bredband Definitionen bredband Definitionen bredband och dess framtid Användargrupperna och behoven Kartläggning av nuläget Regionens kommuner Åboregionen Åboland Loimaaregionen Vakka-Suomi Saloregionen Områdets operatörer Andra aktörer än kommunerna på den offentliga sektorn Åbo universitet Åbo yrkeshögskola Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Sammandrag En regional lösningsmodell och tekniska alternativ Fasta distributionsnät Datakabling (optisk fiber (FTTB), lokalnät) xdsl (telefonnät) Övriga (elnät PLC) Trådlösa distributionsnät WLAN Satellitteknologi Mobilkommunikationsnäten WLL, WiMax Ett landskapsnät Rekommendationer för kommunerna och statsförvaltningen Omständigheter att beakta vid utbyggandet av infrastrukturen Byggnadsbestämmelser Finansiering Brister som observerats i kokurrenssituationen Sammandrag...23

5 Inledning Egentliga Finlands förbund inledde våren 2004 ett strategiarbete för landskapet i anslutning till statsrådets bredbandsstrategi. Av uppgiften bildades ett projekt som genomförs med landskapets utvecklingspengar under ledning av ICT-Turku Oy. Uppgörandet av landskapets bredbandsstrategi delades upp i två målsättningar. I strategidokumentet strävar man efter att definiera omfattningen av det område, där det inte uppstår den tillräckliga kommersiella efterfrågan som ett bredbandsutbud förutsätter. Målet är att på detta område genomföra en bredbandsförbindelse på minst 256 Kbit med samhällets stöd. Målet förverkligar jämställdhet mellan medborgarna och skapar ett underlag för det serviceutbud som förmedlas i internet av staten och kommunerna. Den andra uppgiften var att definiera de åtgärder med vilka Egentliga Finland kommer med och hålls kvar i täten i landet bland alla grupper som utnyttjar bredbandsutbudet. ICT-Turku Oy beställde delar av en strategiutredning av tre företag i ICT-branschen. För det slutliga innehållet av strategin svarade en styrningsgrupp, bestående av: Lasse Lehtonen Nådendals stad ordförande Jaakko Kuosmanen ICT Turku Oy sakkunnigmedlem Sirpa Simola ICT Turku Oy projektchef Sari Suominen ICT Turku Oy sekreterare Jari Jussinmäki TAD Centre sakkunnigmedlem Jorma Kylänpää TAD Centre sakkunnigmedlem Matti Kiviö MP-MasterPlanet Oy sakkunnigmedlem Eirik Näse Skärgårdsnätet/Saaristoverkot Oy sakkunnigmedlem Jouko Ylänen NordicLan & Wan Communication Oy sakkunnigmedlem Tapio Tuhkanen Egentliga Finlands förbund projektövervakare Egentliga Finlands landskapsstyrelse har vid sitt möte behandlat och godkänt dokumentet Egentliga Finlands bredbandsstrategi. Egentliga Finlands förbund Juho Savo landskapsdirektör Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

6 1. Åtgärdsförslag Egentliga Finlands bredbandsnät baserar sig på optisk fiber Regionkommunerna i Egentliga Finland genomför regionnät för den offentliga förvaltningens behov, vilka förenas med varandra - Skärgårdsnätet, Turku Area Net etc. Vidare strävar man efter att förena näten över kommungränserna. På så sätt tillgodoses det kontinuerligt och snabbt ökade behovet av kapacitet för den offentliga förvaltningens nät utan att kostnaderna stiger i samma mån. Eftersom regionnätet ägs av den offentliga förvaltningen, kan det vid behov öppnas för alla operatörer på enahanda villkor för att främja konkurrensen. Vid genomförandet eftersträvas även ett täckande samarbete mellan operatörerna, varvid det uppstår betydande kostnadsinbesparingar för alla parter i samarbetet. Inom Egentliga Finlands skärgårdsområden genomförs regionnäten och distributionsnäten för bredband genom de mest effektiva lösningarna ekonomiskt och tekniskt. En trådlös teknik kompletterar de andra teknikerna och lämpar sig för användning i skärgårdsområdena. Användningen av bredbandsnäten främjas överallt genom att man ser till möjligheterna att utnyttja de offentliga näten så omfattande som möjligt. På så sätt kan den befintliga bredbandskapaciteten överallt utnyttjas så omfattande som möjligt. Genomförandet av bredband som en del av allt byggande Dragningen av en optisk fiberkabel och installationen av kabelrör beaktas alltid då linjer grävs. Genom byggnadsbestämmelser främjas genomföranden med optisk fiberkabel på planeområdena och Ethernet-parkabelgenomföranden i byggnaderna. På så sätt läggs en hållfast grund för det framtida informationssamhället. Genom lagstiftning och på andra sätt säkerställs en obehindrad användning av nätet för optisk fiber och förhindras att de begränsade trådlösa frekvenserna reserveras för eget bruk utan avsikt att tillhandahålla tjänster med deras hjälp. För myndigheterna rekommenderas en möjlighet att fastställa tariffprissättningen i fråga om kabelhyror, anläggningsutrymmen och platser i terrängen. Sålunda främjas konkurrensen för bredbandstjänsterna på samma sätt som det redan har skett för eldistributionen med elnäten. Bredbandsförbindelsen genomförs med samhällets stöd på de områden, där det inte uppstår ett kommersiellt utbud Endast på de områden där en kommersiell verksamhet inte är lönsam, genomförs distributionsnät för bredband med offentligt, konkurrensneutralt stöd. Marknaden tar hand om största delen av Egentliga Finlands område och det offentliga stödet hänför sig till problematiska ställen utan att snedvrida konkurrensen. Näten genomförs med bästa möjliga tekniker tekniskt-ekonomiskt sett med beaktande av möjligheten att också förena teknikerna. Ingen teknik gynnas, ty då teknikerna utvecklas och priserna förändras, förändras även den bästa lösningen. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 6 Egentliga Finlands förbund 2004

7 2. Rapportunderlag och en allmän beskrivning av Egentliga Finland 2.1 Statsrådets bredbandsstrategi Statsrådet fattade ett principbeslut om en nationella bredbandsstrategi. Strategin utgör en central del av regeringens informationssamhällspolitik och dess mål är att erbjuda tillgång till snabba, bekväma förbindelser för överföring av information till ett rimligt pris för varje finländare före utgången av år Som utgångspunkt för bredbandsstrategin har ställts en strävan att sprida bredband med tekniskt neutrala medel, på så sätt vill man försäkra att de olika bredbandsteknologierna skall utvecklas parallellt och försäkra deras inbördes konkurrens. I de inbegärda utlåtandena om regeringens bredbandsstrategidokument skilde sig åtsikterna från varandra i frågan om huruvida man borde utveckla bredbandsinfrastrukturen utifrån de nuvarande kommunikationsnäten, eller om man med samhällets stöd borde bygga upp ett helt och hållet nytt nät med optisk fiber som är överlägset med hänsyn till transmissionsförmågan till teletrafikens förfogande. I enlighet med bredbandssttrategin utreder regeringen möjligheterna att främja användningen av optisk fiber som dataöverföringsförbindelse för hushållen, men ställer dock inte denna teknik i första rummet. Regeringens bredbandsstrategi är att: Främja all konkurrens inom och mellan olika kommunikationsnät Främja utbudet av tjänster och olika typer av innehåll i näten Främja efterfrågan på bredband Vidareutveckla specialåtgärder för sådana områden där efterfrågan inte är så stor att den möjliggör en bredbandsutbyggnad på kommersiella grunder Strategins effektmål är att före utgången av 2005: Skall Finland, alla tekniker inberäknade, ha bredbandsanslutningar på 256 kbs Skall alla invånare ha tillgång till snabba och regionalt täckande telekommunikationsförbindelser till rimliga priser Skall Finland stå i spetsen för länderna i Europa när det gäller användningen av och tillgången till snabba förbindelser. Regeringen har förtecknat 50 olika åtgärder, med vilkas hjälp den riksomfattande bredbandsstrategin skall genomföras åren Som ansvar för landskapens förbund och kommunerna har noterats följande åtgärd, och detta aktuella strategidokument siktar till att genomföra den: Landskapsförbunden utarbetar i samarbete med kommunerna en bredbands-strategi för den egna regionen och stödjer genomförandet av den. Strategin utgår från kommunvisa bedömningar om utvecklingen av efterfrågan och marknadsförhållandena. Strategierna är redskap som används när det skall fattas beslut om offentlig finansiering och andra frågor som kräver åtgärder av den offentliga förvaltningen. I startegierna skall dessutom ingå en kartläggning av sådana användarsegment som är av väsentlig betydelse för utbudet av tjänster. (punkt 39) Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

8 2.2 Egentliga Finland och bredband De olika landskapen i Finland avviker avsevärt från varandra som målområden för ett genomförande av bredbandsförbindelser. Det typiska för Egentliga Finland i jämförelse med andra landskap är landskapets lilla ytareal, det stora antalet kommuner samt en koncentrerad bebyggelsestruktur. Den totala befolkningen i Egentliga Finland, vilken uppgår till personer, är jämt fördelad på bosättning i hela landskapet. Helt obebodda ställen finns det ytterst få. Ett särdrag för Egentliga Finlands bredbandsstrategi utgör det stora antalet kommuner (54 kommuner i början av år 2005). Ett snabbt genomförande av statsrådets bredbandsstrategi är ett av de mest centrala villkoren för att det skall vara möjligt att genomföra den utveckling av serviceutbudet som framfört som en målsättning i Egentliga Finlands landskapsöversikt I Egentliga Finland tillhandahålls bredbandstjänster av 14 olika operatörer. Bland dem verkar 10 teleoperatörer i Åbo stadsregion. På områdena med gles bosättning i de flesta kommuner erbjuds bredbandstjänster för närvarande i praktiken av endast en teleoperatör. Det vidsträckta, glesbebyggda skärgårdsområdet i Egentliga Finland skapar en egen speciell utmaning för ett genomförande av bredbandsförbindelserna. Det är svårt att utnyttja de traditionella telefonnäten på grund av deras långa avsnitt under havet. Vid genomförandet av bredbandsförbindelserna i skärgården bör man beakta den växande efterfrågan på bredbandsförbindelser till följd av fritidsbebyggelsen. I vissa delar av skärgården är möjligheterna till distansarbete i anslutning till bredbandsförbindelserna av betydelse för områdets livskraft. Den industriella tradition som är förknippad med tele- och radiotekniken i Egentliga Finland, i förening med landskapets kompetens- och produktutvecklingsresurser, ger en möjlighet att genomföra en innovativ bredbandsstrategi. Bra exempel på detta utgör tillämpningen av ett datael- och roamingarrangemang för distributionsvägen för bredband genomförd med WLAN-teknik. Egentliga Finland har i detta nu landets mest omfattande och snabbt expanderande, offentliga WLAN-nät, vilket t.o.m. offentligt premierats för sin innovativitet. Elnätet är en del av Egentliga Finlands infrastruktur Egentliga Finlands bredbandsstrategi 8 Egentliga Finlands förbund 2004

9 3. Definitionen bredband 3.1 Definitionen bredband och dess framtid Bredband är inte endast en distributionskanal för information utan ett nytt verktyg för informationssamhällets informationsförmedling i två riktningar. Dataförmedlingen kan vara en sluten teletrafik med lokalnätshastighet mellan den offentliga sektorn och företagsenheterna och arbetstagarna, mellan individer i realtid till exempel med bildtelefon eller ett deltagande i det globala informationssamhällets informationsförmedling. Utvecklingen av bredband och informationssamhället är beroende av infrastrukturen och serviceutbudet. En fungerande infrastruktur utgör en grundförutsättning för utvecklingen av serviceutbudet och samtidigt också en förutsättning för de slutliga användarnas förbrukning av tjänster. Både inom den offentliga sektorn och i företagsvärlden utgör en snabb dubbelriktad trafik mellan enheterna en viktig del av teletrafiken, där utnyttjandet av Internet medför en säkerhetsrisk. Överprissättningen av hyrda direkta linjeförbindelser är ett hinder för att ta i bruk egna trygga förbindelser. För den enskilda invånaren är informationssamhället ofta lika med användningen av Internet och e-post. Inom en nära framtid kan en tillväxt av hushållens behov av snabbare bredbandsförbindelser motses, eftersom alla kommunikationsformer såsom data- och teletrafik, bildtelefoner, videotillämpningar och slutligen även digitala tv-mottagningar möts i ett digitalt medium. Det diskuteras allmänt om behovet av snabbhet. Det bör observeras att den allmänna hastigheten har utvecklats på modemnivå via ISDN till ADSL-nivå på några år. En mångsidigare service innebär att även behoven av snabbhet kommer att öka avsevärt. Det kan uppkomma en situation där det med nuvarande teknik är möjligt att mångsidigt utnyttja tjänsterna endast i tätorterna. Begreppet bredband har till en del mistat sin ursprungliga innebörd. Vid operatörernas marknadsföring betyder bredband alla fasta förbindelser oberoende av hastighet eller i praktiken alla andra än modemförbindelserna. Snabbhetskravet för hushållens bredband de närmaste åren borde vara 2-10 Mbit/s och de andra egenskaperna är dubbelriktning, mobilitet och en skalteknik. Trafikbehoven för den offentliga sektorn och företagen kräver för sin del lokalnätshastighet. Den nuvarande ADSL-trafiken motsvarar hushållens behov i tätorterna, där det nuvarande utvecklade telefonnätverket och de korta transmissionsavstånden har utvecklats. På områden med glesbebyggelse är utvecklingstrenden retarderande. Ett telefonnätverk med öppna linjer som fungerar med begränsad kapacitet är föråldrat och i allmänhet i dåligt skick. Teleoperatörernas vilja och förmåga att underhålla Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

