Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledd självhjälp vid depression. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vägledd självhjälp vid depression Rapport-FoUrnalen 2009:1 En pilotstudie av internetoch telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Jonas Almlöv Anniqa Foldemo ISSN

2 Vägledd självhjälpsbehandling vid depression - En pilotstudie av internet- och telefonbaserad kognitiv beteendeterapi inom primärvården Jonas Almlöv Anniqa Foldemo Linköping 2009

3 Almlöv Jonas, Foldemo Anniqa, 2009 Reproservice, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2009 Rapport-FoUrnalen 2009:1 ISSN

4 Förord I syfte att pröva ett nytt sätt att behandla primärvårdspatienter med depression telefon- och internetbaserad kognitiv beteendeterapi initierade landstingsledningen i Östergötland 2006 pilotprojektet Vägledd självhjälpsbehandling vid depression som ett alternativ till redan befintliga resurser i primärvården. Projektet genomfördes 2007 av psykolog Jonas Almlöv med medicinskt stöd av distriktsläkare Lizabeth Bellander, Ljungsbro Vårdcentral. Handledare till projektet och rapporten har varit Anniqa Foldemo, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland.

5 Sammanfattning I den svenska hälso- och sjukvården behandlas patienter med psykisk ohälsa främst inom primärvård och psykiatri. Patienter med svårt handikappande ångest och nedstämdhet, suicidala beteenden samt psykotiska tillstånd remitteras vanligen till den psykiatriska vården. Annan psykisk ohälsa behandlas oftast i primärvården. Många av de patienter som söker primärvården är positivt inställda till psykologisk behandling för sina besvär. Nya behandlingsmetoder som har växt fram är telefon- och internetbaserade metoder som ofta bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Dessa metoder är utvärderade i forskningsmiljö medan denna pilotstudie utvärderar metoden i klinisk verksamhet. I projektet, som pågick under tiden , deltog sex vårdcentraler i Östergötlands län. Verksamheten utgick från en vårdcentral, basvårdcentral, där psykologen hade sitt arbetsrum. Övriga vårdcentraler besöktes ungefär var 14:e dag. De patienter som fått diagnosen depression och som remitterats till vägledd självhjälpsbehandling kunde inkluderas i studien. Exklusionskriterierna var patienter som bedömdes behöva psykiatrisk specialistvård, patienter med annan psykisk ohälsa förutom depression, patienter som inte bedömdes ha nödvändig koncentrations- eller läsförmåga för självhjälpsprogrammet, och patienter som inte ville genomgå denna typ av behandling. Den behandlande psykologen bedömde om patienten skulle inkluderas i pilotprojektet. Patienterna fick själva välja om de ville tillhöra telefon- eller internetgruppen. Båda stödformerna innefattade ett skriftligt självhjälpsmaterial, utarbetat av professor Gerhard Andersson med medarbetare, bestående av åtta moduler med tillhörande hemuppgifter. Varje modul var avsedd att ta en veckas arbete i anspråk. Före och efter genomgången behandling skattade patienterna sina depressiva symtom och sin hälsorelaterade livskvalitet med hjälp av Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS-S), Mental Health Inventory-5 (MHI-5) och EuroQol-5D (EQ-5D). Av totalt 542 patienter som fått diagnosen depression vid de sex vårdcentralerna remitterades 151 till vägledd självhjälpsbehandling. Av dessa inkluderades 48 i studien, 33 fick telefonstöd (82 % kvinnor) och 15 stöd via internet (53 % kvinnor). Gruppen som gavs telefonstöd använde självhjälpsmaterialet i något högre utsträckning än gruppen som gavs stöd via internet. Båda patientgrupperna skattade sina depressiva besvär som mindre och sin livskvalitet som högre efter avslutad behandling. Sammantaget kunde måttliga till stora behandlingseffekter påvisas i båda grupperna. Utifrån resultaten av studien är slutsatsen att vägledd självhjälpsbehandling via telefon och internet kan vara fungerande behandlingsalternativ för att hjälpa patienter med depression inom primärvården. De patienter som remitterats till behandlingen hade sällan enbart depressiva symtom. Lika vanligt, eller vanligare, var besvär som kan betecknas som ångest- och/eller stressrelaterade. En utveckling av materialet för att bättre anpassa det till primärvårdens behov är därför nödvändig. Föreliggande studie är en pilotstudie och för säkrare resultat krävs mer forskning.

6 Innehåll Bakgrund... 1 Depression... 1 Kognitiv beteendeterapi... 1 Vägledd självhjälpsbehandling... 2 Syfte... 3 Metod... 3 Inklusionskriterier... 4 Exklusionskriterier... 4 Utförande... 4 Självhjälpsmaterial... 5 Symtomskattning... 6 Statistisk bearbetning... 7 Resultat... 9 Symtomskattning... 9 Patienternas användning av självhjälpsmaterialet Samband mellan remissflödet och psykologens placeringsort Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenser... 18

