Att använda andras arbete

Transkript

1 Att använda andras arbete Björn Victor Nullum est iam dictum quod non dictum sit prius. (Ingenting sägs som inte sagts förut) Terentius (ca f.kr.), Eunucken

2 Gör inte allt själv! Visa att du har koll på läget: Bygg vidare på andras arbete! Relatera till vad andra gjort visar att ditt arbete är genomtänkt Visa vad DU gjort (och vad andra) Referera till källorna!

3 Var fick du det ifrån? Anteckna medan du läser: skriv upp precisa referenser/källor minst titel, författare, sida/avsnitt kom ihåg var du fick idéer/fakta/etc från! underlättar förståelse, användning, vidareutveckling

4 Källor Böcker: ibland gamla, men nästan alltid granskade Tidskrifter: nästan alltid granskade, ofta mer tekniska/precisa/svårlästa Företagsmaterial: ta med mycket salt, använd alltid fler källor Nätet

5 Nätet som källa Litteraturdatabaser: se Länk i SP (Ämnesguide) Sånt du hittar själv: kolla alltid syfte: kommerisellt? akademiskt? aktualitet? finns en författare? hur pålitlig? finns referenser i artikeln (t.ex. Wikipedia)? Läs dem också! Referera till dem istället! copyright är infon användbar? (t.ex. bilder)

6 xkcd.com/978

7 Glömde du referera? Följder av att inte referera: mindre trovärdigt mindre kontext att gå vidare till om man vill veta mera mindre kredd för den som slitit risk för plagiat/fusk-anklagelser!

8 Vad är plagiat? Diskutera! Att lämna in någon annans arbete som sitt eget att använda andras idéer, material, text, bilder utan att redovisa att det är andras avsiktligt eller inte!

9 När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 1: Plagiat? Ungefär 70 % av växtarterna i den tempererade zonen växer klonalt. Dessa växter dominerar även i Arktis och Subarktis. Eftersom klonalt växande arter dominerar i så många områden är det viktigt att vi lär oss mer om dem. Dessa arter är också ekonomiskt viktiga i bl.a. jordbruket. Kloning är vanligt hos växter, över 90% av kärlväxtklasserna kan föröka sig vegetativt, det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det alla klonala växter har gemensamt är att de kan asexuellt vegetativt producera genetiskt identisk avkomma. Exempel från Hur man använder källor och undviker plagiering i vetenskapliga arbeten, Niva, Lindström, Carlsson 2008, IBG Klart plagiat!

10 När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 2: Plagiat? Ungefär 70 % av växtarterna i den tempererade zonen tillväxer klonalt (Niva 2003). Dessa växter dominerar även i Arktis och Subarktis. Eftersom klonalt växande arter dominerar i så många områden är det viktigt att vi lär oss mer om dem. Dessa arter är också ekonomiskt viktiga i bl.a. jordbruket. Kloning är vanligt hos växter, över 90% av kärlväxtklasserna kan föröka sig vegetativt, det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det alla klonala växter har gemensamt är att de kan asexuellt och vegetativt, producera genetiskt identisk avkomma. Ändå plagiat!

11 När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 3: Plagiat? Det är viktigt att kunskapen om klonalt växande arter ökar, både ur ekologisk och ur ekonomisk synvinkel. Niva (2003) skriver i sin doktorsavhandling Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt. Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis. Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna. Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktionen av av- komma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Inte plagiat, men ingen reflektion, förståelse, kreativitet

12 När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 4: Plagiat? Kloning är ett vanligt fenomen framförallt hos svampar och växter men förekommer också hos djur. Avkomma från klonala organismer är genetiskt identisk med moder individen (Niva 2003, Campbell & Reece 2005). I de flesta miljöer har klonala växter stor betydelse för olika samhälls- och ekosystemprocesser (Oborny & Bartha 1995). Störst betydelse har de i kalla, våta och mörka miljöer (Klimeš m.fl. 1997), men de är även viktiga på våra betesmarker. Alltså, det är väldigt viktigt att vi förstår hur de klonala växterna fungerar (Niva 2003, Tolvanen m.fl. 2004). Helt OK!

13 Men vem kollar? Urkund: automatiserat system mot plagiering jämför med Internet, publicerat, och andras studentmaterial Räkna med att dina rapporter & uppsatser skickas till Urkund Läs mer på

14 Vad händer? Indikation om plagiat (ex Urkund) [Efter Niva, Lindström, Carlsson 2008] Lärare: är det plagiat? Ja Studenten underkänns Studierektor: är det avsiktligt? Kanske UUs disciplinnämnd behandlar ärendet Nej Nej OK ingen åtgärd Info till studenten: vad gjorde du fel? Ny version begärs in. Kan leda till varning eller avstängning

15 Samarbete är bra! Samarbete är inte automatiskt fusk! Samarbete och diskussion är ett bra sätt att lära sig MEN arbetet du lämnar in ska vara DITT arbete, och står någon annans namn på ska det också vara DERAS Osäker? Fråga!

16 När ska man referera? Var går gränsen mellan allmän kunskap (g 9,81) och saker man behöver referera? Diskutera! Beror (delvis) på målgrupp, ålder etc. Hellre för många referenser än för få!

17 Hur skriver man referenser? Flera standarder finns se kursboken 8.5 Hur skriver man i texten, när man refererar? Hur skriver man i referenslistan (källförteckningen)? Syfte 1: Man ska hitta referensen i listan Syfte 2: Man ska förstå vad som refereras Syfte 3: Man ska kunna hitta referensen i verkligheten

18 Vancouver-stil I texten: [42] eller (42) numrera i förekomst- eller (hellre) alfabetisk författarordning I referenslistan: [42] Leslie Lamport, LaTeX: A Document Preparation System, Addison-Wesley 1986 BibTeX: \bibliographystyle{plain} eller {unsrt}

19 Harvard-stil I texten: (Lamport 1986) (författare årtal) eller t.ex. enligt Lamport (1986) I referenslistan: Lamport, Leslie (1986) LaTeX: A Document Preparation System, Addison-Wesley BibTeX: \usepackage{natbib} + \bibliographystyle{plainnat} + \citex-kommandon, för olika X

20 Andra stilar Nyckelordsbaserad, typ [Lam86] kombination av Harvard och Vancouver (författare+år men kompakt) BibTeX: \bibliographystyle{alpha} Oxford 42 (mindre vanligt i vår bransch) referensen i en fotnot på sidan OCH i referenslistan Använd INTE (på denna kurs)!

21 Webbreferenser Webbreferenser: typiskt instabila orefererade ogranskade, men ibland användbara ange författare, titel, URL, och datumstämpel när den användes och var tillgänglig Berners-Lee, Tim, Cool URIs don't change, , tillgänglig 12 sep LaTeX: \usepackage{url}, \url{

22 Ett gott råd Använd LaTeX och BibTeX: räcker med \cite{artikelx} + rätt BibTeX-entries, resten automagiskt Använd plain eller alpha

23 Att skriva referenser Syfte 1: Man ska hitta referensen i listan Syfte 2: Man ska förstå vad som refereras Syfte 3: Man ska hitta referensen i verkligheten

24 1. Hitta i listan Sortera referenslistan på nyckeln: Gör så! nummer (Vancouver), författarnamn (Harvard), nyckel ( Lam86 ) Alternativ: lista referenserna i den Gör INTE så! ordning de refereras svårare att t.ex. se om man refererar en viss artikel/ författare

25 2. Förstå referensen Ge info för att förstå vad som refereras (utan att leta rätt på ett ex) indikera förtroendet Även för webbreferenser - så mycket det går! författare, titel, år, förlag/motsv Ska framgå hur referensen publicerats (i tidskrift/konferens/rapport/webb) ofta implicit ( Journal of X, Proceedings of Y, Tech report N )

26 3. Hitta referensen Ge tillräckligt med info för att hitta referensen förlag, företag, år, volym/nummer, sidangivelse webbadress (räcker inte med BARA detta!)

27 Hur skriver man referenser? Kursbokens 8.5 beskriver LÄS I BOKEN!! olika sätt att formulera referensen när man ska citera ordagrannt hur man refererar indirekt dessutom hur man skriver referenslistan men använd ett verktyg som gör det automatiskt!

28 Att formulera referensen It is often said that computing is an art not a science (Smith and Jones, 2009: 20). It is often said that computing is an art not a science. This was first suggested by Smith and Jones (2009: 20) who justified their proposition by... Smith and Jones (2009: 20) state that computing has much more in common with the finer things in life, like art, than science or engineering. [Dawson kap 8.5]

29 eller i Vancouver-stil Men vad säger Smith & Jones förresten? It is often said that computing is an art not a science [42, page 20]. It is often said that computing is an art not a science. This was first suggested by Smith and Jones [42, page 20] who justified their proposition by... Smith and Jones [42, page 20] state that computing has much more in common with the finer things in life, like art, than science or engineering. [efter Dawson kap 8.5]

30 Hur läser man referensen? Skriv meningen så att den går att läsa utan att uttala själva referensen i Harvard kan Smith uttalas: i boken av Smith (2001) Uttalas inte i litteraturen (Smith 2011) Uttalas inte i Vancouver uttalas inte referensen [42] utan Smith skrivs ut vid behov i boken av Smith [42].

31 När citera ordagrant? Enligt Cornford och Smithson: när originalet har formulerat något tydligare, elegantare eller mer koncist än vad du kan när man behöver visa att det var en viss författare som skrev orden när det inte går att formulera om För många direkta citat sänker intrycket, självständigheten, auktoriteten dito för långa citat!

32 Citat vs referat Direkta citat sänkt intryck Bättre: omformulera/tolka själv vad man förstår av originalet Översättning omformulering räcker inte att översätta, måste också tolka! Översätt inte själv poesi, litteratur, berömda citat hitta en proffsöversättning!

33 Verktyg: ordbehandlare Fria ordbehandlare: t.ex. OpenOffice (Windows, Mac, Linux etc), NeoOffice (Mac) referenshantering: inbyggt, eller t.ex. Bibus ( Zotero ( MS Word: BibWord (bibword.codeplex.com)

34 Verktyg: textbehandlare Se länkar i Studentportalen! Textbehandlare: L A TEX (alla OS) referenshantering: BibTEX Använd t.ex. Emacs för textredigering Markera rubriker, emfas, referenser \section{rubrik} \emph{verkligen} se \cite{lamport:latex} Rubrik verkligen se [Lam86] Inte WYSIWYG, men enklare, och snyggare resultat! Programmerbar!

35 Varför referera Följder av att referera: mer trovärdigt (spec med aktuella referenser) mer kontext att gå vidare till om man vill veta mera mer kredd för den som slitit mindre risk för plagiat/fuskanklagelser!

36 Stoffsamling, sortering Läs med ett syfte: vet varför du läser Läs effektivt: inte som skönlitteratur Läs interaktivt: för anteckningar, rita bilder/diagram som stöd Läs kritiskt: utvärdera, reflektera

37 Var fick du det ifrån? Anteckna medan du läser: skriv upp precisa referenser/källor minst titel, författare, sida/avsnitt kom ihåg var du fick idéer/fakta/etc från! underlättar förståelse, användning, vidareutveckling

38 Läs! Dawson: 8.5 (Referencing material and avoiding plagiarism) Plagiathandböcker från IBG från Urkund LaTeX-info Se länkar i Studentportalen!