10 nätverket i fortsättningen är en öppen fråga. Orsaken till detta är dels en utveckling, där telefontrafiken övergår till trådlösa system och dels en sjunkande riktning för telefonsamtalens prisnivå. Som en ersättande teknik tas stamlinjer med optisk fiber och trådlösa system i lämpliga delar i bruk inom byområdena. Ofta kan de nämnda satellitförbindelserna och digital-tv inte svara mot denna utmaning, eftersom båda förutsätter en snabb returkanal på land för dubbelriktade behov. Därvidlag kan dessa förbindelser lika väl begagnas i båda riktningarna. Hur mycket tid tar det att överföra en DVD-film till den egna datorn: 56 kbit / modem 13 dagar ISDN (128 kbit/s) 5 dagar ADSL (512 kbit/s) 1 dag xdsl (8 mbit/s) 2 timmar Ethernet (100 Mbit/s) 10 min Gigabit Ethernet 1 min Tabell: Nätets överföringsförmåga belyst av ett exempel 3.2 Användargrupperna och behoven Den offentliga förvaltningen, företagen och hushållen utgör de klara grupper inom informationssamhället som har från varandra avvikande krav på nätets förmedlingsförmåga. Det primära behovet för den offentliga förvaltningen är främst en sluten trafik mellan enheterna och ett bra gränssnitt för kundtjänster och tillämpningar på webben. Hastighetsbehovet är för närvarande på lokalnätsnivå (100 Mbps) och mer (1-10 Gbps). Företagens behov varierar mest. Stora företag behöver främst säkra och snabba förbindelser på lokalnätsnivå (100 Mbps) mellan enheterna för användningen av interna online-system, och därtill tillräckliga snabba förbindelser från systemen i riktning mot internet ( Mbps). Hushållen behöver främst en snabb internetförbindelse, med vars hjälp man sköter informationssamhällets kommunikationsbehov och dessutom krävande underhållningstillämpningar. För närvarande är behovet c Mbps till största delen från internet till hemmet. Behovet av förbindelser från hemmet i riktning mot internet ökar till samma storleksklass (nu erbjuds i allmänhet max 512 kpbs - 1 Mbps). Snabba, regionala nät med optisk fiber betjänar den offentliga förvaltningen och företagen samt skapar ett underlag för en effektiv kapacitetsdistribution till hushållen. För hushållens del befinner sig de lokala distributionsnäten i en avgörande ställning. Grunden för hela informationssamhällets utveckling är en fungerande, öppen och kompatibel infrastruktur, som finns inom räckhåll för alla serviceproducenter till ett rimligt pris, ett s.k. Open access - stamnät. I detta nät tillhandahåller operatörerna och andra serviceproducenter sina tjänster för en omfattande konsumentgrupp med likadana förutsättningar. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 10 Egentliga Finlands förbund 2004

11 Rörliga användare, mobilitet Offentliga nät och roaming mellan dem, roaming mellan användare, trådlösa nät Bredband för alla överallt Företag, offentlig förvaltning Organisationernas interna, snabba och skyddade nätförbindelser samt nätförbindelser mellan organisationerna, basnät, regionnät Det här främjar andra Hem, privatperson Användning av Internetsidor Distansarbete, Internetsamtal, video Överföring av stora datamängder Bredband överallt , kbps 1 Mbps 10 Mbps 100 Mbps 1 Gbps Fokus för statsrådets bredbandsstrategi Fokus för Egentliga Finlands bredbandsstrategi Bredband för alla, överallt! 4. Kartläggning av nuläget Nuläget för den allmänna konsumentmarknaden för bredbandsutbudet kartlades genom en enkät som gjordes bland företrädarna för kommunerna. Förutom det allmänna bredbandsutbudet utreddes kommunernas och den offentliga sektorns nuvarande och uppskattade framtid trafikbehov. Vidare gjordes en motsvarande förfrågan om bredbandsutbudet bland de betydande aktörerna på den offentliga sektorn. En förfrågan om nuläget för bredbandsutbudet och framtidsutsikterna gjordes också bland de operatörer som tillhandahåller bredbandstjänster på området. På så sätt erhölls i bedömningen av nuläget både den privata och offentliga sektorns konsumentsynvinkel och därtill serviceproducentens synvinkel. Svaren på enkäten finns tillgängliga i den elektroniska versionen av strategin. och Regionens kommuner Svaren delade upp landskapet regionkommunvis i två grupper. I Saloregionen upplevdes serviceutbudet som problemfritt eller också ville man inte direkt kommentera saken. På annat håll upplevdes serviceutbudet som problematiskt. I allmänhet ser man datatrafikbehoven inom hälsovården som en viktig drivfjäder till ett samarbete mellan kommunerna. I regel har det inte budgeterats pengar för att bygga ett bredbandsnät i regionkommunen. Likaså har just inte ett främjande av bredbandsutbudet beaktats till exempel i de kommunaltekniska instruktionerna för byggandet. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

12 I regionkommunerna Åbo, Åboland, Loimaa och Vakka-Suomi upplevdes serviceutbudet i många kommuner som bristfälligt. Både i fråga om tillgänglighet och prisnivå upplevde man att det fanns problem. Samarbetet mellan kommunerna är ganska obetydliga, med undantag för området Åbolands skärgård, med bland annat en fungerande regionnätslösning. Vidare har vissa kommuner särskilda samarbetsprojekt för datasystem till exempel inom ramen för bibliotekssystemen. Egna nätförbindelser har kommunerna genomfört främst endast mellan förvaltningsbyggnaderna Åboregionen Åboregionen består (från början av år 2005) av 18 kommuner. Området har städer där bredbandsutbudet är mångsidigt och konkurrenskraftigt till sin prissättning, men å andra sidan även randområden, är det råder ett utbud av en operatör och en prissättning, samt dessutom vissa områden med glesbebyggelse, där utbudet totalt saknas. År 2003 företogs genom försorg av TAD-Center en kartläggning med namnet Turku Area Net. Genom kartläggningen strävade man efter att utreda behovet och kostnaderna för ett regionalt stamnät med optisk fiber. Tanken utgick från det faktum att den offentliga förvaltningen i Åboregionen redan i dag är omfattande och inom den närmaste framtiden kommer den att ha ett växande behov av hyrda snabba och skyddade linjeförbindelser. Användargrupperna utgörs av hälso- och sjukvården (centralsjukhusen, samkommunerna, distansarbetet), den allmänna förvaltningen (de interkommunala datatrafiksystemen, t.ex. bibliotek, skolväsen och andra gemensamma funktioner). Vidare önskade man ordna bredbandsutbud på de områden, där det i dag finns brister i utbudet eller prissättningsnivån. Som slutresultat konstaterades det att ett genomförande av nätet vore en lönande investering för kommunerna, men det stora verksamhetsområdet och skillnaderna mellan kommunerna i fråga om storlek, behov och investeringsresurser bör lösas före ett eventuellt genomförande Åboland Åboland består av åtta kommuner i skärgårdsområdet. I regionkommunen verkar tre olika operatörer. TeliaSonera har hand om skärgårdskommunerna i Västra Åboland, Dragsfjärds yttre skärgård och Dalsbruk. Pargas telefon sköter Pargasområdet och Kimito telefon kommunerna på Kimito ön. Samarbetet mellan operatörerna är begränsat och baserar sig främst på det egna lokala utbudet. Regionkommunen Åboland hör som en av de åtta utvalda regionerna till det stödprojekt för regionkommunerna (SEUTU-projektet), som startats av inrikesministeriet och Finlands Kommunförbund. Riksdagen har beslutat förlänga projektet till utgången av år SEUTU-projektet ger en möjlighet att genomföra åtgärder i kommunen vilka hänför sig till bredbandsstrategin. Situationen för bredbandsutbudet i Åboland har de senaste åren utvecklats betydligt efter att kommunerna inledde ett på optisk fiber baserat utvecklingsprojekt för infrastrukturen med namnet SkärgårdsNet. Under det fyra år långa projektet genomförs ett basnät med optisk fiber. Nätet förenar alla kommuner i Åboland sålunda att det betjänar hälso- och sjukvården, undervisningsväsendet samt den allmänna förvaltningen. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 12 Egentliga Finlands förbund 2004

