Samtalsbehandling hos primärvårdskurator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtalsbehandling hos primärvårdskurator"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Rapport-FoUrnalen 2009:2 Marie Sköld Tommy Holmberg ISSN

2

3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Marie Sköld Tommy Holmberg

4 Sköld Marie, Holmberg Tommy, 2009 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2009 Rapport-FoUrnalen 2009:2 ISSN

5

6 Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett växande problem och står enligt Världshälsoorganisationens beräkningar för 12 procent av den samlade sjukdomsbördan i världen. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat stadigt och idag uppskattas mellan 20 och 40 procent av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Sömnbesvär, trötthet, oro, nedstämdhet, ångest och stress har ökat framförallt för gruppen unga vuxna. Att ha psykisk ohälsa innebär inte bara ett stort lidande och förlorade funktioner för den enskilde, utan orsakar även stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Syftet med studien var att utvärdera behandlingsresultat för patienter som genomgår samtalsbehandling för psykisk ohälsa hos kurator på en vårdcentral. Samtliga patienter som påbörjade samtalsbehandling hos kurator (M.S.) under ett år och gjorde minst tre besök inkluderades i studien (n=63). Patientens psykiska ohälsa skattades med The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment, och den hälsorelaterade livskvaliteten med EuroQol-5D. Den vanligaste behandlingsgrunden var depression, följt av stress/utmattning. Tre av fyra patienter hade en behandlingstid på maximalt sex månader. Antalet besök i medeltal var elva. Knappt sex av tio patienter hade tio eller färre besök. Andelen patienter som skattade måttlig till svår depression vid behandlingsstart var 73 procent, jämfört med 8 procent vid behandlingsslut. Andelen som enligt EQ-5D skattade sin oro/nedstämdhet med inga besvär var vid behandlingsstart 0 procent, jämfört med 52 procent vid behandlingsslut. Antalet sjukskrivna minskade från 24 till 9 (63 %). Vid behandlingsstart behandlades sju patienter (11 %) med läkemedel ur gruppen bensodiazepiner, vid behandlingsslut hade samtliga upphört med denna behandling. Studien visade att patienternas depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling och att deras skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten ökade. Sjukskrivningsgraden minskade och förbrukningen av läkemedel ur gruppen bensodiazepiner upphörde. Slutsatsen av studien blev att med strukturerad och väl genomförd samtalsbehandling, utförd av psykoterapiutbildad behandlare, kan patienter med psykisk ohälsa som exempelvis ångest och nedstämdhet, med goda resultat behandlas med samtalsbehandling inom primärvården.

7 Innehåll Bakgrund... 1 Psykosocialt behandlingsarbete i primärvård... 2 Det psykosociala behandlingsarbetet vid aktuell vårdcentral... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Metod... 6 Urval... 6 Datainsamlingsformulär... 6 The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment (CPRS-SA)... 7 EuroQol 5D (EQ-5D)... 7 Statistisk analys... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Sjukskrivningsgrad Diskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser Bilaga: Bilaga 1 Datainsamlingsformulär

8

9 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett växande problem på flera håll i världen. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) beräkningar står psykisk ohälsa för 12 procent av den samlade sjukdomsbördan i världen (SBU 2005). I Sverige har den psykiska ohälsan hos befolkningen ökat stadigt de senaste tjugo åren och idag uppskattas mellan 20 och 40 procent lida av psykisk ohälsa (SCB 2008, SFI 2008). Det allmänna psykiska välbefinnandet har minskat överlag, och såväl sömnbesvär, trötthet, oro och ångest som upplevelsen av stress har ökat. Under de senaste åren har ökningen planat ut något, dock inte för gruppen unga vuxna (Socialstyrelsen 2007). Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2005 visar att andelen allvarliga psykiska sjukdomar hållit sig relativt oförändrade sedan 1950-talet. Psykisk ohälsa, så som begreppet används i denna studie, ses som synonymt med begreppet psykosocial ohälsa. Karlsson definierar begreppet psykosocial ohälsa som psykiska, psykosomatiska och/eller somatiska symtom som samvarierar med problem i livssituationen (Karlsson 2004). Symtomen trötthet, sömnbesvär, oro och ångest utgör goda indikatorer på självrapporterad psykisk ohälsa och är viktiga prediktorer för objektiv sjukdom (Karlsson 2004). Depression och ångest utgör två viktiga orsaker till ohälsa hos befolkningen i Sverige. Depression kännetecknas av långdragna perioder av nedstämdhet med ibland starka känslor av hopplöshet och meningslöshet. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsperiod i livet, och för varje depression ökar sannolikheten att drabbas av ytterligare depressioner (SBU 2004). Mellan 4 och 10 procent av den vuxna befolkningen uppfyller kriterierna för egentlig depression vid en viss tidpunkt, medan livstidsprevalensen anses ligga mellan 5 och 25 procent för kvinnor och mellan 5 och 10 procent för män. Bland äldre är dock könsskillnaden mindre. Andelen äldre med depression är lika hög som hos yngre vuxna, men hos de äldre ter sig depressionen mildare, men mer långvarig (SBU 2004). Oro och ångest är vanligt förekommande vid flera psykiska störningar. Ångest kan definieras som olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara eller olycka där det upplevda hotet kan komma inifrån eller utifrån. Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier, tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Svårighetsgraden varierar, men kan leda till omfattande funktionsnedsättningar. Punktprevalensen uppskattas till mellan 12 och 17 procent. Var fjärde individ kommer någon gång i livet att drabbas av ett ångestsyndrom (SBU 2005). Det 1

