Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB halmstad. sedan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Drottning Blankas Gymnasieskola AB halmstad 1996 sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA

2 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av grundfakta för enhet Xxxx... 2 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 2 Utbildningar... 2 Elever... 2 Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 4 Lokaler... 4 Lärare... 5 Funktioner - elevhälsa, SYV... 5 Finansiering & Elevprognos Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och Uppföljning... 7 Enhetsspecifikt läsåret 2013/ Fokusområden läsåret 2013/ Resultat av kvalitetsarbetet 2013/ Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 2014/ Målbild juni Fokusområde läsåret 2014/ Handlingsplan läsåret 2014/ Resultatbilaga

3 1 Inledning Beskrivning av grundfakta för enhet Xxxx Historik, fakta, organisation Drottning Blankas gymnasieskola i Halmstad ingår sedan år 2007 i utbildningsföretaget Academedia, vilket är Nordens största utbildningssamordnare. Drottning Blankas gymnasieskolor startade 1996 och finns idag i Malmö, Lund, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Göteborg, Trollhättan Borås och Stockholm. Drottning Blankas gymnasieskola I Halmstad startades 2001 av grundaren Bengt Walter och ingick då tillsammans med nuvarande Drottning Blankas skolor i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka i Waltergruppens skolor. Skolan köptes I augusti år 2007 av Academedia AB. Vår skola ligger centralt belägen I Halmstad mellan Nissan och tågstationen och har således goda pendlingsmöjligheter. Huset är från förra sekelskiftet med ljusa lokaler med en central matsal I husets mitt. Vi bedriver vår Hantverksutbildning i en lokal på fem minuters promenadavstånd från huvudbyggnaden. Vi har även utbildning en trappa ner I grannhuset, i vilken det Estetiska programmet med inredningsprofil har sin bas. Ansvarig för skolans verksamhet är rektor. Rektor ingår i en rektorsgrupp med rektorerna från de andra tio Drottning Blankaskolorna. Gruppen träffas regelbundet. Ansvarig är en verksamhetschef. Utbildningar På skolan bedrivs programmen Estetiska programmet inriktning Bild- & formgivning med profilerna Modedesign respektive Inredningsdesign, Hantverksprogrammet inriktning Hår- & Makeupstylist, Hotell- & Turismprogrammet inriktning Turism & Resor, Naturvetenskapsprogrammet inriktning Naturvetenskap, Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Beteendevetenskap samt Vård- & Omsorgsprogrammet inriktning Träning & Hälsa. Vår målsättning är att samtliga elever ska gå ut med en gymnasieexamen. Elever Skolan har 163 elever. Elevgruppen består av 13 pojkar och 150 flickor. Majoriteten av våra elever kommer från Halmstad med kranskommuner men vi har även pendlande elever från Småland och Skåne. Majoriteten av skolans elever är flickor. De flesta pojkar går på Samhällsvetenskapliga programmet inriktning beteendevetenskap. Våra elever har skilt olika bakgrund, flertalet av eleverna på Samhällsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet kommer från akademikerhem och har själva planer på att utbilda sig vidare efter gymnasiet. Många av våra nuvarande elever har vänner eller syskon som gått på skolan tidigare. 2

4 Personal På skolan arbetar rektor, lärare, administrationspersonal, skolhälsovårdspersonal, skolvärdinna samt vaktmästare. Lärarna består av 19 personer varav 9 arbetar heltid och resten är deltidsanställda. 12 av lärarna är kvinnor och 7 är män. Totalt är det 27 personer som arbetar på skolan. Åldrarna varierar från 28 år till 67 år. Nära hälften av personalen har arbetat på skolan i 7 år eller mer. Skolhälsovården arbetar i ett nära samarbete med rektor och administrationspersonal. Två gånger i veckan träffas all personal för gemensam pedagogisk planering. Personalen samverkar även på egna initiativ och organiserar sig för samplanering kring temaarbeten och infärgning av programmen i de gymnasiegemensamma ämnena. Rektor ansvarar för planering av studiedagar samt kompetensutveckling för personalgruppen. 3

5 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Personalen består av erfarna lärare med hög andel behörighet i sina undervisningsämnen. Skolan har en förstelärare som tillsammans med rektor planerar och driver delar av skolans kvalitetsarbete. På skolan arbetar ett elevhälsoteam med skolsköterska en dag i veckan, samt skolläkare och kurator som kontaktas vid behov. Det finns även en Studie- och yrkesvägledare en halv dag i veckan, som arbetar nära administrationen för att stödja och hjälpa eleverna med bland annat deras studieplaner. På schemat finns resurstimmar i både engelska och matematik, det finns även en hel resursdag per termin inlagd på schemat som då berör samtliga ämnen. Det finns goda möjligheter för hög måluppfyllelse. Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Vi arbetar efter Drottning Blankas ledord Glädje, Kreativitet och Framtidstro. För att kunna ge våra elever framtidstro är det viktigt att våra utbildningar är väl utformade för att eleverna ska kunna möta den framtid de önskar efter gymnasiet. Vi arbetar ständigt för att delar av undervisningen ska ske utanför skolans väggar, allt för att kunna stärka och trygga våra elever i deras framtidstro. Att vara kreativ betyder att våga tänka och skapa på egen hand. Vi arbetar nära våra elever och skapar trygga relationer. All personal som arbetar på skolan ska verka för att våra elever ska känna sig trygga. Vi vet att om vi kan sprida glädje till våra elever och våga ha roligt ökar det lusten och förmågan att ta till och lära sig nya saker. Lokaler Vår huvudbyggnad ligger centralt i Halmstad mellan Nissan och tågstationen. Byggnaden är från förra sekelskiftet med mycket rymd och ljus. Den har tre plan med ett centralt trapphus, samt källare och vind. I källarplanet bedriver Vård- och Omsorgsprogrammet sin undervisning i massage och hudvård. Källaren renoverades 2004 och har trots sin placering i huset ett stort ljusinsläpp. I lokalen finns badkar, duschutrymme samt massagebänkar. Matsalen i kombination med Caféet ligger på plan två i husets mitt och utgör en naturlig samlingspunkt. Här äter eleverna sin skollunch och personalen har en egen matsal i anslutning till elevernas. Lektionssalar finns på samtliga våningsplan och är enhetligt inredda med ljusa väggar. Skolan har även en laborationssal, en modesal med samt en samlingsaula. Eleverna har även tillgång till två utrymmen som är utrustade med soffor och bord. I skolans allmänna utrymmen finns flertalet grupper av bord med stolar där eleverna kan arbeta med grupparbeten och läxläsning. Eleverna har dessutom alltid tillgång till alla lediga lektionssalar för att kunna finna studiero. Skolan har ett mindre bibliotek samt en musikhörna med instrument. Personalen sitter i två personalrum på två olika plan för att öka tillgängligheten för eleverna. Rektor och administratör har varsitt rum på första våningsplanet dit besökare naturligt söker sig. I grannhuset hyr vi hela källarplanet där vi har vårt Estetiska program med inriktningen Inredning. I lokalen finns 12 stationära datorer, skissbord och utrymme för en kreativ verkstad. Vårt hantverksprogram har lokaler på fem minuters gångavstånd från huvudbyggnaden. Lokalerna är ljusa med stora glasytor centrat i Halmstad. Lokalen är utrustad med styliststolar och speglar och fungerar som en salong där eleverna får möjlighet att träna sina färdigheter. Skolan har en datorsal med tolv stationära datorer. Lokalen kan bokas av lärare som behöver den i undervisningen, övrig tid är den tillgänglig för eleverna. I de allmänna utrymmena finns fler 4

6 stationära datorer för eleverna att använda fritt. I alla lektionssalar finns en stationär dator samt en kanon. Eleverna i årskurs ett har fått bärbara Mac Book Air för att kunna använda under sina tre år på skolan. Lärare Av skolans 20 lärare är 16 behöriga. Tre av de obehöriga lärarna är yrkeslärare med mycket erfarenhet inom branschen. Den fjärde obehöriga läraren undervisar i moderna språk 25 %. Många av skolans lärare har arbetat på skolan 7 år eller mer. Av lärarna är 7 män och 13 kvinnor. Lärarna har sammantaget 14,5 lärartjänster. För skolans 163 elever ger det en lärartäthet på 11,24 elever per lärare. Funktioner Skolan har en rektor som leder och fördelar arbetet för verksamheten. I samarbete med rektor finns en administratör anställd på 100 %. Elevhälsan består av en skolsköterska på 20 % som finns tillgänglig en heldag i veckan. Skolläkare och Kurator kallas in vid behov. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever när de börjar i Åk 1. Utifrån vad som framkommer på samtalen tas nödvändiga kontakter med exempelvis skolläkare, kurator eller BUP. SYV är anställd på 10% och finns på skolan en halvdag i veckan. Det finns alltid möjlighet för eleverna att förboka en tid hos SYV för samtal. SYV genomför även föreläsningar och studiebesök om alternativa vägar efter gymnasiet. I cafeterian finns en skolvärdinna anställd på 75 %. Skolvärdinnan ansvarar för cafeterian och lunchserveringen men har även ett stort socialt ansvar vad gäller att fånga upp elevers tankar. Skolan har även en IT- ansvarig på 20 %. Vaktmästare kallas in vid behov. Personalen har möte två gånger i veckan då det alltid ges möjlighet att diskutera elevärenden. Om en elev befarar att inte få godkänt i en kurs meddelar undervisande lärare detta genom att sätta en kursvarning i ämnet. Kursvarningen sätts digitalt i vårt webbaserade kommunikations- /dokumentationsverktyg Schoolsoft. Kursvarningen aviseras då direkt till rektor, mentor samt elev och vårdnadshavare. Om eleven är myndig kan eleven själv välja om vårdnadshavaren ska få aviseringen eller inte. Mentorn kallar sedan till ett möte med elev och eventuellt vårdnadshavare där det beslutas om åtgärder. Mentorn ansvarar sedan för uppföljningssamtal. Skulle eleven ha flera kursvarningar kallas elevhälsa och rektor in för att utreda elevens behov samt fatta ett beslut om eventuell upprättning av åtgärdsprogram. På elevernas schema finns mentorstid utsatt. Då finns möjlighet att genom klassråd ta upp saker som klassen vill framföra till rektor. Klassråden protokollförs och lämnas sedan till rektor som återkopplar till klassen via ett besök. Eleverna ska ges möjlighet att tillsammans med läraren samplanera examinationsformer. Lärarna ska dessutom ha kontinuerliga samtal med varje elev i varje klass så att eleverna vet var han/hon befinner sig i sin egen kunskapsutveckling. 5

7 Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 6

8 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7

9 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 8

10 9

11 Beskrivning av egna rutiner för Kvalitetsarbetet under året UNDERVISNINGSKVALITET Under året certifierades ytterligare tre av våra lärare. Vi har nu certifierade lärare inom Vård- och Omsorg, Psykologi, Matematik, Fysik, Engelska, Tyska, Ledarskap- & Organisation samt Kommunikation. Lärarna som genomgått certifieringen undervisar på olika program vilket gör att många elever får undervisas av minst en av dem. Vår förstelärare har delvis arbetar med hur personalen trivs på arbetsplatsen och bland arbetat med många frågor som berört områdena personalens välmående samt arbetsmiljö. Kopplingen mellan personalens välmående och undervisningskvalitet har bedömts ligga i att om personalen trivs på arbetsplatsen och tycker att det är roligt att undervisa speglas det av på eleverna i syftet att vilja lära sig. Vi har även arbetat med kollegialt lärande för att höja undervisningskvaliteten och öppna upp för fler diskussioner personal emellan. Försteläraren har även arbetat mycket med att skapa ett informationsflöde och diskussionsunderlag om kvalitetsarbetet i skolan. FRÅNVARON Arbetet för att följa upp och minska frånvaron har genomförts i samarbete mellan administratör och mentor. Mentorn har haft det yttersta ansvaret för att följa upp varje gång en elev varit borta från skolan. Uppföljningen har bland annat bestått i kontakt med vårdnadshavare och/eller elev. Mentorn har sedan rapporterat anledning till frånvaro till administratören som sedan i samråd med rektor beslutat om eventuell inkoppling av elevhälsa och/eller CSN- varning. SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd har erbjudits de elever som har särskilda behov. Stöd har satt in i form av talsyntes, rättstavningsprogram och/eller resurstimmar i mindre grupp. Stödundervisningen har legat som extrautlagda timmar på elevernas schema. Det har varit undervisande lärare i ämnena som gjort bedömningen vilka elever som ska närvara på stödundervisningen. Anmälan har sedan gjorts till rektor som gjort en utredning samt fattat beslut. All stödundervisning har varit obligatorisk. Syftet med stödundervisningen har varit att höja måluppfyllelsen och undvika betyget F samt att de elever med behov av särskilt stöd ska få det tillgodosett. 10

12 4. Fokusområden för läsåret 2013/2014 Under läsåret fokuserade skolan på tre områden. 1. Kollegialt lärande Mål och motiv Målet var att skapa och implementera en systematisk process inom vilken lärarna tar del av varandras kunskaper. Målet var att under höstterminen ha skapat systematisk process för ändamålet, och under vårterminen genomföra den. Forskning, som b.la Skolverket hänvisar till, se Framgång i undervisningen, visar på att större framgång i undervisningen möjliggörs genom kollegialt lärande. Skolans val av fokusområde utgick från att skolan saknade strukturerat kollegialt lärande vid denna tidpunkt. Metod Förstelärare hade ansvaret att skapa processen och implementera den hos medarbetarna. Forskning visar att lärarnas kompetens har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Detta framgår exempelvis från skolinspektionens skrift Framgång i undervisningen från vilken följande citat hämtats: Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt ut utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. Processen utformades så att kollegor skulle få möjlighet till utökad pedagogisk arena. Varje lärare hade i uppgift att göra två lektionsbesök hos annan kollega, och därtill ha motsvarande två besök från någon kollega in till sitt klassrum. Den lärare som besökte sin kollega hade under första besöket i uppgift att ta lärdom och under andra besöket utvärdera prestation och lektionens genomförande för återkoppling, och vise versa. Uppföljning och kontroll Under höstterminen stod processen klar och presenterades för skolans samtliga pedagoger, under vårterminen genomfördes de kollegiala lektionsbesöken. Försteläraren och rektor hade ansvaret för uppföljning och kontroll. Utvärdering Försteläraren hade utvärderingsansvaret. Utvärdering skedde efter att samtliga lektionsbesök genomförts. Pedagogerna fick först besvara en enkät (vilken skulle vara besvarad senast den 8 april) i vilken det tillfrågades om lektionsbesöken genomförts, i vilken omfattning de tyckte att lektionsbesöken varit givande och om besöken hade varit värda tiden de investerat. Varje pedagog besvarade frågorna både i egenskap av lektionsbesökare och besökt lektionshållare. Enkätutvärderingen visade på mycket positivt utslag, samtliga lärare med undantag av två stycken tyckte att lektionsbesöken hade utvecklat dem. När enkätresultaten hade sammanställts genomfördes en gemensam muntlig utvärdering för att få ut mer kvalitativ och nyanserad utvärdering i kombination med syftet att förbättra processen till nästkommande år. Vid muntlig 11

13 utvärdering framkom att pedagogerna ansåg att det var svårt att få till tid att besöka kollegor under hela lektioner och förslag gavs på att i framtiden endast delta vid utvalda korta undervisningsmoment. Utvärderingen resulterade även i förslag på att utöka lektionsbesöken till att gälla kollegor på annan skola (framför allt för de lärare som är ensamma i sitt undervisningsämne och som vill ta lärdom av ämneskollegor.) Samtliga pedagoger efterfrågade mer tid till ändamålet. 2. Kvalitetsarbete i skolan Mål och motiv Då krav på systematiskt kvalitetsarbete (se skollagen 2010:800) åligger skolan sedan en tid tillbaka, ansåg skolan det vara av yttersta vikt att personalen på skolan har kunskaper om vad begreppet innebär inom professionen. Det kvalitativa målet var därför att öka kunskapen om vad systematiskt kvalitetsarbete innebär. Metod Föreläsningar och gruppövningar hölls inom området kvalitets- och ledarskapsutveckling av person med kunnande inom området. Försteläraren bar ansvaret för att föreläsningar och övningar blev genomförda. Fokus låg främst på att identifiera kunder (externa och interna), och medvetengöra processerna som har till syfte att uppfylla kundernas behov, förväntningar och önskningar. Uppföljning och kontroll Personalnärvaro på föreläsningar och delaktighet i gruppövningar låg till grund för kontroll och styrning av arbetet mot utsatt mål. Förstelärare och rektor hade ansvaret att följa upp. Genom att föreläsningarna kontinuerligt tog upp ämnet kvalitet- och ledarskapsutveckling kan målet att öka kunskaperna inom kvalitetsområdet anses ha nåtts vid läsårets slut. Utvärdering Förstelärare och rektor ansvarade för att utvärdera arbetet. Utvärdering skedde genom feedbacksamtal i kombination med närvarokontroll. Utfallet av genomförda övningar utvärderades. Exempelvis gav övningar som innebar att pedagogerna skulle lista elevers önskemål, behov och förväntningar utifrån Kanomodellen, en djupare insikt i vad lärarna behöver göra för att uppfylla sina kunders olika önskemål, behov och förväntningar. Listorna analyserades utifrån vad skolan/pedagogerna redan gjorde/erbjöd och vad som önskades införas framåt i tiden. Arbetet krävde kunskaper inom kvalitetsområdet och pedagogerna var aktiva i detta arbete. Analys kring arbetet med de interna kundernas behov, förväntningar och önskemål inkluderade utvärdering av antal åtgärder som genomförts för uppfylla detta syfte. Majoriteten av identifierade åtgärdsförslag genomfördes under läsåret. Systematiskt kvalitetsarbete är ett brett ämne och en naturlig slutsats är att mycket återstår att göra inom arbetet med att utbilda pedagogerna i detta vida ämne, men att skolan nu har kommit en bit på väg genom att en första grund har lagts. 12

14 3. Undervisning baserad på Vetenskaplig forskning. Mål och motiv Utbildningen i svensk skola ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad vetenskap. Målet för fokusområdet läsåret 2013/2014 var att öka kännedom om forskning kring undervisningen bland skolans pedagoger. Eftersom skolan inte har någon profilerad pedagogisk riktlinje, ansåg skolan det vara viktigt att säkerställa att undervisningen bedrevs utifrån aktuella forskningsrön. Motiv till målet var även att höja kvaliteten på undervisningen i syfte att säkerställa elevernas måluppfyllelse på lång sikt. Metod Det är svårt för lärarna att över undervisningstid och administrativa uppgifter hinna med att läsa forskningsrapporter, därför valde skolan att låta framför allt Försteläraren i enlighet med sitt uppdrag få ansvaret att sätta sig in aktuell forskning och därefter sovra och sprida forskningsrönen till kollegiet. Uppföljning och kontroll Kontroll av att uppgifterna genomfördes skedde i och med avstämning av antal lästa artiklar samt att genomgång av vetenskaplig forskning ägt rum inom personalträff. Rektor och Förstelärare hade ansvar för kontroll och uppföljning. Utvärdering Försteläraren hade ansvar för utvärderingsarbetet. Utvärdering skedde i direkt anslutning till presentationstillfälle och skedde då i feedbackform en tid därefter genomfördes en minienkät. Den muntliga utvärderingen visade att kännedom om aktuella vetenskapliga rön redan innehades av flertalet av skolans pedagoger. Relevanta kunskaper belystes och bekräftades. Analys av enkät visade att det kvalitativa målet, ökad kännedom om forskningsresultat kring undervisningen, ändå nåtts på generell kollektiv nivå, men inte fullt ut på individuell nivå. Ca 80 % av de tillfrågade pedagogerna angav att de fått större kunskaper vad gäller vetenskapliga rön inom undervisningsområdet under året som gått, medan ca 20 % angav att deras kunskaper förblivit oförändrade. Vid självskattning angav 80 % att de idag undervisar utifrån beprövad och vetenskapliga metoder. Undervisningsämne och huruvida ämnet är yrkesinriktat eller yrkesförberedande spelade stor roll vad gäller i vilken omfattning som undervisningen ansågs bedrevs utifrån vetenskapliga rön eller inte. Högskoleförberedande undervisning på skolan tenderade att i större utsträckning utgå från forskning enligt enkätanalysen. Orsaken till att 20 % inte anser sig tillägnat sig ökade kunskaper inom den vetenskapliga forskningen kan bero på flera orsaker. En trolig orsak är att denna andel av pedagogerna redan från börja hade hög kunskap om forskning (utvärderingen saknade denna parameter) och att framlyfta/spridda rön inte var tillräckligt ämnesspecifika för att utmana dessa individers kunskaper fullt ut. En annan möjlig orsak är att vald metod inte passat dem och att högre måluppfyllelse eventuellt skulle ha uppnåtts om artiklar för genomläsning och reflektion disponerats ut, istället för att enbart ha föreläsningar inom området. Vid utökade arbetsuppgifter återkommer 13

15 kommentarer kring tidsbrist varpå motsatsen till ovanstående antagande också kan framhävas som kontrast till ovan, d.v.s. att måluppfyllelsen blivit lägre om annan än vald metod använts. Slutsatsen av analysen är dock att arbetet generellt uppfyllt sitt mål men att arbetet med att sprida och använda forskning inom undervisningen är ett arbete som kontinuerligt ska fortgå på skolan. 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN 62,8 % av eleverna i Halmstad, oavsett program har nått en gymnasieexamen. Detta värde är att jämföra med snittet i DBGY som ligger på 75,2 %. Detta innebär att en färre andel av eleverna i Halmstad når en gymnasieexamen. Av intresse kan då vara att titta på programnivå. Av de högskoleförberedande programmen når 100 % av eleverna på det NANAT en gymnasieexamen. På det SABET når 73 % av eleverna en gymnasieexamen. Av eleverna på ESBIL når 67 % av eleverna en gymnasieexamen. Dessa värden är att jämföra med DBGYs snitt på 80,5%. Av de högskoleförberedande programmen är det således två av tre program där en färre andel av eleverna når gymnasieexamen. På Yrkesprogrammen är DBGYs snitt 72,2 %. I Halmstad har 71,4% av eleverna på HTTUR nått gymnasieexamen, vilket absolut ligger i paritet med DBGYs snitt. På VO når 38,5 % av eleverna en gymnasieexamen. Det är dock av vikt att poängtera att det totala antalet elever både på VO och ESBIL var relativt lågt, vilket gör att den enskilde eleven ger ett större utslag i procent sett. I samband med ovanstående kan det också vara av intresse att titta på hur stor andel av eleverna på yrkesprogrammen som har högskolebehörighet. I Halmstad har 40 % av eleverna behörighet till högskolan. Detta är att jämföra med DBGYs snitt på 42 %. Innebörden är att de elever på yrkesprogrammen som får en gymnasieexamen tills stor del har valt att läsa in högskolebehörigheten som utökat program. VO- programmet är det program där lägst antal elever når en gymnasieexamen, vi kan därför dra slutsatsen att vi behöver fokusera på hur vi ska kunna hjälpa och stötta våra elever för att de ska kunna nå en gymnasieexamen. Målet är givetvis att alla elever ska göra det, oavsett program. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG PÅ GYMNASIEEXAMEN SAMT BETYGSRESULTAT Årets siffror visar att den genomsnittliga betygspoängen i Halmstad ligger på 14,6. Detta värde är att jämföra med rikssnittet på 14,1 och DBGYs snitt på 14,6. På programnivå är den genomsnittliga btygspoängen ESBIL 15, 5, NANAT 16,2, VO 13,7, SABET 15,0 och HTTUR 13,2. Tittar vi på programnivå blir det tydligare att eleverna på yrkesprogrammen inte når lika hög genomsnittlig betygspoäng som eleverna på de högskoleförberedande programmen. Detta trots att en relativt hög 14

16 andel av eleverna på yrkesprogrammen har en grundläggande högskolebehörighet. I Halmstad har den genomsnittliga betygspoängen ökat från 14,4 till 14,6. Tittar man återigen på programnivå visar det sig att betygssnittet har ökat på alla program utom SABET där det har minskat från 15,4 till 15,0. Det betyder att trots att en stor andel av eleverna på SABET når en gymnasieexamen har de i regel lägre betyg i sina kurser. Av de betyg som satts under läsåret 2013/2014 är 2 % S, 16 % F, 22 % E, 14 % D, 23 % C, 13 % B och 10 % A. En stor andel av de betyg som satts är F och målet är givetvis att alla elever ska nå målen och klara sina kurser. Tittar man närmre på betygsfördelningen i matematik, svenska och engelska visas det tydligt att matematik är det ämne flest elever inte når målen i. 41 % av eleverna som läste matematik 1a fick betyget F och fick således inte tillräckligt mycket stöd för att nå målen för kursen. I matematik 1b är det 25 % av eleverna som får betyget F. I matematik 1a respektive 1b är det dessutom ingen av eleverna som når högre än betyget C. Detta kan kopplas till att eleverna på yrkesprogrammen når en lägre genomsnittlig betygspoäng och ges som förklaring till att eleverna i Halmstad ligger aningen under snittet i DBGY. I engelska och svenska är de olika betygen mer jämt fördelade även om det visar sig att det är ingen elev som får betyget A i engelska 5. Även detta skulle kunna ges som förklaring till att eleverna på yrkesprogrammen Halmstad har ett lägre genomsnittligt betyg än snittet i DBGY. Slutsatsen vi drar är att för att våra elever ska kunna stimuleras för att utvecklas så långt som möjligt behöver vi som skola fokusera på att fler elever ska kunna nå gymnasieexamen samt få mer stöd och uppmuntran i att klara kurserna i matematik. Skolan har under läsåret haft en Kunskapsuppföljningsdag då ordinarie schema bryts för att eleverna ska få tid och möjlighet att ta igen uppgifter de missat. Resultaten visar dock att det inte varit tillräckligt och personalen med initiativ från rektor måste bli mer observanta i god tid för att eleverna ska kunna få tillräckligt med tid och stöd att kunna nå en gymnasieexamen. ANDEL MINST GODKÄNDA BETYG (E) Andel elever med lägst betyget E i Halmstad är 82 % som är att jämföra med snittet i DBGY på 86 %. Vi behöver aktivt fortsätta att arbeta med kunskapsuppföljning, men den behöver ske oftare. Personalen måste vara noga med att ständigt utmana eleverna till att överträffa sina resultat och nå målen i kurserna. I matematik än andelen elever med lägst betyget E endast 59 %. I matematik behöver mer resurser sättas in, samt planera för mindre grupper för att få eleverna att nå så långt som möjligt. UPPFÖLJNING AV NATIONELLA PROVRESULTATEN 15

17 Beroende på vilken kurs man tittar på skiljer det olika mycket mellan nationellt provresultat och kursbetyg. Den kurs där samstämmigheten är som högst är engelska 5 där 78,1 % av betygen är lika. I engelska 6 är däremot 27 % av de satta betygen högre än de på nationella provet, 12,7 % är lägre och 60,3 % är lika. I matematik är det tydligt att oavsett vilken av matematikkurserna det gäller är de satta betygen högre än de uppnådda resultaten på de nationella proven. I matematik 1a är det 45,5 % som får ett högre kursbetyg, i matematik1b 64,7 %, i matematik 2a 63,6 % och i matematik 2b 62, 5 %. Detta genomsyrar även betygen i svenska 1 respektive 3 där de kursbetygen är högre än de på nationella proven. 40 % respektive 66,7 %. Det är dock viktigt att poängtera att det var flertalet elever som inte var närvarande vid provtillfällena vilket då gör att procentsatsen inte behöver innefatta ett stort antal elever. NP skrivs eller redovisas dessutom vid ett tillfälle dessa tillfällen ger ett resultat på NP. Kursbetyget grundar sig istället på allt man känner till om eleven, elevens prestationer och färdigheter under ett helt år. Aktiv inlärning är alltid bättre än passiv mottagning; eleverna lär sig snabbare, mer engagerat och det har större effekt på dem. Standardiserade prov stödjer passivitet snarare än aktivitet. Bedömning ska inte bara vara en dom, utan snarare en beskrivning. Därmed måste bedömning vara mer komplext än en reducering till en siffra eller ett betyg. Betygen på det nationella provet symboliserar inte alltid det resultat eleven nått utan snarare vilka missar eleven gjort. Trots det är det givetvis viktigt att det förs en dialog med och mellan lärarna så att all betygsättning blir så likvärdig som möjligt och att skillnaderna mellan nationellt kursprov och kursbetyg minskas. UPPFÖLJNING AV UPPLEVD KVALITET OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Resultaten från NKI visar att 92 % av eleverna I Halmstad känner sig trygga I skolan. Detta kan jämföras med snittet I DBGY på 89 % Trots att siffrorna är höga skulle vi aldrig kunna känns oss nöjda så länge vi inte har 100 % elever som känner sig trygga i skolan. Att eleverna känner sig trygga I skolan är av yttersta vikt och vi har arbetat mycket med att ta fram gemensamma mentorsövningar för att eleverna ska lära känna varandra och sina lärare. Detta har skapat trygghet I klasserna och mellan lärare- elever. De siffror I NKI som är direkt kopplade till undervisning är betydligt lägre än de frågor som har med trygghet och trivsel att göra. 66 % av eleverna säger att de är nöjda med undervisningen, I jämförelse med snittet I DBGY på 62 % ligger vi aningen högre. Däremot har elevernas nöjdhet beträffat undervisningen minskat från 72 % från året innan. Delvis kan förklaringen ligga I att skolan fått en hel del ny personal. 57 % av eleverna tycker att personalen ger dem lust att lära sig mer, vilket även det I jämförelse med året innan har minskat från 74 %. Även index som visar på om lärarna informerar om hur det går I kurserna har minskat från 67 % till 59 %. Frågan om lärarna gör allt för att det ska gå så bra som möjligt för eleven har även den minskat från 82 % till 63 %. Sammantaget visar analysen av NKI att de frågor som rör undervisning, lärarnas engagemang och tydlighet har minskat mycket sedan föregående år. En förklaring kan vara att det tillkommit en del ny personal och samarbetet kring kursplanering, betyg och bedömning inte förekommit så mycket som behövts för att få en likvärdig bedömning och struktur I skolans kurser. Trots detta visar det sig att 74 % av våra elever skulle rekommendera skolan och den totala trivselgraden ligger på 79 % vilket båda 16

18 två är värden som ligger I paritet med DBGYs snitt. Även när det gäller studiemiljö är 77 % av eleverna nöjda som då är att jämföra med DBGYs snitt på 74 %. UPPFÖLJNING AV ÄNDAMÅLSENLIGA RESULTAT Varje år gör Markör en extern undersökning med elever som tagit studenten från Drottning Blankas gymnasieskola för att se hur nöjda de var med sin gymnasietid samt vilken deras huvudsakliga sysselsättning är idag. Enligt årets undersökning är det 37 % av eleverna som gick ESBIL, 33 % av NANAT 36 % SABET, 8 % HTTUR samt 15 % VO som studerar på högskola/universitet. Detta ger en tydlig indikation på att det är en större andel a våra elever som går ett högskoleförberedande program som faktiskt läser vidare på högskola/universitet. 17 % av de elever som gick NANAT säger att de idag studerar inom annan utbildning vilket delvis kan bero på att det är många naturvetenskapliga utbildningar som har mycket höga intagningspoäng som då gör att eleverna söker sig till andra utbildningar. Det är även 8 % av både eleverna på HTTUR och VO som studerar inom annan utbildning vilket skulle kunna vara yrkeshögskoleutbildningar. 77 % av de elever som gått VO säger att de idag arbetar. Med tanke på att de eleverna får en motsvarande undersköterskeutbildning inom en sektor där det saknas arbetskraft är det en god indikation på att efter ett yrkesprogram finns det goda möjligheter att få arbete. Även bland de elever som gick yrkesprogrammet HTTUR är det 67 % som arbetar. 17

19 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Elevernas resultat under läsåret 2013/2014 har visat att det finns vissa övergripande mål och riktlinjer i Lgy11 som skolan inte uppnått till 100 %. En stor del av våra elever på Vård- & Omsorgsprogrammet når inte målen för en gymnasieexamen. En relativt låg andel av eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet samt Estetiska programmet når inte heller en gymnasieexamen. Det står att läsa i Lgy11 att det är skolans ansvar att varje elev: - - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Vi har även en låg andel elever som når lägst betyget E i kurserna matematik 1a1 samt 1b. Vi kan parallellt med det även utläsa att det är svårt för eleverna att uppnå ett högre betyg än C i ovan nämnda kurser. Generellt i matematikkurserna sätts ändå ett högre betyg än vad som uppvisas av eleven på NP och vi måste verka för att minska diskrepansen. Enligt Lgy11 ska alla som arbetar i skolan ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. Utmaningen ligger i att fler elever ska bli lägst godkända i ämnet matematik, samt tidigt upptäcka behov för att kunna sätta in rätt stöd. När fler elever blir godkända i matematik 1 kommer förmodligen även andelen elever med gymnasieexamen att öka då matematik är ett av ämnena man måste vara godkänd i för att nå en gymnasieexamen. Det framkommer i vår NKI- undersökning att eleverna till stor del är nöjda med undervisningen men en färre andel än tidigare år. Det är skolans utmaning att öka elevernas motivation för att vilja lära sig mer. Detta kan ske genom att öka ämnesintegrationen och det tematiska arbetet på skolan i enlighet med Lgy11. Vi ska även låta eleverna ha inflytande över undervisningen och val av arbetsformer och examinationsformer. Att använda sig av digitala verktyg kan vara en möjlighet att ytterligare öka motivationen och lusten att lära hos eleverna. Lärarnas utmaning ligger även i att öka tydligheten kring vad som krävs av eleverna samt att kontinuerligt kommunicera med eleverna hur de ligger till i de olika kurserna. Att arbeta formativt och utifrån kursmatriser är verktyg att använda sig av, allt i enlighet med Lgy11 - Kunskaper. Skolans styrka ligger i att eleverna känner sig trygga och sedda och skulle rekommendera skolan till andra elever. 18

20 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse och kvalitet Kommande läsår behöver DBGY Halmstad fokusera på undervisning, samt åtgärder för ökad måluppfyllelse av andelen gymnasieexamen och betyg i matematik. Målbild - juni 2015 Sätt mätbara mål inom följande områden: 2013/ /15 NKI* 67% 75% NMI* x% x% Andel elever med gymnasieexamen 62,8 % 100 % Genomsnittlig Betygspoäng på gymnasieexamen 14,6 14,7 Studiemiljö (Elevenkät) Undervisning (Elevenkät) Fokusområden läsåret 2014/2015 FOKUSOMRÅDE 1 Ökad måluppfyllelse andel elever med gymnasieexamen Mål och Motiv Resultatuppföljningen visar att en låg andel av eleverna på DBGY Halmstad når målen för en gymnasieexamen. Det är framför allt på VO- programmet som måluppfyllelsen är extremt låg, men även SABET och ESBIL har lägre andel elever med gymnasieexamen än snittet i DBGY. Målet är att 100 % av våra avgångselever ska ha en gymnasieexamen. Koppling till läroplan - På ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleverna har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. - PÅ ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara förberedd för högskolestudier. Metod Rektor kommer systematiskt att gå igenom samtliga studieplaner för elever i Åk 3. Studieplanerna kommer färgkodas i gröna, gula respektive röda. Där gröna representerar de elever som tenderar att få ett gymnasiebetyg, gula de som riskerar att inte få ett gymnasiebetyg samt röda som efter Åk 2 har en hög andel F och tenderar att inte få ett gymnasiebetyg. Rektor kommer utifrån ovanstående 19

21 diskutera individuella lösningar tillsammans med mentorerna och SYV. Individuella handlingsplaner för elever som riskerar att inte nå en gymnasieexamen kommer upprättas. Ett systematiskt arbete för eleverna att göra prövningar kommer att införas. Uppföljning och kontroll Det systematiska arbetet med studieplanerna fortlöper över hela läsåret. Studieplanerna kontrolleras kontinuerligt, färgkodas och handlingsplaner revideras. Antalet F kontrolleras kontinuerligt under året. Resultat och utvärdering Arbetet utvärderas i nästa års kvalitetsrapport FOKUSOMRÅDE 2 UNDERVISNING Mål och Motiv Av NKI framkommer att eleverna är mindre nöjda med undervisningen än de var året innan. Eleverna har fått minskad lust att lära samt känner inte att de vet vad som krävs av dem för att uppnå ett visst betyg i de olika kurserna. Färre antal elever tycker att lärarna gör allt för att det ska gå bra för dem. Målet är givetvis att eleverna ska känna en trygghet i vad som krävs av dem för att kunna uppnå ett visst betyg. Vi måste öka på tydligheten och ge lärarna rätt förutsättningar för att kunna konstruera tydliga matriser och examinationsuppgifter. Samtidigt måste vi öka elevernas lust för att lära sig i skolan. Koppling till läroplan Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt Läraren ska - - Stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Under elevernas inflytande och ansvar går att läsa att eleverna ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Metod Lärarna kommer ges fortbildning i att öka tydligheten i utformning av matriser och examinationsuppgifter. Syftet är att eleverna tydligt ska veta vad som krävs för att uppnå ett visst betyg. Vi fortsätter vårt arbete med formativ bedömning där vi är tydliga med att kontinuerligt kommunicera var eleven ligger till i de olika kurserna och vad som krävs för de olika kunskapskraven. För att öka elevernas lust att lära i skolan ska infärgning av programmet diskuteras och införas i framförallt de gymnasiegemensamma ämnena. Lärarna kommer att arbeta fram en temavecka för 20

22 att öka stimulansen i och nyfikenheten för samtliga ämnen. Vi kommer även att göra en satsning på att kompetensutveckla personal i hur vi använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Uppföljning och kontroll, Uppföljning och kontroll sker i form av ny NKI- undersökning. Enhetliga kursutvärderingar införs och genomförs två gånger per kurs. Enkäter med lärarna görs för att säkerställa att kompetensutvecklingen gett resultat. Resultat och utvärdering Arbetet utvärderas i nästa års kvalitetsrapport. FOKUSOMRÅDE 3 Öka måluppfyllelsen i ämnet matematik. Mål och Motiv En stor andel av eleverna når inte lägst betyget E i matematik 1. Eftersom att det är en kurs som krävs lägst betyget E i kan det dessutom finnas en koppling till andelen gymnasieexamen. Koppling till läroplan Alla som arbetar i skolan ska - uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd. - samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Metod Rektor ansvarar för att sätta in fler timmar för matematikstöd på schemat. Det kommer även att köpas in en tjänst för eleverna att kunna få läxhjälp i ämnet matematik på skoltid. För att öka nyfikenheten och intresset för matematikämnet kommer utbudet av användbara appar och datorprogram ses över och diskuteras med matematiklärarna. Även ämnesintegration och infärgning kommer att samplaneras i arbetslaget. Uppföljning och kontroll Betygen i matematik kommer att kontinuerligt under året följas upp med prognosverktyg för att kunna följa elevernas utveckling. Resultat och uppföljning Kommer att redovisas i nästa års kvalitetsrapport. 21

23 Handlingsplan läsåret 2014/2015 Inför läsåret kommer vi att planera en handlingsplan som syftar på hur vi ska arbeta för att nå de uppställda målen. Vårt fokus kommer ligga fördelat på tre områden, öka måluppfyllelsen för andelen gymnasiebetyg samt betygen i matematik och öka elevernas lust för att lära och synliggöra vad som krävs för att nå kunskapskraven. Denna handlingsplan kommer kontinuerligt under året att följas upp och dokumenteras för att ge oss indikationer på om och hur vårt arbete ger resultat. Rektor ansvarar för att upprätta och implementera handlingsplaner samt att uppföljning och dokumentation sker kontinuerligt. Sara Dahl Rektor

24 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2013/2014 DBGY Halmstad

25 Andel elever med gymnasieexamen Skolnivå Gymnasieexamen (GY11) 2013/ ,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 62,8% 75,2% 0,0% DBGY Halmstad DBGY Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete

26 Andel elever med gymnasieexamen (Högskoleförberedande program) 2013/ % 80% 60% 100% 40% 73% 67% 74% 80,5% 20% 0% SABET NANAT ESBIL DBGY Halmstad DBGY Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete (E) Examen ger per definition grundläggande behörighet till studier vid högskola och universitet

27 Andel elever med gymnasieexamen (Yrkesprogram) 2013/ ,0% 80,0% 60,0% 40,0% 71,4% 72,2% 20,0% 38,5% 50,0% 0,0% HT VO DBGY Halmstad DBGY Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Examen ger inte per definition grundläggande behörighet till studier vid högskola och universitet

28 Andel elever på yrkesprogram med högskolebehörighet 2013/ ,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 42,9% 38,5% 40,0% 42,0% 0,0% HT VO DBGY Halmstad DBGY Då en yrkesexamen inte per definition ger grundläggande behörighet till högskola och universitet erbjuds samtliga elever möjligheten att genom individuella val och/eller utökat program läsa till kurserna engelska 6 samt svenska 2-3. Ovan redovisas hur stor andel (%) av eleverna på yrkesprogram som valt att läsa till sin högskolebehörighet inom ramen för sitt yrkesprogram.

29 Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen - skolnivå 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 14,4 14,6 14,2 14,6 14,1 11,0 10,0 DBGY Halmstad DBGY Rikssnitt 2012/2013* 2013/2014** * Genomsnittlig betygspoäng på behöriga slutbetyg (GY2000) ** Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen (GY11)

30 Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen - programnivå 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 15,5 16,2 15,0 14,6 14,6 13,0 12,0 11,0 14,4 12,5 13,7 15,4 13,2 14,4 14,2 10,0 ESBIL NANAT VO SABET HTTUR DBGY Halmstad 2012/2013* 2013/2014** DBGY * Genomsnittlig betygspoäng på behöriga slutbetyg (GY2000) ** Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen (GY11) *** Avgångsklass var färre än 10 elever vilket gör att redovisning av statistik på klassnivå saknas i Siris

31 Betygsfördelning Skolnivå 10% 13% 23% 14% 22% 16% 2% 2013/2014 Summa av % S Summa av % F Summa av % E Summa av % D Summa av % C Summa av % B Summa av % A

32 Betygsfördelning ENG, MA, SV 0% 6% 5% 6% 12% 0% 5% 21% 8% 9% 12% 6% 31% 24% 46% 29% 65% 10% 23% 14% 13% 33% 10% 5% 33% 14% 27% 22% 6% 13% 28% 24% 21% 23% 41% 21% 14% 13% 14% 25% 14% 6% 8% 12% 15% 5% 3% 1% 0% 0% 0% 1% 5% 0% Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 1b Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Naturkunskap 1b Summa av % S Summa av % F Summa av % E Summa av % D Summa av % C Summa av % B Summa av % A

33 Andel (%) minst godkända betyg (G/E) - skolnivå 100% 80% 60% 40% 82% 86% 20% 0% DBGY Halmstad DBGY 2013/2014

34 Andel (%) minst godkända betyg (E) behörighetsgivande ämnen (GY11) 100% 80% 60% 40% 92% 91% 59% 75% 88% 84% 85% 20% 0% Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 1b Svenska 1 Svenska 2 Svenska /2014

35 Lärarbehörighet* 100% 80% 60% 40% 72% 63% 78% 79% 20% 0% DBGY Halmstad 2012/ /2014 Rikssnitt * Statiskt hämtad från Siris

36 Överensstämmelse NP-betyg och kursbetyg Likvärdig betygssättning relationen mellan nationella kursprov och kursbetyg (individnivå) DBGY HALMSTAD 2013/2014 Antal elever med provbetyg och kursbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska ,3% 78,1% 15,6% Engelska ,7% 60,3% 27,0% Matematik 1a 11 0,0% 54,5% 45,5% Matematik 1b 17 0,0% 35,3% 64,7% Matematik 2a 11 0,0% 36,4% 63,6% Matematik 2b 8 0% 37,5% 62,5% Svenska % 50% 40% Svenska ,1% 22,2% 66,7%

37 Jag känner mig trygg i skolan 100% 80% 60% 40% 94% 92% 89% 89% 20% 0% DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

38 Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 100% 80% 60% 40% 82% 79% 76% 76% 20% 0% DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

39 Undervisning (INDEX) DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

40 Personalen gör så att jag får lust att lära mig mer DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

41 Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

42 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY

43 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen DBGY Halmstad 2012/ /2014 DBGY