Kvalitets- rapport Plusgymnasiet AB

Transkript

1 Plusgymnasiet AB

2 Innehåll Inledning Om Plusgymnasiet...5 VERKSAMHETEN...7 ORGANISATION Förutsättningar...9 EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET...9 SÄRSKILT STÖD OCH ELEVHÄLSA...9 ELEVINFLYTANDE...10 VÄRDEGRUNDSARBETE...10 ELEVER...10 PERSONAL...10 LÄRARBEHÖRIGHET Systematiskt kvalitetsarbete inom Plusgymnasiet...13 METODER OCH UPPFÖLJNING...13 AcadeMediamodellen...14 KVALITETSÅRET...15 INTERNA GRANSKNINGAR Fokusområden för läsåret 2013/ NY ARBETSTIDSMODELL...16 ÖKADE KUNSKAPSRESULTAT MED FOKUS PÅ BETYGET F...16 OLOVLIG FRÅNVARO...17 STÄRKA ENHETER MED EXTRA BEHOV Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ UPPFÖLJNING AV FOKUSOMRÅDE 2013/ Funktionell kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Upplevd kvalitet Samlad bedömning av måluppfyllelsen 2013/ Målbild & fokusområden för 2014/ MÅLBILD juni FOKUSOMRÅDEN 2014/ Inledning Plusgymnasiets kvalitetsarbete är systematiskt och syftar till att kontinuerligt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem förutsättningar för vidare studier eller att ta klivet ut i arbetslivet. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagts till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/ examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Huvudmannen och våra skolenheter följer en struktur och ett flöde över året i det systematiska kvalitetsarbetet. I Kvalitetsrapporten som sammanställs efter ett läsår dokumenterar både skolorna och huvudmannen läsårets kvalitetsarbete. Flödet för det systematiska kvalitetsarbetet inom Plusgymnasiet beskrivs i Kvalitetsåret som följer i årshjulet på nästa sida: 2 3

3 1. Om Plusgymnasiet Ordningsregler i samverkan med elever klara Ind. Studieplaner Introelever upprättas Nationella prov/slutbetyg Analys och ev åtgärder Utvärdering Introelever Utvecklingssamtal Oktober September Handlingsplaner implementerade 2 Elevprognos 1 November 4 Augusti Kvalitetsrapport Plan mot kränkande behandling/ Likabehandlingsplan klar December 2 Juli 4 4 Januari Juni Analys av kunskapsresultat Mätning NKI/NMI Februari 2 Maj April Elevprognos 2 Mars Resultat NKI/NMI Utvecklingssamtal Analys av NKI/NMI med HP klar. Fokus värdegrundsresultat! Ind. Studieplaner Introelever utvärderas Inrapportering till UHR & hemkommun Plusgymnasiet AB är en del av AcadeMedia, som är Nordens största utbildningsföretag. Plusgymnasiet erbjuder elever ett utbud av både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vi startade våra första skolor 2008 i Uddevalla och Göteborg. Läsåret 2013/2014 fanns totalt 15 skolor i landet. Plusgymnasiet skolor leddes 2013/2014 av två verksamhetschefer, Lotta Krus och Peter Heddelin. Som ansvarig utbildningsdirektör för Plusgymnasiet AB återfanns Joel Hegardt. Utöver ovanstående finns det stödjande funktioner inom kvalitet, ekonomi, IT, marknad och fastighet som är anställda av Plusgymnasiet. Utmärkande för Plusgymnasiet är att det är en skola som har ett tydligt koncept som går under benämningen Plusmodellen. Vår gemensamma ledstjärna är: Plusgymnasiet ger mer. Vi arbetar för att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential. Ledstjärnan berättar vart vi är på väg och Plusmodellen förklarar hur vi skall nå dit. Som staket längs med vägen arbetar samtliga elever och medarbetare på våra skolor efter gemensamma värderingar som vi ständigt processar och återkommer till i vardagen: Jag bryr mig Ömsesidig respekt Tydlighet Plusmodellen grundar sig i en elev- och kunskapssyn som tar fasta på människors naturliga sökande efter kunskap och sammanhang. Vi strävar i våra utbildningar efter att bejaka elevers och lärares naturliga drivkrafter till lärande och kreativitet genom bland annat autentiska lärsituationer, ämnes- och programövergripande projekt och publika event. Utbildningen ska kännetecknas av våra gemensamma pedagogiska ledord: Driva, utmana, våga, testa, skapa och dela. Dessa utgår från de egenskaper eleverna behöver träna och utveckla, för att i framtiden bli anställningsbara; utifrån EU:s åtta nyckelkompetenser samt 21st century skills. Vi ser vinster i att anlägga ett holistiskt perspektiv, både när vi planerar våra utbildningar och när vi vägleder våra elever. Innehållet i utbildningen får större mening och blir mer angeläget om vi hela tiden månar om hur allting hänger samman och vilken betydelse och funktion det aktuella innehållet har för eleven i praktiken. På samma sätt behöver vi se hela eleven för att tillsammans kunna se hur vi ska ta oss framåt i lärprocessen. Därför jobbar vi med ett nära mentorskap präglat av ett coachande och lösningsfokuserat förhållningssätt som hjälper våra elever att nå sina mål, både vad gäller kunskapsinhämtning och personlig utveckling. 4 5

4 På Plusgymnasiet ser vi att lärande och socialt samspel alltid sker i en kontext och att det omkringliggande samhället ständigt ställer krav på skolan att utvecklas och ingå i nya sammanhang och anamma nya arbetsformer. Våra elever behöver en skola där de kan utforska vad det innebär att vara en del av ett nätverkssamhälle med stort informationsflöde, snabb förändringstakt och stor individuell frihet. De kompetenser som de behöver för att uppnå sina mål i den kontexten är de vi behöver hjälpa dem att utveckla i våra verksamheter. Därför arbetar våra skolor med digitala verktyg och entreprenöriella arbetsformer som utmanar och utvecklar våra elevers kommunikativa, sociala och kulturella färdigheter. Dessa arbetssätt ställer givetvis inte bara krav på eleverna, utan också på oss som arbetar i skolan. Ett gott ledarskap, bransch- och ämneskunskap, flexibilitet, ansvarstagande, lösningsfokus och stort engagemang är bara några av de egenskaper som behöver känneteckna våra medarbetare. Precis som våra elever behöver vi utvecklas för att nå vår fulla potential som till exempel rektorer eller lärare, och därför arbetar Plusgymnasiet på bred front med utvärdering, kompetensutveckling och gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Vi har tagit fram ett eget kompetensutvecklingsprogram, PlusAcademy, där man kan få utbildning i många olika delar av de roller som finns på skolorna. Utöver dessa utbildningar arbetar skolorna lokalt med ämnes- och programutveckling, kollegiala lärprojekt, lektionsbesök, feedback och handledning för att gemensamt kunna leverera en kvalitativ utbildning till våra elever. VERKSAMHETEN Plusgymnasiet erbjöd läsåret 2013/2014 totalt 17 olika utbildningar på våra 15 skolenheter. I tabellen nedan går det att utläsa vilket utbud, skolans startår samt hur många elever det finns på respektive skolenhet. TESAM ESMUS SABET ESEST HVFRI HAHAN HVHUD EKEKO SAMED HTHOT SASAM ESTEA BAHUS VO HVSTY BFFRI NANAT Elevantal Skolans startår Falun x x x x Göteborg x x x x x x x x x x Jönköping x x x x x x Kalmar x x x Karlstad x x x x Kristianstad x x x x x x Malmö x x x x Norrköping x x x x x x x Skövde x x x x x Stockholm x x x x x x x x Sundsvall x x x x Uddevalla x x x x x x x x x Varberg x x x Örebro x x x x x x x x Totalt 3509 Diagram 1. Utbildningar, elevantal och startår för skolenheter inom Plusgymnasiet BAHUS BFFRI HVSTY HVFRI HVHUD SABET SAMED SASAM EKEKO ESEST ESMUS ESTEA HTHOT HTTUR NANAT TESAM VO Bygg- och anläggningsprogrammet, Husbyggnad Barn- och fritidsprogrammet, Fritid och hälsa Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hår-och makeupstylist Hantverksprogrammet, Frisör Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hudvård Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet, Medier, information och teknik Samhällsvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskap Ekonomiprogrammet, Ekonomi Estetiska programmet, Estetik och media Estetiska programmet, Musik Estetiska programmet, Teater Hotell- och turismprogrammet, Hotell och konferens Hotell- och turismprogrammet, Turism och resor Naturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap Teknikprogrammet, Samhällsbyggande och miljö Vård- och omsorgsprogrammet Närmare 70% av eleverna går på tre av de nationella programmen, hantverksprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet. Flest elever går 6 7

5 på hantverksprogrammet, 39%. Läsåret 2012/2013 var det 46% av eleverna som gick på hantverksprogrammet vilket innebär att andelen elever på hantverksprogrammet minskat något från föregående läsår. Näst största program är samhällsvetenskapsprogrammet 20%, medan vård- och omsorgsprogrammet utgör 15% av det totala elevantalet. Läsåret 2012/2013 var andelen elever på Samhällsvetenskapsprogrammet 14% och Vård- och omsorgsprogrammet 10%. Samtliga skolor tar emot elever på introduktionsprogrammen. De introduktionsutbildningar som finns är Programinriktat individuellt val, Preparandutbildningen och Yrkesintroduktion. Vilka av dessa tre introduktionsutbildningar som finns på respektive ort varierar. Andelen introduktionselever varierar under året då elever blir behöriga till de nationella programmen under läsåret. Totalt utgör introduktionseleverna ungefär 5-10% på Plusgymnasiet. ORGANISATION För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av utbildningsdirektör och verksamhetschefer samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, kommunikation, kvalitet och HR. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, kommunikation, IT och HR. 2. Förutsättningar Alla skolor inom Plusgymnasiet har olika lokala förutsättningar och planeras och följs därmed också upp utifrån det. Utgångspunkten är att samtliga våra elever oavsett skola skall ha samma förutsättningar. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET Plusgymnasiet har under flera år uppvisat ett positivt rörelseresultat. 2013/2014 var rörelseresultatet på verksamhetsnivå 10,10%*, vilket ger stabilitet till verksamheten och förutsättningar för att erbjuda en likvärdig utbildning på våra skolor, utifrån materiella och personella resurser. Elevantalet har ökat de tre senaste läsåren, 2011/2012 hade vi 2565 elever, 2012/2013 var elevantalet 3303 och läsåret 2013/2014 uppgick elevantalet till 3509 elever. Samtliga skolor är utrustade med de speciallokaler utbildningarna de bedriver kräver. De största investeringarna ligger på stylist/ frisörsalonger samt lokaler och utrustning inom hudvård. Dessa lokaler håller hög standard både när det gäller användande och estetik. Samtliga skolor är utrustade med ett skolbibliotek, under översyn vårterminen 2014 framkom dock att förstärkning av skolbiblioteket, samt rutiner för detta behöver ske på några av våra orter under HT14. Vidare har samtliga elever på Plusgymnasiet tillgång till en egen dator eller ipad under studietiden, som ett pedagogiskt verktyg. Dator fungerar även som ett komplement till ordinarie kurslitteratur, som samtliga skolor också tillhandahåller. *ej inkluderat overheadkostnader till Academedia SÄRSKILT STÖD OCH ELEVHÄLSA Varje skolenhet organiserar sitt arbete med särskilt stöd och elevhälsa runt ett elevhälsoteam (EHT). Detta träffas regelbundet. Vid minst två tillfällen per år skall samtliga kompetenser närvara för att kunna arbeta proaktivt och gemensamt i förebyggande elevhälsofrågor. Deltagare i elevhälsoteamet är rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolläkare, skolpsykolog och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoarbetet leds vanligtvis av rektor eller biträdande rektor; beroende av skolans storlek. I det reaktiva löpande arbetet behandlas elevärenden där oro anmälts till rektor, där åtgärdsprogram kan bli aktuella eller ett bredare särskilt stöd än de extra anpassningar enskild lärare kan göra behövs. När det gäller de funktioner som skall finnas tillgängliga inom elevhälsan har våra skolor detta tillgodosett. I de fall där elevhälsopersonal ej är anställd av Plusgymnasiet anställs funktionerna via entreprenad. Vi samarbetar i dessa fall i huvudsak med Skolpool och PR vård. Vi har gemensamma rutiner och en gemensam blankettstruktur som uppdateras då eventuella lagförändringar sker. Senast aktuella blankettstöd nås alltid via 8 9

6 ELEVINFLYTANDE Kärnan i vårt arbete med elevinflytande grundar sig i elevrådet. Ett aktivt elevråd finns på samtliga skolor. Här sker det fortlöpande arbetet gällande skolans utveckling på elevnivå. Vanligtvis är det en lärare med samhällsorienterande kompetens som tilldelats uppdraget att säkerställa elevrådets rutiner och mötesstruktur. Rektor har en naturlig koppling till elevrådet via de frågeställningar och förslag som kommer fram. Dock är rektor ej en ordinarie deltagare på elevrådsmöten. Förutom elevrådet arbetar vi aktivt med kursutvärderingar där samtliga elever får möjlighet att lämna feedback till sina lärare två gånger per läsår (december och maj). Från huvudmannanivå följer vi upp utfallet och i samråd med rektor ser vi till eventuella fortbildningsinsatser som enskilda lärare behöver. Det kan också vara åtgärder gällande undervisningsmaterial eller elevernas delaktighet i kursplanering. Vi arbetar också med två skolövergripande undersökningar per år. I oktober genomför vi en likabehandlingsenkät som resulterar i en ny likabehandlingsplan. I februari genomför vi en enkät gällande elevernas upplevda kvalité som resulterar i skolövergripande åtgärder och förändringar av strukturer inför kommande läsår. Samtliga av ovan nämnda processer ingår som en naturlig del i det lokala systematiska kvalitetsarbetet. Där varje mätpunkt resulterar till analys och åtgärder på individ- eller skolnivå. VÄRDEGRUNDSARBETE Samtliga skolor upprättar varje år ett samlat plandokument (plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) i kalenderårsskiftet, utifrån den kartläggning som vi huvudmannagemensamt genomför varje läsår i oktober månad. Varje skolas plan granskas från huvudmannanivå. Detta plandokument utgör basen i det löpande arbetet avseende värdegrund på skolenheterna. Värdegrundsarbetet skall vara synligt i den dagliga verksamheten. Vi arbetar utifrån våra tre grundvärderingar: jag bryr mig - ömsesidig respekt och tydlighet. PERSONAL Under läsåret 2013/2014 såg vi till att samtliga rektorer påbörjade, fortsatte, slutförde eller kompletterade sin rektorsutbildning under läsåret. Därtill genomförde vi sex tvådagars rektorsmöten där samtliga rektorer deltog för information och erfarenhetsutbyte utifrån våra huvudmannagemensamma processer. Samtliga chefer med personalansvar deltog också i Academedias ledarutvecklingsprogram som påbörjades under våren Under läsåret fortsatte vår uppföljning av personal och kompetensförsörjning inom hela organisationen. När det gäller lärarpersonal har satsningen varit både intern, via vår satsning Plus Academy, samt att stötta och underlätta lärare att skaffa sig lärarbehörighet. LÄRARBEHÖRIGHET Kravet på legitimation för lärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015 och syftar till att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra betydelsen av lärares behörighet. Innan dess finns ett antal tidsbestämda övergångsbestämmelser för anställning och behörighet att undervisa och sätta betyg. Kravet när det gäller lärarbehörighet och legitimation gäller dock inte för yrkeslärare. Då yrkesprogrammen utgör en stor del av vår verksamhet finns en stor andel lärare med god yrkesskicklighet men där lärarbehörigheten saknas. Det ser dessutom ganska olika ut på våra skolor gällande huruvida enhetens verksamhet domineras av yrkesprogram eller högskoleförberedande program vilket påverkar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. ELEVER Plusgymnasiets tre största program domineras både i riket och på Plusgymnasiet av flickor. Då det är cirka 70% av eleverna som går dessa utbildningar på Plusgymnasiet är det flickorna som dominerar i antal på våra skolor. Totalt på Plusgymnasiet är det närmare 80% flickor. I Falun, Skövde och Örebro är det mer är 90% av elevantalet som utgörs av flickor. Elevgruppen på Plusgymnasiet är mångkulturell. Andelen elever med annan kulturell bakgrund än svensk är något högre än för riksgenomsnittet men varierar kraftigt mellan våra skolor. Sett till elevgruppen i stort är det elever vars studietradition från grundskolan inte är så stark, vilket också återspeglar sig på intagningspoängen från grundskolan. Variationen mellan skolorna och vilket program eleverna går är stor. Diagram 2. Lärare med pedagogisk högskoleexamen per ort läsåren 12/13 och 13/14. Statistik: SIRIS Diagrammet ovan visar att variationer mellan enheterna är stora. Att andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen generellt är låg förklaras främst av att verksamheterna domineras av yrkesprogram. På merparten av skolorna ökar andelen lärare med högskoleexamen. För 10 11

7 att säkerställa hög kvalitet och ständigt arbeta för att göra våra skolor ännu bättre, är en hundraprocentig lärarbehörighet på samtliga skolor en självklar målsättning för de lärare som inte undervisar i yrkesämnen. Rektor på varje skola är ansvarig för att kartlägga lärarbehörigheten på skolan och tillsammans med dem som saknar behörighet, upprätta en plan för att bli det. Likaså ansvarar rektor för att alla nya anställningar av lärare utgörs av legitimerade lärare, undantaget är anställningar av yrkeslärare när inga sökanden av legitimerad lärare finns. Huvudman följer upp rektorernas kompetensutvecklingsplan för den pedagogiska personalen i syfte att vi skall ha behöriga och legitimerade ämneslärare. Även andelen yrkeslärare som läser in en lärarexamen ökar. Vi har ett flertal yrkeslärare som läser in lärarbehörighet på våra skolor och som huvudman och rektorer uppmuntrar lärarna att göra. Både inom detta område och lärarlyftet använder vi statsbidrag för att underlätta för lärarna och skolorna att skyndsamt genomföra en kompetenshöjning. Vi har under de senaste åren haft en positiv trend i behörigheten på skolorna, där vi framförallt på senare år ser att möjligheterna på universitet och högskolor blir större i samband med de nya lagkraven. Vi ser således att de insatser som gjorts, för att genom strategisk rekrytering och vidareutbildning av lärarna på våra skolor öka behörigheten, har fortsatt att ge positiva resultat på huvudmannanivå, även om andelen behöriga lärare varierar mellan våra olika skolor. Inom Plusgymnasiet arbetar vi aktivt med interna utbildningar för att stärka lärarna i deras lärarroll. Inom ramen för PlusAcademy har vi ett flertal utbildningar. Dessa riktar sig i viss utsträckning till yrkeslärare och lärare som är nya i yrket. Samtliga nya lärare genomgår en introduktionsutbildning där innehållet är basal skolkunskap, men även fokus på Plusgymnasiets arbetsformer, mentorskap och rollbeskrivningar. En utbildning som vi riktar till samtliga våra yrkeslärare är Pedagogisk grundutbildning. Detta är en viktig utbildning som huvudmannen ger för att stärka undervisningskvalitet, bedömning och betygssättning, klassrumsledarskap och likvärdig, inkluderande undervisning på skolorna. Dessa utbildningar kan aldrig ersätta de utbildningar som bedrivs av högskola och universitet men de utgör ett komplement. Vi leder även interna utbildningar i klassrumsledarskap och mentorsrollen. Dessa utbildningar erbjuder vi alla lärare då vi upplever att det finns ett stort behov av det. För att stärka lärarnas yrkesskicklighet arbetar vi dessutom med lärarcertifiering för skickligt klassrumsledarskap. Detta är en möjlighet för våra lärare i att få en genomlysning av sitt klassrumsledarskap; få feedback på vad som fungerar bra och vad som kan göras bättre. Insatsen har under året varit mycket uppskattad av de lärare som genomfört den. Certifieringen sker av Skolsupporten, ett företag som drivs av Kerstin Zetterlund. 3. Systematiskt kvalitetsarbete inom Plusgymnasiet METODER OCH UPPFÖLJNING Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat, samt trivsel och stimulans i skolan utifrån vårt sociala uppdrag. Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och ett processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi tillsammans arbetar fram. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med en resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Vi arbetar också med förstelärartjänster. Dels som ett karriärssteg men också med avsatt tid i tjänst för områdesansvar. Innehållet i uppdragen har varierat mellan skolorna. Den gemensamma nämnaren mellan förstelärarna har dock varit att stärka ledarskapet i klassrummet och öka undervisningskvalitén

8 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. KVALITETSÅRET Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. Academediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Nationella prov/slutbetyg Analys och ev åtgärder Plan mot kränkande behandling/ Likabehandlingsplan klar Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. Academediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats. Den bärande strukturen i Academediamodellen illustreras i bilden härintill. Utvärdering Introelever Utvecklingssamtal Ordningsregler i samverkan med elever klara Ind. Studieplaner Introelever upprättas Oktober September Handlingsplaner implementerade November 2 Elevprognos 1 Augusti 4 Kvalitetsrapport December Juli 2 Januari 4 4 Juni Mätning NKI/NMI Februari Maj Analys av kunskapsresultat 2 Mars April Elevprognos 2 Resultat NKI/NMI Utvecklingssamtal Analys av NKI/NMI med HP klar. Fokus värdegrundsresultat! Ind. Studieplaner Introelever utvärderas Inrapportering till UHR & hemkommun INTERNA GRANSKNINGAR En del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete är interna granskningar. Dessa genomförs för att säkerställa att våra skolor arbetar på ett sätt som motsvarar författningarnas krav. De ger dessutom en bra bild av varje enhets styrkor och förbättringsområden, som i sin tur ger ett mycket bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Huvudmannen får dessutom en mycket god helhetsbild av de generella strukturerna, som ger möjlighet att fördela resurser på ett sådant sätt att kunskapsresultaten på våra skolor kan höjas, samt att erbjuda en likvärdig utbildning på våra skolor. Med start under läsåret 2013/2014 genomfördes därför interna granskningar i vilka vi utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn och mot bakgrund av resultat och uppföljningar på olika områden som görs kontinuerligt intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att få en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete, genomför lektionsbesök samt granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. De interna granskningarna kommer genomföras regelbundet, minst vart annat år på respektive skolenhet. Under 2014/2015 kommer alla enheter att ha blivit interngranskade

9 4. Fokusområden för läsåret 2013/2014 Fokusområdena för läsåret 2013/2014 var att förbättra våra kunskapsresultat och förbättra arbetet med olovlig frånvaro. Vi implementerade under året en ny arbetstidsmodell för våra NY ARBETSTIDSMODELL lärare. Detta i samverkan med Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund Syftet med att införa en ny arbetstidsmodell för lärarna, var att främja möjligheter till mer gemensam tid. Det är tillsammans som vi har störst möjligheter att utvecklas. Denna faktor utifrån den insyn vi fått i andra länders arbete (McKinsey). Samtlig tid av den förtroendetid vi nu disponerar skall användas till kompetenshöjande insatser. Totalt inom Plusgymnasiet arbetar lärarna i denna modell 202 dagar där 1616h är arbetsplatsförlagd tid. Resterande arbetstid är förtroendetid med fritt syfte och fri arbetsplats; utifrån vad läraren anser vara behovet. En arbetsgrupp är tillsatt som följer arbetstidsprojektet under tre år. Gruppen består av verksamhetschef, HR och fackliga ombud. Gruppen träffas regelbundet, kvartalsvis. Efter tre år sker en större utvärdering som kommer leda till att arbetstidsavtalet förlängs eller justeras. OLOVLIG FRÅNVARO Utifrån den process vi inledde 2012 utvecklades arbetet med uppföljning och åtgärd av elevernas olovliga frånvaro under 2013/2014. Vi följer månadsvis upp varje skola och dess arbete med att främja närvaro. Vid utgång av verksamhetsåret påvisade 15 av 15 skolor en förbättring jämfört med Detta genom att vi tidigt fångar upp elever med en ogiltig frånvaro som överstiger 15% på månadsbasis. Vi har till detta förstärkt rutinerna för CSN med ökad tydlighet gentemot elevgrupp. Inför 2014/2015 tar vi ytterligare ett kliv och utvecklar uppföljning och lärspridning mellan enheter. Dock med samma systematik månadsvis. Intervallet mellan skolorna avseende ogiltig frånvaro 2013 var från 4,3% till 18,8%. 11 av 15 orter hade en olovlig frånvaro lägre än 15%. STÄRKA ENHETER MED EXTRA BEHOV Under slutet av våren genomförde vi en särskild kartläggning avseende resurs och bemanning inom elevhälsan. Då Plusgymnasiet på kort tid har fått ett större elevantal har vi ej hunnit anpassa vår elevhälsa i den omfattning våra behov har krävt. Denna genomlysning resulterade till en rekrytering av 12,15 tillkommande tjänster inom elevhälsan. Dessa fördelade över landet i den omfattning våra rektorer begärt. Majoriteten med tillträde augusti 14. ÖKADE KUNSKAPSRESULTAT MED FOKUS PÅ BETYGET F Många av våra elever har påvisat svårigheter med övergång mellan grundskola och gymnasium. Studieteknik, närvaro samt den temposkillnad gymnasiestudier innebär, har historiskt lett till att delar av vår elevgrupp misslyckats nå betyget godkänt eller högre. Omfattningen har varierat mellan skolor, program och år. Trenden dock så pass tydlig att åtgärder på huvudmannanivå behövde vidtas. Med utgångspunkt i gymnasieförordningen 9 kap 1 samt Skollagen 15 kap 28, initierade vi ett arbete med månadsuppföljning av kunskapsresultaten. Elever fick aktivt erbjudande om omläsning / förlängning av kurs på ett mer systematiskt vis än tidigare. Rektor har varit huvudansvarig för betygsprocessen utifrån Skollagen 3 kap 14. Med denna systematik förbättrades årets innevarande kunskapsresultat märkbart på 11 av 15 skolor. Mätpunkt september 2013 kontra september

10 5. Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 UPPFÖLJNING AV FOKUSOMRÅDE 2013/14 Nedan följer en uppföljning av samtliga fokusområden från det aktuella läsåret. Nedan anges andelen elever som tog gymnasieexamen 2013/2014 på respektive skolenhet inom Plusgymnasiet. 1 - Funktionell kvalitet Betygsprognostiseringar Samtliga skolor sätter under december månad betygsprognoser i samtliga kurser. Dessa sammanställs av huvudmannen och analyseras sedan tillsammans med rektorerna i samband med ett rektorgruppmöte i slutet av december. Rektorerna får därefter ut ett underlag för analys och en halvtidsutvärdering genomförs. I samband med sammanställningen av betygsprognoserna i december, för vi från huvudmannens sida diskussioner med de skolor där andelen underkända betyg prognostiserats som hög. Varje rektor ansvarar därefter för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att undervisningen utformas så att samtliga elever, i enlighet med kraven i författningarna, når utbildningens mål. Uppföljningen av betygsprognoserna utgör därför ett viktigt uppföljningsverktyg för att säkerställa identifieringen av bristande måluppfyllelse på skolorna och fungerar som ett underlag för diskussion kring hur man kan anpassa och resursfördela i verksamheten för att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att nå målen/kunskapskraven för minst betyget E. Kunskapsresultat I juni sammanställs samtliga betygsresultat av huvudman och skickas ut till skolorna som underlag för rektors och personalens analys. Även huvudman gör en samlad analys av skolornas betygsresultat. Eleverna som tog studenten 2014 är de första eleverna som tagit examen från utbildningar inom den nya gymnasieskolan som infördes höstterminen 2011 (GY11). Jämfört med målet för den gamla gymnasieskolan, som för samtliga program var att få ett slutbetyg med grundläggande behörighet till vidare studier, är kraven som ska uppnås nu olika beroende på om eleven går ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Utöver förändringarna i krav och innehåll i den nya gymnasieskolan, har också en ny betygsskala införts med fler betygssteg (F-A). Att jämföra årets kunskapsresultat med de från den tidigare gymnasieskolan är mot bakgrund av ovanstående inte meningsfullt. Diagram 3. Andel elever med gymnasieexamen 2013/ Kalmar och Gävle har ännu inte haft avgångselever. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram inom GY11: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete 18 19

11 Då det är första året som eleverna från den nya gymnasieskolan tar examen finns vid tillfället då denna rapport skrivs inget rikssnitt att jämföra mot. Däremot kan konstateras att variationen mellan våra skolor när det gäller andel elever med gymnasieexamen är stor, där Stockholm, Sundsvall, Göteborg och Malmö ligger under 70% medan det i Falun är 100% av eleverna som når gymnasieexamen. Även i Varberg är det nästan alla elever som når gymnasieexamen. Noterbart är att våra tre storstadsskolor finns med bland de enheter med lägst andel gymnasieexamen. Falun och Varberg där måluppfyllelsen är mycket stor är små enheter där det är första året som skolorna har avgångselever. I diagram 5 nedan redovisas andelen elever som fick examensbevis från yrkesprogrammen för respektive skola. Kalmar och Gävle har ännu inga avgångselever. Då det är skillnad mellan yrkesexamen och högskoleförberedande examen redovisas de även var för sig nedan. Diagram 5. Andel examensbevis yrkesprogram 2013/2014 Diagram 4. Andel examensbevis högskoleförberedande program 2013/2014 Det var 81% av eleverna som erhöll examensbevis på yrkesprogrammen vid Plusgymnasiet 2013/2014. Skolan i Göteborg ligger lägst med 68% medan Falun har högst resultat med 100%. Intressant är att jämföra Diagram 4 och 5. Vid en jämförelse kan utläsas att det är färre elever som tar examensbevis på de högskoleförberedande utbildningarna generellt, men framförallt är det våra tre storstadsskolor som utmärker sig negativt när det gäller elever som får gymnasieexamen på de högskoleförberedande utbildningarna. Det är endast åtta av våra skolor som har elever som gått ut ett högskoleförberedande program. Andelen elever med gymnasieexamen på de högskoleförberedande programmen är 64% för Plusgymnasiet totalt vilket är lågt. I Stockholm, Malmö och Göteborg är andelen elever som erhåller examensbevis på de högskoleförberedande programmen mycket låg. Då en yrkesexamen inte per definition ger grundläggande behörighet till högskola och universitet erbjuds samtliga elever möjligheten att genom individuella val och/eller utökat program läsa till kurserna engelska 6, svenska 2 och svenska 3. Det är dock inte alla elever som läser de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av eleverna på yrkesprogram som valt att läsa till sin högskolebehörighet inom ramen för sitt yrkesprogram och klarat kraven för yrkesexamen samt erhållit minst betyget E i ovan nämnda kurser

12 Diagram 6. Andel elever med högskolebehörighet på yrkesprogram 2013/2014 Diagram 7. Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg resp. gymnasieexamen LÅ12/13 resp. LÅ13/14 Tabellen ovan visar att det är 48% av eleverna på yrkesprogrammen inom Plusgymnasiet som väljer att läsa- och erhåller grundläggande högskolebehörighet. Variationen mellan skolorna är här mycket stor, där det endast är 22% av eleverna på yrkesprogrammen i Stockholm som blir behöriga till högre studier efter avslutade gymnasiestudier. Motsvarande siffra i Karlstad är 85%. Det är noterbart att det i Falun är 100% av eleverna som nådde yrkesexamen eller examensbevis men endast 31% av dem som läste in och blev behöriga till högre studier. När det gäller betygssnitt har vi valt nedan att jämföra med föregående år. Dock är det med nytt betygssystem inte direkt jämförbart men det ger ändå en indikation om hur det ser ut även bakåt i tiden. Betygssnittet för Plusgymnasiet har ökat från 12,9 till 13,5. Observera att det är preliminära siffror då siffrorna från 2013/2014 som bygger på egna framtagna siffror. Det är endast Uddevalla och Norrköping som sänkt betygsnittet, i övrigt har betygssnittet ökat på samtliga skolor. I diagram 8 på nästa sida redovisas betygssnittet per program för de nationella program som finns inom Plusgymnasiet. Rikssnitt för årets betygsresultat finns inte att tillgå varför jämförelser görs med rikssnitt från 2012/2013. Jämförelsen kommer bli mer intressant när det finns ett rikssnitt med det nya betygssystemet att jämföra med då betygssystemen skiljer sig åt

13 Diagram 8: Betygssnitt på gymnasieexamen LÅ13/14 jämfört med rikets betygssnitt på slutbetyg LÅ12/13. Diagram 9. Andel (%) minst godkända betyg (E) jämförelse skolnivå 2012/2013 och 2013/2014 * Genomsnittlig betygspoäng på behöriga slutbetyg(gy2000 ). 2012/2013 hette motsvarande utbildning till dagens Vård-och omsorgsprogrammet Omvårdnadsprogrammet(OP). Ekonomiprogrammet fanns inte i den tidigare gymnasieskolan ** Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen (GY11) * Andelen minst godkända betyg i GY11 (Åk1-2) läsåret 2012/13. ** Andelen minst godkända betyg i GY11 (Åk1-3) läsåret 2013/14 Tabellen visar att det varierar mellan de olika programmen om betygsnittet är lägre eller högre än betygssnittet för rikssnittet i fjol. När det gäller byggprogrammet är det endast en klass med ett fåtal elever som statistiken bygger på varför enstaka elevers betyg får väldigt stort utslag på betygsnittet. Genomsnittlig betygspoäng och uppföljning av examensbevis som redovisas ovan säger emellertid inget om måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år. Därför sammanställer vi i vår uppföljning även uppgifter om alla satta betyg under året. Resultatet nedan för 2013/2014 visar andelen betyg med lägst betyget E av samtliga satta betyg på skolnivå. För Plusgymnasiet totalt är det 87 % av samtliga satta betyg läsåret 2013/2014 som når lägst betyget E. Av samtliga satta betyg i årskurs 1 och 2(samtliga GY 11-betyg) var motsvarande siffra 79% läsåret 2012/2013. Fokuseringen som beskrivits under rubrik 4 tidigare gällande satsning att få bukt med antal F som satts verkar ha givit resultat. Bortsett från Sundsvall har denna satsning haft önskvärd effekt. (Falun ligger så högt i måluppfyllelse och elevantalet har ökat kraftigt procentuellt från föregående läsår varför den utvecklingen inte kan räknas som negativ). Med en fortsatt satsning på att hjälpa eleverna i ett tidigt skede, hamnar både eleverna och skolenheten i ett betydligt bättre läge för att fokusera på förebyggande och pågående kurser i stället för att ta igen gamla kurser och betyg som redan borde varit klara

14 Vidare redovisar vi betygsresultaten för olika kurser som är centrala för att eleverna skall erhålla gymnasieexamen inom respektive utbildning. Ytterligare en variabel som vi tittar på är betygsfördelningen. Vi redovisar endast årets siffror då fjolårets elever i åk 3 inte följde nuvarande betygssystem. Diagram 10. Andel (%) minst godkända betyg (E) jämförelse skolnivå 2012/2013 och 2013/2014 Diagram 11. Betygsfördelning Plusgymnasiet Totalt I diagrammet ovan kan utläsas att måluppfyllelsen i matematik är låg, särskilt i kurserna Matematik 2b och Matematik 1a. Hantverksteknik 1 och Vård och omsorg 1 är exempel på yrkeskurser som läses av en stor del av våra elever. Måluppfyllelsen i yrkeskurserna är generellt högre än i de gymnasiegemensamma mer teoretiska kurserna inom Plusgymnasiet, vilket måluppfyllelsen i Hantverksteknik 1 och Vård och Omsorg 1 är exempel på. Noterbart är att två kurser som endast läses inom de högskoleförberedande utbildningarna har låg måluppfyllelse, Ma 2b och Sa 1b. Däremot är måluppfyllelsen i Ma1a lägre än i Ma1b. Diagrammet visar att det vanligaste satta betyget är E och att det är drygt 36% av samtliga satta betyg som är de högre betygen A-C. Att arbeta mot att stimulera elever till högre kunskapsresultaten är centralt. Då våra elever inte har så höga ingångsvärden i betygssnitt är det inte förvånande att det är betyget E som är det vanligaste, andelen F och andelen S visar dock att elever inte fått det stöd som krävs för att nå målen inom utsatt tid för kursen. Plusgymnasiet har under läsåret 2013/2014 gjort en satsning i matematik - Plusmatte. Där har samtliga matematiklärare deltagit och varit med att ta fram en målgruppsbaserad matematikundervisning, både i form av upplägg av undervisning och undervisningsmaterial. Resultatet av denna satsning på Plusmatten kommer inte visa sig förrän VT 2015 då den använts på flertalet av våra skolor. Syftet är att öka måluppfyllelsen för våra elever som har låga ingångsvärden i matematikämnet. Vi avsatte 1 miljon kronor i särskild fördelning för utveckling av ämnet matematik

15 NATIONELLA PROVRESULTAT Likvärdig betygssättning är viktigt för elevers rättssäkerhet och för att elever skall ges samma möjligheter att gå vidare till högre studier efter gymnasietiden. Varje år görs jämförelser mellan resultaten på de nationella provresultaten och de kursbetyg som sätts i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolverket redovisar årligen (normalt i december) dessa jämförelser för föregående läsår via statistikdatabasen SIRIS. Inom Plusgymnasiet lyfter vi dessa jämförelsesiffror på respektive skolenhet för diskussioner. I det årsarbetshjul som vi följer ligger detta i december i samband med att resultaten från SIRIS presenteras. Det är inte enbart jämförelsen mellan resultaten på de nationella proven och kursbetygen som lyfts utan fokus ligger på likvärdig betygssättning. Plusgymnasiet Totalt 2013/2014 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska 5 17,3% 63,9% 18,8% Engelska 6 17,3% 49,7% 33,0% Matematik 1a 0,8% 51,2% 48% I diagram 12 kan utläsas att i ämnet matematik sätts betydligt högre kursbetyg än vad det nationella provresultatet visar. Även i ämnet svenska sätts klart högre betyg än provresultatet visar. I engelska är det även en relativt stor andel betyg som är lägre än vad resultaten på det nationella provet visar. Sammantaget ger ovanstående diagram en bild av det finns anledning att fortsätta diskutera betygsättningen och likvärdig bedömning på våra skolor. Vi vet att vår elevgrupp generellt missgynnas av traditionella omfattande prov. Tidigare analyser av överenstämmelsen mellan kursprovsbetyg och betyget i de olika kurserna visar att anledningen till att många elever får ett högre kursbetyg än kursprovsbetyg, är att läraren vid betygsättningen av kursen tar hänsyn till och väger in all grund för bedömning och att de kunskapskrav som eleven inte lyckats visa att hen uppnår genom det nationella provet, ändå kan ha uppnåtts under kursens gång. Ett flertal elever har svårt att prestera i den examinationsform som de nationella proven utgör, varför lärarens grund för bedömning behöver och ska innefatta mer information än endast den som ges vid provtillfället. Diskrepansen mellan provresultat och kursbetyg är dock stor. I matematik vet vi att det bland annat beror på att många elever inte gör alla delar av det nationella provet. Det beror delvis på att lärare informerat eleverna att de inte behöver göra alla delar för att få betyg. Det har inneburit att elever valt att göra delar som de inte klarat av så bra under kursens gång och lämnat de delar där de enligt läraren redan visat kunskaper motsvarande minst betyget E. Då vi har en stor grupp elever som endast gjort delar av provet, på grund av att de blivit tillsagda av lärare att det är okej eller för att de själva valt att inte göra hela provet, har konsekvensen blivit att korrelationen blivit sämre än den annars borde varit. Detta gäller främst ämnet matematik. Huvudman kommer under kommande läsår lyfta resultaten på de nationella proven i rektorsgrupp och ämnesgrupp för att stärka likvärdigheten i vår bedömning av kunskaper. För att erbjuda de elever som genom det nationella provet inte visat att de uppnått samtliga kunskapskrav, har man på flera skolor efter genomförandet satt in extra resurser i form av extra undervisning och sommarskola för att ge eleverna möjligheter att nå kunskapskraven. Matematik 1b 1,4% 41,2% 57,5% Matematik 2a 0,0% 30,8% 69,2% Matematik 2b 1,8% 26,2% 72,0% Svenska 1 12,5% 60,4% 27,2% Svenska 3 11,7% 40,3% 47,9% Diagram 12. Överensstämmelse NP-betyg och kursbetyg, relation mellan NP och kursbetyg (individnivå) 28 29

16 2 Ändamålsenlig kvalitet Ändamålsenlig kvalitet mäts 2,5 år efter avslutad utbildning. Mätningen genomförs på samtliga gymnasieskolor inom Academedia. Vi undersöker vad eleven gör efter sin utbildning och hur eleverna upplever att utbildningen varit. Endast våra två äldsta skolor, Göteborg och Uddevalla hade avgångselever I undersökningen svarade endast 20 elever som läser på utbildningarna Byggprogrammet, Hotell- och turism samt Estetiska programmet. Då elevantalet är litet samt att de representerar tre av våra mindre utbildningar väljer vi att inte redovisa resultaten från undersökningen. Detta då de inte kan ses som representativa. Då nästan 40% av våra elever läser hantverksprogrammet valde vi att göra en mindre riktad undersökning till just de elever som slutade hantverksprogrammet Vi följde upp samtliga avgångselever från Uddevalla, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm. Totalt är 92% av eleverna som slutfört sin utbildning är i sysselsättning; varav 83% har arbete och 9% har gått vidare till högre studier. Detta att jämföra med rikssnitt på 76% i sysselsättning för åldersgruppen. 3 Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet - Elever Årligen mäter vi i februari upplevd kvalitet där eleverna anonymt besvarar en enkät. Av resultaten kan vi bland annat få indikationer på den övergripande tryggheten, i vilken utsträckning eleverna rekommenderar skolan, vad eleverna anser om utbildningen samt trivselgrad. I enkäten besvarar eleverna samtliga frågor på en 10-gradig skala och för att det skall räknas som om de är trygga, rekommenderar skolan, trivs eller anser att undervisningen är bra, krävs minst att eleverna angivit siffran 7 som svarsalternativ. För Plusgymnasiet som helhet ser det ut enligt nedan de två senaste åren när det gäller trygghet, trivsel, undervisning och rekommendationsgrad. Diagram 13. Trygghet, Trivsel Undervisning och Rekommendationsgrad läsåret 2012/2013 och läsåret 2013/2014 Samtliga indikatorer pekar åt rätt håll vilket innebär att eleverna anser att det är bättre läsåret 2013/2014 än tidigare läsår när det gäller trygghet, trivsel, undervisning och rekommendationsgrad. Dock är nivåerna inte på den nivå vi önskar på någon av indikatorerna. Målsättningen är betydligt högre än vad läget är för läsåret 2013/2014. I diagram 13 framgår inte variationer mellan enheterna som i vissa fall är betydande. I diagram 14, som redovisar Nöjdhet(NKI) och diagram 15, där studiemiljö Studiemiljö redovisas, framgår variationer mellan skolenheterna

17 När det gäller nöjdheten på respektive skola ser den ut enligt diagrammet nedan: Diagram 14. Nöjdhet (NKI) per skolenhet läsåret 2012/2013 och läsåret 2013/2014 Diagram 15. Studiemiljö per skolenhet läsåret 2012/2013 och läsåret 2013/2014 På flertalet av skolorna är utvecklingen densamma som för Plusgymnasiet totalt, dvs att nöjdheten under 2013/2014 är något högre än föregående läsår. I Falun är dock utvecklingen signifikant det omvända, detta mycket beroende på en försenad byggprocess. Likaså i Kalmar där ombyggnation påverkade elevernas rekommendationsgrad för skolan. Diagrammet visar att variationen mellan skolorna är relativt stor. Återigen sticker våra storstadsskolor ut negativt. Storstadsskolorna hör till våra större enheter, men till elevantalet är Kristianstad större och där är nöjdheten högst av alla skolor. Variationerna när det gäller elevernas nöjdhet förklaras inte av skolans storlek utan det är variabler som är specifika för enheten vilket vi arbetar vidare med enhetsspecifikt, i lokala handlingsplaner. I enkäten om upplevd kvalitet mäts även elevernas upplevelse av studiemiljön. Studiemiljön är ett samlat index och återfinns i olika frågor som behandlar respekt, trygghet, arbetsro, samt i vilken utsträckning hänsyn tas till elevernas synpunkter. Elevernas svar på dessa frågor ger indexet för hur de upplever sin studiemiljö. De enskilda frågor som ligger bakom detta index ger ett bra underlag för respektive enhets fortsatta arbete med arbetet mot diskriminering och likabehandling. I huvudmannens kvalitetsrapport redovisar vi dock endast indexet för studiemiljö för respektive skolenhet. Vid årets genomförande var det samlade indexet för studiemiljö 67, något bättre än föregående år då det landade på 64. Förändringen från läsår 2012/2013 är liten även på de flesta skolor. Den skola som har den mest positiva förändringen är Stockholm. Likväl är det skolan i Stockholm tillsammans med enheten i Göteborg som har lägst värde när det gäller studiemiljö. Det finns ett visst samband mellan hög studiemiljö och nöjda elever som går att utläsa om man tittar på diagram 14 och 15, men sambanden är inte så självklara att det går att dra allt för långtgående slutsatser av de båda variablernas interaktion. Ett viktigt värde som vi mäter i enkäten är trygghet. Frågan som ställs i undersökningen är Jag känner mig trygg i skolan. Resultatet är en viktig indikator på vårt arbete med att skapa en lärmiljö där elever är trygga och där trakasserier eller kränkningar inte förekommer

18 Upplevd kvalitet - Personal I samband med undersökningen av elevernas upplevda kvalitet genomförs även en medarbetarundersökning. Motsvarande elevernas NKI tas ett index fram för medarbetarnas nöjdhet i diagram 16 nedan redovisas utvecklingen de tre senaste åren. Diagram 16. Nöjd-medarbetar-index (NMI), Plusgymnasiet totalt läsåret 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014 Medarbetarnas nöjdhet ökade från föregående läsår. Under det gångna läsåret har ett nytt arbetstidsavtal tagits fram, vilket inneburit att personal tidvis upplevt att arbetsgivaren önskat försämra förutsättningarna för de anställda. Kommunikationen mellan ledning och lärare under arbetstidsprojektet bedömde vi i efterhand som bristande. Av den anledningen var förväntan på en uppgång av NMI låg. Av den anledningen var det positivt att vi trots detta ser en ökning av medarbetarnöjdheten, ett tecken på att vi är på rätt väg i att skapa en bättre arbetsplats för våra medarbetare