10 finns också en stor samsjuklighet hos personer med ångest med såväl kroppsliga som psykiska sjukdomar, samt en överdödlighet bland patienter med diagnosen paniksyndrom (SBU 2005). Förutom att åsamka den drabbade ett svårt lidande är depressions- och ångestsjukdomar ekonomiskt resurskrävande för samhället. Ohälsan leder till såväl arbetsoförmåga och produktionsbortfall (SBU 2004, 2005), som till höga sjukvårdskostnader (Karlsson 2003). Under 2002 genomfördes en tvärsnittsstudie av den psykiska hälsan hos östgötar i åldern år (Wenemark m.fl. 2003). I rapporten jämförs resultaten med befolkningsenkäten Östgötens hälsa och miljö 2000 (Ekberg m.fl. 2000) och man fann då att den självskattade psykiska hälsan hade försämrats. Den största försämringen fanns i de yngre åldersgrupperna, och då framförallt hos kvinnor i åldern år. Allra sämst psykiskt välbefinnande skattade de personer som stod utanför arbetslivet, var sjukskrivna/förtidspensionerade eller arbetslösa. Stress var ett vanligt problem, och allra vanligast bland kvinnor i åldrarna år (Wenemark m.fl. 2003). Wenemarks studie visade också att den vanligaste sökvägen för psykiska besvär sker via vårdcentralen. Knappt 50 procent av de personer som sökt hjälp för psykiska besvär har i första hand vänt sig till vårdcentral. Kvinnor sökte till vårdcentralen i större utsträckning än män, äldre i högre utsträckning än yngre. Den grupp som i störst utsträckning sökte sig till vårdcentralen var invandrare (Wenemark m.fl. 2003). Beräkningar visar att minst 30 procent av de individer som söker vård inom primärvården lider av psykisk ohälsa av varierande grad (Socialstyrelsen 2007). Psykosocialt behandlingsarbete i primärvård Socialstyrelsen (2007) fick i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att stärka den psykosociala kompetensen inom primärvården. Utredningen betonade med hänvisning till 5 i Hälso- och sjukvårdslagen att primärvården ska ansvara för vård vid lättare till medelsvår psykisk ohälsa, och att vården ska följa de nationella behandlingsriktlinjer som finns. Kuratorer och psykologer ska rekryteras och fortbildas. Inom primärvården i Östergötland föreskrivs att kuratorernas kompetens minst motsvarar grundläggande psykoterapiutbildning inklusive egenterapi och handledning (Landstinget i Östergötland 2007). Psykosocialt behandlingsarbete är, liksom psykisk ohälsa, ett begrepp utan enhetlig innebörd. Begreppet psykosocial kan ses dels som ett synsätt när det gäller orsaken till mänskligt lidande, dels som en problem- 2

11 lösningsmetod där såväl sociala som psykologiska aspekter beaktas i behandlingen (Lennéer-Axelsson och Thylefors 1999). Detta innebär en helhetssyn på individen där denne ses i sitt sammanhang, och där yttre (sociala) och inre (psykologiska) faktorer alltid ses i ett samspel (Bernler och Johnsson 2001). Det psykosociala behandlingsarbetet kan beskrivas som ett systematiserat, strukturerat och individuellt inriktat arbete som syftar till förändring av personlighet, relationer och social situation. Tidsmässigt kan behandlingen sträcka sig från några enstaka till årslånga kontakter (Lennéer-Axelsson och Thylefors 1999). Psykosocialt behandlingsarbete ligger nära begreppet psykoterapi, och Lennéer-Axelsson och Thylefors (1999) anser att åtskillnaden främst består i huvudsakligt fokus. Medan det psykosociala behandlingsarbetet betonar arbetet med såväl den sociala som den psykologiska situationen, fokuserar psykoterapin på den psykologiska situationen och har det psykiska lidandet och de psykiska problemen i centrum för uppmärksamheten. I Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården finns inte denna åtskillnad mellan psykosocialt behandlingsarbete och psykoterapi. Här innefattas istället i begreppet psykosocial behandling olika slags psykoterapier, motiverande behandling samt krisbehandling. Psykosocial behandling kan ges som enda insats eller som tillägg till annan behandling (Socialstyrelsen 2007). All psykosocial behandling är inte samtalsbehandling, utan kan ges i olika former av vägledd självhjälp via texter, telefonstöd eller med hjälp av datorbaserat stöd. Kognitiv beteendeterapi (KBT) som är datorbaserad har använts som behandling för patienter med depression inom primärvården i Östergötland (Almlöv och Foldemo 2009). Ett begränsat vetenskapligt stöd finns för att datorbaserad KBT, på kort sikt, har gynnsam effekt på symtomen vid behandling av paniksyndrom, social fobi och depression, medan det vetenskapliga underlaget för att kunna värdera effekten vid behandling av tvångssyndrom respektive blandad ångest/ depression är otillräckligt (SBU 2007). Nyttan av samtalsbehandling vid de två stora diagnosgrupperna depression och ångest har granskats av SBU (2004 och 2005). Det framkom att samtalsbehandling, särskilt i form av KBT, är minst lika effektiv som behandling med antidepressiva läkemedel vid lindrig och måttlig depression. Samtalsbehandling är dessutom effektiv vid behandling av ångestsyndrom. De preliminära Nationella riktlinjerna för depressionssjukdomar och ångestsyndrom framtagna av Socialstyrelsen (2009) drar samma slutsats som SBU. Riktlinjerna betonar ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård, där förebyggande arbete, hög tillgänglighet, kontinuitet och aktiv uppföljning är några av ledorden. Dessa riktlinjer (Socialstyrelsen 2009) har vid remissgenomgången fått 3

12 omfattande kritik från flera håll, vilket inneburit att beslut om riktlinjerna har skjutits upp till Samtalsbehandling efterfrågas även av patienterna själva, inte minst i Östergötland (Socialstyrelsen 2007, Wenemark m.fl. 2003, Börelius m.fl. 2007). Det psykosociala behandlingsarbetet vid aktuell vårdcentral Vårdcentralen där studien har genomförts ligger i en förortsstadsdel i en medelstor svensk stad. Stadsdelen domineras av flerbostadshus och en stor andel ensamhushåll. I stadsdelen finns en proportionerligt hög andel invånare med psykisk ohälsa (Vårddatalagret). Vårdcentralen inrättade i slutet av 1990-talet en psykosocial mottagning som för närvarande består av en heltidsanställd kurator som betjänar listade individer. Samverkan finns med den vuxenpsykiatriska kliniken. Målsättningen med det psykosociala arbetet på vårdcentralen är att möjliggöra för patienten att tillfriskna från sin psykiska ohälsa. Förutom symtomlindring är ambitionen att i möjligaste mån hjälpa patienten att återfå sina funktioner, att förhindra sjukskrivning och underlätta en snabb återgång i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Större delen av kuratorstjänsten åtgår till individuell samtalsbehandling, och de mest förekommande patientgrupperna är de med depression och/eller ångestdiagnos, stressproblematik samt krisreaktioner. Målgruppen utgörs i huvudsak av individer i arbetsför ålder. För studien ansvarig kurator (M.S.) har en beteendevetenskaplig utbildning med påbyggnad i grundläggande psykoterapi med psykodynamisk inriktning samt en terapeututbildning i transaktionsanalys. Andra för arbetet viktiga utbildningar är utbildning i kris- och traumastöd, existentiell psykologi och mindfulness. Vederbörande har kontinuerlig handledning av legitimerad psykoterapeut med handledarkompetens. Behandlingens innehåll och längd varierar utifrån patientens problematik. Till mottagningen kommer alltid patienten till ett första bedömningssamtal. Påbörjas behandling formuleras ett behandlingskontrakt där patient och kurator (M.S.) gemensamt bestämmer målsättning, arbetsmetoder och antal behandlingstillfällen. Målsättning och arbetsmetoder kan omförhandlas efter hand som behandlingen fortskrider. Antalet behandlingstillfällen ligger däremot fast. Eventuell förlängning diskuteras först i slutet av den från början utsatta tiden. Vanligast förekommande är en inledande behandlingsfrekvens på ett besök i veckan. Efterhand glesas besöken ut. Ofta bestäms om något eller några uppföljande samtal utsträckta över tid. Det innebär att behandlingslängden kan vara 4