7 Bakgrund I den svenska hälso- och sjukvården hanteras psykisk ohälsa främst inom primärvård och psykiatri. Patienter med svårt handikappande ångest och nedstämdhet, suicidala beteenden samt psykotiska tillstånd remitteras vanligen till den psykiatriska vården. Annan psykisk ohälsa, där patienten i viss utsträckning fortfarande fungerar i vardagen, behandlas oftast i primärvården. Inom primärvården kan patienter med ångest och nedstämdhet erbjudas farmakologisk behandling och/eller kortare samtalskontakter. I primärvården i Östergötlands län genomförs nästan en kvarts miljon sjukvårdande behandlingar, inklusive läkarbesök, per år (Landstinget i Östergötland, 2006). Av patienter med psykisk ohälsa valde detta år 46 procent att i första hand söka på vårdcentralen för sina besvär. Trots att flertalet varit nöjda med den medicinska behandling de fått önskade ändå 27 procent av dem att de hade erbjudits någon alternativ form av behandling, exempelvis en samtalskontakt (Wenemark et al. 2003). Enligt Wenemark (2003) finns indikationer på att den psykiska hälsan i Östergötland försämrades mellan 1999 och Att många östgötar upplever en sviktande psykisk hälsa kan även utläsas av att antalet långtidssjukskrivna på grund av psykisk belastning eller psykisk ohälsa ökat under 2000-talets första fem år. Under 2006 skedde dock en viss minskning (Försäkringskassan, 2006). Depression Enligt American Psychiatric Association (MINI-D IV, 2002) kännetecknas depression av självrapporterade och/eller synliga symtom som nedstämdhet, intresseförlust för vanligen uppskattade aktiviteter, oro, sömnsvårigheter, irritabilitet, förändrad matlust, försämrad initiativförmåga, sänkt koncentrationsförmåga och i förekommande fall suicidtankar och suicidplaner. Diagnosen depression är, enligt de vårdprogram som används i Östergötland (Olinder et al., 2005; Westman et al., 2006), den vanligaste av de psykiatriska diagnoserna. Subkliniska depressiva symtom förekommer vid så gott som all psykisk ohälsa. Forskningsstöd finns främst för farmakologisk och psykologisk behandling av depression (SBU, 2004). Kognitiv beteendeterapi Många av de patienter som söker för psykisk ohälsa är positivt inställda till psykologisk behandling och föredrar en sådan framför farmakologisk behandling (Wenemark, 2006), även om båda har bedömts vara likvärdigt effektiva (SBU, 1

8 2004). Kognitiv beteendeterapi, ibland förkortat KBT, är en strukturerad metod att behandla olika former av psykisk ohälsa (Melin, 2006) där patienten och behandlaren gemensamt strävar efter att reda ut hur den psykiska ohälsan uppstått och varför den sedan kommit att vidmakthållas. Detta görs vanligen genom en beteendeanalys på detaljnivå hur reagerar, känner, tänker och beter sig patienten i olika problematiska situationer? Utifrån denna analys genomförs sedan olika interventioner, vilka syftar till att skapa ett större utrymme för känslomässiga och kroppsliga upplevelser hos individen, ökad tilltro till den egna förmågan och en mer flexibel beteenderepertoar. Det yttersta syftet med terapin är att patienten ska kunna skapa sig frihet att ägna sig åt meningsfulla aktiviteter i vardagen. KBT kan genomföras på olika sätt. Vanligen träffas patient och behandlare under minuter vid ett tillfälle i veckan under sammanlagt veckor. Under behandlingstiden ges hemuppgifter som patienten förväntas utföra på egen hand (Kåver, 2006). Inom primärvården i Sverige har KBT anpassats till det stora flödet av patienter med psykisk ohälsa genom kortare behandlingssessioner och en målinriktning mot ett utvalt problemområde utifrån en modell som används i USA och som har beskrivits av Robinsson och Reiter (2007). Behandlingen utformas då som beteendekonsultationer, där patienten och behandlaren träffas i ett psykopedagogisk intervention. Samtalen pågår cirka 30 minuter vid 1-3 tillfällen. Denna kortare vårdform ökar tillgängligheten till psykologisk behandling för vårdcentralens patienter och fokuserar på avgränsade problem som kan behandlas och påverkas i en mindre omfattande kontakt. Verksamheten får därmed även ett folkhälsoperspektiv, förutom det enskilda patientperspektivet. Vägledd självhjälpsbehandling Internet- och datorbaserade metoder för att behandla psykisk ohälsa används idag i många länder, bland annat i Australien, Nederländerna och USA (Andersson et al., 2005; Copeland & Martin, 2004; Clarke, et al., 2005). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har påvisat evidens för att internetbaserade interventioner har gynnsam effekt vid behandling av vissa ångestsyndrom och depressionstillstånd (2007). I en metaanalys av 13 randomiserade kontrollerade studier visar Spek et al., (2007) att patienter som erhöll internetbaserad intervention förbättrades signifikant jämfört med dem som stod på väntelista till sådan behandling. Författarna låter göra gällande att metoden fungerar bra även vid ångestrelaterad psykisk ohälsa, men att ett visst terapeutstöd tycks vara nödvändigt för god effekt. Vägledd självhjälpsbehandling har även prövats via andra medier som telefonsamtal och SMS-påminnelser (Andersson et al., 2004). 2

9 Vägledd självhjälpsbehandling har hittills enbart testats i forskningsmiljö. Den föreliggande studien är ett pilotprojekt för att pröva behandlingsmetoden kliniskt och har därför utformats som en utvärdering av klinisk verksamhet snarare än en kontrollerad forskningsstudie. Syfte Syftet med föreliggande studie är att i ett pilotprojekt utvärdera användandet av ett väglett självhjälpsprogram för depression i klinisk praxis inom primärvården. Metod I projektet, som pågick under tiden deltog sex vårdcentraler i Östergötlands län. För att kunna pröva metoden på vårdcentraler av olika storlek och med olika befolkningsunderlag valdes två vårdcentraler från vardera av de tre länsdelarna (väster, centrala och öster). Valet av vårdcentraler gjordes av respektive primärvårdschef. Antalet listade patienter varierar från ungefär 7500 till personer mellan vårdcentralerna. Tre av vårdcentralerna betjänar större tätorter med tillhörande glesbygd, och två vårdcentraler betjänar mindre tätorter med tillhörande glesbygd. En vårdcentral betjänar enbart större tätort. Läkarna på de utvalda vårdcentralerna informerades om projektet vid möten med projektansvarig psykolog och distriktsläkare. Verksamheten utgick från en vårdcentral i den centrala länsdelen, kallad basvårdcentral, där psykologen hade sitt arbetsrum. De övriga fem vårdcentralerna (vårdcentralerna 2-6) platsbesöktes av psykologen ungefär var 14:e dag. Det totala antalet remisser som kom till behandlingsansvarig psykolog från de sex vårdcentralerna registrerades, liksom antalet arbetsdagar då psykologen fysiskt befann sig på respektive vårdcentral. Uppgifter om det totala antalet patienter som erhållit en depressionsdiagnos under studieperioden erhölls från Vårddatalagret i Östergötland. Remitterings- och bokningsprocessen till vägledd självhjälpsbehandling, och återkopplingen till remitterande distriktsläkare, kom att se olika ut från vårdcentral till vårdcentral beroende på lokala rutiner för omhändertagande av patienter med misstänkt depression. I figur 1 illustreras de olika vårdkedjor som skapades i samarbete med de enskilda vårdcentralerna. 3

10 Telefonsjuksköterska Bokningssekreterare Läkarbesök Psykologbesök Internetbehandling Telefonbehandling Figur 1. Olika vårdkedjor vid vägledd självhjälpsbehandling för patienter med depression. Heldragna linjer indikerar processen för de flesta patienterna och de streckade linjerna för ett fåtal patienter. Inklusionskriterier Patienter som givits diagnosen depression av sin distriktsläkare vid någon av de sex vårdcentralerna, och som remitterats till psykolog för ställningstagande till vägledd självhjälpsbehandling, kunde inkluderas i studien. Dessa patienter skulle i annat fall ha givits farmakologisk antidepressiv behandling och/eller samtalsbehandling på vårdcentralen. Patienterna inkluderades om de var 18 år eller äldre. Ingen övre åldersgräns fanns. Exklusionskriterier Patienter som av den patientansvarige läkaren eller av behandlande psykolog bedömdes behöva psykiatrisk specialistvård, patienter med annan psykisk ohälsa förutom depression, patienter som av psykologen inte bedömdes ha nödvändig koncentrations- eller läsförmåga för självhjälpsprogrammet och patienter som inte ville genomgå denna typ av behandling exkluderades. Utförande Då psykologen mottagit en remiss för behandling av en patient med depression genomfördes ett inledande bedömnings- och informationssamtal. Under detta samtal utreddes de depressiva besvärens innehåll, problemens omfattning och 4

11 varaktighet samt patientens motivation till förändring. Patienter som bedömdes lämpliga för vägledd självhjälpsbehandling erbjöds deltagande i pilotstudien med två behandlingsalternativ, det ena med veckovis stödkontakt per telefon (telefongruppen), och det andra med stöd via textmeddelanden över internet (internetgruppen). Båda stödformerna innefattade ett skriftligt självhjälpsmaterial bestående av åtta moduler med informerande text och en tillhörande hemuppgift. Varje modul var avsedd att ta en veckas arbete i anspråk. Patienterna valde själva om de ville ingå i telefongruppen eller internetgruppen. Patienterna i telefongruppen ringdes upp av psykologen cirka sju dagar efter det inledande bedömningssamtalet för en första avstämning, och därefter en gång i veckan för att diskutera veckans hemuppgifter. Målet var att hålla dessa samtal cirka 15 minuter långa. Patienterna i internetgruppen följde samma modell, med skillnaden att de själva tog initiativ till kontakt genom att skicka ett textmeddelande via internet med sina hemuppgifter. En skriftlig återkoppling gavs en till två dagar senare. Målet var att kontakterna skulle ske med ungefär sju dagars mellanrum. En plattform för intrångsskyddad kontakt via internet mellan patient och behandlare stod färdig att tas i bruk den 7 maj Internetstödet kunde därför tas i bruk först efter detta datum. Efter behandlingsprogrammets avslutande följde ett uppföljningssamtal med psykologen. Patienten träffade därmed psykologen sammanlagt två gånger under behandlingen. Efter genomgången behandling återremitterades patienten till sin patientansvarige läkare. Självhjälpsmaterial Självhjälpsboken Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi: ett effektivt självhjälpsprogram (Andersson et al, 2007) användes, med upphovsmännens tillåtelse, som behandlingsmaterial och delades ut kostnadsfritt till patienterna. Den psykopedagogiska informationsdelen innehåller förklaringsmodeller kring nedstämdhet och strategier för tanke- och beteendeförändringar, med syfte att patienten därmed ska kunna lära sig att känna igen depressiva symtom, ifrågasätta negativa tankar och träna sig i att hitta alternativa sätt att hantera situationer som tidigare resulterat i nedstämdhet och passivitet. Självhjälpsmaterialet är indelat i åtta kapitel och varje kapitel utgjorde en modul enligt den disposition som anges i tabell 1. 5

12 Tabell 1. Innehåll i självhjälpsmaterialet, uppdelat i åtta kapitel (moduler), (Andersson et al., 2007) Kapitel Kapitlets syfte Innehåll (modul) 1 Informativt Information om nedstämdhet och depression, hur vanliga dessa problem är och hur de uppstår och vidmakthålls. 2 Informativt Beskrivning av grunderna för kognitiv beteendeterapi och hur dessa kan appliceras på känslor, tankar och situationer. 3 Informativt Beskrivning av hur man via kognitiv beteendeterapi specifikt kan förstå och påverka orsaker till nedstämdhet och depression. 4 Aktivitetsträning Introduktion av beteendeaktivering som metod att bryta passivitet och nedstämdhetens makt över tillvaron. 5 Aktivitetsträning Fortsatt fördjupad träning av beteendeaktivering genom att låta aktiviteten styra hur man mår, snarare än det omvända, som för många patienter varit fallet. 6 Tanketräning Introduktion till hur tankar påverkar sinnesstämning och hur patienten kan hitta nya sätt att förhålla sig till och påverka negativt laddade tankar. 7 Sömnhygien Övergripande introduktion till hur sömnproblem kan hanteras. 8 Vidmakthållande Sammanfattning av de genomgångna strategierna och hur patienten kan fortsätta med de metoder de upplevt som verksamma. Symtomskattning En skattning av depressionssymtom och hälsorelaterad livskvalitet gjordes före och efter vägledd självhjälpsbehandling. Föremätningen gjordes på respektive vårdcentral första gången som patienten träffade den behandlande psykologen och efter det att en diagnostisk intervju genomförts för att bekräfta depressionsdiagnosen. Även eftermätningen gjordes på vårdcentralen då patienten besökte psykologen för ett uppföljande samtal en vecka efter behandlingsslut. För skattningen användes följande tre instrument: 1) Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Self Rated, (förkortat MADRS- S (Montgomery & Åsberg, 1979)), som är ett självskattningsformulär bestående av nio frågor om upplevda symtom under de tre senaste dagarna. Formuläret syftar till 6

13 att skatta depressiva tendenser. Skattningsskalan har visat sig ha en hög samstämmighet med kliniska bedömningar. Varje fråga kan rendera mellan 0-6 poäng och totalpoäng ligger således mellan 0-54 poäng, där depressiva tendenser indikeras av höga totalpoäng (Carlbring, 2005). Tolkning av resultat för depression (Svanborg, 1994, 2001) poäng: ingen eller mycket lätt depression poäng: lätt depression poäng: måttlig depression - 30 poäng: svår depression 2) Mental Health Inventory-5 (MHI-5), som består av fem frågor om respondentens mentala hälsa. MHI-5 utgör en del av enkäten SF-36, som är skapad för att skatta hälsorelaterad livskvalitet i en given population de senaste fyra veckorna (Sullivan, Karlsson & Ware, 1994). MHI-5 belyser centrala teman som ofta förekommer vid ångest och depression. De fem frågorna kan vardera rendera 1-6 råpoäng, och råsumman kan därför variera mellan 5 och 30 poäng. Dessa omräknas till ett index från 0 till 100 poäng genom formeln (X-5)/25x100. De två första frågornas råpoäng inverteras inför sammanräkningen. En hög slutsumma indikerar en god mental hälsa och en låg slutsumma motsatsen. 3) EuroQol-5D (EQ-5D) består av fem flervalsfrågor och en sammanfattande visuellt analog termometerliknande skala (Krabbe & Weijnen, 2003). Instrumentet syftar till att skatta hälsorelaterad livskvalitet såsom den upplevs innevarande dag. I de fem flervalsfrågorna efterfrågas den självupplevda förmågan till rörlighet, att sköta sin hygien och att klara vardagliga sysslor, samt hur mycket personen påverkas av smärtor respektive oro/nedstämdhet. De fem frågorna kan besvaras med ett av tre alternativ, vilket motsvarar ett, två eller tre poäng. Dessa item står var för sig för olika parametrar av hälsa, och kan jämföras med andra populationers svar eller med upprepade mätningar. Den visuellt analoga skalan är indelad i steg från 0 till 100. Med hjälp av denna graderar respondenten sitt aktuella hälsotillstånd. Den högsta punkten på skalan (100) utgör ett bästa tänkbara hälsotillstånd, och den lägsta punkten (0) ett sämsta tänkbara hälsotillstånd. Statistisk bearbetning De data som samlats in projektet analyserades statistiskt via databasprogrammet Windows Excel 2000 och med SPSS I den statistiska bearbetningen av materialet användes t-test för att upptäcka skillnader mellan grupperna. Då det var tillämpligt gjordes parade jämförelser inom grupperna mellan de olika tidpunkterna då patienterna skattat sina depressiva symtom och hälsorelaterade livskvalitet. I övriga fall användes oberoende t-testning. En sannolikhetsnivå av 7

14 p < 0.01 valdes för att påvisa icke slumpmässigt hänförbara skillnader. Vidare användes Chi 2 -testning då ickeparametriska beräkningar utfördes. Effektstorlekar har tagits fram genom att medelvärdesskillnaden före och efter behandling delats med den genomsnittliga standardavvikelsen av de två medelvärdena, och presenteras enligt Cohen s d (Cohen, 1988) för de observerade förändringarna. En effektstorlek där d = 0,20 betraktas som liten, och en måttlig effektstorlek anses uppstå vid d = 0,50. Då effektens storlek överstiger d = 0,80 betraktades den som stor. Effektstorlekar har således använts för att belysa att de statistiskt påvisade skillnaderna mellan för- och eftermätning även har en viss storlek, vilket kan påvisa kliniskt relevanta fynd. Korrelation har beräknats med Spearmans rangkorrelationskoefficient. 8

15 Resultat Under projektets datainsamlingsperiod ( ) erhöll, enligt uppgifter från Vårddatalagret i Östergötland, sammanlagt 542 patienter diagnosen depression vid ett distriktsläkarbesök vid någon av de sex vårdcentraler som ingår i studien. Av dessa patienter remitterades 151 för ställningstagande till vägledd självhjälpsbehandling. Efter ett informations- och bedömningssamtal med den behandlingsansvarige psykologen inkluderades 48 patienter i pilotprojektet. I gruppen som valde telefonbaserat stöd ingick 33 patienter. Av dem var 82 procent kvinnor. Gruppens medelålder var 43 år (SD 12). I gruppen som valde internetbaserat stöd ingick 15 patienter. Av dem var 53 procent kvinnor. Gruppens medelålder var 39 år (SD 10). Symtomskattning Resultatet av skattningarna med de tre mätinstrumenten före och efter behandlingen visas i tabell Skattning av depressiva symtom (MADRS-S) En signifikant minskning av poängmedelvärdet sågs efter behandling både i telefongruppen (21,7-14,9; p <0,01) och i internetgruppen (21,6-15,9; p <0,01). 2. Skattning av mental hälsa (MHI-5) En signifikant ökning av poängmedelvärdet sågs efter behandling både i telefongruppen ( 48,1-73,5; p <0,01) och i internetgruppen (49,3-71,2; p <0,01). 3. Skattning av hälsorelaterad livskvalitet (EQ5-D) I telefonstödgruppen ökade medelantalet enheter i den sammanfattande VASskalan signifikant (p <0,01) efter behandling från 48,1 till 73,5. I delmomenten sågs signifikanta förbättringar (p <0,01) efter behandling beträffande förmågan att klara sina huvudsakliga aktiviteter samt upplevd oro/nedstämdhet (ej i tabell), men ej i delmomenten rörande hygien, rörlighet och smärta. Även i internetgruppen framkom en ökning av medelantalet enheter i VAS-skalan (49,3-71,2), men ökningen var inte signifikant. Signifikanta (p <0,01) förbättringar framkom i delmomenten avseende förmågan att sköta huvudsysslor, rörlighet och upplevd oro/nedstämdhet, (ej i tabell), men ej i hygien och smärta. 9

