Årsredovisning Innehållsförteckning. Fastställt av kommunfullmäktige Sida

Transkript

1

2 Årsredovisning 2015 Fastställt av kommunfullmäktige Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet 3 Organisationsöversikt 4 Verksamhetsberättelse 5 Resultaträkning 14 Kassaflödesanalys 15 Balansräkning 16 Noter 17 Redovisningsprinciper 22 Driftredovisning 24 Investeringsredovisning 25 Personalredovisning 29 Bokslut kommunala bolag 32 Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK 33 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige 35 - Revision 36 - Överförmyndare 38 - Kommunstyrelsen 40 - Kommunledningskontoret 42 - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) 44 - Avfallsverksamhet 48 - VA-verksamhet 51 - Räddningstjänst 54 - Byggnadsnämnd 57 - Fritid- och Kulturnämnd 60 - Barn- och utbildningsnämnd 62 - Socialnämnd 66 - Miljönämnd 70 Revisionsberättelse

3 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2015 har vart ett annorlunda år för vår kommun. Vi har precis som övriga Sverige överraskats av den stora ökningen när det gäller flyktingmottagandet. En utmaning som vi inte hade någon möjlighet att förbereda oss inför. Men jag är mycket imponerad över hur våra förvaltningar och civilsamhället har löst detta. Det gångna året har vi i Habo kommun gjort ett bra resultat på 12,8 mnkr. Det budgeterade resultatet var 1,4 mnkr. Det som har stärkt resultatet för 2015 är bland annat återbetalning från AFA-försäkringar, försäljning av tomter och överskott på Tekniska kontoret. Även framöver behöver vi visa resultat över 2%. Vi är en kommun i stark tillväxt och behöver därför högre resultat så vi slipper låna allt för mycket till nyinvesteringar och reinvesteringar. På investeringssidan nådde vi inte upp till de beslutade målen. Detta kommer att göra att vi överför en del av investeringarna till Vi håller bland annat på att renovera Hagabodaskolan och har färdigställt HVB-hemmet. Även 2016 blir ett tungt år på investeringssidan i vår kommun. Bland annat bygger vi om förskolan i Fagerhult och fortsätter med renovering på Hagabodaskolan. Det är mycket positivt att det börjar att röra på sig när det gäller ny produktion av lägenheter. Vårt eget bostadsbolag planerar just nu för att bygga om Malmgården och producera nya fastigheter på Grönevägen. Sedan finns det några privata aktörer som har bra planer för både hyresrätter och bostadsrätter i vår kommun. Vi har fortfarande ett högt tryck på nybyggnation. Självklart är vi mycket positiva till den utvecklingen, även om det medför en del utmaningar. Vår bolagskoncern gör i år ett bra resultat på 14 mnkr efter finansiella poster och visar en mycket positiv ekonomisk utveckling. Totalt sett gör vi tillsammans med bolagen ett rekordresultat för Habo kommun. Till sist vill jag tacka all personal i våra verksamheter för ett väl utfört arbete. Och tack till alla förtroendevalda för ett gott samarbete under det gångna året. David Svensson Kommunstyrelsens ordförande

4 4 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT KOMMUNFULLMÄKTIGE M KD FP C S Mp SD Valberedning KOMMUNSTYRELSE Revision Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd BOLAG Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet Antal invånare 1/11 året innan Skattesats 22:17 22:17 22:42 21:33 21:66 Årets resultat, mnkr 12,8 2,4 17,0 1,7 2,1 Budgetavvikelse, mnkr 11,4 0,5 14,3 11,0-0,3 Nettokostnadsandel, % 98,0 99,4 96,4 99,2 98,9 Nettokostnad/inv. kr Nettoinvesteringar, mnkr 74,4 67,3 66,0 36,3 41,0 Låneskuld extern upplåning, mnkr 300,0 180,0 170,0 150,0 150,0 Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse

5 5 Verksamhetsberättelse År 2015 blev det ekonomiska resultatet för Habo kommun 12,8 mnkr och för kommunkoncernen 24,0 mnkr. Under året uppgick kommunens verksamhetsinvesteringar till 74,4 mnkr. De totala verksamhetsinvesteringarna för kommunkoncernen uppgick till 121,1 mnkr. Befolkning Habo kommuns befolkning har fortsatt att öka: Födda Döda Födelsenetto Flyttnetto Total förändring Folkmängd 31/ År 2015 har folkmängden ökat med 204 invånare. Huvuddelen av denna ökning förklaras av flyttnettot på 126 personer. Bostadsmarknad Under år 2015 beviljades bygglov för 60 enbostadshus i kommunen, övervägande del på Bränninge Ängar östra men även i andra delar av tätorten och på landsbygden. I tätorten finns cirka 200 tomter detaljplanerade för småhusbebyggelse, ett sextiotal av dessa kommer att läggas ut för försäljning under år Under år 2015 har flera beslut tagits, både avseende bygglov och upprättande av nya detaljplaner, som kommer att möjliggöra byggnation av lägenheter i flerfamiljshus. Bland annat har Habo Bostäder AB planerat att bygga lägenheter där Malmgård-skolan idag ligger liksom på Gröne Vägens skoltomt. Det har också tagits initiativ till några förtätningsprojekt som kommer att möjliggöra fler centrumnära bostäder. arbetslöshet. Under år 2015 arbetslösheten sjunkit ytterligare. Dec 2015 Dec 2014 Habo 67 (1,2 %) 83 (1,5 %) Länet (3,4 %) (3,6 %) Riket (4,2 %) (4,3 %) Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa. Om sökande i program med aktivitetsstöd inkluderas var antalet arbetslösa 2,6 procent i december Dec 2015 Dec 2014 Habo 142 (2,6 %) 183 (3,3 %) Länet (7,4 %) (7,0 %) Riket (8,0 %) (8,1 %) Kommunägda bolag Kommunen har tre helägda aktiebolag - Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB är moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året År 2015 har varit varmare än normalt. Högre temperatur påverkar försäljningsvolymerna för såväl elhandel som fjärrvärme negativt. Elhandelsvolymen har fortsatt att minska och uppgick under året till 60,4 GWh (67,6 GWh). Den el som erbjuds kunderna är Ursprungsmärkt el från vattenkraft. Antalet elhandelskunder har inte förändrats sedan år Under året har volymen såld fjärrvärme uppgått till 20,0 GWh (18,7 GWh). Under året har fyra (nio) nya kunder anslutits. Fjärrvärmeproduktionen har till 100 % (99 %) utgjorts av förnyelsebara bränslen, träbränsle och RME (biodiesel). Arbetsmarknad I jämförelse med såväl riket som Jönköpings län har Habo kommun låg

6 6 Ekonomi För moderbolaget har den totala omsättningen uppgått till 41,7 mnkr (45,6 mnkr). Resultatet efter finansiella poster var 1,9 mnkr (0,4 mnkr). Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Under året har tre fastigheter förvärvats; Habo Bränninge 2:14, Habo Fagerhult 2:15 och Habo Fagerhult 2:40. Fem fastigheter har avyttrats; Furusjö 1:51, Furusjö 1:41, Sibbatorp 1:28, Brandstorp 1:80 och Brandstorp 1:83. Vissa större renoveringsoch ombyggnadsarbeten har påbörjats under året. Efter räkenskapsårets slut har företagets fastigheter i Fagerhult avyttrats. Två fastigheter i Habo tätort har förvärvats. Ekonomi Den totala omsättningen för år 2015 har uppgått till tkr ( tkr) och resultatet efter finansiella poster var tkr (3 434 tkr). Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Arbetet med att markförlägga det befintliga luftledningsnätet har fortsatt vid bland annat Gullskog, Österlid och Slättebråten. Två nya nätstationer har driftsatts i Furusjö. Ett större arbete med byte och förstärkningar av ledningar i Furusjö samhälle har påbörjats. Året har varit varmare än normalt och omsättningen i elnätet var 91,9 GWh (91,8 GWh). Anslutningsavgifterna i elnätet uppgick under året till tkr (1 465 tkr). Bredband Styrelsen fattade i oktober 2014 beslut om en satsning på utbyggnad av bredband med målsättning att erbjuda boende i Habo tätort anslutning senast En utbyggnad av bredband på landsbygden planeras ske fram till Vattenkraft Baskarps vattenkraftstation har renoverats under hösten med utebliven produktion som följd. Årsproduktionen var 1,2 GWh (1,3 GWh). Ekonomi Den totala omsättningen var tkr ( tkr) och resultatet efter finansiella poster var tkr (6 652 tkr). Koncernen Habo Energi Omsättningen för koncernen Habo Energi var 118,2 mnkr (116,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster var 14,1 mnkr (10,4 mnkr). Koncernen har sedan 2011 successivt förbättrat sitt resultat efter finansiella poster från 2,9 mnkr. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige antog Visioner och mål för Habo kommun En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir

7 7 skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Målen som är kopplade till visionen nås inte. Andelen elever som är godkända i alla ämnen i grundskolan har sjunkit mellan 2011 och En mer utförlig redovisning finns under Barn- och utbildningsnämndens avsnitt sidorna I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. Trygghetsmålen uppfylls delvis eller inte alls. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till Socialnämndens avsnitt s. 67. I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag. Habo kommun hamnade år 2015 på plats 15 i Svenskt Näringslivs ranking över kommunerna med bäst företagsklimat. Sedan 2007 har Habo kommun samtliga år hamnat bland de femton främsta i rankingen. Målet uppfylls delvis. På sidan 40 finns en mer utförlig beskrivning. I Habo kommun trivs alla på jobbet. Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning riktad till alla anställda. Generellt kan sägas att andelen medarbetare som trivs på arbetet har ökat sedan den förra undersökningen från år Medarbetarundersökningen görs var tredje år. De allra flesta medarbetarna har en kompetensutvecklingsplan. Målet är delvis uppfyllt. I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv. Målen som är hänförbara till visionen har delvist uppfyllts. Det pågår en kontinuerlig utveckling av fritids-, natur- och kulturlivet. Antalet besökare på biblioteket har fortsatt att minska år Fritid- och kulturnämnden lämnar en mer utförlig redovisning på sidan 60. För samtliga visioner hänvisas även till den tekniska verksamhetens och byggnadsnämndens redogörelser på sidan 44 respektive sidan 57. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Årsresultatet för de senaste fyra åren redovisas i tabellen nedan. År Resultat, tkr Resultat, % , , , ,3 Genomsnitt ,6 Resultatmålet uppfylls för 2015 men inte för perioden.

8 8 Utfallet för målet om finansiering av investeringar redovisas i tabellen nedan. År Nettoinv, Nyuppl, % tkr tkr * Genomsnitt Målet är inte uppfyllt för 2015, för hela mätperioden överstiger utfallet målet med en procentenhet. *Den långfristiga externa låneskulden har ökat från 180 mnkr till 300 mnkr. Av ökningen på 120 mnkr har 50 mnkr placerats på räntebärande konto hos SBAB. Kassabehållningen har ökat med ca 74 mnkr mellan utgången av 2014 och utgången av Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till +12,8 mnkr, vilket motsvarar 2,3 % av årets skatter- och generella statsbidrag. Resultatet är 11,3 mnkr bättre än budget och 10,5 mnkr bättre än föregående års resultat. En stor del av överskottet i förhållande till budget förklaras av poster av engångskaraktär. Under året har AFA-försäkringar återbetalat tidigare inbetalda försäkringspremier på 3 mnkr. Försäljning av tomter har haft en resultatpåverkande effekt på 4,5 mnkr. Finansnettot är 3,4 mnkr bättre än budget vilket innebär ett positivt överskott på 1,7 mnkr. Intäkter för skatter och bidrag understiger budget med 4,2 mnkr. Nämndernas överskott, exklusive tomtförsäljning, är 5,6 mnkr i förhållande till budget. I absoluta tal redovisar tekniska kontorets skattefinansierade verksamhet det största överskottet; 4,8 mnkr. Byggnadsnämnden, miljönämnden och räddningstjänsten har stora relativa budgetöverskott. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens verksamheters budgetunderskott är 2,2 mnkr respektive 0,9 mnkr. Jämfört med 2014 har intäkterna, i form av skatter och generella statsbidrag, ökat med 26 mnkr (5,0 %). Ca 3,7 mnkr av ökningen beror på förändringar i kostnadsutjämningen. Verksamheternas nettokostnader, exklusive tomtförsäljningen har ökat med 25,8 mnkr (5,0 %). Detta innebär att ökningen för kommunens verksamhetskostnader är ungefär lika stora som ökningen för skatter och generella statsbidrag både i absoluta och relativa tal. En kommuns verksamhetskostnader bör, åtminstone inte mer än undantagsvis, öka mer än skatter och generella statsbidrag. Verksamheternas nettokostnader Verksamheternas nettokostnader har som redovisats i tidigare avsnitt ökat med ca fem procent. Kostnaderna för socialnämnden har ökat med 8,1 mnkr (5,1 %), från 157,2 mnkr år 2014 till 165,3 mnkr år Ökningen förklaras huvudsakligen av högre kostnader inom äldreomsorgen. I förhållande till år 2014 har kostnaderna ökat med 6,9 mnkr. Avvikelsen i förhållande till budget är 7,3 mnkr. I Habo kommun är äldreomsorgens kostnader nästan 50 procent högre än vad de kan förväntas vara i förhållande till antalet äldre. Avvikelsen är den näst högsta i riket. Orsakerna till den höga nivån förklaras såväl av såväl antalet äldre med omsorg som kostnaden per insats. En jämförelse för år 2014 visar att en plats i särskilt boende är 72 tkr (9 %) dyrare per år i Habo än för genomsnittskommunen i Jönköpings län. Motsvarande jämförelse för hemtjänsten visar att den genomsnittliga kostnaden per brukare är 76 tkr (31 %) högre i Habo än i länet. Ett handlingsprogram för att sänka kostnaderna har initierats. Programmet följs löpande av kommunstyrelsen. Kommunens övriga verksamheter som t ex förskola och skola avviker i mindre grad från förväntad kostnadsnivå. Kostnaderna för förskola och skolbarnsomsorg är ca två

9 9 procent högre än förväntat medan grundskolan är ca två procent lägre än förväntat. För gymnasieskolan är kostnaderna nästan fyra procent lägre än förväntat. Kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden har ökat med 17,8 mnkr (6,1 %), från 293,5 mnkr till 311,4 mnkr. För år 2015 är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,0 %. % 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag (%) Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslöt om riktlinjer för RUR, samt 72 om avsättning till RUR, tkr. Resultatet för år 2015 innebär att behållningen i resultatutjämningsreserven inte disponeras. Det görs inte någon ny eftersom den befintliga avsättningen, bedöms vara tillräcklig. Resultatutjämningsreserv, tkr IB Disp Avs UB Avräkning mot balanskravet. I balanskravsresultatet ska bl a reavinster exkluderas. Årets resultat Reavinster Balanskravsresultat ,8 mnkr 5,0 mnkr 7,8 mnkr Resultatfonder Sedan 2010 tillämpas resultatfonder för Barn- och utbildningsnämndens rektorsområden samt kulturskolan. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående Reglering Utgående fond (tkr) 2015 (tkr) fond (tkr) Soliditetsutvecklingen En organisations soliditet visar betalningsförmågan på lång sikt. Måttet visar hur stor andel av organisationens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten har under perioden 2012 till 2015 sjunkit från 44 procent till 36 procent. Den stora minskningen mellan 2014 och 2015 förklaras av den stora upplåningen som har skett under Om den del av upplåningen som nu finns placerad på bankkonto exkluderas blir soliditeten för 2015 ca 40 procent Soliditet (%) Om framtida pensioner som idag redovisas inom linjen inkluderas bland pensionsskulderna blir soliditeten 7 % (5 %). Nettoinvesteringar För år 2015 uppgår nettoinvesteringarna till 74,4 mnkr. Årets investeringsbudget inklusive reserveringar från år 2014 var 152,1 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka.

10 tkr Nettoinvesteringar, tkr De största investeringsutgifterna under året är: - Hagenskolan, 18,9 mnkr - HVB-hem, Ringvägen, 11,0 mnkr - Familjecentral, 6,5 mnkr - Trafiksäkerhetsåtgärder, Kärrsvägen, 1,9 mnkr En mer detaljerad redovisning av årets investeringsverksamhet finns redovisad på sidorna Kommunen har under den senaste tioårsperioden haft en genomsnittlig nettoinvesteringsnivå på 50 mnkr per år. Låneskuld/finansnetto Kommunens långfristiga externa låneskuld uppgick vid årsskiftet till 300 mnkr, en ökning med 120 mnkr sedan Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15 mnkr. Långfristig extern låneskuld, tkr Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Finansnettot uppgår till +1,5 mnkr. I budgeten för år 2015 uppgår finansnettot till -1,7 mnkr. För år 2014 blev finansnettot 1,1 mnkr. Finansnettot förbättrades med ca 2,6 mnkr mellan åren. Förklaringen är att kommunen, vars låneskuld till största delen är rörlig, gynnas av fallande räntor. Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga externa lån uppgick vid årets slut till 0 %. Under året har kommunen erhållit utdelning från Kommuninvest. Utdelningen på ca 1,4 mnkr har intäktsförts under året. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Totalt uppgår avsättningen till 20,6 mnkr (19,4 mnkr). Pensionsåtaganden Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 201,1 mnkr (208,7 mnkr) inklusive löneskatt Löpande utbetalningar 23,9 22,4 Avsättning 1,3 1,7 Löneskatt 6,0 5,8 Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter m.m. Totalt finansnetto 1,1 mnkr 2,6 mnkr 1,5 mnkr Miljöåtgärder/miljöbokslut Våren 2014 antogs ett nytt gemensamt Miljöprogram av kommunfullmäktige för Habo och Mullsjö kommuner. Syftet med

11 11 Miljöprogrammet är att ange riktlinjer för kommunens miljöarbete så att alla som bor och verkar i kommunerna får en god insikt i miljöfrågor och bidrar till en hållbar utveckling. Det nya Miljöprogrammet är uppbyggt av fyra miljöområden, åtta övergripande mål, arton delmål och en handlingsplan med cirka 50 åtgärder, fördelade på åren Målen anknyter till Sveriges nationella miljömål och regionala mål samt lokalt anpassade. Alla förvaltningar/enheter och kommunala bolag ansvarar för åtgärder i handlingsplanen och arbetet med Miljöprogrammet blir en naturlig del av verksamheterna. Vid årsskiftet 2015/2016 anställdes en ny miljöstrateg. Strategen har som uppdrag att stödja, driva och inspirera kommunerna i miljöarbetet och att samordna miljöarbetet mellan kommunerna. I samband med att Miljöprogrammet antogs infördes en miljömålspott i Habo kommun för att öka möjligheten och vara ett incitament för att genomföra åtgärder. Fokus för det miljöstrategiska arbetet har under år 2015 varit att förankra det nya Miljöprogrammet. Ett flertal projekt har bedrivits, bl.a. har kommunen varit delaktig i GreenCharge Sydost. Projektet är ett samverkans- och utvecklingsprojekt i syfte att öka andelen elfordon och att skapa en gränsöverskridande laddinfrastruktur. Under året har Miljö- och hälsoåret fortsatt i samverkan med folkhälsoplaneraren och studieförbund. Föreläsningar och aktiviteter har genomförts kvartalsvis med olika teman för att öka kommuninvånarnas kunskap om hälsa och miljö. Kommunen deltog även i Trafikantveckan med syfte att motivera till att gå, cykla och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. Under året har det även arbetats med märkningen Miljönär-vänlig som syftar till att uppmuntra till hållbar konsumtion. Märkningen är ett samarbete mellan Avfall Sverige och kommunerna. Habo kommun medverkar i att förstärka och utveckla det regionala miljömålsarbetet. Miljöstrategen är kommunens representant och har under år 2015 varit med i klimatrådets fokusgrupp Energieffektivisering, konsumtion och livsstil. Kommunen har även representanter i Klimatrådet Åtgärder för att minska kommunens energiförbrukning Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning (%) KWh/m 2 El 56* 60* Fjärrvärme 66* 68* 69-4 *Värdena ovan är justerade för bygg-el och värmeanvändning vid ombyggnaden av Hagenskolan, Hagabodaskolan hus 4 samt den el/värme som entreprenörerna använt på Gröne vägens skola. Energiförbrukningen per ytenhet har förbättrats både på el- och värmesidan i jämförelse med En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem. Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - Uppsättning av 6,5 kw solcellsanläggning på Hagenkolan - Belysningsarmatur har kompletterats med närvarostyrning i ett flertal fastigheter - Utbildningar avseende injustering av värmesystemet på vårdcentrum - Ombyggnad av ventilationsanläggningar med variabelt flöde till verksamhetslokaler framför allt i skolbyggnader.

12 12 Vid ny- eller ombyggnationer eftersträvar fastighetsenheten att miljöcertifiera byggnaderna enligt Miljöprogrammet. År 2015 blev det en certifiering för den nya delen av kommunhuset, nivå silver. Miljöcertifieringen påbörjades också för tillbyggnaden av Hagenskolan. Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst tkr. Under 2015 har det fattats ett nytt borgensbeslut. Den 24 september 79 höjdes borgensbeloppet med tkr. Den totala borgensramen uppgick vid årsskiftet till tkr. Aktuell låneskuld per uppgår till tkr. Den outnyttjade borgen uppgick till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst tkr. Under 2015 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning. Per uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till tkr. Således finns en outnyttjad borgen på sammanlagt tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2014 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst tkr. Under 2015 har det fattats ett nytt borgensbeslut. Den 24 september 79 höjdes borgensbeloppet med tkr. Den totala borgensramen uppgick vid årsskiftet till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sammanfattning och framåtblick Årets ekonomiska resultat på 12,8 mnkr når kommunstyrelsens målsättning om ett årsresultat som minst ska uppgå till två procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatmålet nås inte för den senaste fyraårsperioden, det genomsnittliga resultatet har varit 1,6 procent. Resultatet för år 2015 är väsentligt bättre än budget och föregående år. Förbättringen förklaras till stora delar av faktorer som finns utanför kärnverksamheterna. Intäkter från tomtförsäljning är 4,5 mnkr, finansnettot visar ett överskott på 3,2 mnkr jämfört med budget, återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier från AFAförsäkringar är 3,0 mnkr. Intäkter för skatter och bidrag understiger budget med 4,2 mnkr. Under flera år har verksamhetens nettokostnader ökat mer än skatter och generella statsbidrag. År 2015 var ökningen ungefär densamma. Nettokostnaderna för de två största nämnderna, barn- och utbildningsnämnden so-

13 13 cialnämnden fortsätter att öka med relativt stora tal. Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader har ökat med 17,8 mnkr, ca 6 procent sedan Socialnämnden har ökat med 8,1 mnkr vilket motsvarar en procentuell ökning med 5 procent. Socialnämnden har tidigare under flera år redovisat underskott jämfört med budget. I år är underskottet för äldreomsorgen 7,3 mnkr medan flyktingverksamheten redovisar ett överskott på 4,5 mnkr. Under år 2015 har ett besparingsprogram inletts inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen följer löpande kostnadsutvecklingen. Investeringsnivån år 2015 har i likhet med år 2014 varit fortsatt hög; ca 74 mnkr för år Nivån förväntas vara fortsatt hög de närmaste åren. Den höga investeringsnivån i kombination med svaga årsresultat är utmanande för kommunens finansiella styrka. Kommunens soliditet har sjunkit under en följd av år och är ca 36 procent vid utgången av år Antalet invånare, såväl barn och unga som äldre, förväntas fortsätta att öka i Habo kommun. Detta ställer stora krav på verksamheterna. De ska bedrivas med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. De kommunala bolagen har förbättrat sina resultat och bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansiellt netto på 14,1 mnkr jämfört med 10,4 mnkr år Habo i mars 2016 Johan Bokinge Ekonomichef

14 14 Resultaträkning 2015, tkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skattekostnader Jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar) Årets resultat Resultat i % av skatter och bidrag 2,3 0,4 4,3 3,0

15 15 Kassaflödesanalys 2015, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster - Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning skatter Övrigt 835 Ökning(-)/ minskning(+) varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa löpande verksamhet Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar Köp finansiella anl tillgångar Övrigt Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång

16 16 Balansräkning, 2015 tkr Kommunen Koncernen Tillgångar: Anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar (not 6) Maskiner, inventarier (not 7) Finansiella anl. tillgångar (not 9) Pågående investeringar (not 8) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar (not 10) Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar skulder: Eget kapital (not 11) Ingående eget kapital Periodens resultat Förändrade redovisningsprinciper Totalt eget kapital Avsättningar (not 12) Pensioner Skatter Deponi Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 13) Kortfristiga skulder (not 14) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser (not 15) Soliditet, exkl ansvarsf pensioner 36,0% 42,2% 29,1% 31,3% Soliditet, inkl ansvarsf pensioner 7,4% 5,5% 10,0% 8,3%

17 17 Noter Kommunen Koncernen Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning Taxor och avgifter Hyror Bidrag frän stat och myndigheter El- och fjärrvärmedistribution Realisationsvinster Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 2, Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensioner Övrigt Summa verksamhetens kostnader Not 3, Avskrivningar, nedskrivingar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4, Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 5, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsavgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Generella bidrag från staten *) Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider markreserven skrivs ej av Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar/nedskrivning Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år *) Tillfälligt flyktingstöd år 2015 med beloppet tkr har i sin helhet periodiserats till år 2016.

18 18 Kommunen Koncernen Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 33 år 33 år 33 år 33 år Summa mark, byggnader och anläggningar Markreserv Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets slut Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Avskrivningar Nedskrivningar Omklassificeringar och ny redovisningsprincip Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Publika fastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Summa mark, byggnader och anläggningar

19 19 Not 7, Maskiner och inventarier Kommunen Koncernen Fordon och maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5-20 år Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5-10 år Summa maskiner och inventarier Fordon och maskiner Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa maskiner och inventarier Not 8, Finansiella anläggningstillgångar Aktier -Smålands Turistråd Habo Energi AB Villkorat aktieägartillskott, Habo Energi Naturgaskonsortiet Kommunal Energirådgivning Kreditgarantiförening Övrigt Summa Andelar i Kommuninvest Lånefordringar -Kommunal Energirådgivning Kommuninvest Summa Summa finansiella anläggningstillgångar Not 9, Pågående anläggningar Redovisat värde vid årets början Investeringar Överfört till färdigställda anläggningar Kostnadsfört Redovisat värde vid årets slut Summa pågående anläggningar

20 20 Kommunen Koncernen Not 10, Omsättningstillgångar Kundfordringar Varav koncerninterna (442) (195) Diverse fordringar Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader Fordran mervärdesskatt Varulager Summa omsättningstillgångar Not 11, Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Eget kapital Not 12, Avsättningar Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråkstaget av tidigare avsättningar -533 Utgående avsättningar Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav - Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Pension till efterlevande Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa utgående pensionsavsättning Uppskjuten skatt Summa avsättningar Not 13, Långfristiga skulder Kommuninvest Habo Energi AB Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder

21 21 Not 14, kortfristiga skulder Kommunen Koncernen Leverantörsskulder Varav koncerninterna Semesterlöneskuld inkl arb giv avg Upplupna löner inkl arb giv avg Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension (individuell del) Personalens källskatter Arbetsgivaravgifter (december) Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 15, Ansvarsförbindelser Koncernföretag Habo Bostäder Habo Energi Habo kraft Summa koncernföretag Statliga bostadslån/kreditgarantier Övriga borgensåtaganden Pensionsförmåner inarbetade före 1998, inkl. löneskatt Summa Ansvarsförbindelser Kommuninvest**** Andel av tillgångar Andel av skulder **** Habo kommun har i augusti 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Habo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr.

22 22 Upplysningar om redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl a innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med rekommendation 8.2. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår på sidan tre. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster har särredovisats på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska behandlas som jämförelsestörande ska den vara sällan förekommande och överstiga tre mnkr. Årets återbetalning från AFA-försäkring uppgick till tkr och har klassats som jämförelsestörande. Kommunens realisationsvinster i samband med anläggningsförsäljningar redovisas i not till verksamhetens intäkter. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras i enlighet med motsvarande tillgångs ekonomiska livslängd. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har lämnat ett yttrande med anledning av den återbäringsmodell som Kommuninvest infört fr.o.m. år Den återbäringsmodell som Kommuninvest infört fr.o.m. 2012, innebär att överskott som upparbetats i Kommuninvest i Sverige AB fördelas till medlemmarna i Kommuninvest ekonomiska förening som återbäring och ränta. Medlemmarna använder sedan de medel som erhållits för att öka kapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening, vilken i sin tur förvärvar emitterade aktier i Kommuninvest Sverige AB. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) är återbetalning och räntan, som ska användas för ökat kapital i Kommuninvest ekonomiska förening, inte att betrakta som finansiell intäkt i kommunen, då kriterierna för att intäktsredovisa inkomsten ej är uppfyllda. Eftersom kommunen är förpliktigad att använda medlen till kapital i Kommuninvest ekonomiska förening, bör medlen hanteras som en kortfristig skuld till dess att medlen används för att reglera förpliktelsen. Transaktionen får då ingen effekt på resultaträkningen. I räkenskaperna för Habo kommun har återbäringen för 2015 (1,4 mnkr) intäktsförts. Kommunstyrelsen beslutade i september 2015 att innan årsskiftet betala in särskild medlems-

23 23 insats motsvarande högsta nivå, vilket har skett. När full medlemsinsats är inbetald ska eventuell återbäring intäktsföras. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 9 Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger kr. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. 10 Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp, vilket för 2015 motsvarar kr. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Allmänt Avskrivning ska ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. I Habo kommun tillämpas komponentavskrivning fr o m räkenskapsåret Det har inte genomförts någon omräkning av investeringar genomförda före Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. 11 Avsättningar Det görs årliga avsättningar för återställande av deponi. Per uppgår avsättningen till 12,7 mnkr. Det totala beloppet för återställande är svårt att beräkna beroende på teknikskiften. En tidigare beräkning visade på en återställningskostnad på mellan 20 och 25 mnkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.

24 24 Driftredovisning, tkr Budget 2015 Utfall 2015 B15-U15 Utfall 2014 U15-U14 Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Byggnadsnämnden Fritids- & Kulturförvaltningen Barn & Utbildningsförvaltn Socialförvaltningen Affärsverksamhet Miljöförvaltningen Försäljning av tomter expl Summa Centrala enheter Totalt Spec. - centrala enheter Pensioner Finansnetto Skatt/bidrag Övrigt Summa

25 25

26 26

27 27

28 28 Redovisning av under året avslutade investeringsprojekt I sammanställningen nedan redovisas utfallet från de investeringsprojekt vars budget är lägst en mnkr. Under tabellen redogörs för orsakerna till avvikelserna. Projekt (alla belopp i tkr) Projekt nr Budget Utfall Avvikelse Familjecentralen Ombyggnad Kärrsgården Löpande investeringar (fastigheter) Investeringar gata/park Löpande investeringar (gata/park) Kommunal VA-anläggning, Domsand Familjecentralen Flera alternativa lösningar innebar att utgifterna blev lägre än budgeterat. Bl a innebar ventilationslösningar från befintligt system besparingar för nytt fläktrum med tillhörande installationer. Ombyggnad Kärrsgården Den planerade ombyggnaden blev inte av utan mindre anpassningar gjordes i befintliga utrymmen. Gullvivans demensboende iordningställdes till förskolelokaler. Löpande investeringar (Fastighet) Flera planerade underhållsarbeten blev mer omfattande än planerat. Åtgärder som var budgeterade som driftkostnader har bokförts som investeringar. Budgeten för driftsunderhåll har inte utnyttjats fullt ut. Investeringar Gata/Park Inköp av sopskopa samt lövblåsare var inte upptaget i investeringsbudgeten. Maskinerna har varit nödvändiga för verksamheten. Löpande investeringar Gata/Park Gång- och cykelvägar blev dyrare än beräknat: Morkullegatan/Tjädergatan samt GC-väg utmed Bagaregatan. Gång- och cykelvägarna fick grävas ur betydligt mer än vad som var beräknat. Kommunal Va-anläggning, Domsand Den ursprungligt budgeterade ledningsdragningen har förändrats. Den nya dragningen har resulterat i lägre kostnader än beräknat.

29 29 Personalredovisning 2015 Diverse nyckeltal Urvalet är gjort på tillsvidareanställda och månadsvikarier Medelålder Medelålder förtroendevalda 43 år 54 år 44 år 56 år 45 år 56 år Medellön kr kr kr Genomsnittlig syssels. grad 91,6 % 90,8 % 91,0 % Andel kvinnor 83 % 83 % 82 % Andel män 17 % 17 % 18 % Antal personer och årsarbetare. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Antal Personer 2015 Årsarb dec 2015 Antal Personer 2014 Årsarb dec 2014 Antal personer 2013 Årsarb dec 2013 Kommunledning Teknisk förvaltning Räddningstjänst 17 1,6 17 1,5 18 1,5 Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 10 9,5 9 8,5 10 9,5 Totalt Åldersstruktur. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Summa Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning Totalt Totalt antal avlönade i Habo kommun Tillsvidare Vikarier Timavlönade Förtroendevalda Uppdragst.mm Totalt Heltid Deltid Timanställda Totalt