13 Den sedermera bolagiserade verksamheten erbjuder bredbandsförbindelser även för företagen och andra, främst på de områden där ett bredbandsutbud total har saknats. Projektet har haft betydande biverkningar även för verksamheten av regionens operatörer med hänsyn till byggsamarbete, ökning av utbudet och prissättningen. Allmänt taget har det inom kort tid i Åboland uppstått en ny och täckande infrastruktur baserad på optisk fiber genom åtgärd av teleoperatörerna och SkärgårdsNet. Inom det nuvarande bredbandsutbudet råder det dock ännu allvarliga brister främst på de bebodda öarna och i allmänhet i kommunerna med gles bosättning i Västra Åboland, dvs. på TeliaSoneras operatörsområden. Situationen beror i stor utsträckning på telefonnätets tekniska begränsningar och operatörernas ovilja att investera utan stöd från det allmänna. Strävan är att förbättra läget genom att utveckla lämpliga trådlösa system för skärgårdsförhållandena Loimaaregionen I början av år 2005 går Loimaa stad och Loimijoki kommun samman. Likaså förenas kommunerna Pöytis och Karinainen, varefter regionkommunen består av sammanlagt 10 kommuner. Loimaa regionkommun hör som en av de åtta utvalda regionerna till det stödprojekt för regionkommunerna (SEUTU-projektet), som startats av inrikesministeriet och Finlands Kommunförbund. Riksdagen har beslutat förlänga projektet till utgången av år SEUTU-projektet ger en möjlighet att genomföra åtgärder i kommunen vilka hänför sig till bredbandsstrategin. De operatörer som är verksamma inom området är Auria Oy och Härkätien Puhelin Oy. Verksamhetsområdet för Härkätien Puhelin Oy omfattar kommunerna Koski Tl, S:t Mårtens och Tarvasjoki, för vilkas område bolaget garanterar ett bredbandsutbud. Härkätien puhelin hyr ut kopparkabel och ASDL-anslutningar till de andra operatörerna. Beredskap för att hyra ut även optisk fiber finns. Bredbandsanslutningar finns tillgängliga nästan överallt på annat håll på det område som täcks av telefonnätskabel. Tjänstens beskaffenhet bestäms av ifrågavarande operatör på dess eget verksamhetsområde. I praktiken är konkurrensen mellan operatörerna obetydlig i synnerhet på de glesbebyggda områdena. I allmänhet har operatören till förfogande hyreskoppar samt datatrafikkapacitet i begränsad omfattning. Enbart optisk fiber hyrs i regel inte ut till andra operatörer eller slutliga användare. Till följd av exempelvis SEUTU-projektet och de kommunsammanslagningar som skall genomföras inom regionkommunens område skulle det finnas ett särskilt behov och en god möjlighet att bygga förbindelser med optisk fiber inom de nya sammanslagna kommunernas område Vakka-Suomi Vakka-Suomi består av åtta kommuner. Kommunerna har en gemensam regionnätservice som hyrts av en operatör. På området verkar i huvudsak tre operatörer, Vakka-Suomen Puhelin Oy, Laitilan Puhelin Osuuskunta och Lännen Puhelin Oy, vilka tillhandahåller bredbandstjänster inom ramen för deras egna telefonnätskablingar. I de största tätorterna på området finns det också ett utbud av kabel-tv-anslutningar. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

14 Bredbandstjänster finns relativt väl tillgängliga på området och telefonnätskablingarna täcker nästan alla fastigheter. Konkurrensläget är svagt utanför tätorterna. Varje operatör inom området har sina egna hävdvunna verksamhetsområden, där de i praktiken är de enda som tillhandahåller bredbandstjänster. Det är möjligt att i begränsad utsträckning hyra kopparledningar av operatörerna. I regel hyrs inte optisk fiber ut till andra operatörer utan förbindelserna erbjuds som kapacitetsbaserade. Kommunerna behöver bredbandsanslutningar bl.a. för tjänsterna för bl.a. skolor, hälsocentraler, dag- och åldringshem, samt olika organisationer som hänför sig till kommunens förvaltning. Avstånden mellan kommunerna inom Egentliga Finlands område är relativt korta samt koncentrerade till kommuncentralerna. Det skulle bli mer fördelaktigt för kommunerna att investera i egna teletrafikförbindelser mellan kommunerna och centraltätorterna Saloregionen Saloregionen består av elva kommuner. Det nuvarande serviceutbudet upplevdes som tillräckligt eller också ville man inte direkt kommentera saken. I en stor del av kommunerna besvarade man inte alls förfrågan, utan man uppmanade att rikta förfrågan till den lokala bredbandsoperatören Salon Seudun Puhelin Oy. Delvis baserar sig oviljan att besvara förfrågan på det faktum att leveransen av ett regionnät konkurrensutsattes våren 2004 i Saloregionkommunens kommuner. Regionnätet befinner sig ännu på realiseringsstadiet, och Salon Seudun Puhelin Oy utsågs att genomföra det. Samarbete utförs alltså i Saloregionen för att skapa ett regionnät, visserligen köps tjänsten av en teleoperatör. Därtill görs samarbete genom olika datasystemprojekt, med ett regionalt bibliotekssystem som exempel. 4.2 Områdets operatörer På basis av de nätoperatöruppgifter som finns på kommunikationsministeriets nätsidor skickades en förfrågan ut till områdets nätoperatörer. Med fetstil de som svarade under beredningen. AURAJOEN PUHELIN OY AURIA OY HÄRKÄTIEN PUHELIN OY KIMITO TELEFON AB LAITILAN PUHELIN OSK LOUNET OY LÄNNEN PUHELIN OY LÄNSILINKKI OY PARGAS TELEFON AB SALON SEUDUN PUHELIN OY SAUNALAHTI SONG NETWORKS OY TELEKARELIA WAKKANET OY VAKKA-SUOMEN PUHELIN OY Egentliga Finlands bredbandsstrategi 14 Egentliga Finlands förbund 2004

15 Operatörernas svar var alla mycket enhetliga. Basnätet har enligt operatörerna tillräcklig kapacitet och man kan erbjuda bredbandsförbindelser till nästan varje plats. Mycket få operatörer är beredda att hyra ut s.k. svart fiber. Samarbetet mellan operatörerna fungerar enligt operatörerna väl och är fortfarande intressant. Operatörerna anser att det inte behövs någon offentlig aktör på marknaden. Prisnivån är enligt operatörernas förmenande förmånlig men det finns inte tillräckligt tjänster i nätet. 4.3 Andra aktörer än kommunerna på den offentliga sektorn Som aktörer intervjuades representanter för Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola och Åbo universitets centralsjukhus. Alla dessa aktörer har verksamhetsställen i flera kommuner i landskapet och ett flertal olika datatrafikbehov Åbo universitet Tillgången på bredbandstjänster upplevs som ett problem. Universitetet har till personalens och studenternas förfogande en högskole-adsl-tjänst som köpts av operatörerna. Åbo universitet har länge självständigt byggt ut sitt basnät. Datatrafiken mellan orterna strävar man efter att sköta med egen fiber eller svart fiber som hyrts av operatören. Åbo universitet gör en hel del datanätssamarbete med olika lokala aktörer, och har rikliga behov av teletrafik mellan olika aktörer och verksamhetsställen som är belägna på olika orter. Till ett genomförande av områdes- eller distriktnätet förhåller man sig positivt. Ett sådant nät är ägnat att främja bredbandsutbudet. Högskolornas internetförbindelser sköts i det snabba FUNET-nätet men det har inte stor betydelse med tanke på bredbandsstrategin, ty denna kapacitet kan ej hyras eller begagnas för något annat än högskolans egna behov Åbo yrkeshögskola Bredbandstjänsternas högas priser upplevs som ett problem (godtycklig prissättning). Även yrkeshögskolan förfogar över en högskole-adsl-tjänst som köpts av operatören för personalen och de studerande. Även yrkeshögskolan har i bruk en högskole-adsl-service för personalen och de studerande, köpt av operatörerna. Också yrkeshögskolans internet-förbindelser sköts i det snabba FUNET-nätet. Förbindelserna mellan Åbo yrkeshögskolas verksamhetsplatser hyrs alltid av operatörerna. Även yrkeshögskolan gör i stor omfattning datanätssamarbete med de olika lokala aktörerna, och den har en hel del datatrafikbehov mellan olika aktörer och verksamhetsställen som ligger på olika orter. Åbo yrkeshögskola har vilja att vara med som en aktiv aktör i arbetet med att utveckla bredbandsutbudet. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

16 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Dataförbindelserna för hälso- och sjukvården inom Egentliga Finlands område utvecklas till stor del i Åbo och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Därtill har alla distriktssjukhus och områdets kommuner egna behov i fråga om datakommunikationstrafik. Dessa har i regel hyrts av olika operatörer, men i vissa kommuner har det också byggts egna förbindelser t.ex. mellan hälsocentralen, åldringshemmen och kommunalkansliet. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har ett projekt inletts i syfte att utreda och genomföra de datatrafikförbindelser som hälso- och sjukvården behöver inom hela Egentliga Finlands område. Målet är att förbindelserna kunde byggas utan enskilda överlappande lösningar. Från ledningens sida för projektet ovan har det framförts en önskan om att eventuella bredbands- eller basnätsprojekt skulle genomföras i samarbete med enheterna inom Egentliga Finlands hälso- och sjukvård. På så sätt kunde man undvika att göra överlappande teletrafiklösningar Sammandrag Genomförandet av bredbandsförbindelserna är en verksamhet på lång sikt, där man bör reservera sig för ändringar som utvecklingen för med sig. Optisk fiber är den överlägsna tekniken inom synhåll som en väg för överföring av de växande dataflödena. Det är viktigt för kommunerna att beakta möjligheten att installera optisk fiber i de egna kabelrörlinjerna som en del av kommunaltekniken alltid då det grävs nya linjer i kommunen. I praktiken bör man ta ställning till en installation av optisk fiber alltid då detta lämpligen kan genomföras till exempel i samband med kommunalteknik eller annat jordbyggnadsarbete. Inom centraltätorternas område lönar det sig att alltid bygga åtminstone kabelbrunnar och rörledningar mellan dem, varvid det är lätt och billigt att installera en optisk fiberkabel allt efter senare behov. Kabellinjerna bör hyras ut till operatörerna och bl.a. elbolagen, i stället för att var och en gräver sina egna kablar separat. De kabelbrunns- och rördragningsarbeten som skall utföras i samband med kommunaltekniken och jordbyggandet bör utföras så att man informerar och gör det i samarbete med teleoperatörerna. På så sätt skapas det möjlighet för en konkurrerande serviceproduktion inom kommunernas område. Operatörerna bör informeras om alla projekt och man bör sträva efter att bygga beredskaper för kablingar i samarbete. På så sätt sparar alla parter i kostnaderna. Kommunerna hyr naturligtvis ut kabelbrunnar/- linjer till operatörerna, företagen och andra som behöver sådana. Kommunernas aktivitet vid planeringen av transmissionsvägar för teletrafiken samt beaktandet av dessa i planläggnings- och byggnadsskedet ökar möjligheterna för en konkurrens mellan operatörerna. En fungerande konkurrens mellan operatörerna skapar också nya och allt bättre tjänster för kommunerna, företagen och invånarna i området. I allmänhet upplever man att det finns brister i bredbandsutbudet. Som det största problemet ser man de höga priserna för tjänsterna beroende på avsaknaden av konkurrens. Vidare är man bland regionens kommuner och aktörerna inom den offentliga sektorn intresserad av en regionnätslösning som tillhandahåller tjänster för kommunerna och den övriga offentliga sektorn. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 16 Egentliga Finlands förbund 2004

17 5. En regional lösningsmodell och tekniska alternativ 5.1 Fasta distributionsnät Datakabling (optisk fiber [FTTB], lokalnät) Optisk fiber lämpar sig utmärkt för att bygga långa stamförbindelser. Lokalt kan man med optisk fiber kostnadseffektivt bygga transmissionsförbindelser mellan bostadsområdena och byggnaderna. Även inne i byggnaderna håller optisk fiber på att bli vanligare men tillsvidare tjänar den vanliga Ethernet-kablingen väl både data- och telefontrafiken xdsl (telefonnät) Den distribution som sker via telefonnätet, dvs. ISDN och xdsl-lösningarna är i dag den vanligaste distributionskanalen för bredband. Med tanke på framtiden borde dock följande faktiska problem beaktas: Bärvidden och den därmed förknippade eventuella distributionskapaciteten i ett telefonnät med kopparledning är begränsad. Distributionen fungerar bra i tätorterna ännu i flera år. På områdena med glesbebyggelse finns det en ålderstigen luftkabling, vars begränsade kapacitet och bärvidd lämnar stora områden utan möjligheter till bredband. På landsbygden kan ett telefonnät med kopparledningar ifrågasättas. Redan i dag är en stor del av telefonnätet på området med glesbebyggelse ålderstiget och i rätt dåligt skick och det är inte sannolikt att operatörerna av kostnadsskäl skulle satsa på att iståndsätta nätet. bredbandf astighet/distans Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

18 5.1.3 Övriga (elnät PLC) Utbudet av bredbandskapacitet via elnätet har fått liten betydelse. I Åbo har inom stadsområdet genomförts lösningar i viss utsträckning med hjälp av DataSähkö, där distributionen inom bostadsbolaget sker längs elkabeln. Bärvidden för DataSähkö är relativt kort och den lämpar sig inte heller för att bygga nätverk för områden med glesbebyggelse. 5.2 Trådlösa distributionsnät WLAN (Wireless Local Area Network) WLAN är ett lokalnät, där Internetförbindelsen etableras trådlöst mellan basstationen och den slutliga användarens dator med hjälp av ett särskilt WLAN-nätkort. Dessutom kan med WLAN-teknologi byggas till dataöverföringskapaciteten begränsade, fördelaktiga stamförbindelser till exempel mellan byggnaderna. Utnyttjandet av teknologin har blivit allt vanligare i hem- och kontorsmiljö. Teknologin lämpar sig ypperligt för att genomföra främmande nät, varvid förbindelseutbudet är oberoende av plats i jämförelse med enbart fasta anslutningspunkter som genomförts med kabelteknologi. Traditionellt har hotellen och flygfälten tillhandahållit trådlösa Internetförbindelser för sina kunder och även byggandet av främmande nät för företagen håller på att bli allt vanligare. I synnerhet i glesbebyggda regioner kan det bli förmånligare att erbjuda den slutliga användaren en trådlös förbindelse än ett förbindelseutbud som baserar sig på en fast kabelförbindelse, om man inte kan utnyttja ett färdigt fast nät, såsom telefon- eller kabeltelevisionsnät. Liksom i kabelmodemteknologin, reserveras i WLAN-teknologin inte något eget frekvensband för den slutliga användaren, utan användarna inom ett visst område delar bandet tillsammans med användarna i samma område. De nuvarande hastigheterna för informationsöverföringarna med WLAN-genomförandena varierar mellan Mbs. En WLAN-förbindelse brukas ofta som den sista delen av en fast bredbandsförbindelse, till exempel en DSL-förbindelse, för att förena flera användare trådlöst med nätet. I praktiken innebär detta att en WLAN-stödstation förenas i ändan på en DSL-förbindelse på kontoret, till vilken användarna bildar en trådlös förbindelse. Utnyttjandet av WLAN-teknologin håller på att öka i popularitet Satellitteknologi Satellitteknologin utnyttjas för att leverera en bredbandsförbindelse till områden med synnerligen gles bebyggelse, vilka inte kan nås med de fasta nätens bredbandsteknologi. Tidigare etablerades en förbindelse från nätet till den slutliga användaren med hjälp av en satellit, men det krävdes en särskild returkanal från användaren till nätet. Med nuvarande satellitteknologi kan man dock redan bilda en dubbelriktad förbindelse mellan den slutliga användaren och satelliten. Fördelen med satellitteknologin är dess täckning. Med hjälp av en satellit kan en bredbandsförbindelse föras till en slutlig användare, som bor fjärran från tätorten. De dåliga sidorna med teknologin har varit att den är dyr, en fördröjning beroende på det långa avståndet mellan satelliten och den slutliga användaren Egentliga Finlands bredbandsstrategi 18 Egentliga Finlands förbund 2004

19 och en svag kvalitet på signalen, samt en begränsad bandbredd och därigenom också en lägre förbindelsehastighet Mobilkommunikationsnäten GPRS, som i dag skall genomföras i Europa via mobilkommunikationsnäten som en allt allmännare Internet-förbindelse är inte som sådan någon egentlig bredbandsteknologi på grund av sin dataöverföringskapacitet, men den är till exempel fungerande som returkanal. Målet för framtidens så kallade den tredje generationens mobilteknologier är dock att erbjuda internet-förbindelser t.o.m. med hastigheten 2 Mbit/s, vilket överskrider transmissionshastigheten för de flesta fasta förbindelser som nu står till förfogande. Förbindelsehastigheten sjunker då avståndet växer från basstationen och inte erbjuder UMTS-näten heller en snabb bredbandsförbindelse annat än på ett avgränsat område ens i framtiden. Mobilkommunikationsnäten som en teknologi som erbjuder Internet-förbindelse har fördröjts från att bli allmännare främst av tre omständigheter: mobilteleoperatörernas oförmåga att investera i den nödvändiga infrastrukturen, en långsammare informationsöverföringshastighet än bredbandsteknologierna och WLAN-teknologin samt ännu tillsvidare högre priser med hänsyn till överföringshastigheten WLL, WiMax (trådlös bredbandsdistribution) WLL och trådlösa distributionsnät med framtida WiMAX -standard kan ses som en stor möjlighet inom de glesbebyggda områdena i Egentliga Finland. Den nya standarden baserar sig på en stor transmissionskapacitet (c. 14 MBPS) och en c. 15 km realistisk bärvidd utan direkt synförbindelse är tillräckligt för att täcka de områden där en bredbandsdistribution via telefonnätet inte är möjlig i dag eller ens i framtiden. WiMAX baserar sig på en ny a standard och ersätter sannolikt den nuvarande 2,4Ghz WLAN-tekniken de närmaste åren. Eftersom WiMAX också stöder telefonfunktionerna (VOIP) bör den betraktas som ett beaktansvärt alternativ inom de glesbebyggda områdena i Egentliga Finland. 5.3 Ett landskapsnät I Egentliga Finland finns det klart ett behov och en förutsättning för att genomföra ett regionalt stamnät med optisk fiber, där de nuvarande regionala näten för regionkommunerna förenas med varandra. Regionnätet betjänar främst den offentliga förvaltningens egna trafikbehov och främjar därtill operatörernas konkurrenssituation inom utbudet och prissättningen genom att utsträcka de behövliga överföringshastigheterna för nätet med optisk fiber till lämpliga baser även inom de glesbebyggda områdena. Ett genomförande av ett regionnät kan etableras med en utvidgning av SkärgårdsNet och Turku AreaNet även till andra regionkommuner. Eftersom nätet hålls i den offentliga sektorns ägo, kan det i framtiden vid behov för att främja bredbandsutbudet och konkurrensen öppnas till förfogande för alla operatörer på enahanda villkor. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