16 Tabell 2. Medelvärde, SD och p-värde för MADRS-S, MHI-5 och EQ-5D VAS före och efter behandling. Effektstorlekar enligt Cohens d. Antal patienter i telefongruppen = 33 och i IT-gruppen =15 Före (sd) Efter (sd) Signifikans Effektstorlek MADRS-S 1) Telefon IT 21,7 (8,2) 21,6 (8,5) 14,9 (10,8) 15,9 (10,8) p < 0.01 p < MHI-5 2) Telefon IT 15,3 (4,9) 16,5 (4,7) 20,9 (5,5) 21,3 (6,8) p <0.01 p < EQ-5D VAS 3) Telefon IT 48,1 (22,0) 49,3 (21,0) 73,5 (22,4) 71,2 (26,8) p <0.01 p < ) MADRS-S: Montgomery Åsberg Depression Rating Scale - Self Rated 2) MHI-5: Mental Health Inventory - 5 3) EQ-5D VAS: EuroQol-5D, visuell analog skala Patienternas användning av självhjälpsmaterialet Fördelningen av patienter som arbetade med respektive nivå (figur 2) av textmaterialet skilde sig signifikant mellan telefon- och internetgrupp (p <0.001). Patienterna i telefongruppen arbetade med i medeltal 3,8 (SD 3,0) moduler; 47 procent med modulerna 1-3, 28 procent med modulerna 4-6 och 25 procent med modulerna 7-8. Patienterna i internetgruppen arbetade med i medeltal 2,6 (SD 2,4) moduler; 64 procent av patienterna arbetade med modulerna 1-3, 22 procent med modulerna 4-6 och 14 procent med modulerna

17 Användargrad av moduler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 7-8 moduler 4-6 moduler 0-3 moduler 30% 20% 10% 0% Telefon Internet Figur 2. Antalet moduler, fördelade på tre nivåer, som användes av patienterna i telefonrespektive internetgruppen Samband mellan remissflödet och psykologens placeringsort Antalet remisser till behandlande psykolog med diagnosen depression, antalet accepterade självhjälpspatienter och antalet dagar psykologen befann sig på respektive vårdcentral framgår av tabell 3. Tabell 3. Antal remisser, antal patienter accepterade i pilotprojektet och antal arbetsdagar för psykologen, förlagda till de sex vårdcentralerna. Vårdcentral Antal arbetsdagar Antal remisser Antal inkluderade patienter Basvårdcentral 1) (52%) Övriga vårdcentraler (48%) 1) Med basvårdcentral avses den vårdcentral där psykologen hade sin huvudsakliga arbetsplats. 11

18 Vid en jämförelse mellan antalet avsända remisser och antalet arbetsdagar för psykologen som var förlagda per enhet (vårdcentral) framgår att i medeltal 2,0 (SD 0,6) remisser skickades per enhetsförlagd arbetsdag från de enheter som psykologen besökte sporadiskt, medan antalet var lägre för basvårdcentralen från vilken projektet administrerades (0,7 remisser per arbetsdag). Sammantaget var korrelationskoefficienten mycket hög mellan remissflöde och arbetsdagar (rho =.98). Andelen patienter med depressionsdiagnos som remitterades till vägledd självhjälpsbehandling var mellan 8 och 48 procent för de olika vårdcentralerna, medelvärde 28 procent (tabell 4). Tabell 4. Totalt antal depressionsdiagnoser, antal remisser till vägledd självhjälpsbehandling och av psykologen utförda arbetsdagar, uppdelat på vårdcentral. Vårdcentral Antal diagnoser Antal remisser Antal arbetsdagar Basvårdcentral 1) Vårdcentral Vårdcentral ,5 Vårdcentral Vårdcentral Vårdcentral ,5 Totalt ) Med basvårdcentral avses den vårdcentral där psykologen hade sin huvudsakliga arbetsplats. 12

19 Diskussion Metoddiskussion Denna pilotstudie har utformats som en öppen klinisk studie (Kendall, Holmbeck & Verduin, 2004) där två olika former av stöd med förmodad effekt har givits, utan någon jämförande kontrollgrupp. Studiedesignen innebär att effekten av behandlingen inte kan jämföras med exspektans, det vill säga spontan förbättring eller tillfrisknande. Studien beskriver däremot den kliniska implementeringen av en ny behandlingsmetod på ett antal sinsemellan olika vårdcentraler, som tidigare endast prövats i forskningssammanhang. De behandlingsresultat som framkommit kan ses som en indikation på hur projektet kommit patienten och verksamheten till nytta. Slutligen belyser studien svårigheter med att i kliniska verksamheter införa metoder som är skapade och utvärderade i kontrollerade sammanhang. En datainsamling som denna påverkas av många okända variabler. Vårdcentralernas rapportering av patientbesök och diagnoser till Vårddatalagret kan ha skett på olika sätt från respektive enhet. Olika förhållningssätt till psykiatrisk diagnostisering kan innebära att depressionsdiagnoser sätts i varierande omfattning vid de studerade enheterna. Remitteringsprocessen till vägledd självhjälpsbehandling har inte följt samma rutiner de sex vårdcentralerna emellan. Resultaten bör därför tolkas med förståelse för de förutsättningar som råder i primärvården i Östergötland. Utvärderingen har endast gjorts avseende depressiva besvär, och de valda självskattningsinstrumenten belyser huvudsakligen hur depressiva symtom i patientgruppen förändrats under behandlingens lopp. Som underlag för bedömning av behandlingsresultatet har endast självskattningar använts, vilket kan sägas vara en metodologisk svaghet. Med kliniska bedömningar, biokemiska data och beteendeobservationer hade mer oberoende observationer kunnat erhållas. Å andra sidan liknar självskattningar förhållandena i den ordinarie verksamheten och korrelerar högt med andra datainsamlingsmetoder (Kendall, Holmbeck & Verduin, 2004). Ett annat problem uppstod genom att psykologens verksamhet omfattade sex vårdcentraler med sinsemellan olika rutiner. Detta innebar att olika sätt att kommunicera kring patientärenden med remittenter och övriga medarbetare behövde utformas, och att en samtidig verksamhetsstart försvårades. Ett problem som inte förutsågs före projektets start var att många patienter som remitterades till vägledd självhjälpsbehandling inte tillhörde den patientgrupp för vilken behandlingen var avsedd. Detta gällde framför allt patienter med panik- och ångestsymtom. Dessa patienter inkluderades inte i studien utan gavs istället kortare insatser i form av 2-3 ordinarie mottagningsbesök. Följden blev att mottagningstiden på de vårdcentraler som psykologen besökte endast varannan vecka ofta 13

20 ägnades åt dessa patienters återbesök, och att väntetiderna för deltagarna i projektet vägledd självhjälpsbehandling ökade. Även patienter som påbörjat självhjälpsprogrammet men inte fullföljt det, gavs mottagningstider i uppföljningssyfte. Behandlingsmetodens lämplighet vid vårdcentralerna i denna studie påverkades troligen av deras olika flödesscheman för patientärenden. En patient kunde erbjudas vägledd självhjälpsbehandling antingen via telefonbedömning av distriktssköterska, läkarbedömning eller psykologbedömning beroende på vårdcentralens rutiner. Medarbetarna i primärvården hade generellt liten förkunskap om metoden vägledd självhjälpsbehandling vid projektets början, vilket initialt kan ha hindrat ett inflöde av patienter till studien. Trots detta har det varit fullt möjligt att implementera vägledd självhjälpsbehandling i dessa primärvårdsmiljöer. Resultatdiskussion Sammanfattningsvis tyder resultaten av vägledd självhjälpsbehandling på att patienternas upplevelse av hälsa har ökat och att deras depressiva symtom har minskat efter behandlingen. De patienter som gavs telefonstöd under behandlingen använde självhjälpsmaterialet i högre grad än de som gavs internetstöd. Flest remisser till vägledd självhjälpsbehandling kom från den enhet där psykologen haft sin huvudsakliga arbetsplats. Drygt en fjärdedel av de patienter som diagnostiserats med en depressionssjukdom remitterades till vägledd självhjälpsbehandling. Av dessa visade sig två tredjedelar ej vara lämpliga för denna typ av behandling, utifrån rådande exklusionskriterier eller så var de inte intresserade av metoden. En möjlig förklaring till patienternas ointresse kan vara att patienterna inte förväntade sig ett självhjälpsprogram som enda behandling. En annan förklaring kan vara att många deprimerade patienter samtidigt har en ångestproblematik och att den bedömdes mer relevant att behandla, och därmed tillhörde inte dessa patienter studiegruppen. Resultatet av skattningen med MADRS-S tyder på att patienterna i både telefonoch internetgruppen förbättrats på ett likvärdigt sätt med hjälp av självhjälpsprogrammet. Även skattningarna med MHI-5 tycks ha utvecklats på ett gynnsamt sätt. Skattningarna med EQ-5D är mer komplicerade att tolka. Båda grupperna har uppgett minskad oro/nedstämdhet och ökad förmåga att klara de huvudsakliga sysslorna. Den statistiskt säkerställda skillnaden i rörlighet som framkommit till telefongruppens fördel är svår att värdera. Patienterna i telefongruppen har använt självhjälpsmaterialet i något större utsträckning än i internetgruppen. Detta kan bero på att telefonstödet innebär ett 14

21 något mer aktivt stöd till patienterna att fortsätta med programmet, som ibland kunnat te sig som en påfrestande utmaning som de tagit på sig. Resultatet talar entydigt för att en nära kontakt mellan remittent och utförare av vägledd självhjälpsbehandling ökar remissflödet till behandlingsformen. Detta kan bero på att det kan kännas krångligt och osäkert att ta kontakt med en psykolog på annan ort, eller att medvetenhen om metoden var låg vid de vårdcentraler som psykologen besökte endast med glesa mellanrum. Å andra sidan kan fokus på psykisk ohälsa, och depression i synnerhet, ha ökat på den vårdcentral där psykologen hade sin huvudsakliga arbetsplats. Skillnader i befolkningsunderlag kan möjligen förklara varför antalet patienter som erhållit diagnosen depression skiljer sig åt mellan vårdcentralerna som ingått i projektet. Studien visar att vägledd självhjälpsbehandling kan vara ett effektivt sätt att inom primärvården behandla patienter med depressiva besvär och att det tycks vara möjligt att använda ett material, som tidigare använts i specialiserad vård för specifika diagnosgrupper, även i primärvården. Antalet patienter som valde telefonstöd var större än de som valde internetstöd. Telefonkommunikation som den utformats i projektet ligger nära det kontaktsätt patienter vanligtvis har med primärvården, vilket kan ha gjort att patienter haft förhållandevis lätt att tillgodogöra sig stöd i denna form (Davidsson, 1998) Internetstödet fanns inte tillgängligt som val för patienterna under lika lång tid som telefonstödet. Detta kan vara en förklaring till att det blev färre patienter i internetgruppen än i telefongruppen, och därmed blir resultaten för internetgruppen mer osäkra än för telefongruppen. En annan förklaring kan vara att den behandlande psykologen uppfattat vissa patienters problematik som mer allvarlig och därmed haft svårare att lita till internetstödet som fungerande behandling för dem. Huvudintrycket var dock att patienternas grad av nedstämdhet var lika för de båda grupperna vid behandlingsstart, vilket också styrks av att medelvärdena för MADRS-S var i det närmaste identiska. Positiva behandlingsresultat har dock uppnåtts i både telefon- och internetgruppen, och patienterna har svarat likvärdigt på självskattningsskalorna före och efter behandling. Detta talar för att även internetadministrerat stöd har sin plats vid vägledd självhjälpsbehandling i primärvården och kan betraktas som en fortsatt intressant kommunikationsform vid behandling av tillstånd av psykisk ohälsa. Föreliggande studie är en pilotstudie och för säkrare resultat krävs mer forskning. Antalet moduler som patienterna arbetat med skiljde sig åt mellan de två grupperna såtillvida att de som givits telefonstöd genomförde en större andel av programmet än de som gavs stöd via internet. Det är känt sedan tidigare att följsamheten i internetbehandlingar kan vara lägre än i behandlingsformer som är mer kontakt 15

22 intensiva (SBU, 2007). En orsak kan vara att många patienter uppskattar en samtalskontakt och möjligheten att kunna få verbal återkoppling på sitt arbete. Det kan också vara så att den verbala kontakten som patienten fått med sin psykolog har tagit överhand och uppfattats som mer givande än textmaterialet och självhjälpsarbetet. Den fysiska närvaron av projektledaren/behandlaren har troligen ökat antalet remisser till projektet. I framtida primärvårdsprojekt kan man därför rekommendera att projektledaren/behandlaren jämnare fördelar sin arbetstid mellan de enheter som berörs av projektverksamheten. 16

23 Slutsats Utifrån resultaten av studien är slutsatsen att vägledd självhjälpsbehandling via telefon och internet kan vara fungerande behandlingsalternativ för att hjälpa patienter med depression inom primärvården. De patienter som remitterats till behandlingen hade sällan enbart depressiva symtom. Lika vanligt, eller vanligare, var besvär som kan betecknas som ångest och/eller stressrelaterade. En utveckling av materialet för att bättre anpassa det till primärvårdens behov är därför nödvändig. 17

24 Referenser American Psychiatric Association. (2002). MINI-D IV. Danderyd: Pilgrim Press. Andersson, G., Bergström, J., Carlbring, P., & Lindefors, N. (2004). The use of the Internet in the treatment of anxiety disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18, 1 5. Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Carlbring, P., Kaldo, V., & Ekselius, L. (2005). Internet-based self-help for depression: randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry, 187, Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Lenndin, J., & Vernmark, K. (2007). Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi: ett effektivt självhjälpsprogram. Stockholm: Viva. Carlbring, P. (2005). Formulärsammanställning. Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi. Clarke, G., Eubanks, D., Kelleher, C., O'Connor, E., DeBar, L., Lynch, F., Nunley, S., & Gullion, C. (2005). Overcoming depression on the Internet (ODIN) (2): A randomized trial of a self-help depression skills program with reminders. Journal of Medical Internet Research, 7(2). Published online 2005 June 21. doi: /jmir.7.2.e16. Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioural sciences (2 nd ed.) Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates. Copeland, J., & Martin, G. (2004). Web-based interventions for substance use disorders: A qualitative review. Journal of Substance Abuse Treatment, 26, Davidsson, J. (1998). Primärvård en vårdnivå. Lund: Studentlitteratur. Försäkringskassan. (2006). Årsredovisning Stockholm: Elanders. Kendall, P., Holmbeck, G., & Verduin, T. (2004). Methodology, design, and evaluation in psychotherapy research. I M. Lambert (red.), Bergin and Garfield s handbook of psychotherapy and behavior change (ss ). New York: Wiley. Krabbe, P., & Weijnen, T. (2003). Guidelines for analysing and reporting EQ-5D outcomes. I R. Brooks, R. Rabin, F. de Charro (red.), The measurement and valuation of health status using EQ-5D: a European perspective - evidence from the EuroQol BIO MED research programme (ss. 7-19). Dordrecht, Boston, and London: Kluwer Academic Publishers. Kåver, A. (2006). KBT i utveckling: en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och kultur. Landstinget i Östergötland. (2006). Landstingsfakta statstikbilaga till årsredovisningen Landstinget i Östergötland. Melin, L. (2006). Teoretisk bakgrund. I L Östs (red.), Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin (ss ). Stockholm: Natur och Kultur. Montgomery, S. A., & Åsberg, M. (1979). A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of of Psychiatry, 134,

25 Olinder, B. N., Emilsson, L., Engberg, M., Forsell, M., Knutsson, Å., Lundberg Isaksson, M., Olsson, K., Pettersson, G., & Regnstrand, A. (2005). Vårdprogram Depression (NSV 29/2006). Närsjukvården i västra Östergötland: Psykiatri- och habiliteringsenheten. Robinson, P. J., & Reiter, J. T. (2007). Behavioral consultation and primary care a guide to integrating services. New York: Springer. Spek, V., Cuijpers, P., Nyklícek, I., Riper, H., Keyzer, J., & Pop, V. (2007). Internet-based cognitive behaviour therapy for symptoms of depression and anxiety: a meta-analysis. Psychological Medicine, 37, Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport nr 166/3). Stockholm: SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom och depression. (SBU alertrapport nr 2007/03). Stockholm: SBU. Sullivan, M., Karlsson, J., & Ware, J. E. (1994). SF-36 hälsoenkät - svensk manual och tolkningsguide. Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svanborg, P., Åsberg M (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica. Svanborg, P., Åsberg M (2001). A comparison between the Beck Depression Inventory (BDI) and the self-rating version of the Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS). Journal of Affective Disorders; 64(2-3): Wenemark, M., Borgstedt-Risberg, M., Holmberg, T., Nettelbladt, Per., Noorlind Brage, H., & Åkerlind, I. (2003). Östgötens psykiska hälsa - en kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002 (Rapport 2003:1) Linköping: Folkhälsovetenskapligt Centrum. Westman, A., Bengtsson, B., Ringkvist, A., Lindkvist, M., Mischel, S., Sandgren, H., Daremo, Å., Falklöf, I., Hulting, K., & Andersson, B. (2006). Vårdprogram Patienter med affektiva syndrom/sjukdomar (NSC ). Närsjukvården i centrala Östergötland: Psykiatriska kliniken. 19

26 Förteckning över Nationella Rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland Kan beställas via e-post: enstaka exemplar skickas utan kostnad. Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Zebramodellen rehabilitering för patienter med stressrelaterade besvär Författare: Eleonor Sandbladh, Eva Fahlgren, 2008:4 Hemsjukvård i samverkan för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Författare: Anita Althén, Gunilla Ivarsson, Susanne Kjellberg, Susan Wilhelmsson, Agneta Andersson, 2008:3 Klamydiapartnerpårningen går snabbare med egenprovning i hemmet en öppen klusterrandomiserad kontrollerad studie från två STD-mottagningar Författare: Sabina Malkoc, Daniel Wilson. 2008:2 Förbättrad självbild efter sjukgymnastikbehandling vid långvarig smärta och stressymtom Författare: Ewa Busch, Lotta Ring, 2008:1 Provtagning ur perifer venkateter (PVK) den största orsaken till hemolys en studie vid Akutmottagningen, Närsjukvården i Östra Östergötland Författare: Titti Peltonen, Karin Wallin, 2007:5 Hur upptäcker man patienten med sömnapné? Författare: Maud Holmgren, 2007:4 Själen i primärvården psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården Författare: Lisbeth Börelius, Anniqa Foldemo, Tommy Holmberg, Anna-Karin Schöld, Lars-Håkan Thorell, Rita Ylikivelä, 2007:3 Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006 Författare: Gun Johansson, Agneta Eliason, Sven Löbu, Tommy Holmberg, 2007:2 Att införa ett interventionsprogram för barn med övervikt är lättare sagt än gjort! Författare: Ann-Charlotte Tunemar, Anna-Karin Schöld, 2007:1 Astma- och KOL-vården i Östergötland en kartläggning baserad på nationella riktlinjer Författare: Siw Carlfjord, Malou Lindberg, 2006:4 Vad kan Sverige lära av Fastlegeordningen i Norge? Författare: Lars Borgquist, Ing-Marie Hallgren, Sven Engström, 2006:3 Goda matvanor för små barn Intervention riktad till förstagångsföräldrar på BVC Författare: Britt Marie Lundstedt, 2006:2

27 Riktlinjer i folkhälsoarbetet riktat mot astma-, diabetes- och hypertonisjukdom inom primärvård ett exempel från Östergötland Författare: Anna-Karin Schöld, 2006:1 Psykisk ohälsa. Rapport från workshop med temat Psykisk ohälsa i Östergötland den 12 april 2005 Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan 2005:4 Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs Författare: Malou Lindberg, Susan Wilhelmsson 2005:3 Distriktssköterskors syn på omvårdnad och dokumentation vid bensår Författare: Åsa Nordesjö, 2005:2 Mobilt omvårdnadsteam De anhörigas upplevelser av psykiatrisk hemsjukvård Författare: Kerstin Nordenfelt 2005:1 Vad händer efter FoU-projekt eller FoU-utbildning? En undersökning av hur projekt som resulterat i FoU-rapport påverkat personal och/eller verksamhet och hur genomgången kurs i forskningsmetodik påverkat deltagarna Författare: Ewa Grodzinsky, Ing-Marie Hallgren, Ethel Molnár 2004:4 Att utveckla handlingsplaner för det skadepreventiva arbetet inom kommun och Landsting Författare: Ingrid Andersson, Kristina Allerth 2004:3 Utan helhetssyn ingen primärvård En studie av ett svårfångat begrepp Författare: Eva Lena Strandberg, Susan Wilhelmsson 2004:2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier under åren 1989 och framåt. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

28 Författare: Jonas Almlöv Leg. psykolog, doktorand Linköpings universitet Anniqa Foldemo, FoU-handledare, FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland, universitetslektor, IMH, Linköpings universitet E-post: annika.foldemo@lio.se Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Tfn: Linköping Fax:

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Samtalsbehandling hos primärvårdskurator

Samtalsbehandling hos primärvårdskurator Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Samtalsbehandling hos primärvårdskurator utvärdering av behandlingseffekter vid psykisk ohälsa Rapport-FoUrnalen 2009:2 Marie Sköld Tommy

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård 2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Behovet av att erbjuda patienter

Behovet av att erbjuda patienter Internetbehandling KBT-behandling med hjälp av datorn Behandling med hjälp av Kognitiv beteendeterapi (KBT) via Internet är ett lämpligt alternativ inom hälso- och sjukvården för att fler patienter ska

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Integrerad beteendehälsa

Integrerad beteendehälsa Integrerad beteendehälsa Primärvårdsanpassad modell för integrerat arbete med psykisk ohälsa och beteenderelaterade problem Integrerad beteendehälsa, 2018-04-24, Erica Skagius Ruiz och Kocher Koshnaw Vilka

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Internetstödd kognitiv beteendeterapi, IKBT

Internetstödd kognitiv beteendeterapi, IKBT Internetstödd kognitiv beteendeterapi, IKBT i primärvården i Östergötland Hanna Tarkian Tillgren Leg. Psykolog Implementeringsledare för KBT via nätet 2017-11-02 Agenda Vad är KBT? Vad är IKBT? Varför

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Screening for alkohol och droger

Screening for alkohol och droger Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans

Läs mer

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet Sara Elofsson enhetschef/socialpedagog Maria Heiver enhetschef/psykolog 2018-06-04 Barn- och ungdomshälsan Innehåll Om barn- och ungdomshälsan Bakgrund till

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2012 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Rapport VESTA Södra programmet 2014 Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kan man förebygga depression hos äldre?

Kan man förebygga depression hos äldre? Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens

Läs mer

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt Införandestöd Västra Götalandsregionen KBT på nätet. Vårdprocess Vuxna

Stöd och Behandling Regionalt Införandestöd Västra Götalandsregionen KBT på nätet. Vårdprocess Vuxna Stöd och Behandling Regionalt Införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-22 KBT på nätet Vårdprocess Vuxna 2 Innehåll Vårdprocess patientens och mottagningens väg genom behandlingen... 3 Information

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Vårdresultat för patienter

Vårdresultat för patienter Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos

Läs mer

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Agenda för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Thomas Haak och Katarina Molin Psykologer vid hörsel- och balanssektionen Tinnitusmottagningen Våra behandlingsprogram Internetbaserad Behandlingsresultat

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2011 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen Akademiska sjukhuset Tinnitusmottagningen Hörsel- och balanssektionen Specialistvård Personal KBT-psykologer: 1,5 heltidstjänst Läkare: (deltid)

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Värderingsmall för internetbaserade behandlingsprogram

Värderingsmall för internetbaserade behandlingsprogram Version: Datum: 1.0 2016-10-04 Värderingsmall för internetbaserade behandlingsprogram Värderingsmallen har tagits fram av SKL:s nationella kompetensgrupp för internetbaserat stöd och behandling. Värderingsmallen

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren

Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården 30 distriktsläkaren 3 2018 När Capio vårdcentral Sävja utanför Uppsala införde ett nytt arbetssätt försvann köerna. Genom att integrera

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en relationsfokuserad psykologisk behandling som är specifikt framtagen för att behandla depression.

Läs mer

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Sidan 1 av 5 Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Bakgrund och syfte Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom som beror på en störd elektrisk

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer