Balansbok Ålands Kommunförbund. Förbundsstyrelsen

Transkript

1 1 Balansbok 2015 Ålands Kommunförbund Förbundsstyrelsen

2 2 Innehåll 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Kommunförbundets personal Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunförbundets s interna kontroll har ordnats Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den De viktigaste noterna Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Budgetutfallet Datering och underskrifter... 26

3 3 Verksamhetsbera ttelse 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt 2015 medförde ett flertal förändringar för Ålands kommunförbund och medlemskommunerna. Lagstiftning Många av de arbetsgrupper och kommittéer som Ålands Landskapsregering under regeringen Gunell initierat slutförde sitt arbete, och vad som återstod av regeringens ambitioner att genomföra en Samhällsservicereform övergick i lagberedningsskedet. Den största enskilda åtgärden som påverkar alla kommuner, Kst-lagpaketet, behandlades av förbundsstyrelsen ett flertal gånger under året under olika faser av beredning. Förbundsstyrelsen yttrade sig även under året om förslaget till ny landskapslag om Hemvårdsstöd. Ekonomi Förbundsstyrelsen behandlade under året den utvärdering av landskapsandelssystemet som Ålands Landskapsregering presenterade i januari Under hösten 2015 inleddes arbetet med att reformera landskapsandelssystemet, och Ålands kommunförbund bereddes plats i styrgruppen för projektet. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund beslöt i under slutet av 2014 att köpa två aktier i ÅDA, Ålands Digitala Agenda Ab. Kommunalt samarbete Ålands kommunförbund tog under 2015 med hjälp av en arbetsgrupp fram en modell för kommunalt program för integration. Modellen har tagits väl emot och de flesta kommuner har antagit integrationsprogram under året. Under hösten 2015 stod Ålands kommunförbund värd för en arbetsgrupp som tog fram olika dokument som kan handleda de kommuner som avser att fatta beslut om att ta emot flyktingar Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Ålands kommunförbund k.f. är de åländska kommunernas intresseorganisation för intressebevakning och samverkan. Sedan år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar, men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet representerar cirka 60 procent av landskapets befolkning, och 99 procent av landytan. Förbundets uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och förtydligas i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet, utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans, 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning,

4 4 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Förbundets uppdrag förtydligas ytterligare i andra styrdokument, däribland dokumentet Framtiden i fokus som fastställdes våren 2013, och enligt vilket förbundet bland annat ges utökat mandat att föra medlemskommunernas talan i remissförfaranden med mera. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står fortsättningsvis inför ett antal utmaningar och är ännu i ett utvecklingsskede, med en förändrad struktur och arbetssätt, efter att Mariehamns stad lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Inför 2016 har vissa avgränsningar av principiell karaktär gjorts i samband med budgeten, bl.a. gällande deltagande i olika arbetsgrupper och kommittéer som inte är av strategiskt betydelse för kommunerna, och ytterligare utveckling av arbetsmetoder och tillvägagångssätt bör ske. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankrar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. Utmaningarna består i att matcha resurserna med ambitionerna och att förvalta kommunförbundets mandat, resurser och finansiering samt sin roll och funktion i bland annat den från landskapsregeringen föreslagna samhällsreformen. I rollen som intresseorganisation har förbundet under året 2015 verkat främst inom två områden: Intressebevakning och utveckling Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen Intressebevakning och utveckling Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen, samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet betonas. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunala intressebevakningen, bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, höranden i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Remissinstans Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en viktig del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter; den kommunala självstyrelsen, kommunernas

5 5 ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar har ett väl genomtänkt innehåll, bygger på fakta och avges i ett klart och tydligt språkbruk. Förbundet har under år 2015 behandlat ett antal remissförfrågningar, rörande bland annat: Nr Datum Utlåtande Utlåtande Arbetsmarknadspolitik Utvärdering av landskapsandelssystemet Lag om Hemvårdsstöd Förslag till vattenåtgärdsprogram Kommunernas socialtjänst Servicesedlar inom socialvården Lagframställning kommunernas socialtjänst Lagförslag skyddshem Lagframställning sjöarbetsinkomstavdrag Överläggningarna med landskapsregeringen I flera års tid arbetade kommunförbundet intensivt för att få till stånd ett mer formaliserat samrådsförfarande i samband med överläggningar med landskapsregeringen. År 2013 ingicks slutligen avtal om samrådsförfarande mellan kommunförbundet och landskapsregeringen. Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen fastställdes i handlingsprogram. Under år 2015 har kommunförbundets samrådsdelegation utgjorts av styrelsens ordförande Tony Asumaa, viceordförande Runar Karlsson och styrelseledamöterna Magnus Sandberg och Charlotta Solax, samt förbundsdirektören. Från ersätts Magnus Sandberg av Christian Dreyer och från och med ersätts Tony Asumaa av Gun Holmström Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen har hållits 6 mars och 1 oktober Samrådet 6 mars rörde i sin helhet procedurerna kring kommunernas socialtjänst, och samrådet 1 oktober handlade om ändringar inför Budget 2016, ändring av landskapsandel med anledning av landskapslag om hemvårdsstöd samt slopande av sjöarbetsinkomstavdraget och effekterna av detta på kommunernas ekonomi. Kommunala finansieringsprincipen Den kommunala finansieringsprincipen är en i internationella fördrag bindande princip för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna, och en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Den här principen återfinns i europeiska stadgan om lokal självstyrelse (1992), och hänvisas ofta till i grundlagsutskottets utlåtanden rörande relationerna mellan statsmakten och de finländska kommunerna. Så sent som våren 2013 skrevs finansieringsprincipen i sin helhet även in i samrådsavtalet mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Upplevelsen är dock fortsättningsvis att principen regelmässigt frångås i de lagframställningar som görs och i förändringar i transaktionsflödena i övrigt. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2014 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och barnskydd, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor har Ålands

6 6 kommunförbund och KAD även visst samarbete och dialog med Finlands kommunförbund respektive Kommunarbetsgivarna i Finland. Övrig verksamhet Även under år 2015 har mycket av förbundets och -direktörens tid och engagemang gått åt till SSR-reformen och till densamma relaterade arbets- och styrgrupper, men också till andra huvudsakligen av landskapsregeringen tillsatta kommittéer och delegationer av olika slag. Kurser och seminarier, info- och diskussionsträffar Förberedelser gjordes under åtet för att erbjuda medlemskommunerna möjlighet till Aslakkurser, dock inverkade statens sparplaner på kursutbudet. Slutligen gavs det ändå möjlighet att söka till ASLAK-kurser men på grund av den sena tidpunkten för kursen och den korta anmälningstiden så var responsen från kommunernas anställda svag. Under hösten ordnade Ålands kommunförbund en grundkurs i skatter och landskapsandelar som respons på efterfrågan från kommunernas ekonomichefer. Tillställningen var välbesökt och uppskattad. Dialog har förts med Finlands kommunförbund kring deras kursutbud, och bland annat ordnades en kurs i undervisningssektorns kollektivavtal UKTA på Åland i december för att svara mot de många önskemål om en sådan kurs som riktats till Åkf och Fkf Offentlig debatt och deltagande i olika medier Ålands kommunförbund har aktivt tagit del i den offentliga debatten under året. På grund av byte på förbundsdirektörsposten har frekvensen av debattinlägg varit något lägre än under tidigare år. Målsättningen är att Ålands kommunförbund, när förbundet delta i den offentliga debatten, skall agera för större saklighet med fokus på faktabaserade inlägg vid väsentliga händelser som påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Bland annat har Ålands kommunförbund under sensommaren hållit en presskonferens med anledning av förslaget till lagpaket för Kommunernas socialtjänst samt skickat pressmeddelande med anledning av skrivningarna som rör kommuner i regeringsprogrammet för Regeringen Sjögren. Informationen till medlemskommunerna sköts företrädelsevis via nyhetsbrev som marknadsförs vid förbundets Facebooksida vid behov. Framtiden Kommunförbundets framtida verksamhet och inriktning påverkas av vilka beslut som fattas under de närmaste åren som rör finansieringen av kommunernas verksamhet och kommunstrukturen. Nuvarande organisationsform och omfattning på verksamheten medför utmaningar, och det är osannolikt att det går att ytterligare minska resurserna för Ålands kommunförbund jämför med nuvarande upplägg.

7 Kommunala Avtalsdelegationen Verksamhetsberättelse för Kommunala avtalsdelegationen Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta görs genom att ingå kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf., Fackorganisationen för Offentliga Arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f. och Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ rf. Den pågående avtalsperioden är Avtalsperioden består av två delperioder och under hösten 2015 förhandlade avtalsparterna om lönejusteringarna för den andra delperioden: Efter det fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Förutom avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen fyra gånger under året. Avtalsdelegationen bestod av: ordförande Roger Jansson, vice ordförande Dan Lindblom, Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Avtalsdelegationen representerar de kommunala arbetsgivarna i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor. Tjänsten som avtalschef upprätthålls enligt avtal mellan Ålands kommunförbund och Jomala kommun. Tjänsten som avtalschef är till 60 % och innehas av personalchef Ewa Danielsson vid Jomala kommun. I tjänsten som avtalschef ingår att ge rådgivning till kommunerna gällande tolkningen av de kommunala avtalen och i allmänna anställningsfrågor, bereda och föredra ärenden inför Avtalsdelegationen samt att fungera som delegationens sekreterare. Avtalschefen är Avtalsdelegationens representant i Kommunala Arbetsmarknadsgruppen, där beredningen av ärenden som parterna förhandlar om eller som sammanhänger med gemensamma verksamhetsområden behandlas. Under året sammanträdde Kommunala Arbetsmarknadsgruppen 12 gånger. Under året har avtalschefen på Kommunförbundets hemsida publicerat 15 cirkulär om ändringar i kollektivavtal och lagändringar. Cirkulären bereds i den Kommunala Arbetsmarknadsgruppen. Ekonomiskt utfall Kostnaderna för Kommunala avtalsdelegationen uppgick år 2015 till ,91 euro (70 942,37 euro).

8 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Översikten begränsas till den kommunala ekonomin för kommunerna i landskapet Åland Den ekonomiska utvecklingen under år 2015 var förhållandevis god för medlemskommunerna. Verksamhetskostnaderna minskade något samtidigt som skatteintäkterna ökade.

9 9 Kom m une rnas re sultaträkningar e fte r år, se ktor och kom m un Å land Å land V e rksam h e te n s in täkte r V e rksam h e te n s kostn ad e r V e rksam he tsbidrag Skatte intäkte r Landskapsande lar Rän te in täkte r Divid e n d in täkte r 3 5 Ö vriga fin an sie lla in täkte r Rän te kostn ad e r Ö vriga fin an sie lla kostn ad e r Å rsbidrag A vskrivnin gar e n ligt p lan N e d skrivnin gar Ex traord in ära in täkte r Ex traord in ära kostn ad e r Räke n skap sp e riode n s re su ltat Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av avskrivnin gsd iff Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av re se rve r - - Ö kn in g (-) e lle r m in skn in g (+) av fonde r Räke nskapspe riode ns öve rskott (unde rskott) V e rksam he tsintäkte r / ve rksam he tskostnade r 24 % 28 % Å rsbidrag/avskrivningar % 239 % 102 % Å rbidrag, e uro/invånare Invånarantal Be skattningsbar inkom st Inkom stskatte sats i m e de ltal 17,51 17,03 Skattöre spris V e rklig skatte proce nt 16,41 % 15,82 % Skatte intäkte r / ve rksam he tbidrag 0,93 0,80 Landskapsande lar / ve rksam he tsbidrag 0,30 0,31 Eftersom utsikterna inför 2014 framstod som betydligt sämre än utfallet så justerade ett antal kommuner uttaxeringen inför åtet, vilket avspeglar sig på skatteintäkterna. Ytterligare ändrades periodiseringen i skatteredovisningssystemet vilket påverkade intäkterna i någon mån. Kommunerna bokslut för år 2014 innehåller extraordinära poster vilka i betydande omfattning påverkar resultatet.

10 10 Kom m une rnas finansie ringskalkyle r V e rksam he te ns kassaflöde : Å rsbidrag V e rksam h e te n s kassaflö d e : Ex trao rd in ära p o ste r V e rksam h e te n s kassaflö d e : K o rre ktivposte r V e rksam he te ns kassaflöde : N e tto Inve ste ringarnas kassaflöde : Inve ste ringsutgifte r Inve ste ringarnas kassaflöde : Finansie ringsande lar Inve ste ringarnas kassaflöde : Ö ve rlåte lse inkom ste r Inve ste ringarnas kassaflöde : N e tto Kassaflöde av ve rksam he te n och inve ste ringarna Förändring av utlåning Förändring i låne be stånde t: Ö kning av långfristiga lån Förändring i låne be stånde t: M inskning av långfristiga lån Förändring i låne be stånde t: Förändring av kortfristiga lån Förändring i låne be stånde t: N e tto Förändr. av e ge t kapital Ö vriga förändringar av likvidite te n: Förvaltade m e de l och förvaltat kapital Ö vriga förändringar av likvidite te n: O m sättningstillgångar Ö vriga förändringar av likvidite te n: Ö vriga fordringar Ö vriga förändringar av likvidite te n: Ränte fria skulde r Ö vriga förändringar av likvidite te n: N e tto Kassaflöde av finansie ringe n Förändring av likvida m e de l Finansie ringsanalyse ns nycke ltal V e rksam he te ns och inve ste ringarnas kassaflöde unde r 5 år Inte rn finansie ring av inve ste ringarna % 122 % 58 % Låne skötse lbidrag 5,7 2,4 Kommunernas nettoinvesteringar under 2014 uppgick till ca 10,5 me. Kommunernas skuldbörda ökade och ligger för 2014 på 2180 /invånare eller drygt 63 miljoner euro

11 11 Kom m unernas lånestock euro/invånare Kommunernas skuldbörda per /invånare Källa: ÅSUB Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Det ekonomiska läger i landskapet är utmanande, och den offentliga sektorns utgifter överstiger de intäkter som är tillgängliga. Detta har lett till underskott i landskapsekonomin, där utgifterna för landskapets egen verksamhet sedan länge har överstigit tillgängliga intäkter. Landkapsregeringens aviserade åtgärder fokuserar återigen på kommunernas verksamhet, vars ekonomiska inverkan på landskapsbudgeten understiger 10 % av utgifterna. Lr utgifter /inkomster Källa: ÅSUB

12 12 Landskapsregeringen har nyligen ( ) aviserat stora nedskärningar i landskapsandelarna. Minskningen skulle vara 1,5 me från (ca 4 %)och 4 me från (ca 10,8 %). Ålands kommunförbund, vars uppgift är att bevaka kommunernas intressen, bör upplysa Ålands Landskapsregering om att dessa åtgärder, om de genomförs utan att beslut som kan minska kommunernas kostnadstryck, kommer att leda till ökat skattetryck för den Åländska befolkningen och fortsatt ökad skuldsättning för kommunerna. Med tanke på de utmaningar som det Ålandska samhället under början av år 2016 har ställts inför(orklas besked om samarbetsförhandlingar, statens besked om uteblivet stöd till vindkraften) i kombination med minskad befolkningstillväxt finns det en risk för att skattebasen inom kort kan komma att minska och /eller att arbetslösheten kommer att stiga till för Åland ovanligt höga nivåer. Med tanke på proportionerna i den offentliga ekonomin (Kommunernas verksamhetsutgifter ca 160 me och nettoinvesteringar ca 10 me, landskapets utgifter exklusive kommunandelar ca 350 me) är det orimligt att största delen av ansvaret för strukturförändringar alltjämt åläggs kommunerna, samtidigt som kommunerna påförs nya eller utökade uppgifter. Finansieringen av Landskapet Åland står med stor sannolikhet inför förändrar, i och med den aviserade landskapsreformen i riket som möjligen innebär att en ny nivå, landskapen, påförs ansvaret för bl.a. sjukvården och enligt vissa av alternativen som förekommit även ges beskattningsrätt. Detta skulle ändra proportionerna mellan skattetagargruppernas (stat, kommuner, församlingar, FPA) andelar av beskattningen och därmed även avräkningsbeloppet storlek såvitt beräkningsgrunderna inte ändras. En ytterligare faktor som kan tänkas påverka inställningen till landskapet Åland är de nya jämförelseobjekt som möjligen uppstår i rikets nya landskap. För år 2014 uppgår statens finansiering av landskapet Åland till 233 me eller ca /invånare. Även om de nya landskap som kommer att inrättas inte kommer att ha likadana uppgifter torde det uppstå en debatt på temat inom kort Kommunförbundets personal Förbundsdirektör 1,00 1,00 Erik Brunström avgick på egen begäran Sedan är Magnus Sandberg förbundsdirektör

13 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Ålands kommunförbund existerar med stöd av Kommunallag för Landskapet Åland (1997:72) 13.kap. Verksamhetens omfattning har minskat till vad som torde vara att minimum med hänsyn till de resurser som krävs för att upprätthålla en nödvändig nivå på intressebevakning, vissa sakkunnigtjänster och viss utbildningsverksamhet. Beroende på hur kommunstrukturen på Åland kommer att förändras under de närmaste åren, och om detta verkställs så att kommunallagen för Landskapet Åland ändras så finns det en uppenbar risk för att kommunalförbundet ställning och status kan komma att förändras. Ytterst är det upp till medlemskommunerna att utveckla Ålands kommunförbund och dess verksamhet. På grund av den nuvarande verksamhetens litenhet är mycket av kompetensen i förbundet knutet till enskild person, och det gör verksamheten sårbar för personbyten, sjukfrånvaro osv. Förbundets ekonomiska förvaltning sköts sedan av Nova Alandia Ab Miljöfaktorer Ålands kommunförbund är beroende av miljöfaktorer i samma utsträckning som medlemskommunerna och den offentliga sektorn i övrigt Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Med hänsyn till verksamhetens blygsamma omfattning har den interna kontrollen organiserats på det sätt som är möjligt. Löpande betalningar m.m. sköts av Nova Alandia Ab enligt avtal, utbetalningar attesteras digitalt av förbundsdirektören och förbundsstyrelsen hålls regelbundet underrättad om förbundets ekonomiska ställning. Förbundsstyrelsens ordförande skall godkänna sådana utgifter som rör förbundsdirektören.

14 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter, varor Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 0 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 Årsbidrag 0-0 Räkenskapsperiodens underskott 0-0

15 15 Finansieringsanalys Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag - - Nettokassaflöde för den egentliga verksamheten och investeringarna Investeringarnas kassaflöde Investeringar i övriga placeringar Investeringarnas kassaflöde - 0 Finansieringens kassaflöde Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder Finansieringens nettokassaflöde Förändringar av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel

16 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar EGET KAPITAL Övriga aktier och andelar 0 0 Räkenskapsperiodens resultat - - Placeringar 0 0 EGET KAPITAL - - Bestående aktiva 0 0 FRÄMMANDE KAPITAL Rörliga aktiva Kortfristigt Fordringar Skulder till leverantörer Kortfristiga Övriga skulder 6 5 Kundfordringar 3 5 Resultatregleringar 7 10 Övriga fordringarr 6 3 Kortfristigt Resultatregleringar - - FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristiga 9 8 Fordringar Kassa och Bank Rörliga aktiva AKTIVA PASSIVA 48 55

17 1.3 De viktigaste noterna 17

18 Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Räkenskapsperiodens resultat uppgår till 0,00 efter att medlemskommunernas andelar återbärs i enlighet med skrivningar i grundavtalet för Ålands Kommunförbund och förandleder därmed inga ytterligare åtgärder

19 2 Budgetutfallet 19

20 20

21 21

22 22 Budgetjämförelse 1000 Bokslut Budget Utfall Utfall % ÅKF TOTALT Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter % Betalningsandel inkl KAD % Övr försäljn.intäkt inkl hyra % Understöd och bidrag - 0 Verksamhetens kostnader % Personalkostn inkl arvode % Köp av tjänster % Material, förnödenh o dyl % Övriga kostnader, inkl hyra % Avtalsdelegationen % Verksamhetsbidrag Ränteintäkter 0 0 Årsbidrag Räkensk.per resultat - 0

23 23 Preliminär slutlig fördelning av bokslut 2015 Ålands kommunförbund Budget 2015: Resultat 0,00 med andelar om ,78 Prel bokslut 2015: Resultat ,34 varav återbetalas ,34 Återbetalning som fördelas: 32233, ,44 Kommun Invånare Andel enl.inv Beskattningsbar inkomst ) Andel enl. beskattningsbar inkomst Inbetalda andelar Förbrukade andelar Kommunerna tillgodo Brändö 474 2,7% ,8% , ,05 990,90 Eckerö 932 5,3% ,7% , , ,09 Finström ,5% ,3% , , ,72 Föglö 568 3,3% ,2% , , ,21 Geta 494 2,8% ,0% , ,27 853,48 Hammarland ,8% ,9% , , ,22 Jomala ,2% ,4% , , ,22 Kumlinge 328 1,9% ,8% , ,19 740,00 Kökar 253 1,5% ,3% , ,27 383,67 Lemland ,1% ,5% , , ,17 Lumparland 418 2,4% ,4% , ,89 790,71 Saltvik ,5% ,7% , , ,23 Sottunga 101 0,6% ,7% , ,26 219,50 Sund ,9% ,4% , , ,47 Vårdö 439 2,5% ,0% , ,73 704,76 Summa % % , , ,34 1) Inkl andel i samfundsskatt, enligt skatteförvaltningen, TIL_N Kunta sv, se länk

24 24 KAD Kostnader Sammanträdesarvoden ,09 Kontors-, bank-, och experttjänster Jomala kommun ,56 Post- och teleavgifter ,35 Reseersättningar förtreoendevalda , ,56 Intäkter Övriga försäljningsintäkter Jomala kommun ,65 Utgifter ,91 Mariehamns andel ,91 x 42,65 % ,34 Erlagda andelar x , ,13 Mariehamns stad tillgodo - 126,79 Mariehamns stads andel av KAD:s kostnader

25 25 SKATTESTYRELSEN UPPGIFTER OM SKATTER N KOMMUNERNA ÅR 2015 SKATTEÅR 2014 Personkunder Samfund Förskottsåterbäringarna Kvarskatter Beskatttningsbar inkomst Enhet Lands-kap Kom-mun Namn Kommualsskatt Förändring Samfundsskatteandel Förändring Förvärvsinkomster Samfundsskatt Totalt LANK Brändö ,4 % ,7 % 16, , LANK Eckerö ,0 % ,6 % 18, , LANK Finström ,7 % ,3 % 19, , LANK Föglö ,2 % ,8 % 17, , LANK Geta ,0 % ,4 % 17, , LANK Hammarland ,3 % ,5 % 17, , LANK Jomala ,4 % ,2 % 17, , LANK Kumlinge ,3 % ,0 % 18, , LANK Kökar ,1 % ,5 % 19, , LANK Lemland ,9 % ,5 % 16, , LANK Lumparland ,4 % ,9 % 19, , LANK Mariehamn ,2 % ,4 % 17, , LANK Saltvik ,6 % ,5 % 16, , LANK Sottunga ,3 % ,7 % 18, , LANK Sund ,7 % ,0 % 19, , LANK Vårdö ,7 % ,1 % 18, , Beskattningsbar inkomst 2014

26 26 3 Datering och underskrifter Ålands kommunförbund k.f. FO nr Bokslutspåteckning Mariehamn Gun Holmström, ordförande Dorita Lindholm Camilla Andersson Niklas Eriksson Roger Höglund Stig A Mattsson Julia Lindfors Magnus Sandberg Förbundsdirektör

27 27