20 6. Rekommendationer för kommunerna och statsförvaltningen Rörliga användare, mobilitet Företag, offentlig förvaltning Hem, privatperson Utbudet av offentliga nätverk även i kommunernas lokaler främjas, bredband för alla överallt Aktörsamarbetet främjas, ett nät av optisk fiber byggs för landskapet Anvisningar för myndigheterna och kommunerna OpenAccess nätet för att täcka luckor i den kommersiella verksamheten Bredband för alla överallt Detta främjar andra Bredband överallt 256 kbps 1 Mbps 10 Mbps 100 Mbps 1 Gbps , 1 Fokus för statsrådets bredbandsstrategi Fokus för Egentliga Finlands bredbandsstrategi Rekommenderade åtg-rder av Egentliga Finlands bredbandsstrategi 6.1 Omständigheter att beakta vid utbyggandet av infrastrukturen På hela verksamhetsområdet och i alla kommuner utförs kontinuerligt ett byggande av infrastruktur genom åtgärd av staten eller kommunerna, såsom vägbyggnadsprojekt, kommunalteknik, vattenförsörjningslinjer etc. I denna verksamhet är det av yttersta vikt att även beakta informationssamhällets behov genom att invid byggnadslinjerna lägga kabelkanaler och / eller optiska fiberkablar, vilka kommer i det allmännas (kommunernas) ägo. Kostnadsökningen är ytterst liten i byggnadsskedet, dvs. cirka ,- euro per kilometer, men den direkta eller framtida nyttan kan bli omfattande i form av gratis och snabba förbindelserutter. 6.2 Byggbestämmelser I de allmänna byggbestämmelserna och byggrekommendationerna borde intas bestämmelser med tanke på informationssamhällets behov. Med detta avses främst omständigheter som skall beaktas på bostadsområdena, vid nybyggnation och vid saneringsreparationer. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 20 Egentliga Finlands förbund 2004

21 I dag dras det genom åtgärd av den lokala operatören telefonnät med kopparkabel av gammal vana. I fortsättningen är det viktigare att dra en datakabling, dvs. Ethernet-parkabel (betjänar även de nuvarande telefonsystemen) och optisk fiberkabel. Vidare borde det rekommenderas att de nya kablingarna innehas av områdets servicebolag, kommunen eller bostadsbolaget och att det på så sätt är fritt för alla serviceproducenter som så önskar. 6.3 Finansiering För att genomföra bredbandstjänster i Egentliga Finland som förbindelser på minst 256 kb enligt den planerade tidtabellen i enlighet med statsrådets bredbandsstrategi förutsätts det investeringsstöd. Eftersom arbetsgruppen inte från operatörerna har fått uppgifterna om placering av koncentratorn, har omfattningen av det område som befinner sig utanför det kommersiella utbudet utretts med hjälp av rutmaterialet för hushållen. På den bifogade kartan har utskrivits de kilometerrutor där det finns över 15 hushåll. På detta område där det finns hushåll har det kommersiella utbudet av bredbandsförbindelser tolkats som oproblematiskt. Den rasterade zonen på kartan har gjorts upp genom att man gjort en begränsning på 4 km från de ovannämnda rutornas kanter. På den här zonen är bebyggelsen så nära koncentratoranläggningarna att det kommersiella utbudet av bredbandsförbindelser är möjliga. Till det sålunda begränsade området hör hushåll, dvs. 97, 9 % av alla hushåll i Egentliga Finland. Utanför det begränsade området blir det område som är utanför den kommersiella verksamheten enligt statsrådets bredbandsstrategi. Området består av 1650 rutor, vilket är 21 % av alla rutor med bebyggelse. På området finns det 4300 hushåll. Den zon som har begränsats på ett avstånd av 2 km från rutorna med 15 beskriver väl koncentrationen av bebyggelsestrukturen i Egentliga Finland. På detta område finns 94, 8 % av hushållen i Egentliga Finland. Zonen omfattar 53 % av alla rutor med bebyggelse. Det finns sådana områden i Egentliga Finland där det uppkommer ett bredbandsutbud endast med samhällets insatser. Det vidsträckta skärgårdsområdet i Egentliga Finland är på grund av naturförhållandena det mest problematiska området med hänsyn till utbudet av bredbandsförbindelser. De nordliga delarna av Alastaro och Loimaa kommuner, de östliga delarna och den nordvästliga delen av staden Somero, området mellan Kisko och Suomusjärvi, södra delen av Sagu kommun och gränsområdena av Virmo kommun och Letala stad samt ett smalt område mellan Yläne och Oripää kommuner är områden, där det behövs finansieringsstöd. Bland kommunerna i Egentliga Finland har åtminstone Pemar stad och Sagu kommun träffat ett avtal med en teleoperatör för att garantera en bredbandsförbindelse på hela kommunens område. Priset för att lösa problemet är i Pemar stad euro och i Sagu kommun cirka euro. Utifrån de lösningar som gjorts av dessa kommuner kan man uppskatta kostnaderna för de åtgärder som skall utföras på fastlandsområdet, då målet är att utsträcka bredband till alla områden med glesbebyggelse. Utsträckningen av ett bredbandsutbud till skärgårdskommunerna förutsätter först ett avgörande om den tillämpade tekniken, innan man kan uppskatta kostnaderna för ett genomförande. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

22 6.4. Brister som observerats i konkurrenssituationen Ett fritt distributionsnät (telefonnät) utsatt för konkurrens har inte fungerat på önskat sätt. De skapade förfaringssätten är alltför mycket beroende av den lokala operatörens vilja till samarbete. Vidare är prissättningen av hyrorna baserad på operatörens egna beräkningar. Problemen skulle lösas med tariffprissättningsprinciper som skulle tillämpas på kabelhyror, anläggningsutrymmen och mastplatser i terrängen. Enligt operatörerna finns det tillräckligt med optisk fiberkapacitet i Egentliga Finland. Användningen av ett nät med optisk fiber är emellertid låg med avseende på deras kapacitet. En marknadsbaserad konkurrens för bredbandsutbudet uppstår inte om nätet av optisk fiber inte frigörs på ett äkta sätt och det skapas en fungerande prissättning av hyrorna. Om man inte kan komma överens om frågan, uppstår det situationer där det vid sidan av optiskfiberförbindelsen med hög transmissionskapacitet genomförs nya förbindelser med begränsat kapacitetsutnyttjande. Också i trådlösa system, som baserar sig på frekvenslicenser, har det märkts brister i fråga om fri konkurrens. I vissa fall reserverar operatörerna en begränsad frekvens för sig själva för framtiden. På så sätt är frekvenserna inte i effektiv användning och de bromsar upp den allmänna utvecklingen. För att rätta till saken förutsätts lagstiftningsåtgärder. Målet skall vara, att en tariffprissättningen genomförs i fråga om kabelhyror, anläggningsutrymmen och platser för master i terrängen, att nätförbindelserna med optisk fiber öppnas för konkurrens liksom kopparledningsnätet samt att de som reserverat trådlösa frekvenser förutsätts utnyttja sin frekvens. Egentliga Finlands bredbandsstrategi 22 Egentliga Finlands förbund 2004

23 7. Sammandrag Uppdrag Egentliga Finlands förbund inledde våren 2004 ett strategiarbete för landskapet i anslutning till statsrådets bredbandsstrategi. I strategidokumentet har definierats hur en bredbandsförbindelse på minst 256 Kbps genomförs för hela Egentliga Finlands område. Ytterligare definierades de åtgärder med vilka Egentliga Finland kommer med och hålls kvar i täten i landet bland alla grupper som utnyttjar bredbandsutbudet. Bredbandet är inte bara en distributionskanal utan en duplex, en ny kommunikationsform i informationssamhället. Vid dimensioneringen av nätens kapacitet skall utgångspunkten vara en kvalitetsmässig förmedling av rörlig bild och ljud i realtid. Situationen i landskapet, regionkommunerna och kommunerna samt operatörernas utbud De olika landskapen i Finland avviker avsevärt från varandra som målområden för ett genomförande av bredbandsförbindelser. Det typiska för egentliga Finland i jämförelse med andra landskap är landskapets lilla ytareal, det stora antalet kommuner samt en koncentrerad bebyggelsestruktur. Operatörernas bredbandsutbud täcker tätorterna och en stor del av Egentliga Finland. I fråga om områdena med gles bebyggelse och skärgården finns det emellertid brister i utbudet eftersom verksamheten är ekonomiskt olönsamt på detta område. I regionkommunerna i Åboland, Saloregionen och Vakka-Suomi genomfördes ett regionnät. Av dessa ägs endast Åbolands regionnät av kommunerna. I regionkommunerna Åbo och Loimaa håller man på att planera ett regionnät. Egentliga Finlands lösning Egentliga Finlands bredband baserar sig på optisk fiber Regionkommunerna i Egentliga Finland genomför regionnät för den offentliga förvaltningens behov, vilka förenas med varandra Skärgårdsnätet, Turku Area Net etc. Vidare strävar man efter att förena näten över kommungränserna. Vid genomförandet eftersträvas även ett täckande samarbete mellan operatörerna, varvid det uppstår betydande kostnadsinbesparingar för alla parter i samarbetet. Användningen av bredbandsnäten främjas överallt genom att man ser till möjligheterna att utnyttja de offentliga näten så omfattande som möjligt. Genomförandet av bredband som en del av allt byggande Dragningen av en optisk fiberkabel och installationen av kabelrör beaktas alltid då linjer grävs. Genom byggnadsbestämmelser främjas genomföranden med optisk fiber på planeområdena och Ethernet-parkabelgenomföranden. Genom lagstiftning och på andra sätt säkerställs en obehindrad användning av nätet med optisk fiber och förhindras att de begränsade trådlösa frekvenserna reserveras för eget bruk utan avsikt att erbjuda tjänster med deras hjälp. För myndigheterna rekommenderas en möjlighet att fastställa tariffprissättningen i fråga om kabelhyror, anläggningsutrymmen och platser i terrängen Bredbandsförbindelsen genomförs med samhällets stöd på de områden, där det inte uppstår ett kommersiellt utbud Endast på de områden där en kommersiell verksamhet inte är lönsam, genomförs distributionsnät för bredband med offentligt, konkurrensneutralt stöd. Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands bredbandsstrategi

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009 Framtidens datanät Nisse Husberg 14.1 2009 Betydelse Datanätet den viktigaste infrastrukturen om 20 år tidtabellen svår, riktningen klar! Landsbygden vinner mest på datanäten! service på samma nivå som

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Som svar på kommunikationsministeriets förfrågan (278/30/2008) om TeliaSoneras nedläggning av det fasta telefontrådsnätet vill vi framhålla följande:

Som svar på kommunikationsministeriets förfrågan (278/30/2008) om TeliaSoneras nedläggning av det fasta telefontrådsnätet vill vi framhålla följande: Algotronics Ab 9.4.2008 Pålarvvägen 37a 10570 Bromarv 0400 482 182 Till kommunikationsministeriet UTLÅTANDE ANGÅENDE DET FASTA TELEFONNÄTET Som svar på kommunikationsministeriets förfrågan (278/30/2008)

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Uppgifter till Kommunikationsverket om tillgången till fasta dataöverföringsabonnemang

Uppgifter till Kommunikationsverket om tillgången till fasta dataöverföringsabonnemang Promemoria TIKU-SL-B 1 (7) Dnr: 8.4.2015 93/501/2014 Uppgifter till Kommunikationsverket om tillgången till fasta dataöverföringsabonnemang 1 Utgångspunkt och avgränsning Denna promemoria har utarbetats

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

%LODJD. 67$765c'(7635,1&,3%(6/8720(11$7,21(//%5('%$1'6675$7(*, %DNJUXQGRFKXWJnQJVSXQNWI UVWUDWHJLQ

%LODJD. 67$765c'(7635,1&,3%(6/8720(11$7,21(//%5('%$1'6675$7(*, %DNJUXQGRFKXWJnQJVSXQNWI UVWUDWHJLQ %LODJD 67$765c'(7635,1&,3%(6/8720(11$7,21(//%5('%$1'6675$7(*, %DNJUXQGRFKXWJnQJVSXQNWI UVWUDWHJLQ Tjugohundratalets finländska välfärdssamhälle betonar kompetens, sporrar till arbete och företagande och

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Telekommunikationer 2008

Telekommunikationer 2008 Telekommunikationer 2008 Uppgifterna är konfidentiella enligt statistiklagen (280/2004). Företagsstrukturer 00022 STATISTIKCENTRALEN ELEKTRONISK BLANKETTS WEBBADRESS : http://sol.itella.net/tele Företagets

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Bredband på 1Mbit/s för alla

Bredband på 1Mbit/s för alla Bredband på 1Mbit/s för alla Bredband på 1 Mbit/s för alla Konsumenter och företag har fr.o.m. 1.7.2010 rätt att få en bredbandsanslutning på 1 Mbit/s till sin permanenta bostad eller företagets verksamhetsställe.

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Bredband för näring RADAR

Bredband för näring RADAR Bredband för näring Bredbandsstrategi för Sverige (2009) Bredband i världsklass År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer