Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB sedan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Drottning Blankas Gymnasieskola AB sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsarbetet på drotting blankas gymnasieskola... 3 Våra kvalitetsbegrepp... 3 Vårt systematiska kvalitetsarbete... 4 Metoder och uppföljning... 5 Interna granskningar... 5 Fakta om drottning blankas gymnasieskola... 6 Förutsättningar för verksamheten 2013/ Fokusområden 2013/ Fokus: Struktur Fokus: Pedagogik Fokus: Kultur Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2013/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Upplevd kvalitet Fortsatt arbete mot ökad kvalitet Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet

3 KVALITETSARBETET PÅ DROTTING BLANKAS GYMNASIESKOLA Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem en skjuts i vidare studier och arbetslivet. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Våra kvalitetsbegrepp Vårt kvalitetsarbete utgår från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här berör vi hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet Upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Huvudmannen och våra skolenheter följer en struktur och ett flöde över året i det systematiska kvalitetsarbetet. I Kvalitetsrapporten som sammanställs efter ett läsår dokumenterar både skolorna och huvudmannen läsårets kvalitetsarbete. 3

4 Vårt systematiska kvalitetsarbete Målet med vårt systematiska kvalitetsarbete är att säkerställa verksamhetens likvärdighet och kvalitet i undervisningen samt verka för högre måluppfyllelse, nöjdare elever och medarbetare. Vidare försöker vi identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i verksamheten och på så sätt utvecklas i positiv riktning. Arbetet utgår ifrån en nulägesbild och fokusmål från föregående läsår och avslutas med en resultatutvärdering. Centrala resultat ligger till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Under året gör vi fortgående avstämningar och analyser av vårt pågående arbete enligt vårt gemensamma flöde för systematiskt kvalitetsarbete som följer i årshjulet nedan: 4

5 Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Interna granskningar Ett bra sätt att få en helhetsbild av varje skola och för oss som huvudman att säkerställa att våra skolor arbetar på ett sätt som motsvarar författningarnas krav, är att granska vår verksamhet ur författningarnas ögon. Med start under läsåret 2013/2014 genomfördes därför interna granskningar i vilka vi utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn och mot bakgrund av resultat och uppföljningar på olika områden som görs kontinuerligt intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att få en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete, genomför lektionsbesök samt granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. De interna granskningarna kommer genomföras regelbundet, minst vart annat år på respektive skolenhet. Under 2014/2015 kommer samtliga enheter att granskas. 5

6 FAKTA OM DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA Drottning Blankas Gymnasieskola AB är en del av AcadeMedia, som är Sveriges största utbildningsföretag. Drottning Blankas Gymnasieskola (DBGY) erbjuder elever ett utbud av både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vi startade vår första skola 1996 i Kungsbacka och i augusti 2013 startade vi skolan i Stockholm. Därmed har DBGY totalt 11 skolor. Förutom i Kungsbacka och Stockholm finns vi i Göteborg, Borås, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, Malmö, Trollhättan, och Lund. Organisation För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av utbildningsdirektör och verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Våra utbildningar Drottning Blankas gymnasieskola erbjöd läsåret 2013/2014 totalt 12 program och inriktningar på våra 11 skolenheter. I tabellen nedan kan du se skolornas programutbud, vilket år respektive skola startade sin verksamhet samt hur många elever det finns på respektive skolenhet. Diagram 1. Utbildningar, elevantal och startår för skolenheter inom DBGY 6

7 Cirka 75 % av eleverna går på tre av våra program: Hantverksprogrammet 35%, Samhällsvetenskapsprogrammet 20% och Vård- och omsorgsprogrammet 19%. Den utbildning med klart flest elever är Hantverksprogrammet med yrkesutgång Hår- och makeupstylist där drygt 500 elever var inskrivna under läsåret 2013/2014. Under några av de nationella utbildningarna finns även profileringar. Management och Mäklare är profileringar som finns under Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi. Inom ramen för det Estetiska programmet med inriktning Bild- och formgivning erbjuder vi profilerna Stil- och trendstylist, Modedesign och Design- och inredning. Inom Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap finns profilerna Kriminologi, Internationella relationer, Beteendevetenskap, Framtidens ledare, samt Kultur och sociala medier. På Vård- och omsorgsprogrammet finns profileringar mot Räddningstjänst, Räddningstjänst och akutvård, Spa och hälsa samt Träning och hälsa. Ledord Lärarna på våra skolor arbetar aktivt för att eleven ska nå upp till sin fulla potential och för att eleven ska se hur deras eget engagemang är kopplat till deras framgångar i livet. Bakom detta förhållningssätt återfinns vår ledstjärna: Personligt engagemang för bättre resultat, vilket i vardagen innebär att: Som elev: Tar du ansvar för dina studier. Visar hänsyn till dina klasskamrater och lärare. Har ett intresse för din valda profil och utbildning. Våra lärare: Lyssnar, är lyhörda och vägleder eleven. Visar intresse i elevers utveckling och ger positiv förstärkning. Är kreativa och har höga förväntningar på alla elever. 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 2013/2014 Alla skolor inom DBGY har olika lokala förutsättningar och planeras och följs därmed också upp utifrån det. Utgångspunkten är att samtliga våra elever oavsett skola skall ha samma förutsättningar. Som huvudman har vi under läsåret 2013/2014 vidtagit vissa huvudmannagemensamma åtgärder där vi uppmärksammat aktualiteter, risker eller brister som rör alla eller de flesta av skolorna, för att stärka skolornas förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet. Dessa insatser redovisar vi i avsnittet om våra fokusområden i årets systematiska kvalitetsarbete. Ekonomisk planering och stabilitet Efter några år med negativt resultat och ett nollresultat 2011/2012 uppvisade verksamheten läsåret 2012/2013 ett positivt rörelseresultat med 5,2%. 2013/2014 var rörelseresultatet 5% vilket ger förutsättningar för att erbjuda en likvärdig utbildning på våra skolor utifrån materiella och personella resurser. Elevantalet har ökat de tre senaste läsåren, 2011/2012 hade vi 1312 elever, 2012/2013 var elevantalet 1593 och läsåret 2013/2014 uppgick elevantalet till 1764 elever. Samtliga skolor är utrustade med de speciallokaler utbildningarna de bedriver kräver. De största investeringarna ligger på stylist/frisörsalonger samt lokaler och utrustning inom spa och hälsa. Dessa lokaler håller hög standard både när det gäller användande och estetik. Särskilt stöd och elevhälsa För att säkerställa att verksamheten lever upp till de krav som ställs på skolornas arbete med särskilt stöd har vi arbetat fram rutiner och blankettstöd i en gemensam plan för arbete med särskilt stöd. Ett par gånger per läsår samlas hela elevhälsan inom Drottning Blanka där arbetssätt och rutiner diskuteras. För att också säkerställa att vi lever upp till kraven när det gäller rutiner för krishantering klagomålshantering och anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen har vi även här huvudmannagemensamma rutiner och blankettstöd. Elevinflytande Elevers inflytande på verksamheten tas tillvara på genom våra rutiner med klassråd och elevråd/elevkår. Inflytande skall vara reellt och röra såväl elevernas utbildning som arbetsmiljö och samtidigt ge dem en grund i ett demokratiskt arbetssätt. Samtliga skolor inom Drottning Blanka har klassråd och elevråd/elevkår. Vidare erbjuds elever som är delaktiga i arbetsmiljöarbetet att få utbildning i detta genom huvudmannens försorg. Värdegrundsarbete Samtliga skolor upprättar årligen ett samlat plandokument vid årsskiftet utifrån huvudmannens gemensamma rutiner och riktlinjer. Systematiskt kvalitetsarbete Sedan läsåret 2011/2012 finns en etablerad process för det systematiska kvalitetsarbetet som omfattar principer, ansvarsfördelning, tidsplan, uppföljningsprogram och strukturer, kvalitetsrapport och handlingsplan. Personal Av Drottning Blankas elva rektorer har fem en avslutat rektorsutbildning och övriga sex rektorer har en pågående rektorsutbildning. Samtliga rektorer har också varit med i AcadeMedias 8

9 ledarutvecklingsprogram som påbörjades våren 2013 och som syftade till att stärka rektorerna i sitt ledarskap och systematiska kvalitetsarbete. Utöver detta hade vi sex tvådagars rektorsmöten med rektorerna där fokus låg på erfarenhetsutbyte och genomgång av gemensamma processer. Varje år görs en uppföljning av all personals kompetens och behörighet för att kunna kartlägga behovet av fortbildning och andra strategiska beslut. Lärarbehörighet Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015 och syftar till att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra betydelsen av lärares behörighet. Innan dess finns ett antal tidsbestämda övergångsbestämmelser för anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. Kravet när det gäller lärarbehörighet och legitimation gäller dock inte för yrkeslärare. Då yrkesprogrammen utgör en stor del av vår verksamhet finns en stor andel lärare med god yrkesskicklighet men där lärarbehörigheten saknas. Det ser dessutom ganska olika ut på våra skolor gällande huruvida enhetens verksamhet domineras av yrkesprogram eller högskoleförberedande program vilket påverkar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. 9

10 FOKUSOMRÅDEN 2013/2014 Under ett antal läsår har det funnits en tydlig ambition från huvudmannen och rektorsgruppen att skapa ett gemensamt fundament för Drottning Blankas Gymnasieskola. Detta gemensamma utgår ifrån tre huvudområden; struktur, pedagogik och kultur. Fokus: Struktur Bakgrund Mot bakgrund av de 11 skolornas geografiska spridning i landet, samt att vi från huvudmannens sida under 2012/2013 identifierade att det i viss mån saknades en gemensam plattform och systematiska uppföljningar i det systematiska kvalitetsarbetet, behövde vi fokusera på att skapa en tydligare struktur för uppföljning och erfarenhetsutbyte i verksamheten. Mål Att genom implementering av rutiner och en tydlig struktur för systematiska uppföljningar och av verksamheten på såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå öka systematiken i kvalitetsarbetet. Metod Tillsammans med rektorgruppen gjorde huvudmannen en inventering av material och metoder som fanns för uppföljning på våra skolor. Utifrån detta arbetades en administrativ plattform fram, innehållande blankettstöd, rutiner och uppföljningsverktyg. Mer specifikt skapades under året gemensamma rutiner kring uppföljning av s.k. prognosbetyg, för att under läsårets gång kunna följa upp elevernas kunskapsutveckling på flera nivåer. Prognosen utgick ifrån frågeställningarna: Om eleven fortsätter ha den kunskapsutveckling jag hittills sett är det osäkert att eleven kommer nå minst betyget E i kursen. Om eleven fortsätter ha den kunskapsutveckling jag hittills sett kommer eleven nå minst betyget E i kursen. Om eleven fortsätter ha den kunskapsutveckling jag hittills sett kommer eleven nå ett högre betyg än E i kursen För att stärka elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt för att säkerställa att varje skolas rutiner för särskilt stöd levde upp till kraven i författningarna, initierades också under vårterminen ett arbete med att ta fram en gemensam elevhälsoplan. Implementering av denna påbörjades under vårterminen Uppföljning och utvärdering Arbetet med prognosbetyg syftar till att på ett tidigt stadium få en bild av den pågående kunskapsutvecklingen i relation till målen för kursen och på så sätt prioritera och resursförstärka där det behövs. De gemensamma uppföljningarna av prognosbetygen genomfördes vid två tillfällen under läsåret 2013/2014 (HT och VT) och utgjorde underlag för rektors analys av verksamheten. Vid det första prognostillfället var 16% av alla pågående kursbetyg osäkra på en måluppfyllelse om minst betyget E. Störst andel osäkra betyg vid detta mättillfälle var i Borås (23%) och 10

11 Kungsbacka (24%). Andel kursbetyg som förväntades nå ett högre betyg än E låg på 40%. Mättillfället som gjordes under VT-14 visade att andelen osäkra betyg var något lägre, 13% och nu var det Kungsbacka (21%) och Göteborg (18%) som hade störst andel osäkra betyg. En ambition från huvudmannens sida är att kommande års arbete med prognosbetyg ytterligare skall hjälpa enheten och huvudmannen att systematiskt utvärdera den pågående kunskapsutvecklingen per enhet och i dialog med varje skolas rektor upprätta handlingsplaner för högre måluppfyllelse baserat på utfall i prognosbetygen. Arbetet med att implementera den elevhälsoplan som togs fram under vårterminen påbörjades på samtliga skolor. Dock ser vi från huvudmannens sida ett behov av att under kommande läsår arbeta vidare med att varje skola inom DGBY ska känna till och arbeta utifrån de gemensamma rutiner för elevhälsans arbete som finns framtagna. Flertalet skolor inom DBGY har sedan tidigare arbetat med att regelbundet genomföra kursutvärderingar. Utöver uppföljning av prognosbetyg och implementering av elevhälsoplanen kommer huvudmannen i det fortsatta arbetet med att ta fram verksamhetsgemensamma rutiner för uppföljning och av verksamheten, tillsammans med rektorerna utarbeta gemenamma underlag för utvärdering av undervisningen. Fokus: Pedagogik Bakgrund Mot bakgrund av att det fanns en avsaknad av en gemensam strategi kring undervisningen karaktär identifierades ett behov av att stärka den pedagogiska plattformen (grundidén) på Drottning Blankas skolor. Med detta som bakgrund skulle likvärdigheten och samhörigheten mellan våra skolor stärkas i undervisande syfte. Ambitionen med detta arbete var också att öka andelen elever som nådde målen för utbildningen. Mål Det huvudsakliga målet var att öka likvärdigheten och andelen elever som når målen för utbildningen (fr.o.m. 2013/2014 uppfyllde kraven för gymnasieexamen), samt säkerställa att samtliga elever når sin fulla potential och att fler elever därmed når kunskapskraven för de högre betygen. Metod Genom återkommande möten och diskussioner har huvudmannen, tillsammans med rektorsgruppen, tagit fram en gemensam pedagogisk plattform utifrån tre huvudsakliga områden; formativt förhällningssätt, lärande organisation och internationalisering. Denna plattform, som redogörs för nedan, har sedan via rektorerna förankrats i det dagliga arbetet på våra skolor. Vår undervisning och dialog med eleverna utgick från ett formativt förhållningssätt där vi genom en kontinuerlig bedömningsprocess och feedback tydliggjorde elevens lärprocess och på ett bättre sätt främjade kunskapsutvecklingen. Genom att anpassa sin undervisning utifrån elevernas behov samt ge eleverna en bättre förståelse för vad som ska utvecklas och läras, gjordes eleverna mer delaktiga i bedömningsprocessen (genom t ex kamratbedömning) och i att ta ansvar för sin egen lärprocess. 11

12 Vår organisation skulle också vara en lärande organisation med en gemensam strävan av att både som individer och tillsammans i grupp ständigt vara lärande och utvecklas. Att vara en lärande organisation innebär att vi ständigt ska reflektera och förbättra vår verksamhet genom att följa upp, utvärdera, dela med sig av kunskaper och erfarenheter samt fundera över hur vi kan lösa våra uppgifter på ett bättre sätt. På så vis kan vi utifrån nya perspektiv hitta nya idéer och lösningar på de utmaningar vi ställs inför. Genom att följa upp, utvärdera det vi gör och pröva på nytt är vår ambition att ständigt förändras utan att förlora vår identitet. Ytterligare en viktig pedagogisk grundidé är internationalisering, vilket för Drottning Blankas Gymnasieskolor innebär att fördjupa våra och elevernas kunskaper i olika ämnen och frågor genom ett internationellt perspektiv. Utgångspunkten är att stärka elevers och lärares förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkors och värderingar. Uppföljning och utvärdering Majoriteten av skolorna har under året implementerat och startat arbetat med vår pedagogiska plattform. Vi har haft gemensam fortbildning inom området formativ bedömning och flertalet av våra enheter har idag ett fungerande formativt förhållningssätt och är i handling en lärande organisation enligt beskrivning ovan. På alla orter finns idag någon form av internationellt samarbete, antingen i form av utlandsprojekt (resor) eller att elever gör APL utomlands. Alla förändringar tar dock tid och vår analys av detta arbete är att vi fortsatt har behov av fortbildning och gemensam utveckling. Våra kunskapsresultat för innevarande läsår visar att vår genomsnittliga betygspoäng ökar, men att andelen elever som läsåret 2012/2013 erhöll ett behörigt slutbetyg var högre än andelen elever som i år uppfyllde kraven för en gymnasieexamen. Lägg till detta att variationen mellan skolorna avseende måluppfyllelse och genomsnittlig betygspoäng är stor, kan vi konstatera att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov på våra enheter innan vi når målet med vår pedagogiska plattform, dvs likvärdighet och högre måluppfyllelse. Framförallt är det skolor som lyckats i arbetet med att vara en lärande organisation som har goda resultat. Exempel på detta är skolorna i Borås och Falkenberg. Fokus: Kultur Bakgrund Med samma bakgrund som i vårt fokus på struktur och pedagogik har en gemensam kultur varit ett prioriterat område under föregående läsår. Våra elevundersökningar (NKI) och intervjuer som gjorts från huvudmannen med skolornas elevråd visar att det finns en grundtrygghet på våra skolor och en gemensam känsla av vad som kännetecknar en Drottning Blanka skola. För att stadfästa detta och fortsatt utveckla en gemensam skolkultur, påbörjades det under läsåret ett arbete med detta som fokus. Mål Lika viktigt som att ha gemensamma strukturer och en pedagogisk grundidé är att det skall finnas en positiv kultur som genomsyrar våra skolor. Under två år har vi tillsammans med all personal inom DBGY och med hjälp av externa konsulter arbetat fram en gemensam ledstjärna som skall hjälpa oss att lyckas med vårt uppdrag. Metod Utifrån det som kännetecknar Drottning Blankas Gymnasieskolor har en Ledstjärna diskuterats fram. Syftet med vår ledstjärna Personligt engagemang för bättre resultat är att beskriva vad vi 12

13 skall sträva efter varje dag nämligen att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential och få uppleva hur vårt egna engagemang är kopplat till våra framgångar i livet. Uppföljning och utvärdering De utvärderingar som gjorts genom skolbesök visar på att det finns en tydlig gemensam kultur på våra skolor som utgår från det personliga engagemanget hos såväl personal som elever. På våra skolor blir eleverna sedda av personalen och accepterade bland kamrater för den de är. Det finns en stark kultur av acceptans och engagemang för såväl individer som skolan i helhet. 13

14 SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS RESULTAT 2013/2014 Funktionell kvalitet I juni sammanställs samtliga betygsresultat av huvudman och skickas ut till skolorna som underlag för rektors och personalens analys. Nedan kan du läsa huvudmannens kommentarer och analyser av resultaten för 2013/2014. Kommentarer till resultatuppföljning inom den nya gymnasieskolan (GY11) Eleverna som tog studenten 2014 är de första eleverna som tagit examen från utbildningar inom den nya gymnasieskolan som infördes höstterminen 2011(GY11). Jämfört med målet för den gamla gymnasieskolan, som för samtliga program var att få ett slutbetyg med grundläggande behörighet till vidare studier, är kraven som ska uppnås nu olika beroende på om eleven går ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Utöver förändringarna i krav och innehåll i den nya gymnasieskolan, har också en ny betygsskala införts med fler betygssteg (F- A). Med anledning av detta görs inga jämförelser med föregående läsår. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkända betyg på kurser om minst 400 poäng inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andel elever med gymnasieexamen Av samtliga avgångselever 2013/2014 uppnådde 75% kraven för gymnasieexamen, vilket inte är att betrakta som tillfredställande. Då det är första året som eleverna från den nya gymnasieskolan (GY11) tar examen, finns vid tillfället då denna rapport skrivs inget rikssnitt att jämföra mot. Sett till de olika skolornas resultat kan vi dock konstatera att andelen elever med gymnasieexamen varierar stort, där Kungsbacka har lägst andel elever med gymnasieexamen (57%) medan resultaten för skolan i Falkenberg var 100% (se resultatbilaga diagram 1). Fördelat mellan yrkesprogram och högskoleföreberedande program kan vi på övergripande nivå se att andelen elever som når upp till kraven för yrkesexamen (72%) är lägre än andelen elever som uppnår kraven för gymnasieexamen på högskoleförberedande program (81%) (se resultatbilaga diagram 4). Vi ser även här stora variationer i andelen elever som når kraven för yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen mellan de olika skolenheterna, men kanske i synnerhet inom samma skolenhet. Skillnaderna mellan andelen utfärdade gymnasieexamen på yrkesprogram och högskoleförberedande program är störst i Kungsbacka (46% respektive 89%), men samma förhållande gäller även för skolorna i Helsingborg, Halmstad och Göteborg (se resultatbilaga diagram 4). 14

15 Även skolorna i Borås och Trollhättan visar skillnader mellan andelen elever som når kraven för yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen. Dock är det på dessa enheter en större andel elever som når kraven för en yrkesexamen än för en högskoleförberedande examen (se resultatbilaga diagram 4) Då en yrkesexamen inte per definition ger grundläggande behörighet till högskola och universitet erbjuds samtliga elever möjligheten att genom individuella val och/eller utökat program läsa till kurserna engelska 6, svenska 2 och svenska 3. Andelen elever på yrkesprogram som valt att läsa till sin högskolebehörighet inom ramen för sitt yrkesprogram och därmed uppnått kraven för yrkesexamen som ger behörighet till vidare studier på högskola och universitet uppgick läsåret 2013/2014 till 42%. Störst andel elever med högskolebehörighet efter yrkesprogram hade skolan i Varberg (67%) och Borås (50%), medan det i Kungsbacka och Trollhättan endast var 4% respektive 21% (se resultatbilaga diagram 5). En analys gjord på huvudmannanivå visar att det är bristande måluppfyllelse i matematik, svenska 2 och gymnasiearbetet som främst utgör anledningen till att eleverna inte når sin gymnasieexamen. En åtgärd till kommande läsår är att vi kommer att utveckla arbetet med prognosbetyg (Early Warning System) där vi kontinuerligt under läsåret kommer följa elevernas förväntade betygsutveckling för att på så sätt kunna prioritera och omfördela resurser i syfte till högre måluppfyllelse. Ett arbete har också påbörjats med att via mentorer och SYV tydligare kommunicera innebörden av gymnasieexamen till våra elever samt att kontinuerligt följa upp hur många elever som ligger inom riskzonen för att inte nå kraven för en gymnasieexamen. Genomsnittlig betygspoäng När det gäller den genomsnittliga betygspoängen avser denna de elever som nått kraven för gymnasieexamen. Betygen för de elever som efter avslutade studier inte uppnådde kraven för gymnasieexamen (och som istället fick ett studiebevis), är således inte inräknade. Även här saknas dock rikssnitt att jämföra mot. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga de av Drottning Blankas elever som uppnådde kraven för gymnasieexamen uppgick 2013/2014 till 14,6. Variationer mellan skolorna finns, även om skillnaderna inte är lika påtagliga som för andelen elever med gymnasieexamen. Högst genomsnittlig betygspoäng har skolorna i Lund (15,5), Helsingborg (15,4), Kungsbacka (15,2) och Borås (15,1), medan skolorna i Falkenberg, Trollhättan och Varberg ligger något lägre (se resultatbilaga diagram 6). Fördelat per nationellt program kan vi se att de elever som når de högsta betygen är de på det naturvetenskaliga programmet (16,2), medan betygspoängen för eleverna på hantverksprogrammet ligger lägst på 13,5 (se resultatbilaga diagram 7). Sett till den genomsnittliga betygspoängen är årets resultat ett av de högsta som DBGY haft under de senaste 10 åren. Dock är siffrorna inte direkt jämförbara med tidigare år, dels för betygsskalan för årets avgångselever är en annan, dels för att den genomsnittliga betygspoängen endast omfattar de elever som uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Då andelen elever som inte uppfyllt gymnasieexamen uppgår till hela 25% (se resultatbilaga diagram 1), säger den genomsnittliga betygspoängen ingenting om de elever som lämnat skolan med ett studiebevis. Därutöver är variationen i den genomsnittliga betygspoängen mellan orterna stor, och med tanke på att vi har likande program på samtliga orter borde samstämmigheten mellan våra betygspoäng vara större. På programnivå är det anmärkningsvärt att Hotell- och turismprogrammet ligger så pass långt efter övriga program när det gäller betygspoäng. 15

16 Vid en jämförelse mellan andel elever med gymnasieexamen och skolornas genomsnittliga betygspoäng kan vi konstatera att det finns stora variationer mellan några av våra orter. I Kungsbacka till exempel når enbart 57% av eleverna en gymnasieexamen men samtidigt har man ett högt betygssnitt på 15,2 medan situationen i Falkenberg är den omvända där 100% av alla elever når en gymnasieexamen medan betygssnittet 13,6 är lägst inom hela Drottning Blanka. Vid en analys av betygsresultaten i Kungsbacka visar det sig att det främst är betyget i matematik som gör att eleverna inte når upp till kraven för en gymnasieexamen vilket måste föranleda ett annat arbetssätt och en annan resursfördelning till nästkommande läsår. Liknande analyser behöver göras på respektive ort. Andel minst godkända betyg (E) Andelen elever med examensbevis eller genomsnittlig betygspoäng som redovisas ovan säger emellertid inget om måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år. Därför sammanställer vi i vår uppföljning även uppgifter om alla satta betyg under året. Resultatet visar att av det totala antalet betyg som sattes under 2013/2014, uppgick andelen minst godkända (E-A) till 86% (se resultatbilaga diagram 8). Sett till de olika skolornas resultat varierar resultaten där Trollhättan (93%) och Lund (90%) har högst andel minst godkända betyg, medan andelen godkända betyg var lägst i Halmstad (82%) och Stockholm (83%). Andelen underkända betyg (F) vid tiden för sammanställningen uppgick till 14% vilket gör att det utöver arbetet med att stärka måluppfyllelsen, behöver finnas en beredskap på skolorna för att arbeta med prövningar. Ett annat fokusområde under kommande läsår är att stimulera elever som ligger på betygsstegen E och D till att vilja nå kunskapskraven för de högre betygen. Andel minst godkända betyg (E) i behörighetsgivande ämnen Sett till andelen minst godkända betyg i de kurser som är direkt kopplade till kraven för en gymnasieexamen ser vi att mellan 84-87% av eleverna når minst betyget godkänt i kurserna i svenska (1-3) och engelska (5-6), medan det i matematikkurserna är en något lägre andel (67-74%) (se resultatbilaga diagram 9) DBGY har under läsåret 2013/2014 deltagit i Skolverkets matematiklyft. Effekten av deltagandet i matematiklyftet har dock inte fått en sådan effekt att måluppfyllelsen i matematik nått önskvärd nivå. För att framöver stärka arbetet med ökad måluppfyllelse i behörighetsgivande ämnen kommer elevhälsoteamet med specialpedagogen i främsta rummet att arbeta nära lärarna i matematik, svenska och engelska. Vi kommer genom våra prognosbetyg på ett tidigt stadium kunna följa den pågående kunskapsutvecklingen i nämnda kurser och i tid kunna göra omprioriteringar och resursförstärkningar. Betygsfördelning Av samtliga satta betyg under läsåret 2013/2014 kan vi se att andelen icke godkända betyg (F) uppgick till 12,4% och att 1,7% av eleverna inte fick något betyg (S). Andelen E utgör 27%, medan 43% av samtliga satta betyg utgjordes av de högsta betygen C-A (se resultatbilagadiagram 10). Att jobba mot att stimulera elever till att nå kunskapskraven för de högre betygen är centralt och något vi kommer att behöva arbeta vidare med under kommande läsår. 16

17 Instrumentell kvalitet Överensstämmelse nationella kursprov och kursbetyg Likvärdig betygssättning är viktigt för elevers rättssäkerhet och för att elever skall ges samma möjligheter att gå vidare till högre studier efter gymnasietiden. Varje år görs jämförelser mellan resultaten på de nationella provresultaten och de kursbetyg som sätts i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolverket redovisar årligen(normalt i december) dessa jämförelser för föregående läsår via statistikdatabasen SIRIS. Inom DBGY lyfter vi då dessa jämförelsesiffror på respektive skolenhet för diskussioner. I det årsarbetshjul som vi följer ligger detta i december i samband med att resultaten från SIRIS presenteras. Det är inte enbart jämförelsen mellan resultaten på de nationella proven och kursbetygen som lyfts utan fokus ligger på likvärdig betygssättning. Överensstämmelsen mellan nationella proven och kursbetyg visar att 15-18% av eleverna i engelska får ett lägre betyg i kursen än på det nationella provet vilket är anmärkningsvärt hög avvikelse. I matematik är det drygt 30% av eleverna som får ett högre betyg i matematik än vad de presterar på det nationella provet. Sett till snittet i riket ligger detta på jämförbara nivåer. I svenska är det framförallt kursen svenska 1 som har den största differensen mellan kursbetyg och nationella provbetyg. Här är det hela 64% som får högre betyg i kursen än på det nationella provet vilket, även sett till riket, är en stor avvikelse. För att säkerställa en likvärdig bedömning på våra skolor, kommer vi under nästa läsår sätta in insatser för att ge lärare möjlighet att diskutera undervisningsmetoder kopplade till likvärdig bedömning och betygsättning. Huvudmannen för DBGY kommer också, tillsammans med andra verksamheter inom AcadeMedia, att delta ett större sambedömningsprojekt kopplat till och i direkt anslutning till genomförandet av de nationella proven Lärarbehörighet Lägst andel behöriga lärare har vi på våra enheter i Trollhättan (33%) och Borås (32%) (se resultatbilaga diagram 12). Den främsta anledningen till det är att verksamheterna domineras av yrkesprogram. På merparten av skolorna ökar andelen lärare med högskoleexamen. För att säkerställa hög kvalitet och ständigt arbeta för att göra våra skolor ännu bättre, är en hundraprocentig lärarbehörighet på samtliga skolor en självklar målsättning inom icke yrkeskurser. Rektor på varje skola är ansvarig för att kartlägga lärarbehörigheten på skolan och tillsammans med dem som saknar behörighet, upprätta en plan för att bli det. Likaså ansvarar rektor för att alla nya anställningar av lärare utgörs av legitimerade lärare, undantaget är anställningar av yrkeslärare där inga sökanden av legitimerad lärare finns. Vår lärarbehörighet har under de senaste åren ökat genom att vi systematiskt arbetat för att våra yrkeslärare skall bli behöriga. En utmaning är dock att några av dessa sedan gått vidare till andra yrkesval vilket gjort att vi fått börja om processen på några orter. Vid rekrytering är behörighet en given parameter och på våra skolor som ligger i större städer har vi kunnat få fler sökande med behörighet. Helsingborg, Lund och Göteborg är exempel på skolor där vi kunnat öka vår behörighet genom rekrytering. Interna granskningar Under läsåret 2013/2014 genomfördes interna granskningar på 4 av våra 11 skolor. De områden vi uppmärksammade som återkommande i anmärkningsprotokollen var främst 17

18 kopplade till rutiner kring rutiner för elevhälsans arbete, det målinriktade arbetet mot kränkande behandling, elever och personals delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet, samt formella beslut kring vilka kurser eller delar av kurser som ska ingå i det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). När det gäller rutiner för elevhälsans arbete identifierades två utvecklingsområden; rutiner kring särskilt stöd samt elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Med anledning av detta, arbetades redan under vårterminen 2014 en elevhälsoplan fram, och elevhälsan från våra skolor samlades för att berätta om och utvärdera sitt arbete utifrån elevhälsoplanen. Vi kan se att ett par av skolorna kommit en bra bit på väg i detta arbete, men kommer från huvudmannens sida att under nästa läsår fortsätta med implementeringen elevhälsoplanen, samt följa upp att arbetet tar en önskad riktning på samtliga enheter inom Drottning Blankas Gymnasieskola. Uppföljningen kommer dels att ske genom de interna granskningar som genomförs under 2014/2015, dels genom verksamhetsbesök. När det gäller det målinriktade arbetet mot kränkande behandling kunde vi under våra interna granskningar se att planen mot kränkande behandling snarare reviderades årligen än upprättades årligen. Kopplingarna mellan de morverkande och främjande insatser som skrevs fram i planen, saknade i flera fall en tydlig koppling till en kartläggning/riskanalys gjord på skolan, vilket gjorde att vi identifierade brister i det målinriktade arbetet. Vid granskningar av skolornas rutiner kring APL framkom att det saknades formella beslut fattade av rektor gällande vilka kurser eller delar av kurser som skulle ingå i elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Slutligen identifierade vi under våra interna granskningar att vi behöver stärka såväl elevernas som personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet ute på skolorna. Ändamålsenlig kvalitet I undersökningen gällande ändamålsenlig kvalitet har elever som gick ur skolan 2011 tillfrågats vad eleverna gör idag, vilken nytta de haft av sin studietid på DBGY och vad de tyckte om sin gymnasieskola. De skolor som hade avgångselever 2011 var Falkenberg, Halmstad, Kungsbacka och Varberg varför de skolorna är representerade i undersökningen (se resultatbilaga diagram 13-14). Resultatet av undersökningen visar att majoriteten (70%) av eleverna som slutat våra skolor ganska nöjda eller mycket nöjda med sin gymnasieskola som helhet (se resultatbilagadiagram 13). Däremot utmärker sig Varbergsskolan, där de tidigare eleverna är extremt nöjda med sin skola. Det förefaller som om eleverna som går på DBGY förbereds väl för livet efter gymnasiestudierna och att de är nöjda med sin skola. Vi kan av undersökningen också se att majoriteten (84%) av våra tidigare elever arbetar eller studerar på högskola eller universitet (se resultatbilaga- diagram 14) vilket är i linje med vår ambition om att skapa förutsättningar för våra elever att nå sina framtida mål. 18

19 Upplevd kvalitet Elevenkät Årligen mäter vi i februari upplevd kvalitet där eleverna anonymt besvarar en enkät. Av resultaten kan vi bland annat få indikationer på den övergripande nöjdheten hos eleverna (NKI), i vilken utsträckning eleverna rekommenderar skolan och utbildningen samt Trivselgrad. I enkäten besvarar eleverna samtliga frågor på en 10-gradig skala och för att det skall räknas som om de är nöjda, rekommenderar skolan eller att de trivs krävs minst att eleverna angivit siffran 7 som svarsalternativ. Både elevernas nöjdhet (66) med sin utbildning och benägenhet att rekommendera sin skola (73) har ökat jämfört med 2013 vilket är positivt. Vi strävar dock att nå högre, inte minst när det gäller NKI. Trivselgraden (79) ligger kvar på samma nivå som föregående år (se resultatbilaga diagram 15) och kan ses som ett relativt gott resultat. Dock är trivseln ett mått som återspeglar det arbetsklimat som finns på skolan varför vi har strävar efter att 100% av eleverna skall trivas. Rekommendationsgraden bland våra elever har ökat från 68 till 73 (se resultatbilaga diagram 16), vilket är ett mått på att vi under året fokuserat på att få väl fungerande och trygga skolenheter. NKI har också ökat från 64 till 66 vilket är en utveckling i rätt riktning (se resultatbilaga diagram 17). Malmö är den enskilda enhet som under året haft stora utmaningar med skollokalerna vilket tydligt visar sig i deras sjunkande resultat (se resultatbilaga diagram 18). Till läsåret 2014/2015 är skolans nya lokaler klara vilket sannolikt kommer öka elevernas positiva upplevelse av sin studiemiljö och trivsel. Ett viktigt värde som vi mäter i enkäten är trygghet. Frågan som ställs i undersökningen är Jag känner mig trygg i skolan. Resultatet är en viktig indikator på vårt arbete med att skapa en lärmiljö där elever är trygga och där trakasserier eller kränkningar inte förekommer. Trygghetsindex ligger kvar på föregående års 89 (ser resultatbilaga diagram 19) vilket sett till andra gymnasieverksamheter inom AcadeMedia är ett bra resultat. Målet är dock självfallet att samtliga elever skall känna sig trygga på våra skolor, vilket vi jobbar vidare med från huvudman och på enhetsnivå. På flertalet av skolorna är utvecklingen densamma som för DBGY totalt, dvs att nöjdheten under 2013/2014 är något högre än föregående läsår. I Malmö är dock utvecklingen signifikant det omvända vilket har sin främsta förklaring i att vi inte fick flytta in i våra nya skollokaler under året som annars var planerat. I övrigt är variationen mellan skolorna är ganska stor (se resultatbilaga diagram 18). Några av våra mindre skolor som Stockholm och Trollhättan visar hög nöjdhet. Dock är även Borås liten till sin storlek, och där ligger nöjdheten under snittet för DBGY. Varberg, som är en av våra större skolor, ligger klart över genomsnittet (76). Variationerna när det gäller elevernas nöjdhet förklaras därmed inte av skolans storlek, utan andra faktorer som är specifika för enheten, något vi kommer att jobba vidare med utifrån varje enhets behov. I enkäten återfinns också olika frågor som behandlar respekt, trygghet, arbetsro, samt i vilken utsträckning hänsyn tas till elevernas synpunkter. Elevernas svar på dessa frågor ger ett index för hur de upplever sin Studiemiljö. 19

20 Vid årets genomförande var det samlade indexet för studiemiljö 74, d.v.s detsamma som föregående år (se resultatbilaga diagram 20). Merparten av orterna ökar eller har ett oförändrat studiemiljöindex. Skolan i Malmö där elevantalet är näst störst, går indexet ner från 71 till 62, vilket också är förklaringen till att studiemiljöindex för DBGY totalt inte ökar. Vi tycker oss se ett samband mellan ett högt studiemiljöindex och nöjda elever, vilket enheterna i Borås och Malmö är exempel på (se resultatbilaga diagram 21). Medarbetarenkät I samband med undersökningen av elevernas upplevda kvalitet genomförs även en medarbetarundersökning. Motsvarande elevernas nöjdhetsindex (NKI) finns ett index för medarbetarnas nöjdhet (NMI). NMI ökade kraftigt från 2011/2012 till 2012/2013 vilket var väntat då under läsåret 2011/2012 var lite turbulent där det bland annat fanns behov av översyn av verksamhetens ekonomi, något som påverkade personalens upplevelse negativt. Inför läsåret 2012/2013 hade situationen stabiliserats. Detta innebar att förutsättningarna inför detta läsår låg fast och gav lugn till verksamheten, vilket troligen bidragit till att medarbetarnöjdheten ökade under föregående år. Resultaten för 2013/2014 visar dock på en minskad nöjdhet hos medarbetarna (se resultatbilaga diagram 22). En förklaring till detta är att ett nytt arbetstidsavtal jobbats fram vilket inneburit att personal tidvis upplevt att arbetsgivaren önskat försämra förutsättningarna för de anställda. Arbetstidsavtalet är nu förankrat i våra verksamheter, varpå det finns en stor förhoppning om att medarbetarnöjdheten (NMI) ökar under det kommande läsåret. 20

21 FORTSATT ARBETE MOT ÖKAD KVALITET Sett till resultaten för läsåret 2013/2014 och de analyser som gjorts, kan vi från huvudmannens sida konstatera att det finns stora variationer mellan skolorna när det gäller i hur hög grad eleverna når målen för utbildningen. Även om vi under året påbörjade ett arbete med fokus på att ta fram gemensamma blankettstöd, rutiner och uppföljningsverktyg, samt en gemensam pedagogisk grundidé för våra skolor, behöver vi som huvudman under kommande år ytterligare förstärka arbetet med att på ett systematiskt sätt följa upp resultatutvecklingen ute på våra skolor. Funktionell kvalitet Betygsprognoser och EWS I syfte att tidigt få indikationer kring elevernas kunskapsutveckling och i hur hög grad eleverna bedöms nå målen för utbildningen kommer skolorna under kommande läsår att fortlöpande sätta betygsprognoser, som sedan på aggregerad nivå analyseras av huvudmannen. Resultatet av prognoserna kommer också att analyseras på ortsnivå och ligga till grund för resursfördelning eller andra insatser som under året kan komma att bli aktuella för att säkerställa att eleverna i högre grad når målen för utbildningen. Ökat fokus på andelen elever som uppnår kraven för gymnasieexamen på yrkesprogram Genom regelbundna mentorssamtal och SYV-information kommer skolan och huvudmannen under läsår 2014/2015 systematiskt följa upp hur varje elev ligger till i relation till sina möjligheter att få en gymnasieexamen. Genom regelbundna mentorssamtal utifrån en gemensam mall kommer eleven att fortlöpande få feedback på hur eleven ligger till. Kurser med risk för låg måluppfyllelse kommer att följas nära av skolans rektor för analys och lämpliga åtgärder under pågående läsår. Stimulerande undervisning Som en del i att öka måluppfyllelsen behöver vi arbeta med att fler elever ska uppleva att undervisningen ger lust att lära. Under kommande läsår blir därför ett viktigt fokus att se till att samtliga skolor påbörjar (eller fortsätter att utveckla) ett arbete med kollegialt lärande i syfte att fler elever skall uppleva att undervisningen är lustfylld och stimulerande. Erbjudande av prövningar Då vi utifrån årets resultat ser att 14% av de satta betygen är icke godkända, kommer huvudmannen, som ett led i att öka andelen elever som når kraven för en gymnasieexamen, säkerställa att det på skolorna finns en god beredskap för att erbjuda och genomföra prövningar för att komma tillrätta med de elever som ännu inte nått kunskapskraven för minst E. 21

22 Instrumentell kvalitet Fortsatt implementering av ny elevhälsoplan Mot bakgrund av att det under de interna granskningar som genomfördes under läsåret 2013/2014 framkom att elevhälsans rutiner i arbetet med särskilt stöd behövde säkerställas, samt att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behövde utvecklas, togs under våren en elevhälsoplan fram. Under kommande läsår kommer arbetet med att implementera denna plan på samtliga skolor, samt säkerställa att elevhälsan arbetar på ett sätt som är förenligt med skolans författningar, utgöra ett viktigt område för huvudmannen. Vi behöver bli skickligare på att upptäcka, utreda och åtgärda på ett tidigare stadium. Stärka det målinriktade arbetet mot kränkande behandling Mot bakgrund av att det under de interna granskningar som genomfördes under läsåret 2013/2014 framkom att det fanns brister i det målinriktade arbetet för att motverka och förebygga kränkande, kommer huvudmannen under nästa läsår att behöva säkerställa att samtliga planer mot kränkande behandling upprättas enligt författningarnas kvar, samt att de åtgärder som planeras är tydligt kopplade till kartläggningar och riskanalyser på den lokala enheten. Elevernas och personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet Under de interna granskningarna, samt av de verksamhetsbesök som gjorts löpande under året har huvudmannen identifierat ett utvecklingsområde när det gäller elevernas och personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Att se till att rektor, på ett mer systematiskt sätt involverar såväl elever som personal i de uppföljningar, utvärderingar och analyser som görs av verksamhetens arbete under året, blir därför ett viktigt fokus under kommande läsår. Likvärdig bedömning Mot bakgrund av att överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg är relativt låg, framför allt i matematik och svenska 1, kommer huvudmannen under kommande läsår att behöva säkerställa en mer likvärdig bedömning på våra skolor. Dels kommer man inom DBGY att ordna möjligheter för lärare att diskutera bedömning och undervisningsmetoder, dels kommer man delta i ett större sambedömningsprojekt för de nationella proven tillsammans med andra verksamheter inom AcadeMedia. Upplevd kvalitet Sett till den upplevda kvaliteten är målet att under kommande läsår öka nöjdheten bland såväl våra elever som bland våra medarbetare. Det är vår övertygelse att, vi utifrån ovanstående beskrivna utvecklingsområden kommer att nå dit. 22

23 Funktionell kvalitet Diagram 1: Andel elever med gymnasieexamen 2013/2014 (Yrkesprogram och studieförberedande program) 100% 92% 100% 88% 90% 83% 80% 74% 75% 60% 65% 63% 65% 57% 40% 20% 0% 1

24 Diagram 2: Andel elever med gymnasieexamen 2013/2014 (högskoleförberedande program) 100% 80% 83% 100% 70% 74% 90% 89% 100% 82% 83% 100% 81% 60% 40% 20% 0% Diagram 3: Andel elever med gymnasieexamen 2013/2014 (Yrkesprogram) 100% 96% 100% 93% 80% 77% 70% 83% 72% 60% 50% 50% 59% 46% 40% 20% 0% 2

25 Diagram 4: Andel elever med gymnasieexamen 2013/2014 (Yrkesprogram jmf högskoleförberedande program) 100% 80% 60% 96% 100% 100% 100% 100% 93% 90% 89% 83% 82% 83% 83% 81% 77% 74% 70% 70% 72% 59% 50% 50% 46% 40% 20% 0% Yrkesprogram Högskoleförberedande program Diagram 5: Andel elever med högskolebehörighet på yrkesprogram 2013/ % 80% 67% 60% 40% 50% 36% 40% 40% 37% 39% 49% 42% 20% 21% 0% 4% 3

26 Diagram 6: Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen 2013/2014 (skolnivå) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,1 13,6 14,6 14,6 15,4 15,2 15,5 14,8 13,9 13,9 14,6 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 - Diagram 7: Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen 2013/2014 (programnivå) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 14,2 14,5 14,9 15,4 16,2 13,5 14,6 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 - HV VO/OP SH ES EK NV HT DBGY 4

27 Diagram 8: Andel (%) minst godkända betyg (E-A) 2013/ % 80% 84% 85% 85% 82% 85% 85% 90% 87% 83% 93% 89% 86% 60% 40% 20% 0% Diagram 9: Andel (%) minst godkända betyg (E-A) 2013/2014 (Direkt behörighetsgivande ämnen för gymnasieexamen) 100% 87% 86% 86% 84% 87% 80% 74% 72% 67% 60% 40% 20% 0% 5

28 Diagram 10: Betygsfördelning 2013/2014 (DBGY Totalt) 9,5% 12,5% 20,7% 16,2% 27,0% Summa av % A Summa av % B Summa av % C Summa av % D Summa av % E Summa av % F Summa av % S 12,4% 1,7% 2013/2014 Instrumentell kvalitet 6

29 Tabell 11: Likvärdig bedömning 2013/2014 (överensstämmelse NP-betyg och kursbetyg) DBGY Totalt 2013/2014 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska 5 18,4% 67,3% 14,3% Engelska 6 15,2% 65,3% 19,6% Matematik 1b 2,1% 65,4% 32,5% Matematik 2a 1,9% 66,7% 31,5% Matematik 2b 0,6% 50,6% 48,8% Svenska 1 7,1% 28,6% 64,3% Svenska 3 4,2% 58,4% 37,3% Diagram 12: Lärarbehörighet 2013/ % 80% 60% 40% 39% 32% 46% 56% 66% 63% 72% 63% 46% 71% 44% 51% 67% 68% 67% 63% 33% 75% 73% 20% 20% 0% 7

30 Ändamålsenlig kvalitet Diagram 13: Ändamålsenlig kvalitet (avgångselever 2011) Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Falkenberg Falkenberg Halmstad Kungsbacka Kungsbacka Varberg Varberg Total Total % 50% 100% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd/missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd 8