13 omfattande även om antalet behandlingstillfällen är relativt få. Behandlingen utvärderas regelmässigt utifrån behandlingsmålen. I behandlingsarbetet betonas patientens eget ansvar och förmåga att göra medvetna val. Det ömsesidiga ansvaret för behandlingsarbetet framhålls. I behandlingen finns ett helhetsperspektiv på patienten, vilket innebär att inte enbart symtomen är i fokus. Patientens hela livssituation beaktas, alltifrån familjesituation, viktiga relationer, arbete/sysselsättning, motion, alkohol, sömn, fritidsintressen och så vidare. Avsikten är att patienten ges möjlighet att fundera kring vad som kan bidra till den aktuella ohälsan och vad som behövs för förbättrad hälsa framöver. Detta sammantaget innebär att patienten får anledning att ställa frågor till sig själv som handlar om livsval och värderiktning. På så vis finns den existentiella aspekten alltid närvarande i behandlingsarbetet. De metoder och tekniker som används vilar i huvudsak på psykodynamisk grund, men hämtas även från KBT. Ofta används hemuppgifter som följs upp under behandlingssejourerna. Behandlingslängden påverkas av graden av svårigheter i patientens problematik, men målet är så korta och effektiva behandlingstillfällen som möjligt. Det centrala är att patienten uppnår en förståelse för sin problematik, att han/hon finner vägledning för den fortsatta personliga utvecklingen och verktyg för att kunna fortsätta arbetet på egen hand. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att utvärdera behandlingsresultat för patienter som genomgår samtalsbehandling för psykisk ohälsa hos kurator på en vårdcentral. Frågeställningar: 1. Hur har patientens självskattade besvär i form av ångest och depression förändrats efter slutförd behandling? 2. Hur har patientens självskattade hälsorelaterade livskvalitet förändrats efter slutförd behandling? 3. Hur har de sjukskrivna patienternas sjukskrivningsstatus förändrats efter slutförd behandling? 5

14 Metod Urval Utvärderingen gällde alla nya patientärenden på kuratorsmottagningen vid den aktuella vårdcentralen under ett års tid med en planerad behandlingsinsats om minst tre behandlingstillfällen, inklusive bedömningssamtal. Sista datum för slutförd behandling var satt till sex månader efter sista inklusionsdag. Patienter som då inte hade avslutat sin behandling exkluderades. Lägsta ålder för att inkluderas i studien var 18 år, ingen övre åldersgräns fanns. Antal behandlingstillfällen och behandlingstid planerades för varje patient utifrån de behandlingsmål som kurator och patient gemensamt formulerade. Samtidig behandling med läkemedel mot psykisk ohälsa förekom. Datainsamlingsformulär Utvärderingen byggde på data som kurator (M.S.) samlat in utifrån ett fastställt formulär (bilaga 1). Formuläret är en smärre modifiering av det formulär som användes vid utvärderingarna av primärvårdens psykosociala team i Norrköping, Motala, Vadstena och Borensberg (Holmberg m.fl. 2008, 2009). All data har kodats och registrerats i en datafil (Excel, Microsoft). Följande data har samlats och bearbetats: - kön, ålder, civilstånd, förekomst av arbete och/eller studier och om patienten är född i Sverige eller i annat land - kontaktväg, kontaktorsak och huvudsaklig behandlingsgrund. Behandlingsgrund är de problem som patienten går i behandling för och fastställs av kurator - datum för behandlingsstart och behandlingsslut - sjukskrivnings-/sjukersättningsgrad - läkemedelsbehandling mot psykisk ohälsa - självskattning med CPRS-SA och EQ-5D - om behandlingsmålen varit uppfyllda vid behandlingsslut - totalt antal besök Psykosociala problem finns som kontaktorsak och som huvudsaklig behandlingsgrund och består i huvudsak av relationsproblem. 6

15 The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment (CPRS-SA) CPRS-SA (Svanborg och Åsberg 1994, 1995) är en sjukdomsspecifik självskattningsskala för depression, ångest- och tvångssyndrom. Frågeformuläret består av 19 frågor och varje fråga har sju svarsalternativ, graderade från 0 till 6. Noll indikerar inga problem och sex svåra problem. Frågorna om tvång redovisas inte i resultatredovisningen då dessa mer har som syfte att fastställa om tvångssyndrom föreligger eller ej, inte att skatta förändring. Däremot har frågorna använts i det kliniska arbetet till hjälp för att fastställa besvärens art. Frågorna om depression kan delas in utifrån besvärsgrad. Någon motsvarande indelning finns inte för ångest. Besvärsgrad för depressionsfrågorna: 0 12 ingen eller mycket lätt depression lätt depression måttlig depression svår depression CPRS-SA besvarades vid behandlingsstart och vid behandlingsslut i samband med besök hos kurator (M.S.). Patienten besvarade frågeformuläret enskilt, men kuratorn fanns till hands för att besvara eventuella frågor från patienten. EuroQol 5D (EQ-5D) EQ-5D är ett självskattningsinstrument som skattar den svarandes hälsorelaterade livskvalitet. Formuläret består av fem frågor med vardera tre svarsalternativ: inga, måttliga eller svåra problem. Beroende på hur de fem frågorna besvaras kan ett viktat indexvärde räknas fram som kan anta ett värde från -0,594 till 1. Ju högre värde desto bättre skattad hälsa. Dessutom ingår en fråga med en termometerliknande svarsskala: Rating Scale (RS), graderad från 0 till 100. Denna fråga skattar den svarandes självskattade hälsa utifrån polerna bästa tänkbara tillstånd (100 poäng) och sämsta tänkbara tillstånd (0 poäng) (Dolan och Phil 1997, Henriksson och Carlsson 2002). EQ-5D besvarades vid behandlingsstart och vid behandlingsslut i samband med besök hos kurator (M.S.). Patienten besvarade frågeformuläret enskilt, men kuratorn fanns till hands för att besvara eventuella frågor från patienten. För de fem frågorna i EQ-5D beräknades andelen patienter som skattat sin livskvalitet som förbättrad. Att patienten förbättrats innebar att svaren 7

16 vid behandlingsslut, jämfört med behandlingsstart, ändrades från måttliga eller svåra problem till inga problem eller från svåra problem till måttliga problem. Statistisk analys Signifikansprövning med 95 procentig signifikansnivå gjordes med Wilcoxon tecken-rangtest för CPRS-SA och för indexvärdet och RS score som ingår i EQ-5D. För att testa om det för variablerna indexvärde och RS-score (EQ-5D) och för depression och ångest (CPRS-SA) förelåg några statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor vid behandlingsstart och vid behandlingsslut användes oberoende t-test. För de fem frågorna i EQ-5D beräknades ett 95 procentigt konfidensintervall (KI 95 %) på andelen patienter som förbättrades. De statistiska analyserna beräknades med statistikprogrammet SPSS, version Etiska överväganden Vid första besöket hos kurator (M.S.) informerades patienten om studien och att deltagandet var frivilligt, samt att de när som helst under studiens gång kunde tacka nej till fortsatt deltagande. Inga data presenterades så att enskild patients identitet kunde röjas. Anmälan om studien gjordes enligt Personuppgiftslagen till personuppgiftsombudet inom Landstinget i Östergötland. 8

17 Resultat Under inklusionstiden fick kuratorn (M.S.) 112 nya patienter. Trettiosju patienter exkluderades då behandlingsinsatsen planerades för maximalt två besök, fyra tackade nej till att delta i studien och tre hänvisades till annan vårdgivare. Av de inkluderade patienterna (68) avbröt tre behandlingen i förtid och för två var behandlingen ej slutförd då datainsamlingen avbröts. Studien bygger på 63 patienter, 43 kvinnor och 20 män. För dessa finns kompletta data för samtliga variabler. Fyrtiofem patienter hade remitterats till kuratorn (M.S.) av vårdcentralens läkare (71 %), 15 hänvisades av sjuksköterska i telefonrådgivningen och tre av sjuksköterska vid Barnavårdscentralen. Medelåldern var 41 år, för män 39 år och för kvinnor 42 år. Den yngste patienten var 19 år och den äldsta 84 år. Den sammanlagda behandlingstiden varierade från 23 till 486 dagar med ett medelvärde på 150 dagar. Kvinnornas behandlingstid var längre än männens, 167 dagar i medeltal (28-486) jämfört med 112 dagar (23-386). Tre av fyra patienter (76 %) hade en behandlingstid på maximalt sex månader och sex patienter (10 %) hade en behandlingstid som översteg ett år. Totalt gjorde undersökningsgruppen 699 besök med ett medelvärde på 11 besök (3 42), fler för kvinnorna (medeltal 12, (3-42)) än för männen (medeltal 8, (3-28)). Knappt sex av tio patienter (59 %) hade tio eller färre besök. Det var 12 patienter (19 %, n=63) som vid behandlingsstart behandlades med ett läkemedel mot depression, jämfört med 21 (33 %) vid behandlingsslut. Vid behandlingsstart behandlades sju patienter (11 %), fem kvinnor och två män, med något läkemedel ur gruppen bensodiazepiner. Av dessa hade fyra behandlats med läkemedlet under 3-4 år och tre patienter under ett par månader. Ingen av de sju behandlades med något bensodiazepinpreparat när samtalsbehandlingen avslutades. Ingen patient hade påbörjat någon sådan behandling under tiden som studien pågick. Måluppfyllelse bedömdes vid behandlingsslut av patient och behandlare tillsammans och värderades mot de mål som formulerades vid behandlingsstart. För 50 patienter (79 %, n=63) var målen helt uppfyllda, för 12 (19 %) delvis uppfyllda och för en patient inte alls uppfyllda. Det förelåg ingen nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor. Fler än två tredjedelar (68 %, n=63) hade ångestsyndrom, depression eller stress/utmattningssyndrom som behandlingsgrund (Tabell 1). Fem patienter med behandlingsgrund psykosociala problem hade även behand- 9

18 lingsgrund depression och en hade psykosociala problem och ångestsyndrom. Depression och ångestsyndrom som grund för behandling förekom hos 14 patienter. Tabell 1. Ålder, civilstånd, arbete, född i Sverige och behandlingsgrund, uppdelat på kön (n=63, 43 kvinnor). Bakgrundsdata Man Kvinna Alla Antal (%) Antal % Antal (%) Ålder (15) 11 (26) 14 (22) (60) 17 (39) 29 (46) (20) 10 (23) 14 (22) (5) 5 (12) 6 (10) Kön man (32) kvinna (68) Civilstånd gift/sambo utan barn 2 (10) 6 (14) 8 (13) gift/sambo med barn 8 (40) 15 (35) 23 (36) ensamstående utan barn 8 (40) 17 (39) 25 (40) ensamstående med barn 2 (10) 5 (12) 7 (11) Arbete/studier ja 14 (70) 32 (74) 46 (73) Född i Sverige ja 18 (90) 38 (88) 56 (89) Behandlingsgrund 1) Depression 5 (25) 13 (30) 18 (29) Kris 2 (10) 2 (5) 4 (6) Psykosociala problem 5 (25) 8 (19) 13 (21) Smärta/psykosomatik 2 (10) 0 (0) 2 (3) Stress/utmattning 3 (15) 13 (30) 16 (25) Sömnstörning 1 (5) 0 (0) 1 (2) Ångestsyndrom 2 (10) 7 (16) 9 (14) 1) Behandlingsgrund är de problem som patienten går i behandling för och fastställs av kuratorn. Under behandlingsgrunden Psykosociala problem finns i huvudsak relationsproblem. 10

19 Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Både medelvärde och median för delskalorna depression och ångest skattade med CPRS-SA var vid behandlingsstart något högre för kvinnorna, jämfört med männen. Den enda signifikanta skillnaden mellan män och kvinnor var för variabeln ångest vid behandlingsstart (p=<0,05). Förändringarna från behandlingsstart till behandlingsslut var för hela gruppen signifikanta, även efter uppdelning för kön (Tabell 2). Tabell 2. Medelvärde (m), median (md), och signifikansvärde (p-värde) för självskattad depression och ångest (CPRS-SA) 1 vid behandlingsstart (m1, md1) och vid behandlingsslut (m2, md2), uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). Besvär/kön Antal m1 m2 md1 md2 p-värde Depression Man <0,01 Kvinna <0,001 Totalt <0,001 Ångest Man <0,01 Kvinna <0,001 Totalt <0,001 1) CPRS-SA The Comprehensive Psychopathological Rating Scale Self Assessment I Tabell 3 presenteras svaren på depressionsfrågorna skattade med CPRS- SA uppdelade efter besvärsgrad. Vid behandlingsstart var det 73 procent (n=63) av patienterna som tillhörde någon av kategorierna måttlig eller svår depression. Vid behandlingsslut var denna andel 8 procent. Vid behandlingsstart var det 84 procent av kvinnorna (n=43) och 50 procent av männen (n=20) som skattade sin depression som måttlig eller svår och vid behandlingsslut var motsvarande andel 5 procent för kvinnorna och 15 procent för männen. 11

20 Tabell 3. Depressionsgrad (självskattad med CPRS-SA 1 ) vid behandlingsstart jämfört med behandlingsslut, uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). Kön/depressionsgrad Behandlingsstart Behandlingsslut Man Antal % Antal % Ingen/mycket lätt depression 2 (10) 17 (85) Lätt depression 8 (40) 0 (0) Måttlig depression 7 (35) 2 (10) Svår depression 3 (15) 1 (5) Kvinna Ingen/mycket lätt depression 1 (2) 36 (83) Lätt depression 6 (14) 5 (12) Måttlig depression 25 (58) 2 (5) Svår depression 11 (26) 0 (0) Totalt Ingen/mycket lätt depression 3 (5) 53 (84) Lätt depression 14 (22) 5 (8) Måttlig depression 32 (51) 4 (6) Svår depression 14 (22) 1 (2) 1) CPRS-SA - The Comprehensive Psychopathological Rating Scale Self Assessment De fem frågorna i EQ-5D beräknades till ett viktat index. Medelvärdet för detta index var för hela gruppen vid behandlingsstart 0,30 och vid behandlingsslut 0,81. För den termometerliknande skalan (RS score) var medelvärdet för hela gruppen 29 vid behandlingsstart och 73 vid behandlingsslut. Samtliga dessa skillnader var signifikanta även efter uppdelning för kön (Tabell 4). Jämförs mäns och kvinnors värden vid behandlingsstart och även vid behandlingsslut så föreligger inga signifikanta skillnader. Detta gäller för både indexvärde och RS-score. Tabell 4. Medelvärde för viktat indexvärde och RS 1 score (EQ-5D) före och efter behandling, uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). EQ-5D Före behandling Efter behandling p-värde Indexvärde Män 0,35 0,79 <0,001 Kvinnor 0,27 0,82 <0,001 Totalt 0,30 0,81 <0,001 RS score Män <0,001 Kvinnor <0,001 Totalt <0,001 1) RS Rating Scale (termometerliknande skala). 12

21 Av Tabell 5 framgår att 64 procent av patienterna (n=63) skattade svåra besvär för oro/nedstämdhet vid behandlingsstart och att resterande skattade måttliga besvär. Vid behandlingsslut hade 86 procent (95 % KI %) förbättrats och mer än hälften (52 %) skattade inga besvär. För männen hade 90 procent (95 % KI %) förbättrats och av kvinnorna 84 procent (95 % KI %). En större andel av kvinnorna, jämfört med männen skattade sina besvär som förbättrade vad gäller huvudsakliga aktiviteter och smärtor/besvär. Tabell 5. Andelen (%) som skattade inga, måttliga eller svåra besvär (EQ-5D 1 ) före och efter behandling samt andelen förbättrade 2 och 95 % konfidensintervall, uppdelat på kön, (n=63, 43 kvinnor). EQ-5D 1 Inga besvär % Måttliga besvär % Svåra besvär Andelen förbättrade Före Efter Före Efter Före Efter % (KI 95 %) Män Rörlighet (6-44) Hygien (0-31) Huvudsakliga aktiviteter (39-81) Smärtor/besvär (28-72) Oro/nedstämdhet (77-100) Kvinnor Rörlighet (11-36) Hygien ,5 0 4,5 0 9 (1-18) Huvudsakliga aktiviteter (67-91) Smärtor/besvär (48-77) Oro/nedstämdhet (73-95) Alla Rörlighet (13-34) Hygien (3-19) Huvudsakliga (62-84) aktiviteter Smärtor/besvär (47-71) Oro/nedstämdhet (77-94) 1) EQ-5D EuroQol 5D. 2) Att patienten förbättrats innebär att svaren vid behandlingsslut, jämfört med behandlingsstart, har förskjutits från måttliga eller svåra problem till inga problem eller från svåra problem till måttliga problem. Om andelen patienter som har besvarat de fem frågorna i EQ-5D med inga besvär delas upp för kön och jämförs med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006) ses vissa skillnader. För männen var variabeln smärtor/besvär den enda för vilken man nådde upp till nivån för befolkningsdata. Kvinnorna nådde upp till nivån för befolkningsdata för samtliga variabler utan oro/nedstämdhet (Figur 1-2). Vid behandlingsslut var andelen med inga besvär för variabeln smärtor/besvär större för patientgruppen, jämfört med befolkningsdata. 13

22 Procent Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/ besvär Oro/nedstämdhet Före Inga problem Efter Inga problem Befolkning Inga problem Figur 1. Andelen män som har svarat inga problem på var och en av de fem frågorna i EQ-5D vid behandlingsstart (n=20), jämfört med behandlingsslut (n=20) och med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006) Procent Rörlighet Hygien Huvudsak liga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Före Inga problem Efter Inga problem Befolkning Inga problem Figur 2. Andelen kvinnor som har svarat inga problem på var och en av de fem frågorna i EQ-5D vid behandlingsstart (n=43), jämfört med behandlingsslut (n=43) och med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006). 14

23 Sjukskrivningsgrad Fler patienter var sjukskrivna vid behandlingsstart (38 %, 24 patienter), än vid behandlingsslut (14 %, 9 patienter), vilket innebär en minskning i antalet sjukskrivna med 63 procent. Nitton patienter var sjukskrivna på heltid vid behandlingsstart. Av dessa var sex fortsatt sjukskrivna vid behandlingsslut, fyra på heltid och två på halvtid (Tabell 6). Räknas antalet sjukskrivna om till antalet heltidssjukskrivna blev antalet vid behandlingsstart 22, och vid behandlingsslut 6 1. Detta motsvarar en nedgång i sjukskrivning med 73 procent, 74 procent för kvinnorna och 69 procent för männen. Tabell 6. Antal sjukskrivna respektive ej sjukskrivna vid behandlingsstart (n=63) och vid behandlingsslut (n=63). Sjukskrivningsgrad vid behandlingsstart Sjukskrivningsgrad vid behandlingsslut 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Totalt 0 % % % % % Totalt Att räkna om antalet sjukskrivna till heltidssjukskrivna innebär exempelvis att två personer som vardera är sjukskrivna 50 procent räknas som en heltidssjukskrivning. 15

24 Diskussion Patienternas skattning av depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling. En betydande del av undersökningsgruppen, 73 procent, skattade sina depressiva symtom som svåra eller måttligt svåra vid behandlingsstart. Efter avslutad behandling har denna andel sjunkit till 8 procent. Jämförs resultaten med utvärderingen av primärvårdens psykosociala team kan konstateras att vår undersökningsgrupp skattade sina depressiva besvär något mer uttalade vid behandlingsstart och något mindre uttalade vid behandlingsslut (Holmberg m.fl. 2008, 2009). Även när det gäller ångest skattar undersökningsgruppen symtomen betydligt mer uttalade vid behandlingsstart jämfört med behandlingsslut. För hela undersökningsgruppen skattades den hälsorelaterade livskvaliteten som förbättrad på vartdera delområdet efter behandlingsslut. Särskilt tydligt var detta för variabeln oro/nedstämdhet där 86 procent (95 % KI 77-94%) skattade sitt hälsotillstånd bättre vid behandlingsslut jämfört med behandlingsstart. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättring om undersökningsgruppen ska nå upp till nivån för befolkningsdata (Walter och Brage 2006). Även för smärta/besvär sågs en förbättring, där en betydligt större andel vid behandlingsslut uppgav inga problem jämfört med befolkningsdata. Denna skillnad gällde även efter uppdelning för kön. En tänkbar förklaring är att behandlingen syftar till att hjälpa patienterna att göra det de kan göra trots smärtan, i linje med sina mer livsövergripande mål eller värderingar. Detta överensstämmer i stor utsträckning med hur man arbetar inom ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en teoririktning som ingår i vad som brukar kallas tredje vågen i utvecklingen av KBT. ACT har bland annat visat sig vara effektiv vid behandling av människor som lider av kronisk smärta (Dahl och Lundgren 2008). Medelvärdet för den termometerliknande frågan var 29 vid behandlingsstart jämfört med 73 vid behandlingsslut. En icke oansenlig förbättring, men trots detta en bit kvar i jämförelse med befolkningsdata (Eriksson och Nordlund 2002) där motsvarande medelvärde var 79. Omräknat till heltidssjukskrivna minskade andelen sjukskrivna med 73 procent. Dessa resultat matchar väl de resultat som framkom vid utvärderingen av de psykosociala teamen (Holmberg m.fl. 2008, 2009). En del av minskningen är att hänföra till en allmän nedgång i sjukskrivningen i samhället. Under perioden från december 2007 till april 2009 har ohälsotalet för Linköpings kommun minskat med 11,5 procent (Försäkringskassan). I jämförelse med detta kan ändå konstateras att nedgången i 16

25 sjukskrivning i undersökningsgruppen var betydande, även om det inte finns några garantier för att resultatet kommer att vara bestående. När det gäller behandling med psykofarmaka skedde en omfördelning så att andelen patienter som behandlades med läkemedel mot depression ökade, medan patienter med läkemedel mot oro/ångest minskade. De sju patienter (11 %) som vid behandlingsstart använde läkemedel ur gruppen bensodiazepiner har slutat med sin medicinering vid behandlingsslut. Av dessa sju patienter var det fyra som hade behandlats med denna typ av läkemedel så länge som 3-4 år. Att reducera antalet patienter som långtidsbehandlas med bensodiazepiner är en viktig uppgift för alla inom sjukvården, inte minst för primärvården. Andelen kvinnor i behandling var högre än andelen män och för kvinnorna var också behandlingstiden längre. Att andelen kvinnor dominerade i undersökningsgruppen stämmer väl överens med resultat från andra undersökningar (Wenemark m.fl. 2003, Börelius m.fl. 2007, Holmberg m.fl. 2008, 2009). En tänkbar förklaring är att kvinnor har en större andel psykisk ohälsa än män. Vi vet exempelvis att livstidsprevalensen för depression skiljer sig åt mellan män och kvinnor och SBU framhåller att prevalensen för depression är ungefär dubbelt så hög hos kvinnor som hos män (SBU 2004). Kanske är det också så att kvinnor i mindre utsträckning än män upplever det skamfullt att må dåligt psykiskt, och att man därför har lättare att söka hjälp och ta emot hjälp av någon utomstående? Metoddiskussion Studien har som syfte att utvärdera effekten av genomgången behandling hos kurator på en vårdcentral. Metodvalet innebär att effekten av behandlingen inte kunde jämföras med spontan förbättring eller tillfrisknande. Den förhållandevis ringa tid som patienten går i behandling måste ställas i proportion till den tid som fylls av annat. Inom psykoterapiforskningen är det väl bekant att ungefär 50 procent av skillnaderna i behandlingsresultat inte kan förklaras av själva terapin (Holmqvist 2008). Av de 50 procent av förbättringen som förklaras av terapin kan procent hänföras till patienten själv, terapirelationen bidrar med 10 procent, terapeutens personlighet och skicklighet med ungefär 8 procent, medan själva behandlingsmetoden bidrar med mellan 5 till 8 procent. Det finns också forskningsresultat som tyder på att terapeutfaktorn är väsentligt mer betydelsefull än behandlingsfaktorn. Utifrån detta har det föreslagits att man borde ägna mer tid och kraft åt att kvalificera enskilda 17

26 terapeuter snarare än att fokusera på särskilda behandlingsmetoder (Sandell 2008). Att notera är också att en betydande del av patienterna kombinerar samtalsbehandling med läkemedelsbehandling, en kombination som visat sig ha bästa effekten vid exempelvis depressionsbehandling (SBU 2004). En svaghet med studien var att det är behandlaren som utvärderat sitt eget arbete. Patienten är i beroendeställning gentemot behandlaren och kan vara mån om att vara denne till lags och att bevara behandlingsrelationen. Denna farhåga bör ställas mot alternativet att avstå från att utvärdera verksamheten. Optimalt vore en utvärdering som utfördes av oberoende part. Vi välkomnar därför det initiativ till utvärdering av primärvårdskuratorernas arbete som tagits av Linköpings universitet (personlig kommunikation med professor Rolf Holmqvist, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet). Självskattningsformulären CPRS-SA och EQ-5D utgör ensamt underlag för bedömning av behandlingsresultat vilket är en svaghet. Hade självskattningarna kompletterats med systematiska kliniska bedömningar och beteendeobservationer hade mer oberoende och rikare data kunnat erhållas (Kendall m.fl. 2004). Slutsats Studien visade att patienternas depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling och att deras skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten ökade. Sjukskrivningsgraden minskade och förbrukningen av läkemedel ur gruppen bensodiazepiner upphörde. Slutsatsen av studien blev att med strukturerad och väl genomförd samtalsbehandling, utförd av psykoterapiutbildad behandlare, kan patienter med psykisk ohälsa som exempelvis ångest och nedstämdhet, med goda resultat behandlas med samtalsbehandling inom primärvården. 18

27 Referenser Almlöv J, Foldemo A. Vägledd självhjälpsbehandling vid depression. En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården (Rapport-FoUrnalen 2009:1). Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland, Landstinget i Östergötland, ISSN Bernler G, Johnsson L. Teori för psykosocialt arbete. Borås: Natur och kultur; 2001 Börelius L, Foldemo A, Holmberg T, Schöld A-K, Thorell L-H, Ylikivelä R, Nettelbladt P. Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården (Rapport-FoUrnalen 2007:3). Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland, Landstinget i Östergötland, ISSN Dahl J, Lundgren T. Släpp taget om smärtan. ACT-metoden mot kronisk värk. Falun: W&W; 2008 Dolan P, Phil D (1997). Modelling Valuations for EuroQol Health States. Medical Care 1997; Volume 35, Number 11: Ekberg K, Noorlind Brage H, Dastserri M. Östgötens hälsa och miljö (Rapport 00:1). Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Eriksson E, Nordlund A. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna (Rapport 2002:1). Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. Försäkringskassan, Statistik om ohälsotalet per kommun och landsting (elektronisk). Tillgängligt från: ( ). Välj ohälsotalet per kommun, därefter län och Östergötlands län. Henriksson M, Carlsson P. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D (Rapport 2002:1). CMT, Linköpings universitet. Holmberg T, Börelius L, Andersson I, Foldemo A (elektronisk). Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping. Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland; 2008, Landstinget i Östergötland. Tillgänglig från ( ). 19

28 Holmberg T, Börelius L, Ledström B, Andersson I, Foldemo A (elektronisk). Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland; 2009, Landstinget i Östergötland. Tillgänglig från ( ). Holmqvist R. Behandlingsrelationens betydelse för utfallet. I Philips B, Holmqvist R (red.), Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber; 2008 Karlsson K. Livet begränsas på grund av sjukdom: Personlighetsegenskaper samt upplevelse av sjukdom och livshändelser hos en grupp långtidssjukskrivna. Kristianstad/Lund: Region Skåne; Karlsson K. Psykosocial ohälsa. Samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Diss. Institutionen för psykologi. Lunds universitet: Lund, Kendall P, Holmbeck G, Verduin T. Methodology, design, and evaluation in psychotherapy research. I Lambert M (red.), Bergin and Garfield s handbook of psychotherapy and behavior change. New York: Wiley; Landstinget i Östergötland, Befattningsutveckling för kuratorer, (elektronisk), Primärvården centrala länsdelen; 2007, Tillgänglig från: ( ). Lennér Axelsson B, Thylefors I (1999). Psykosocialt behandlingsarbete. Borås: Natur och Kultur; Sandell R. Patienten och terapeuten, två avgörande faktorer. I Philips B, Holmqvist R (red.), Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber; SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt; 2004, elektronisk. Tillgänglig från Depression%20Vol%201.pdf ( ). SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt; 2005, elektronisk. Tillgänglig från f ( ). 20

29 SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. Sammanfattning och slutsatser; 2007, elektronisk. Tillgänglig från gnitiv_beteendeterapi_angestsyndrom_depression_ pdf ( ) SCB, Statistiska centralbyrån. Ohälsa och sjukvård ; 2008 SFI, Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor; Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005; 2005, ISBN Socialstyrelsen (2007). Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården; 2007, artikelnr Socialstyrelsen (2009, elektronisk). Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar. Preliminär version. Tillgängligt från ( ) Svanborg P, Åsberg M (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Jan; 89 (1): Svanborg P, Åsberg M (1995). Psykiatrisk egenbedömning (CPRS-S-A). En självskattningsskala för ångest- och depressionssyndrom. DuroGrafiska: Malmö. Vårddatalagret, Landstinget i Östergötland. Uppgifterna finns ej tillgängliga på någon hemsida. Kan erhållas genom kontakt med författarna. Walter L, Noorlind Brage H. Östgötens hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum, Rapport 2006:8, Landstinget i Östergötland Wenemark M, Borgstedt-Risberg M, Holmberg t, Nettelbladt P, Noorlind Brage H, Åkerlind I. Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland Hösten 2002 (Rapport 2003:1). Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland. 21

30

31 Bilaga 1 s.1(3) Utvärdering Psykosocialt behandlingsarbete Q Kodnummer Personnummer Kön Namn Kontaktväg Läkare egna VC BVC Övrigt (ex mottagningssköterska) Kontaktorsak (max 3 alternativ, angiven av remittent) Kris Depression Smärta/psykosomatiska symtom Ångestsyndrom Sömnstörningar Stress/utmattningssyndrom Psykosociala problem Behandlingsgrund (max 3 alternativ, min behandlingsgrund) Kris Depression Smärta Ångestsyndrom Sömnstörningar Psykosomatiska symtom Stress/utmattningssyndrom Psykosociala problem Civilstånd gift/sambo utan barn ensamstående utan barn gift/sambo med barn ensamstående med barn Har Arbete/studerar? Ja Nej Född i Sverige? Ja Nej Om Nej, ange inflyttningsår Behandlingsstart datum

32 Vid behandlingsstart Vid behandlingsavslut s.2(3) Sjuskrivnings-/sjukersättningsgrad vid behandlingsstart 100 % 75 % 50 % 25 % ej sjukskriven / ej sjukersättning Läkemedelsanvändning vid behandlingsstart? Inget av nedanstående läkemedel Mot oro/ångest Mot smärta Mot depression Mot sömnsvårigheter Mot andra psykiska besvär Tillhör några av dessa läkemedel gruppen bensodiazepiner Ja Nej CPRS-SA (ange poäng för ) Depression Ångest Tvång Sjukskrivnings-/sjukersättningsgrad vid behandlingsavslut 100 % 75 % 50 % 25 % ej sjukskriven / ej sjukersättning Läkemedelsanvändning vid behandlingsavslut? Inget av nedanstående läkemedel Mot oro/ångest Mot smärta Mot depression Mot sömnsvårigheter Mot andra psykiska besvär Tillhör några av dessa läkemedel gruppen bensodiazepiner? Ja Nej CPRS-SA (ange poäng för ) Depression Ångest Tvång EQ-5D ( vid behandlingsstart; ange en siffra mellan 1-3 för varje fråga) Rörlighet Hygien Aktivitet Smärta Oro/nedstämdhet VAS (ange värdet från Termometern 0-100) Har vårdplan/behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten? Ja Nej EQ-5D (vid behandlingsavslut; ange en siffra mellan 1-3 för varje fråga) Rörlighet Hygien Aktivitet Smärta Oro/nedstämdhet VAS (ange värdet från Termometern 0-100) Om Ja, är dessa mål uppfyllda vid behandlingsslut? Helt Delvis Inte alls

33 s.3(3) Har patientens drog och alkoholvanor diskuterats Ja Nej Avslut: Planerat Oplanerat Hänvisning /remiss till annan? Ja Nej, Om ja, till vem?... Totalt antal besök Avslutnings datum Kommentar (kommentarer eller förklaringar till svar eller uteblivet svar. Kan gälla alla frågor).

34

35 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: enstaka exemplar skickas utan kostnad. Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Vägledd självhjälp vid depression En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Författare: Jonas Almlöv, Anniqa Foldemo, 2009:1 Zebramodellen rehabilitering för patienter med stressrelaterade besvär Författare: Eleonor Sandbladh, Eva Fahlgren, 2008:4 Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Författare: Anita Althén, Gunilla Ivarsson, Susanne Kjellberg, Susan Wilhelmsson, Agneta Andersson, 2008:3 Klamydiapartnerpårningen går snabbare med egenprovning i hemmet en öppen klusterrandomiserad kontrollerad studie från två STD-mottagningar Författare: Sabina Malkoc, Daniel Wilson. 2008:2 Förbättrad självbild efter sjukgymnastikbehandling vid långvarig smärta och stressymtom Författare: Ewa Busch, Lotta Ring, 2008:1 Provtagning ur perifer venkateter (PVK) den största orsaken till hemolys en studie vid Akutmottagningen, Närsjukvården i Östra Östergötland Författare: Titti Peltonen, Karin Wallin, 2007:5 Hur upptäcker man patienten med sömnapné? Författare: Maud Holmgren, 2007:4 Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården Författare: Lisbeth Börelius, Anniqa Foldemo, Tommy Holmberg, Anna-Karin Schöld, Lars-Håkan Thorell, Rita Ylikivelä, 2007:3 Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006 Författare: Gun Johansson, Agneta Eliason, Sven Löbu, Tommy Holmberg, 2007:2 Att införa ett interventionsprogram för barn med övervikt är lättare sagt än gjort! Författare: Ann-Charlotte Tunemar, Anna-Karin Schöld, 2007:1 Astma- och KOL-vården i Östergötland en kartläggning baserad på nationella riktlinjer Författare: Siw Carlfjord, Malou Lindberg, 2006:4

36 Vad kan Sverige lära av Fastlegeordningen i Norge? Författare: Lars Borgquist, Ing-Marie Hallgren, Sven Engström, 2006:3 Goda matvanor för små barn Intervention riktad till förstagångsföräldrar på BVC Författare: Britt Marie Lundstedt, 2006:2 Riktlinjer i folkhälsoarbetet riktat mot astma-, diabetes- och hypertonisjukdom inom primärvård ett exempel från Östergötland Författare: Anna-Karin Schöld, 2006:1 Psykisk ohälsa. Rapport från workshop med temat Psykisk ohälsa i Östergötland den 12 april 2005 Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan 2005:4 Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs Författare: Malou Lindberg, Susan Wilhelmsson 2005:3 Distriktssköterskors syn på omvårdnad och dokumentation vid bensår Författare: Åsa Nordesjö, 2005:2 Mobilt omvårdnadsteam De anhörigas upplevelser av psykiatrisk hemsjukvård Författare: Kerstin Nordenfelt 2005:1 Vad händer efter FoU-projekt eller FoU-utbildning? En undersökning av hur projekt som resulterat i FoU-rapport påverkat personal och/eller verksamhet och hur genomgången kurs i forskningsmetodik påverkat deltagarna Författare: Ewa Grodzinsky, Ing-Marie Hallgren, Ethel Molnár 2004:4 Att utveckla handlingsplaner för det skadepreventiva arbetet inom kommun och Landsting Författare: Ingrid Andersson, Kristina Allerth 2004:3 Utan helhetssyn ingen primärvård En studie av ett svårfångat begrepp Författare: Eva Lena Strandberg, Susan Wilhelmsson 2004:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena Författare: Tommy Holmberg Lisbeth Börelius Birgit Ledström Ingrid Andersson Anniqa

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping Författare: TOMMY HOLMBERG LISBETH BÖRELIUS INGRID ANDERSSON ANNIQA FOLDEMO Förord Det

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping Författare: TOMMY HOLMBERG LISBETH BÖRELIUS INGRID ANDERSSON ANNIQA FOLDEMO 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Södertörns samtalsmottagning

Södertörns samtalsmottagning 1 Södertörns samtalsmottagning Utvärdering november 2005 t.o.m. juni 2006 Sedan januari -05 har vi fört statistik över vår verksamhet. Från och med november 05 använder vi oss av patientenkäter av samma

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vägledd självhjälp vid depression Rapport-FoUrnalen 2009:1 En pilotstudie av internetoch telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Själen i primärvården

Själen i primärvården Sammanfattning Den psykiska ohälsan har under de sista femton åren stadigt ökat och mellan 20 40 procent av Sveriges befolkning uppskattas idag lida av psykisk ohälsa. Den största ökningen har skett bland

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa - uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården

Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa - uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Mindfulness för patienter med psykisk ohälsa - uppföljning av behandlingseffekter inom primärvården Rapport-FoUrnalen 2011:3 Karin Hulting

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer