Samtalsbehandling hos primärvårdskurator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtalsbehandling hos primärvårdskurator"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Rapport-FoUrnalen 2009:2 Marie Sköld Tommy Holmberg ISSN

2

3 Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Marie Sköld Tommy Holmberg

4 Sköld Marie, Holmberg Tommy, 2009 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2009 Rapport-FoUrnalen 2009:2 ISSN

5

6 Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett växande problem och står enligt Världshälsoorganisationens beräkningar för 12 procent av den samlade sjukdomsbördan i världen. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat stadigt och idag uppskattas mellan 20 och 40 procent av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Sömnbesvär, trötthet, oro, nedstämdhet, ångest och stress har ökat framförallt för gruppen unga vuxna. Att ha psykisk ohälsa innebär inte bara ett stort lidande och förlorade funktioner för den enskilde, utan orsakar även stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Syftet med studien var att utvärdera behandlingsresultat för patienter som genomgår samtalsbehandling för psykisk ohälsa hos kurator på en vårdcentral. Samtliga patienter som påbörjade samtalsbehandling hos kurator (M.S.) under ett år och gjorde minst tre besök inkluderades i studien (n=63). Patientens psykiska ohälsa skattades med The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment, och den hälsorelaterade livskvaliteten med EuroQol-5D. Den vanligaste behandlingsgrunden var depression, följt av stress/utmattning. Tre av fyra patienter hade en behandlingstid på maximalt sex månader. Antalet besök i medeltal var elva. Knappt sex av tio patienter hade tio eller färre besök. Andelen patienter som skattade måttlig till svår depression vid behandlingsstart var 73 procent, jämfört med 8 procent vid behandlingsslut. Andelen som enligt EQ-5D skattade sin oro/nedstämdhet med inga besvär var vid behandlingsstart 0 procent, jämfört med 52 procent vid behandlingsslut. Antalet sjukskrivna minskade från 24 till 9 (63 %). Vid behandlingsstart behandlades sju patienter (11 %) med läkemedel ur gruppen bensodiazepiner, vid behandlingsslut hade samtliga upphört med denna behandling. Studien visade att patienternas depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling och att deras skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten ökade. Sjukskrivningsgraden minskade och förbrukningen av läkemedel ur gruppen bensodiazepiner upphörde. Slutsatsen av studien blev att med strukturerad och väl genomförd samtalsbehandling, utförd av psykoterapiutbildad behandlare, kan patienter med psykisk ohälsa som exempelvis ångest och nedstämdhet, med goda resultat behandlas med samtalsbehandling inom primärvården.

7 Innehåll Bakgrund... 1 Psykosocialt behandlingsarbete i primärvård... 2 Det psykosociala behandlingsarbetet vid aktuell vårdcentral... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Metod... 6 Urval... 6 Datainsamlingsformulär... 6 The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment (CPRS-SA)... 7 EuroQol 5D (EQ-5D)... 7 Statistisk analys... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Sjukskrivningsgrad Diskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser Bilaga: Bilaga 1 Datainsamlingsformulär

8

9 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett växande problem på flera håll i världen. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) beräkningar står psykisk ohälsa för 12 procent av den samlade sjukdomsbördan i världen (SBU 2005). I Sverige har den psykiska ohälsan hos befolkningen ökat stadigt de senaste tjugo åren och idag uppskattas mellan 20 och 40 procent lida av psykisk ohälsa (SCB 2008, SFI 2008). Det allmänna psykiska välbefinnandet har minskat överlag, och såväl sömnbesvär, trötthet, oro och ångest som upplevelsen av stress har ökat. Under de senaste åren har ökningen planat ut något, dock inte för gruppen unga vuxna (Socialstyrelsen 2007). Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2005 visar att andelen allvarliga psykiska sjukdomar hållit sig relativt oförändrade sedan 1950-talet. Psykisk ohälsa, så som begreppet används i denna studie, ses som synonymt med begreppet psykosocial ohälsa. Karlsson definierar begreppet psykosocial ohälsa som psykiska, psykosomatiska och/eller somatiska symtom som samvarierar med problem i livssituationen (Karlsson 2004). Symtomen trötthet, sömnbesvär, oro och ångest utgör goda indikatorer på självrapporterad psykisk ohälsa och är viktiga prediktorer för objektiv sjukdom (Karlsson 2004). Depression och ångest utgör två viktiga orsaker till ohälsa hos befolkningen i Sverige. Depression kännetecknas av långdragna perioder av nedstämdhet med ibland starka känslor av hopplöshet och meningslöshet. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsperiod i livet, och för varje depression ökar sannolikheten att drabbas av ytterligare depressioner (SBU 2004). Mellan 4 och 10 procent av den vuxna befolkningen uppfyller kriterierna för egentlig depression vid en viss tidpunkt, medan livstidsprevalensen anses ligga mellan 5 och 25 procent för kvinnor och mellan 5 och 10 procent för män. Bland äldre är dock könsskillnaden mindre. Andelen äldre med depression är lika hög som hos yngre vuxna, men hos de äldre ter sig depressionen mildare, men mer långvarig (SBU 2004). Oro och ångest är vanligt förekommande vid flera psykiska störningar. Ångest kan definieras som olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara eller olycka där det upplevda hotet kan komma inifrån eller utifrån. Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier, tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Svårighetsgraden varierar, men kan leda till omfattande funktionsnedsättningar. Punktprevalensen uppskattas till mellan 12 och 17 procent. Var fjärde individ kommer någon gång i livet att drabbas av ett ångestsyndrom (SBU 2005). Det 1

10 finns också en stor samsjuklighet hos personer med ångest med såväl kroppsliga som psykiska sjukdomar, samt en överdödlighet bland patienter med diagnosen paniksyndrom (SBU 2005). Förutom att åsamka den drabbade ett svårt lidande är depressions- och ångestsjukdomar ekonomiskt resurskrävande för samhället. Ohälsan leder till såväl arbetsoförmåga och produktionsbortfall (SBU 2004, 2005), som till höga sjukvårdskostnader (Karlsson 2003). Under 2002 genomfördes en tvärsnittsstudie av den psykiska hälsan hos östgötar i åldern år (Wenemark m.fl. 2003). I rapporten jämförs resultaten med befolkningsenkäten Östgötens hälsa och miljö 2000 (Ekberg m.fl. 2000) och man fann då att den självskattade psykiska hälsan hade försämrats. Den största försämringen fanns i de yngre åldersgrupperna, och då framförallt hos kvinnor i åldern år. Allra sämst psykiskt välbefinnande skattade de personer som stod utanför arbetslivet, var sjukskrivna/förtidspensionerade eller arbetslösa. Stress var ett vanligt problem, och allra vanligast bland kvinnor i åldrarna år (Wenemark m.fl. 2003). Wenemarks studie visade också att den vanligaste sökvägen för psykiska besvär sker via vårdcentralen. Knappt 50 procent av de personer som sökt hjälp för psykiska besvär har i första hand vänt sig till vårdcentral. Kvinnor sökte till vårdcentralen i större utsträckning än män, äldre i högre utsträckning än yngre. Den grupp som i störst utsträckning sökte sig till vårdcentralen var invandrare (Wenemark m.fl. 2003). Beräkningar visar att minst 30 procent av de individer som söker vård inom primärvården lider av psykisk ohälsa av varierande grad (Socialstyrelsen 2007). Psykosocialt behandlingsarbete i primärvård Socialstyrelsen (2007) fick i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att stärka den psykosociala kompetensen inom primärvården. Utredningen betonade med hänvisning till 5 i Hälso- och sjukvårdslagen att primärvården ska ansvara för vård vid lättare till medelsvår psykisk ohälsa, och att vården ska följa de nationella behandlingsriktlinjer som finns. Kuratorer och psykologer ska rekryteras och fortbildas. Inom primärvården i Östergötland föreskrivs att kuratorernas kompetens minst motsvarar grundläggande psykoterapiutbildning inklusive egenterapi och handledning (Landstinget i Östergötland 2007). Psykosocialt behandlingsarbete är, liksom psykisk ohälsa, ett begrepp utan enhetlig innebörd. Begreppet psykosocial kan ses dels som ett synsätt när det gäller orsaken till mänskligt lidande, dels som en problem- 2

11 lösningsmetod där såväl sociala som psykologiska aspekter beaktas i behandlingen (Lennéer-Axelsson och Thylefors 1999). Detta innebär en helhetssyn på individen där denne ses i sitt sammanhang, och där yttre (sociala) och inre (psykologiska) faktorer alltid ses i ett samspel (Bernler och Johnsson 2001). Det psykosociala behandlingsarbetet kan beskrivas som ett systematiserat, strukturerat och individuellt inriktat arbete som syftar till förändring av personlighet, relationer och social situation. Tidsmässigt kan behandlingen sträcka sig från några enstaka till årslånga kontakter (Lennéer-Axelsson och Thylefors 1999). Psykosocialt behandlingsarbete ligger nära begreppet psykoterapi, och Lennéer-Axelsson och Thylefors (1999) anser att åtskillnaden främst består i huvudsakligt fokus. Medan det psykosociala behandlingsarbetet betonar arbetet med såväl den sociala som den psykologiska situationen, fokuserar psykoterapin på den psykologiska situationen och har det psykiska lidandet och de psykiska problemen i centrum för uppmärksamheten. I Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården finns inte denna åtskillnad mellan psykosocialt behandlingsarbete och psykoterapi. Här innefattas istället i begreppet psykosocial behandling olika slags psykoterapier, motiverande behandling samt krisbehandling. Psykosocial behandling kan ges som enda insats eller som tillägg till annan behandling (Socialstyrelsen 2007). All psykosocial behandling är inte samtalsbehandling, utan kan ges i olika former av vägledd självhjälp via texter, telefonstöd eller med hjälp av datorbaserat stöd. Kognitiv beteendeterapi (KBT) som är datorbaserad har använts som behandling för patienter med depression inom primärvården i Östergötland (Almlöv och Foldemo 2009). Ett begränsat vetenskapligt stöd finns för att datorbaserad KBT, på kort sikt, har gynnsam effekt på symtomen vid behandling av paniksyndrom, social fobi och depression, medan det vetenskapliga underlaget för att kunna värdera effekten vid behandling av tvångssyndrom respektive blandad ångest/ depression är otillräckligt (SBU 2007). Nyttan av samtalsbehandling vid de två stora diagnosgrupperna depression och ångest har granskats av SBU (2004 och 2005). Det framkom att samtalsbehandling, särskilt i form av KBT, är minst lika effektiv som behandling med antidepressiva läkemedel vid lindrig och måttlig depression. Samtalsbehandling är dessutom effektiv vid behandling av ångestsyndrom. De preliminära Nationella riktlinjerna för depressionssjukdomar och ångestsyndrom framtagna av Socialstyrelsen (2009) drar samma slutsats som SBU. Riktlinjerna betonar ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård, där förebyggande arbete, hög tillgänglighet, kontinuitet och aktiv uppföljning är några av ledorden. Dessa riktlinjer (Socialstyrelsen 2009) har vid remissgenomgången fått 3

12 omfattande kritik från flera håll, vilket inneburit att beslut om riktlinjerna har skjutits upp till Samtalsbehandling efterfrågas även av patienterna själva, inte minst i Östergötland (Socialstyrelsen 2007, Wenemark m.fl. 2003, Börelius m.fl. 2007). Det psykosociala behandlingsarbetet vid aktuell vårdcentral Vårdcentralen där studien har genomförts ligger i en förortsstadsdel i en medelstor svensk stad. Stadsdelen domineras av flerbostadshus och en stor andel ensamhushåll. I stadsdelen finns en proportionerligt hög andel invånare med psykisk ohälsa (Vårddatalagret). Vårdcentralen inrättade i slutet av 1990-talet en psykosocial mottagning som för närvarande består av en heltidsanställd kurator som betjänar listade individer. Samverkan finns med den vuxenpsykiatriska kliniken. Målsättningen med det psykosociala arbetet på vårdcentralen är att möjliggöra för patienten att tillfriskna från sin psykiska ohälsa. Förutom symtomlindring är ambitionen att i möjligaste mån hjälpa patienten att återfå sina funktioner, att förhindra sjukskrivning och underlätta en snabb återgång i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Större delen av kuratorstjänsten åtgår till individuell samtalsbehandling, och de mest förekommande patientgrupperna är de med depression och/eller ångestdiagnos, stressproblematik samt krisreaktioner. Målgruppen utgörs i huvudsak av individer i arbetsför ålder. För studien ansvarig kurator (M.S.) har en beteendevetenskaplig utbildning med påbyggnad i grundläggande psykoterapi med psykodynamisk inriktning samt en terapeututbildning i transaktionsanalys. Andra för arbetet viktiga utbildningar är utbildning i kris- och traumastöd, existentiell psykologi och mindfulness. Vederbörande har kontinuerlig handledning av legitimerad psykoterapeut med handledarkompetens. Behandlingens innehåll och längd varierar utifrån patientens problematik. Till mottagningen kommer alltid patienten till ett första bedömningssamtal. Påbörjas behandling formuleras ett behandlingskontrakt där patient och kurator (M.S.) gemensamt bestämmer målsättning, arbetsmetoder och antal behandlingstillfällen. Målsättning och arbetsmetoder kan omförhandlas efter hand som behandlingen fortskrider. Antalet behandlingstillfällen ligger däremot fast. Eventuell förlängning diskuteras först i slutet av den från början utsatta tiden. Vanligast förekommande är en inledande behandlingsfrekvens på ett besök i veckan. Efterhand glesas besöken ut. Ofta bestäms om något eller några uppföljande samtal utsträckta över tid. Det innebär att behandlingslängden kan vara 4

13 omfattande även om antalet behandlingstillfällen är relativt få. Behandlingen utvärderas regelmässigt utifrån behandlingsmålen. I behandlingsarbetet betonas patientens eget ansvar och förmåga att göra medvetna val. Det ömsesidiga ansvaret för behandlingsarbetet framhålls. I behandlingen finns ett helhetsperspektiv på patienten, vilket innebär att inte enbart symtomen är i fokus. Patientens hela livssituation beaktas, alltifrån familjesituation, viktiga relationer, arbete/sysselsättning, motion, alkohol, sömn, fritidsintressen och så vidare. Avsikten är att patienten ges möjlighet att fundera kring vad som kan bidra till den aktuella ohälsan och vad som behövs för förbättrad hälsa framöver. Detta sammantaget innebär att patienten får anledning att ställa frågor till sig själv som handlar om livsval och värderiktning. På så vis finns den existentiella aspekten alltid närvarande i behandlingsarbetet. De metoder och tekniker som används vilar i huvudsak på psykodynamisk grund, men hämtas även från KBT. Ofta används hemuppgifter som följs upp under behandlingssejourerna. Behandlingslängden påverkas av graden av svårigheter i patientens problematik, men målet är så korta och effektiva behandlingstillfällen som möjligt. Det centrala är att patienten uppnår en förståelse för sin problematik, att han/hon finner vägledning för den fortsatta personliga utvecklingen och verktyg för att kunna fortsätta arbetet på egen hand. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att utvärdera behandlingsresultat för patienter som genomgår samtalsbehandling för psykisk ohälsa hos kurator på en vårdcentral. Frågeställningar: 1. Hur har patientens självskattade besvär i form av ångest och depression förändrats efter slutförd behandling? 2. Hur har patientens självskattade hälsorelaterade livskvalitet förändrats efter slutförd behandling? 3. Hur har de sjukskrivna patienternas sjukskrivningsstatus förändrats efter slutförd behandling? 5

14 Metod Urval Utvärderingen gällde alla nya patientärenden på kuratorsmottagningen vid den aktuella vårdcentralen under ett års tid med en planerad behandlingsinsats om minst tre behandlingstillfällen, inklusive bedömningssamtal. Sista datum för slutförd behandling var satt till sex månader efter sista inklusionsdag. Patienter som då inte hade avslutat sin behandling exkluderades. Lägsta ålder för att inkluderas i studien var 18 år, ingen övre åldersgräns fanns. Antal behandlingstillfällen och behandlingstid planerades för varje patient utifrån de behandlingsmål som kurator och patient gemensamt formulerade. Samtidig behandling med läkemedel mot psykisk ohälsa förekom. Datainsamlingsformulär Utvärderingen byggde på data som kurator (M.S.) samlat in utifrån ett fastställt formulär (bilaga 1). Formuläret är en smärre modifiering av det formulär som användes vid utvärderingarna av primärvårdens psykosociala team i Norrköping, Motala, Vadstena och Borensberg (Holmberg m.fl. 2008, 2009). All data har kodats och registrerats i en datafil (Excel, Microsoft). Följande data har samlats och bearbetats: - kön, ålder, civilstånd, förekomst av arbete och/eller studier och om patienten är född i Sverige eller i annat land - kontaktväg, kontaktorsak och huvudsaklig behandlingsgrund. Behandlingsgrund är de problem som patienten går i behandling för och fastställs av kurator - datum för behandlingsstart och behandlingsslut - sjukskrivnings-/sjukersättningsgrad - läkemedelsbehandling mot psykisk ohälsa - självskattning med CPRS-SA och EQ-5D - om behandlingsmålen varit uppfyllda vid behandlingsslut - totalt antal besök Psykosociala problem finns som kontaktorsak och som huvudsaklig behandlingsgrund och består i huvudsak av relationsproblem. 6

15 The Comprehensive Psychopathological Rating Scale-Self Assessment (CPRS-SA) CPRS-SA (Svanborg och Åsberg 1994, 1995) är en sjukdomsspecifik självskattningsskala för depression, ångest- och tvångssyndrom. Frågeformuläret består av 19 frågor och varje fråga har sju svarsalternativ, graderade från 0 till 6. Noll indikerar inga problem och sex svåra problem. Frågorna om tvång redovisas inte i resultatredovisningen då dessa mer har som syfte att fastställa om tvångssyndrom föreligger eller ej, inte att skatta förändring. Däremot har frågorna använts i det kliniska arbetet till hjälp för att fastställa besvärens art. Frågorna om depression kan delas in utifrån besvärsgrad. Någon motsvarande indelning finns inte för ångest. Besvärsgrad för depressionsfrågorna: 0 12 ingen eller mycket lätt depression lätt depression måttlig depression svår depression CPRS-SA besvarades vid behandlingsstart och vid behandlingsslut i samband med besök hos kurator (M.S.). Patienten besvarade frågeformuläret enskilt, men kuratorn fanns till hands för att besvara eventuella frågor från patienten. EuroQol 5D (EQ-5D) EQ-5D är ett självskattningsinstrument som skattar den svarandes hälsorelaterade livskvalitet. Formuläret består av fem frågor med vardera tre svarsalternativ: inga, måttliga eller svåra problem. Beroende på hur de fem frågorna besvaras kan ett viktat indexvärde räknas fram som kan anta ett värde från -0,594 till 1. Ju högre värde desto bättre skattad hälsa. Dessutom ingår en fråga med en termometerliknande svarsskala: Rating Scale (RS), graderad från 0 till 100. Denna fråga skattar den svarandes självskattade hälsa utifrån polerna bästa tänkbara tillstånd (100 poäng) och sämsta tänkbara tillstånd (0 poäng) (Dolan och Phil 1997, Henriksson och Carlsson 2002). EQ-5D besvarades vid behandlingsstart och vid behandlingsslut i samband med besök hos kurator (M.S.). Patienten besvarade frågeformuläret enskilt, men kuratorn fanns till hands för att besvara eventuella frågor från patienten. För de fem frågorna i EQ-5D beräknades andelen patienter som skattat sin livskvalitet som förbättrad. Att patienten förbättrats innebar att svaren 7

16 vid behandlingsslut, jämfört med behandlingsstart, ändrades från måttliga eller svåra problem till inga problem eller från svåra problem till måttliga problem. Statistisk analys Signifikansprövning med 95 procentig signifikansnivå gjordes med Wilcoxon tecken-rangtest för CPRS-SA och för indexvärdet och RS score som ingår i EQ-5D. För att testa om det för variablerna indexvärde och RS-score (EQ-5D) och för depression och ångest (CPRS-SA) förelåg några statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor vid behandlingsstart och vid behandlingsslut användes oberoende t-test. För de fem frågorna i EQ-5D beräknades ett 95 procentigt konfidensintervall (KI 95 %) på andelen patienter som förbättrades. De statistiska analyserna beräknades med statistikprogrammet SPSS, version Etiska överväganden Vid första besöket hos kurator (M.S.) informerades patienten om studien och att deltagandet var frivilligt, samt att de när som helst under studiens gång kunde tacka nej till fortsatt deltagande. Inga data presenterades så att enskild patients identitet kunde röjas. Anmälan om studien gjordes enligt Personuppgiftslagen till personuppgiftsombudet inom Landstinget i Östergötland. 8

17 Resultat Under inklusionstiden fick kuratorn (M.S.) 112 nya patienter. Trettiosju patienter exkluderades då behandlingsinsatsen planerades för maximalt två besök, fyra tackade nej till att delta i studien och tre hänvisades till annan vårdgivare. Av de inkluderade patienterna (68) avbröt tre behandlingen i förtid och för två var behandlingen ej slutförd då datainsamlingen avbröts. Studien bygger på 63 patienter, 43 kvinnor och 20 män. För dessa finns kompletta data för samtliga variabler. Fyrtiofem patienter hade remitterats till kuratorn (M.S.) av vårdcentralens läkare (71 %), 15 hänvisades av sjuksköterska i telefonrådgivningen och tre av sjuksköterska vid Barnavårdscentralen. Medelåldern var 41 år, för män 39 år och för kvinnor 42 år. Den yngste patienten var 19 år och den äldsta 84 år. Den sammanlagda behandlingstiden varierade från 23 till 486 dagar med ett medelvärde på 150 dagar. Kvinnornas behandlingstid var längre än männens, 167 dagar i medeltal (28-486) jämfört med 112 dagar (23-386). Tre av fyra patienter (76 %) hade en behandlingstid på maximalt sex månader och sex patienter (10 %) hade en behandlingstid som översteg ett år. Totalt gjorde undersökningsgruppen 699 besök med ett medelvärde på 11 besök (3 42), fler för kvinnorna (medeltal 12, (3-42)) än för männen (medeltal 8, (3-28)). Knappt sex av tio patienter (59 %) hade tio eller färre besök. Det var 12 patienter (19 %, n=63) som vid behandlingsstart behandlades med ett läkemedel mot depression, jämfört med 21 (33 %) vid behandlingsslut. Vid behandlingsstart behandlades sju patienter (11 %), fem kvinnor och två män, med något läkemedel ur gruppen bensodiazepiner. Av dessa hade fyra behandlats med läkemedlet under 3-4 år och tre patienter under ett par månader. Ingen av de sju behandlades med något bensodiazepinpreparat när samtalsbehandlingen avslutades. Ingen patient hade påbörjat någon sådan behandling under tiden som studien pågick. Måluppfyllelse bedömdes vid behandlingsslut av patient och behandlare tillsammans och värderades mot de mål som formulerades vid behandlingsstart. För 50 patienter (79 %, n=63) var målen helt uppfyllda, för 12 (19 %) delvis uppfyllda och för en patient inte alls uppfyllda. Det förelåg ingen nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor. Fler än två tredjedelar (68 %, n=63) hade ångestsyndrom, depression eller stress/utmattningssyndrom som behandlingsgrund (Tabell 1). Fem patienter med behandlingsgrund psykosociala problem hade även behand- 9

18 lingsgrund depression och en hade psykosociala problem och ångestsyndrom. Depression och ångestsyndrom som grund för behandling förekom hos 14 patienter. Tabell 1. Ålder, civilstånd, arbete, född i Sverige och behandlingsgrund, uppdelat på kön (n=63, 43 kvinnor). Bakgrundsdata Man Kvinna Alla Antal (%) Antal % Antal (%) Ålder (15) 11 (26) 14 (22) (60) 17 (39) 29 (46) (20) 10 (23) 14 (22) (5) 5 (12) 6 (10) Kön man (32) kvinna (68) Civilstånd gift/sambo utan barn 2 (10) 6 (14) 8 (13) gift/sambo med barn 8 (40) 15 (35) 23 (36) ensamstående utan barn 8 (40) 17 (39) 25 (40) ensamstående med barn 2 (10) 5 (12) 7 (11) Arbete/studier ja 14 (70) 32 (74) 46 (73) Född i Sverige ja 18 (90) 38 (88) 56 (89) Behandlingsgrund 1) Depression 5 (25) 13 (30) 18 (29) Kris 2 (10) 2 (5) 4 (6) Psykosociala problem 5 (25) 8 (19) 13 (21) Smärta/psykosomatik 2 (10) 0 (0) 2 (3) Stress/utmattning 3 (15) 13 (30) 16 (25) Sömnstörning 1 (5) 0 (0) 1 (2) Ångestsyndrom 2 (10) 7 (16) 9 (14) 1) Behandlingsgrund är de problem som patienten går i behandling för och fastställs av kuratorn. Under behandlingsgrunden Psykosociala problem finns i huvudsak relationsproblem. 10

19 Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Både medelvärde och median för delskalorna depression och ångest skattade med CPRS-SA var vid behandlingsstart något högre för kvinnorna, jämfört med männen. Den enda signifikanta skillnaden mellan män och kvinnor var för variabeln ångest vid behandlingsstart (p=<0,05). Förändringarna från behandlingsstart till behandlingsslut var för hela gruppen signifikanta, även efter uppdelning för kön (Tabell 2). Tabell 2. Medelvärde (m), median (md), och signifikansvärde (p-värde) för självskattad depression och ångest (CPRS-SA) 1 vid behandlingsstart (m1, md1) och vid behandlingsslut (m2, md2), uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). Besvär/kön Antal m1 m2 md1 md2 p-värde Depression Man <0,01 Kvinna <0,001 Totalt <0,001 Ångest Man <0,01 Kvinna <0,001 Totalt <0,001 1) CPRS-SA The Comprehensive Psychopathological Rating Scale Self Assessment I Tabell 3 presenteras svaren på depressionsfrågorna skattade med CPRS- SA uppdelade efter besvärsgrad. Vid behandlingsstart var det 73 procent (n=63) av patienterna som tillhörde någon av kategorierna måttlig eller svår depression. Vid behandlingsslut var denna andel 8 procent. Vid behandlingsstart var det 84 procent av kvinnorna (n=43) och 50 procent av männen (n=20) som skattade sin depression som måttlig eller svår och vid behandlingsslut var motsvarande andel 5 procent för kvinnorna och 15 procent för männen. 11

20 Tabell 3. Depressionsgrad (självskattad med CPRS-SA 1 ) vid behandlingsstart jämfört med behandlingsslut, uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). Kön/depressionsgrad Behandlingsstart Behandlingsslut Man Antal % Antal % Ingen/mycket lätt depression 2 (10) 17 (85) Lätt depression 8 (40) 0 (0) Måttlig depression 7 (35) 2 (10) Svår depression 3 (15) 1 (5) Kvinna Ingen/mycket lätt depression 1 (2) 36 (83) Lätt depression 6 (14) 5 (12) Måttlig depression 25 (58) 2 (5) Svår depression 11 (26) 0 (0) Totalt Ingen/mycket lätt depression 3 (5) 53 (84) Lätt depression 14 (22) 5 (8) Måttlig depression 32 (51) 4 (6) Svår depression 14 (22) 1 (2) 1) CPRS-SA - The Comprehensive Psychopathological Rating Scale Self Assessment De fem frågorna i EQ-5D beräknades till ett viktat index. Medelvärdet för detta index var för hela gruppen vid behandlingsstart 0,30 och vid behandlingsslut 0,81. För den termometerliknande skalan (RS score) var medelvärdet för hela gruppen 29 vid behandlingsstart och 73 vid behandlingsslut. Samtliga dessa skillnader var signifikanta även efter uppdelning för kön (Tabell 4). Jämförs mäns och kvinnors värden vid behandlingsstart och även vid behandlingsslut så föreligger inga signifikanta skillnader. Detta gäller för både indexvärde och RS-score. Tabell 4. Medelvärde för viktat indexvärde och RS 1 score (EQ-5D) före och efter behandling, uppdelat för kön (n=63, 43 kvinnor). EQ-5D Före behandling Efter behandling p-värde Indexvärde Män 0,35 0,79 <0,001 Kvinnor 0,27 0,82 <0,001 Totalt 0,30 0,81 <0,001 RS score Män <0,001 Kvinnor <0,001 Totalt <0,001 1) RS Rating Scale (termometerliknande skala). 12

21 Av Tabell 5 framgår att 64 procent av patienterna (n=63) skattade svåra besvär för oro/nedstämdhet vid behandlingsstart och att resterande skattade måttliga besvär. Vid behandlingsslut hade 86 procent (95 % KI %) förbättrats och mer än hälften (52 %) skattade inga besvär. För männen hade 90 procent (95 % KI %) förbättrats och av kvinnorna 84 procent (95 % KI %). En större andel av kvinnorna, jämfört med männen skattade sina besvär som förbättrade vad gäller huvudsakliga aktiviteter och smärtor/besvär. Tabell 5. Andelen (%) som skattade inga, måttliga eller svåra besvär (EQ-5D 1 ) före och efter behandling samt andelen förbättrade 2 och 95 % konfidensintervall, uppdelat på kön, (n=63, 43 kvinnor). EQ-5D 1 Inga besvär % Måttliga besvär % Svåra besvär Andelen förbättrade Före Efter Före Efter Före Efter % (KI 95 %) Män Rörlighet (6-44) Hygien (0-31) Huvudsakliga aktiviteter (39-81) Smärtor/besvär (28-72) Oro/nedstämdhet (77-100) Kvinnor Rörlighet (11-36) Hygien ,5 0 4,5 0 9 (1-18) Huvudsakliga aktiviteter (67-91) Smärtor/besvär (48-77) Oro/nedstämdhet (73-95) Alla Rörlighet (13-34) Hygien (3-19) Huvudsakliga (62-84) aktiviteter Smärtor/besvär (47-71) Oro/nedstämdhet (77-94) 1) EQ-5D EuroQol 5D. 2) Att patienten förbättrats innebär att svaren vid behandlingsslut, jämfört med behandlingsstart, har förskjutits från måttliga eller svåra problem till inga problem eller från svåra problem till måttliga problem. Om andelen patienter som har besvarat de fem frågorna i EQ-5D med inga besvär delas upp för kön och jämförs med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006) ses vissa skillnader. För männen var variabeln smärtor/besvär den enda för vilken man nådde upp till nivån för befolkningsdata. Kvinnorna nådde upp till nivån för befolkningsdata för samtliga variabler utan oro/nedstämdhet (Figur 1-2). Vid behandlingsslut var andelen med inga besvär för variabeln smärtor/besvär större för patientgruppen, jämfört med befolkningsdata. 13

22 Procent Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/ besvär Oro/nedstämdhet Före Inga problem Efter Inga problem Befolkning Inga problem Figur 1. Andelen män som har svarat inga problem på var och en av de fem frågorna i EQ-5D vid behandlingsstart (n=20), jämfört med behandlingsslut (n=20) och med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006) Procent Rörlighet Hygien Huvudsak liga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Före Inga problem Efter Inga problem Befolkning Inga problem Figur 2. Andelen kvinnor som har svarat inga problem på var och en av de fem frågorna i EQ-5D vid behandlingsstart (n=43), jämfört med behandlingsslut (n=43) och med befolkningsdata från Östergötland (Walter m.fl. 2006). 14

23 Sjukskrivningsgrad Fler patienter var sjukskrivna vid behandlingsstart (38 %, 24 patienter), än vid behandlingsslut (14 %, 9 patienter), vilket innebär en minskning i antalet sjukskrivna med 63 procent. Nitton patienter var sjukskrivna på heltid vid behandlingsstart. Av dessa var sex fortsatt sjukskrivna vid behandlingsslut, fyra på heltid och två på halvtid (Tabell 6). Räknas antalet sjukskrivna om till antalet heltidssjukskrivna blev antalet vid behandlingsstart 22, och vid behandlingsslut 6 1. Detta motsvarar en nedgång i sjukskrivning med 73 procent, 74 procent för kvinnorna och 69 procent för männen. Tabell 6. Antal sjukskrivna respektive ej sjukskrivna vid behandlingsstart (n=63) och vid behandlingsslut (n=63). Sjukskrivningsgrad vid behandlingsstart Sjukskrivningsgrad vid behandlingsslut 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Totalt 0 % % % % % Totalt Att räkna om antalet sjukskrivna till heltidssjukskrivna innebär exempelvis att två personer som vardera är sjukskrivna 50 procent räknas som en heltidssjukskrivning. 15

24 Diskussion Patienternas skattning av depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling. En betydande del av undersökningsgruppen, 73 procent, skattade sina depressiva symtom som svåra eller måttligt svåra vid behandlingsstart. Efter avslutad behandling har denna andel sjunkit till 8 procent. Jämförs resultaten med utvärderingen av primärvårdens psykosociala team kan konstateras att vår undersökningsgrupp skattade sina depressiva besvär något mer uttalade vid behandlingsstart och något mindre uttalade vid behandlingsslut (Holmberg m.fl. 2008, 2009). Även när det gäller ångest skattar undersökningsgruppen symtomen betydligt mer uttalade vid behandlingsstart jämfört med behandlingsslut. För hela undersökningsgruppen skattades den hälsorelaterade livskvaliteten som förbättrad på vartdera delområdet efter behandlingsslut. Särskilt tydligt var detta för variabeln oro/nedstämdhet där 86 procent (95 % KI 77-94%) skattade sitt hälsotillstånd bättre vid behandlingsslut jämfört med behandlingsstart. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättring om undersökningsgruppen ska nå upp till nivån för befolkningsdata (Walter och Brage 2006). Även för smärta/besvär sågs en förbättring, där en betydligt större andel vid behandlingsslut uppgav inga problem jämfört med befolkningsdata. Denna skillnad gällde även efter uppdelning för kön. En tänkbar förklaring är att behandlingen syftar till att hjälpa patienterna att göra det de kan göra trots smärtan, i linje med sina mer livsövergripande mål eller värderingar. Detta överensstämmer i stor utsträckning med hur man arbetar inom ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en teoririktning som ingår i vad som brukar kallas tredje vågen i utvecklingen av KBT. ACT har bland annat visat sig vara effektiv vid behandling av människor som lider av kronisk smärta (Dahl och Lundgren 2008). Medelvärdet för den termometerliknande frågan var 29 vid behandlingsstart jämfört med 73 vid behandlingsslut. En icke oansenlig förbättring, men trots detta en bit kvar i jämförelse med befolkningsdata (Eriksson och Nordlund 2002) där motsvarande medelvärde var 79. Omräknat till heltidssjukskrivna minskade andelen sjukskrivna med 73 procent. Dessa resultat matchar väl de resultat som framkom vid utvärderingen av de psykosociala teamen (Holmberg m.fl. 2008, 2009). En del av minskningen är att hänföra till en allmän nedgång i sjukskrivningen i samhället. Under perioden från december 2007 till april 2009 har ohälsotalet för Linköpings kommun minskat med 11,5 procent (Försäkringskassan). I jämförelse med detta kan ändå konstateras att nedgången i 16

25 sjukskrivning i undersökningsgruppen var betydande, även om det inte finns några garantier för att resultatet kommer att vara bestående. När det gäller behandling med psykofarmaka skedde en omfördelning så att andelen patienter som behandlades med läkemedel mot depression ökade, medan patienter med läkemedel mot oro/ångest minskade. De sju patienter (11 %) som vid behandlingsstart använde läkemedel ur gruppen bensodiazepiner har slutat med sin medicinering vid behandlingsslut. Av dessa sju patienter var det fyra som hade behandlats med denna typ av läkemedel så länge som 3-4 år. Att reducera antalet patienter som långtidsbehandlas med bensodiazepiner är en viktig uppgift för alla inom sjukvården, inte minst för primärvården. Andelen kvinnor i behandling var högre än andelen män och för kvinnorna var också behandlingstiden längre. Att andelen kvinnor dominerade i undersökningsgruppen stämmer väl överens med resultat från andra undersökningar (Wenemark m.fl. 2003, Börelius m.fl. 2007, Holmberg m.fl. 2008, 2009). En tänkbar förklaring är att kvinnor har en större andel psykisk ohälsa än män. Vi vet exempelvis att livstidsprevalensen för depression skiljer sig åt mellan män och kvinnor och SBU framhåller att prevalensen för depression är ungefär dubbelt så hög hos kvinnor som hos män (SBU 2004). Kanske är det också så att kvinnor i mindre utsträckning än män upplever det skamfullt att må dåligt psykiskt, och att man därför har lättare att söka hjälp och ta emot hjälp av någon utomstående? Metoddiskussion Studien har som syfte att utvärdera effekten av genomgången behandling hos kurator på en vårdcentral. Metodvalet innebär att effekten av behandlingen inte kunde jämföras med spontan förbättring eller tillfrisknande. Den förhållandevis ringa tid som patienten går i behandling måste ställas i proportion till den tid som fylls av annat. Inom psykoterapiforskningen är det väl bekant att ungefär 50 procent av skillnaderna i behandlingsresultat inte kan förklaras av själva terapin (Holmqvist 2008). Av de 50 procent av förbättringen som förklaras av terapin kan procent hänföras till patienten själv, terapirelationen bidrar med 10 procent, terapeutens personlighet och skicklighet med ungefär 8 procent, medan själva behandlingsmetoden bidrar med mellan 5 till 8 procent. Det finns också forskningsresultat som tyder på att terapeutfaktorn är väsentligt mer betydelsefull än behandlingsfaktorn. Utifrån detta har det föreslagits att man borde ägna mer tid och kraft åt att kvalificera enskilda 17

26 terapeuter snarare än att fokusera på särskilda behandlingsmetoder (Sandell 2008). Att notera är också att en betydande del av patienterna kombinerar samtalsbehandling med läkemedelsbehandling, en kombination som visat sig ha bästa effekten vid exempelvis depressionsbehandling (SBU 2004). En svaghet med studien var att det är behandlaren som utvärderat sitt eget arbete. Patienten är i beroendeställning gentemot behandlaren och kan vara mån om att vara denne till lags och att bevara behandlingsrelationen. Denna farhåga bör ställas mot alternativet att avstå från att utvärdera verksamheten. Optimalt vore en utvärdering som utfördes av oberoende part. Vi välkomnar därför det initiativ till utvärdering av primärvårdskuratorernas arbete som tagits av Linköpings universitet (personlig kommunikation med professor Rolf Holmqvist, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet). Självskattningsformulären CPRS-SA och EQ-5D utgör ensamt underlag för bedömning av behandlingsresultat vilket är en svaghet. Hade självskattningarna kompletterats med systematiska kliniska bedömningar och beteendeobservationer hade mer oberoende och rikare data kunnat erhållas (Kendall m.fl. 2004). Slutsats Studien visade att patienternas depressiva symtom och ångestsymtom minskade efter genomgången behandling och att deras skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten ökade. Sjukskrivningsgraden minskade och förbrukningen av läkemedel ur gruppen bensodiazepiner upphörde. Slutsatsen av studien blev att med strukturerad och väl genomförd samtalsbehandling, utförd av psykoterapiutbildad behandlare, kan patienter med psykisk ohälsa som exempelvis ångest och nedstämdhet, med goda resultat behandlas med samtalsbehandling inom primärvården. 18

27 Referenser Almlöv J, Foldemo A. Vägledd självhjälpsbehandling vid depression. En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården (Rapport-FoUrnalen 2009:1). Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland, Landstinget i Östergötland, ISSN Bernler G, Johnsson L. Teori för psykosocialt arbete. Borås: Natur och kultur; 2001 Börelius L, Foldemo A, Holmberg T, Schöld A-K, Thorell L-H, Ylikivelä R, Nettelbladt P. Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården (Rapport-FoUrnalen 2007:3). Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland, Landstinget i Östergötland, ISSN Dahl J, Lundgren T. Släpp taget om smärtan. ACT-metoden mot kronisk värk. Falun: W&W; 2008 Dolan P, Phil D (1997). Modelling Valuations for EuroQol Health States. Medical Care 1997; Volume 35, Number 11: Ekberg K, Noorlind Brage H, Dastserri M. Östgötens hälsa och miljö (Rapport 00:1). Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Eriksson E, Nordlund A. Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna (Rapport 2002:1). Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland. Försäkringskassan, Statistik om ohälsotalet per kommun och landsting (elektronisk). Tillgängligt från: ( ). Välj ohälsotalet per kommun, därefter län och Östergötlands län. Henriksson M, Carlsson P. Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ-5D (Rapport 2002:1). CMT, Linköpings universitet. Holmberg T, Börelius L, Andersson I, Foldemo A (elektronisk). Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping. Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland; 2008, Landstinget i Östergötland. Tillgänglig från ( ). 19

28 Holmberg T, Börelius L, Ledström B, Andersson I, Foldemo A (elektronisk). Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland; 2009, Landstinget i Östergötland. Tillgänglig från ( ). Holmqvist R. Behandlingsrelationens betydelse för utfallet. I Philips B, Holmqvist R (red.), Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber; 2008 Karlsson K. Livet begränsas på grund av sjukdom: Personlighetsegenskaper samt upplevelse av sjukdom och livshändelser hos en grupp långtidssjukskrivna. Kristianstad/Lund: Region Skåne; Karlsson K. Psykosocial ohälsa. Samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Diss. Institutionen för psykologi. Lunds universitet: Lund, Kendall P, Holmbeck G, Verduin T. Methodology, design, and evaluation in psychotherapy research. I Lambert M (red.), Bergin and Garfield s handbook of psychotherapy and behavior change. New York: Wiley; Landstinget i Östergötland, Befattningsutveckling för kuratorer, (elektronisk), Primärvården centrala länsdelen; 2007, Tillgänglig från: ( ). Lennér Axelsson B, Thylefors I (1999). Psykosocialt behandlingsarbete. Borås: Natur och Kultur; Sandell R. Patienten och terapeuten, två avgörande faktorer. I Philips B, Holmqvist R (red.), Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber; SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt; 2004, elektronisk. Tillgänglig från Depression%20Vol%201.pdf ( ). SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt; 2005, elektronisk. Tillgänglig från f ( ). 20

29 SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. Sammanfattning och slutsatser; 2007, elektronisk. Tillgänglig från gnitiv_beteendeterapi_angestsyndrom_depression_ pdf ( ) SCB, Statistiska centralbyrån. Ohälsa och sjukvård ; 2008 SFI, Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor; Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005; 2005, ISBN Socialstyrelsen (2007). Psykosocial kompetens i primärvården. Socialstyrelsens förslag till åtgärder för att öka tillgången till psykosocial kompetens i primärvården; 2007, artikelnr Socialstyrelsen (2009, elektronisk). Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar. Preliminär version. Tillgängligt från ( ) Svanborg P, Åsberg M (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Jan; 89 (1): Svanborg P, Åsberg M (1995). Psykiatrisk egenbedömning (CPRS-S-A). En självskattningsskala för ångest- och depressionssyndrom. DuroGrafiska: Malmö. Vårddatalagret, Landstinget i Östergötland. Uppgifterna finns ej tillgängliga på någon hemsida. Kan erhållas genom kontakt med författarna. Walter L, Noorlind Brage H. Östgötens hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum, Rapport 2006:8, Landstinget i Östergötland Wenemark M, Borgstedt-Risberg M, Holmberg t, Nettelbladt P, Noorlind Brage H, Åkerlind I. Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland Hösten 2002 (Rapport 2003:1). Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland. 21

30

31 Bilaga 1 s.1(3) Utvärdering Psykosocialt behandlingsarbete Q Kodnummer Personnummer Kön Namn Kontaktväg Läkare egna VC BVC Övrigt (ex mottagningssköterska) Kontaktorsak (max 3 alternativ, angiven av remittent) Kris Depression Smärta/psykosomatiska symtom Ångestsyndrom Sömnstörningar Stress/utmattningssyndrom Psykosociala problem Behandlingsgrund (max 3 alternativ, min behandlingsgrund) Kris Depression Smärta Ångestsyndrom Sömnstörningar Psykosomatiska symtom Stress/utmattningssyndrom Psykosociala problem Civilstånd gift/sambo utan barn ensamstående utan barn gift/sambo med barn ensamstående med barn Har Arbete/studerar? Ja Nej Född i Sverige? Ja Nej Om Nej, ange inflyttningsår Behandlingsstart datum

32 Vid behandlingsstart Vid behandlingsavslut s.2(3) Sjuskrivnings-/sjukersättningsgrad vid behandlingsstart 100 % 75 % 50 % 25 % ej sjukskriven / ej sjukersättning Läkemedelsanvändning vid behandlingsstart? Inget av nedanstående läkemedel Mot oro/ångest Mot smärta Mot depression Mot sömnsvårigheter Mot andra psykiska besvär Tillhör några av dessa läkemedel gruppen bensodiazepiner Ja Nej CPRS-SA (ange poäng för ) Depression Ångest Tvång Sjukskrivnings-/sjukersättningsgrad vid behandlingsavslut 100 % 75 % 50 % 25 % ej sjukskriven / ej sjukersättning Läkemedelsanvändning vid behandlingsavslut? Inget av nedanstående läkemedel Mot oro/ångest Mot smärta Mot depression Mot sömnsvårigheter Mot andra psykiska besvär Tillhör några av dessa läkemedel gruppen bensodiazepiner? Ja Nej CPRS-SA (ange poäng för ) Depression Ångest Tvång EQ-5D ( vid behandlingsstart; ange en siffra mellan 1-3 för varje fråga) Rörlighet Hygien Aktivitet Smärta Oro/nedstämdhet VAS (ange värdet från Termometern 0-100) Har vårdplan/behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten? Ja Nej EQ-5D (vid behandlingsavslut; ange en siffra mellan 1-3 för varje fråga) Rörlighet Hygien Aktivitet Smärta Oro/nedstämdhet VAS (ange värdet från Termometern 0-100) Om Ja, är dessa mål uppfyllda vid behandlingsslut? Helt Delvis Inte alls

33 s.3(3) Har patientens drog och alkoholvanor diskuterats Ja Nej Avslut: Planerat Oplanerat Hänvisning /remiss till annan? Ja Nej, Om ja, till vem?... Totalt antal besök Avslutnings datum Kommentar (kommentarer eller förklaringar till svar eller uteblivet svar. Kan gälla alla frågor).

34

35 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: enstaka exemplar skickas utan kostnad. Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Vägledd självhjälp vid depression En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Författare: Jonas Almlöv, Anniqa Foldemo, 2009:1 Zebramodellen rehabilitering för patienter med stressrelaterade besvär Författare: Eleonor Sandbladh, Eva Fahlgren, 2008:4 Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Författare: Anita Althén, Gunilla Ivarsson, Susanne Kjellberg, Susan Wilhelmsson, Agneta Andersson, 2008:3 Klamydiapartnerpårningen går snabbare med egenprovning i hemmet en öppen klusterrandomiserad kontrollerad studie från två STD-mottagningar Författare: Sabina Malkoc, Daniel Wilson. 2008:2 Förbättrad självbild efter sjukgymnastikbehandling vid långvarig smärta och stressymtom Författare: Ewa Busch, Lotta Ring, 2008:1 Provtagning ur perifer venkateter (PVK) den största orsaken till hemolys en studie vid Akutmottagningen, Närsjukvården i Östra Östergötland Författare: Titti Peltonen, Karin Wallin, 2007:5 Hur upptäcker man patienten med sömnapné? Författare: Maud Holmgren, 2007:4 Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården Författare: Lisbeth Börelius, Anniqa Foldemo, Tommy Holmberg, Anna-Karin Schöld, Lars-Håkan Thorell, Rita Ylikivelä, 2007:3 Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006 Författare: Gun Johansson, Agneta Eliason, Sven Löbu, Tommy Holmberg, 2007:2 Att införa ett interventionsprogram för barn med övervikt är lättare sagt än gjort! Författare: Ann-Charlotte Tunemar, Anna-Karin Schöld, 2007:1 Astma- och KOL-vården i Östergötland en kartläggning baserad på nationella riktlinjer Författare: Siw Carlfjord, Malou Lindberg, 2006:4

36 Vad kan Sverige lära av Fastlegeordningen i Norge? Författare: Lars Borgquist, Ing-Marie Hallgren, Sven Engström, 2006:3 Goda matvanor för små barn Intervention riktad till förstagångsföräldrar på BVC Författare: Britt Marie Lundstedt, 2006:2 Riktlinjer i folkhälsoarbetet riktat mot astma-, diabetes- och hypertonisjukdom inom primärvård ett exempel från Östergötland Författare: Anna-Karin Schöld, 2006:1 Psykisk ohälsa. Rapport från workshop med temat Psykisk ohälsa i Östergötland den 12 april 2005 Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan 2005:4 Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs Författare: Malou Lindberg, Susan Wilhelmsson 2005:3 Distriktssköterskors syn på omvårdnad och dokumentation vid bensår Författare: Åsa Nordesjö, 2005:2 Mobilt omvårdnadsteam De anhörigas upplevelser av psykiatrisk hemsjukvård Författare: Kerstin Nordenfelt 2005:1 Vad händer efter FoU-projekt eller FoU-utbildning? En undersökning av hur projekt som resulterat i FoU-rapport påverkat personal och/eller verksamhet och hur genomgången kurs i forskningsmetodik påverkat deltagarna Författare: Ewa Grodzinsky, Ing-Marie Hallgren, Ethel Molnár 2004:4 Att utveckla handlingsplaner för det skadepreventiva arbetet inom kommun och Landsting Författare: Ingrid Andersson, Kristina Allerth 2004:3 Utan helhetssyn ingen primärvård En studie av ett svårfångat begrepp Författare: Eva Lena Strandberg, Susan Wilhelmsson 2004:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena Författare: Tommy Holmberg Lisbeth Börelius Birgit Ledström Ingrid Andersson Anniqa

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping

FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av det psykosociala teamet inom primärvården i Norrköping Författare: TOMMY HOLMBERG LISBETH BÖRELIUS INGRID ANDERSSON ANNIQA FOLDEMO Förord Det

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vägledd självhjälp vid depression Rapport-FoUrnalen 2009:1 En pilotstudie av internetoch telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Östgötens psykiska hälsa Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Rapport 2005:2 Linköping januari 2005 Madeleine Borgstedt-Risberg Marika Wenemark Tommy Holmberg Per Nettelbladt

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Kuratorernas arbete i primärvård

Kuratorernas arbete i primärvård - en enkätstudie Författare: TOMMY HOLMBERG FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland Mars 2005 Sammanfattning Föreliggande rapport är en kartläggning av kuratorernas arbete inom primärvården i Östergötland.

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer