Årsberättelse. Ålands kommunförbund. Foto: Kennet Lövgren

Transkript

1 Årsberättelse 2012 Ålands kommunförbund Foto: Kennet Lövgren

2 2

3 Innehåll Uppdraget... 4 Verksamhet och organisation... 4 Intressebevakning och utveckling... 6 Samhällsreformen på Åland... 6 Remisser... 6 Fördelningen av landskapsandelarna... 7 Kommunala finansieringsprincipen... 7 Nytt samrådsförfarande... 7 Sammanhållen hemvård... 8 Digitala agendan... 8 Expertgruppen för utsatta barn... 8 Framtiden... 8 Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen... 9 Kommunala avtalsdelegationen... 9 Tryggad arbetsfred... 9 Ekonomiskt utfall... 9 Budgetutfall Organisationsstrukturen Förbundsstämman Förbundsstyrelsen Avtalsdelegationen Revisorer Tjänsteorganisationen Bilaga: Återbetalning av förskott Bilaga: Revisionsberättelse

4 Verksamheten Uppdraget Ålands kommunförbund k.f. är en intresseorganisation för intressebevakning och samverkan där alla åländska kommuner var medlemmar under 2012, från år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet i fortsättningen representerar 60 procent av befolkningen. Vårt uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning, 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står inför ett antal utmaningar och är inne i ett utvecklingsskede med en förändrad struktur och arbetssätt då Mariehamn lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Vid ett seminarium i juni 2012 diskuterade styrelsen och stämmans presidium kommunförbundets fortsatta verksamhet. Sammanfattningsvis betonades vikten av ett starkt mandat och att genom en ny samrådsdelegation med landskapsregeringen komma in tidigt i exempelvis lagstiftningsprocessen. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankarar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. Utmaningarna är att matcha resurserna med ambitionerna, att klargöra och fastställa kommunförbundets mandat, resurser och finansiering samt roll och funktion i samhällsreformen. Jomala kommuns budgetförslag för år 2013 innebar att Jomala skulle utträde ur Ålands kommunförbund från år Kommunfullmäktige fattade slutligen beslut om att sikta in sig på utträde ur Ålands kommunförbund k.f. år 2015 om inte en översyn görs och kommunförbundet utvecklas till en 4

5 bättre plattform för kommunalt samarbete. Detta med hänvisning till att medlemskapet till dags dato inte inneburit att de kommunala synpunkterna noteras i önskvärd utsträckning i de förhandlingar som sker med landskapet. Jomalas budgetförslag ledde till en intensiv diskussion om förbundets verksamhet och legitimitet, men kommunförbundet konstaterar nu att förbundet och landskapsregeringen med största sannolikhet bildar en ny samrådsdelegation under Samrådet tar dock sin början i det interna arbetet där man bör ha som mål att uppnå samsyn. En samsyn kan dock bli lättare att uppnå då kommunförbundet med det nya samrådsförfarandet ska komma in tidigt i olika utvecklingsprocesser. Det är dock uppenbart att om Jomala kommun utträder ur kommenförbundet så påverkar det förbundet i stor omfattning. Besök från Färöarna En delegation med 15 personer från Färöarnas kommunförbund besökte Ålands kommunförbund den 5-7 september. Den fick bland annat information om kommunalt samarbete inom äldreomsorg och barnskydd, samhällsservicereformen, gymnasiereformen och Medis. Färingarna hann även med att besöka Mariehamn, Föglö och Jomala. I rollen som intresseorganisation har förbundet under 2012 verkat inom två områden: Intressebevakning och utveckling Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen 5

6 Intressebevakning och utveckling Intressebevakningen utgår från tre olika plattformar: den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen och generell utformning av regelsystem samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet poängteras. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunövergripande intressebevakningen bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, hörandet i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Även 2012 arbetade vi för att utveckla statistiken över kommunal verksamhet genom att under hösten ge ut en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn i samarbete med ÅSUB. Syftet är att med väl dokumenterat underlag synliggöra kommunernas situation. Samhällsreformen på Åland Tf. förbundsdirektören arbetade under hela våren aktivt med rapporten Samhällsreformen på Åland, som landskapsregeringens arbetsgrupp för samhällsreformen publicerade i maj Stämmans ordförande Niklas Eriksson och tf. förbundsdirektör Runa Tufvesson representerar Ålands kommunförbund i landskapsregeringens ledningsgrupp för samhällsservicereformen. Remisser Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter: den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar ska ha både ett väl genomtänkt innehåll som bygger på fakta och ett klart språk. Förbundet har under året bland annat yttrat sig om: privat socialvård utkomststöd - riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - nya polislagen 6

7 Överläggningarna med landskapsregeringen Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen betonar långsiktigheten. Överläggningarna med landskapsregeringen har sin grund i förbundsstämmans målsättningar och styrelsens närmare ställningstagande i de olika frågorna. Styrelsens ordförande Niklas Eriksson och ledamöterna Karl-Johan Fogelström, Susann Fagerström, Jörgen Strand samt tf. förbundsdirektör Runa Tufvesson utgjorde den arbetsgrupp som ansvarade för överläggningarna fram till vårstämman i maj. Ersättare i förhandlinsgruppen var fram till dess styrelseledamoten Nina Lindfors. Förbundsstämman valde en helt ny styrelse för förbundet och från maj 2012 utgjordes förhandlingsgruppen av styrelsens ordförande Tony Asumaa, vice ordförande Runar Karlsson, Sara Kemetter, Jim Eriksson samt tf. förbundsdirektör Runa Tufvesson. Ersättare i förhandlingsgruppen var Fredrik Lundberg. Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen handlade under 2012 framför allt om fördelningen av landskapsandelarna för 2013, men även andra frågor diskuterades. Fördelningen av landskapsandelarna Kommunförbundet konstaterade att förhandlingsutrymmet varit starkt begränsat vad gäller landskapsandelarna. Det fanns ingen reell möjlighet att påverka hur mycket landskapsandelarna skulle minskas eller att enligt den kommunala finanseringsprincipen förhandla om minskade krav på kommunernas service. Sammantaget minskade landskapsandelarna med fyra miljoner euro, varav tre miljoner berodde på att den s.k. Gullåsenavgiften slopades och en miljon var ett allmänt sparkrav. Kommunala finansieringsprincipen Kommunförbundet anser att den kommunala finansieringsprincipen är en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska genomföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. De är ofta både kostnadsdrivande och svåruppfyllda och kan leda till att många medborgare tvivlar på att kommunens förtroendevalda har förmåga att genomföra sina uppdrag, vilket skadar den lokala demokratin. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Nytt samrådsförfarande Kommunförbundet vill ha som målsättning att formalisera samrådsförfarandet, vilket vi och landskapsregeringen principiellt överens om. Förbundsstyrelsen har fört diskussioner med stadsstyrelsen om en gemensam samrådsdelegation vilket till slut visade sig omöjligt att uppnå. Kommunförbundet går därför vidare i arbetet med samrådsdelegationen på egen hand. Målet är att kommunförbundet och landskapsregeringen ska skriva under ett avtal om samrådsdelegationen under 2013, även om arbetet med att konkretisera vilka frågor som man kan/ska förhandla om sannolikt kommer att fortsätta ytterligare en tid. 7

8 Sammanhållen hemvård Kommunförbundet förde fram att syftet med sammanhållen hemvård är samhällsekonomiskt klokt men att effekten blir en uppgiftsöverföring på kommunerna som bör ersättas. Vid sidan av överläggningarna har kommunförbundet framfört medlemmarnas synpunkter direkt till Ålands hälso- och sjukvård. Digitala agendan Landskapsregeringen måste skjuta till extra medel om den digitala agendan ska förverkligas. Kommunerna har inte resurser att satsa på digitalisering i den omfattningen. Vid sidan av överläggningarna är tf. förbundsdirektören medlem i landskapsregeringens ledningsgrupp för it-frågor och har där aktivt arbetat kommunernas möjligheter att delta i ett digitalt samarbete. Expertgruppen för utsatta barn Kommunförbundet har tillsatt en för alla kommuner gemensam expertgrupp som särskilt stödjer kommunernas socialarbetare i arbetet med utsatta barn. Expertgruppen är lagstadgad och kan kallas in när det gäller omhändertagande av barn och vård utom hemmet, men det kan även röra andra barnskyddsfrågor. Gruppen har ingen beslutanderätt. Expertgruppen kan vid behov ge yttranden till stöd för beslutsfattandet, i synnerhet till förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Yttranden kan också ges om placering av barnet i en enhet för särskild omsorg. Socialarbetaren har möjlighet att också begära in andra expertyttranden. I gruppen finns det representanter från social- och hälsovården, experter på barns uppväxt och utveckling samt andra experter som behövs i arbetet med barnskydd. Expertgruppen sammankallas på begäran av kommunernas socialsekreterare. Vid behov kan även personal från barndagvård eller skola kallas in. Samtliga medlemmar i expertgruppen medverkar i tjänsten eller på egen tid. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2012 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och barnskydd, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor samarbetar Ålands kommunförbund även med Finlands kommunförbund inklusive Kommunarbetsgivarna. Framtiden Kommunförbundets värdeskapande åtgärder kommer liksom tidigare att utvecklas utgående från kommunernas behov. Kommunförbundet avser att prioritera utvecklingsfrågor som rör samhällsservicereformen och e-förvaltning. 8

9 Förhandlingar och avtal Kommunala avtalsdelegationen Kommunala avtalsdelegationen Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta gör man genom att ingå kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf, Fackorganisationen för Offentliga Arbetsområden på Åland FOA-Å rf och Tjänstemanna-organisationerna på Åland TCÅ rf. Avtalsdelegationen representerar den kommunala arbetsgivaren i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor. Avtalsdelegationen sammanträdde tre gånger under året och bestod av: ordförande Roger Jansson, vice ordförande Jim Bergbo, Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Den 8 februari 2012 inleddes avtalsförhandlingar för en ny avtalsperiod. Den 13 mars 2012 uppnåddes ett förhandlingsresultat för samtliga avtalsområden inom den kommunala sektorn. Avtalsperioden är 1 januari april Förhandlingar fördes vid fem olika tillfällen. Tryggad arbetsfred Avtalsdelegationen har uppnått sitt mål att trygga arbetsfreden på den kommunala arbetsmarknaden på Åland genom avtal som gäller till den 30 april Ekonomiskt utfall Kostnaderna för år 2012 var euro ( euro). 9

10 Ekonomisk o versikt RESULTATRÄKNING Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,09 Understöd och bidrag 0,00 0,00 SA VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,09 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden , ,26 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,01 Övriga lönebikostnader -3934, ,92 Sa Personalkostnader , ,19 Köp av tjänster , ,99 Material, förnödenheter och varor , ,53 Övriga verksamhetskostnader , ,78 VERKSAMHETSBIDRAG -297,80-296,40 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 297,80 296,40 Sa Finansiella intäkter och kostnader 297,80 296,40 ÅRSBIDRAG 0,00 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT 0,00 0,00 Mariehamn den 20 mars 2013 Tony Asumaa, ordförande Runar Karlsson, vice ordf. Camilla Andersson Jim Eriksson Viveka Eriksson Fredrik Lundberg Stig A Mattsson Runa Tufvesson, tf förbundsdirektör 10

11 BALANSRÄKNING Not A K T I V A RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga 2 Kundfordringar 132, ,41 Övriga fordringar 3936, ,21 Resultatregleringar 0,00 988,01 Sa Kortfristiga 4069, ,63 Sa Fordringar 4 069, ,63 Kassa och bank , ,36 SA RÖRLIGA AKTIVA , ,99 S A A K T I V A , ,99 P A S S I V A EGET KAPITAL Räkenskapsperiodens överskott 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 0,00 0,00 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt 3 Skulder till leverantörer , ,10 Övriga skulder , ,74 Resultatregleringar , ,15 Sa Kortfristigt , ,99 SA FRÄMMANDE KAPITAL , ,99 S A P A S S I V A , ,99 11

12 FINANSIERINGSKALKYL Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag 0,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna 0,00 Finansieringens kassaflöde Förändringar av eget kapital 0,00 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av kortfristiga fordringar 2 762,95 Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder ,76 Finansieringens nettokassaflöde ,71 Förändring av kassamedel ,71 Förändring av kassamedel Kassamedel ,07 Kassamedel , ,71 12

13 NOTER RESULTATRÄKNING 1 Övriga verksamhetskostnader Lokalhyra 34102, ,79 Hyra för möteslokaler 600, ,67 Övriga utgifter 524,74 471,32 Totalt 35227, ,78 NOTER BALANSRÄKNING 2 Fordringar 2.1 Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 132, ,41 Övriga fordringar 3 936, ,21 Resultatregleringar 0,00 988,01 Totalt 4 069, ,63 3 Främmande kapital 3.1 Kortfristigt främmande kapital Skuld till kommunerna , ,24 Skuld till Ålands Landskapsregering 0,00 0,00 Leverantörskulder 3 989, ,86 Övriga skulder , ,74 Totalt , ,84 Genomsnittligt antal anställda Personal 2,00 3,65 Totalt 2,00 3,65 13

14 Budgetutfall Bokslut Budget Bokslut Skillnad Budgetutfallet (1000 ) Bud-Bok Förbundet totalt Driftsnetto Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Interna intäkter Interna kostnader Förbundsledning Driftsnetto Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Interna Intäkter Avtalsdelegationen Driftsnetto Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Interna kostnader Kommunandelar Driftsnetto

15 Kommunförbundets verksamhet finansieras på i huvudsak två olika sätt. För det första genom de generella betalningsandelarna enligt kommunallagen, för det andra genom försäljning av vissa tjänster som kommunförbundet tillhandahåller. De generella betalningsandelarna uppdelas mellan medlemmarna på så sätt att hälften av de fördelningsbara kostnaderna fördelas enligt de beskattningsbara inkomsterna vid den kommunala inkomstbeskattning och hälften enligt antal kommuninvånare i respektive kommun. Förbundets budget har ett gentemot förbundsstämman bindande nettoanslag. Detta anslag motsvarar kommunernas generella betalningsandelar (kommunandelar). Budgetöverskottet för förbundet som helhet om euro beror främst på att personalkostnader kunde hållas lägre än de budgeterade genom att personalen minskat från tre till två anställda, att de övriga kostnaderna blev lägre tack vare bland annat uthyrningen av kontorsrum och att inte heller projekt inleddes i planerad omfattning. De interna intäkterna och kostnaderna har tidigare visat kostnaden för kommunala avtalsdelegationen, men i år visar bokslutet 0 euro i intern fördelning. Detta beror på att kostnader och intäkter för att öka tydligheten har bokförts direkt på avtalsdelegationen. I kostnaderna ingår 50 procent av kansliets så kallade driftskostnader samt 10 procent av personalkostnaden för förbundsdirektören. I intäkterna ingår förutom försäljningen av avtalsböcker även 50 procent av hyresintäkterna. 15

16 Organisationsstrukturen Förbundsstämman Brändö Jonny Karlström Mariehamn Petri Carlsson Margaret Lundberg Birgitta Johansson Rauli Lehtinen Eckerö Rune Söderlund Erica Sjöström Kerstin Wikgren Barbro Sundback Finström Viveka Eriksson Saltvik Thommy Fagerholm Roger Höglund Runar Karlsson Föglö Niklas Eriksson Sottunga Björn Rönnlöf Lis Karlsson Göran Stenros Geta Kjell Berndtsson Sund Dorita Lindholm Alfons Henriksson Maud Johans Hammarland Lars Häggblom Vårdö Inga-Britt Christenbrunn Håkan Jansson Anders Englund Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Fredrik Lundberg Roger Slotte Ingmar Engblom Ingrid Nygård-Sundman Kristina Björkman Ralf Johansson Tony Asumaa Danne Sundman Annsofi Joelsson Brage Wilhelms 16

17 Förbundsstyrelsen Tony Asumaa, ordförande, Lemland Runar Karlsson, vice ordf., Saltvik Camilla Andersson, Geta Jim Eriksson, Kumlinge Viveka Eriksson, Finström Fredrik Lundberg, Jomala Stig A Mattsson, Hammarland Mikael Erickson, Mariehamn* Christina von Hertzen, Mariehamn* Sara Kemetter, Mariehamn* *Ledamöterna från Mariehamn förlorade sin plats i styrelsen den 31 december 2012 i samband med Mariehamns utträde ur Ålands kommunförbund. Avtalsdelegationen Roger Jansson, Mariehamn, ordförande Jim Bergbo, Jomala, vice ordförande Ulla Andersson, Mariehamn Berit Hampf, Saltvik Kerstin Lindholm, Sottunga Christian Nordas, Mariehamn Revisorer Mattsson Gunnar, GRM, ordförande Silander Tage, GRM 17

18 Tjänsteorganisationen Förbundsdirektör (1) Chef, intressebevakning, utveckling, rådgivning Avtalschef (1) AKTA,UKTA, TS, TIM-AKA, rådgivning I december 2012 bestod personalen på Ålands kommunförbund av två ordinarie heltidsanställda personer. 18

19 Bilaga: Återbetalning av förskott 2012 Kommun Inbetalda andelar Förbrukade andelar Kommunerna tillgodo Brändö ,99 Eckerö ,81 Finström ,49 Föglö ,22 Geta ,37 Hammarland ,58 Jomala ,73 Kumlinge ,36 Kökar ,84 Lemland ,78 Lumparland ,71 Mariehamn ,16 Saltvik ,61 Sottunga ,13 Sund ,63 Vårdö ,09 Summa ,50 19

20