Årsredovisning Innehållsförteckning. Fastställt av kommunfullmäktige Sida

Transkript

1

2 Årsredovisning 2014 Fastställt av kommunfullmäktige Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet 2 Organisationsöversikt 3 Verksamhetsberättelse 4 Resultaträkning 13 Kassaflödesanalys 14 Balansräkning 15 Noter 16 Redovisningsprinciper 21 Driftredovisning 23 Investeringsredovisning 24 Personalredovisning 28 Bokslut kommunala bolag 31 Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK 32 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige 35 - Revision 36 - Överförmyndare 38 - Kommunstyrelsen 40 - Kommunledningskontoret 41 - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) 43 - Va-verksamhet 46 - Avfallsverksamhet 49 - Räddningstjänst 51 - Byggnadsnämnd 54 - Fritid- och Kulturnämnd 57 - Barn- och utbildningsnämnd 59 - Socialnämnd 64 - Miljönämnd 71 Revisionsberättelse

3 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vid sidan av supervalåret 2014 med både EU-val och riksdags och kommunalval och landstingsval så hade vi som vanligt ett kommunalt verksamhetsår som pågick med målsättningen att skapa bra verksamheter för våra kommuninnevånare. Vi kan återigen konstatera att vi har en mycket väl fungerande kommun med engagerade och målmedvetna kommunanställda som gör sitt jobb varje dag och bidrar till kommunens utveckling i stort och smått. Resultatmässigt går inte 2014 till historien som ett kanonår men vi har också haft utmaningar framförallt inom socialtjänsten som har tagit stora resurser i anspråk. Jämfört med 2013 som visade ett mycket bra resultat så har vi 2014 ingen hjälp av pengar från AFA. Det fanns också andra finansiella poster som hjälpte upp vårt resultat som vi inte har Detta innebär att vi hamnar på ett resultat på 2.3 miljoner vilket är för lite med tanke på kommunens snabba tillväxt och de utmaningar vi står inför. På investeringssidan så kom vi som vanligt inte upp i den budgeterade volym som vi planerade. Totalt 67 miljoner klarade vi av förbruka. Detta innebär att vi bygger upp en investeringsvolym som vi bär med oss samtidigt som det tillkommer nya förslag på investeringar varje år. Vi vet att ombyggnationen av Hagabodaskolan samt nybyggnationen av Hagenskolan och Hvbhemmet måste genomföras under 2015 och en bit in i Dessa tre projekt står för en investeringsvolym som tillsammans överstiger en årsvolym. Detta måste vi bevaka i framtiden. När det gäller nybyggnationen i kommunen så är efterfrågan på tomter fortfarande stor och nya områden planeras för husproduktion. Konkreta planer finns också på flerbostadshus på flera håll i kommunen. Detta är extra glädjande med tanke på att vi länge har efterfrågat hyresbostäder. Vårt kommunala bostadsbolag har flera planer på hyreslägenheter framförallt i centrumnära lägen. Ni som läst mina tidigare kommentarer till årsresultaten har sett att detta är ett ständigt återkommande tema som nu verkar få sin lösning. Våra kommunala bolag gör ett bra resultat vilket är mycket glädjande med tanke på att detta har varit i fokus under flera år och det ger nu resultat. Till sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i en av landets bästa kommuner för ert engagemang och att ni bidragit till att göra kommunen till en bättre plats att bo på. Habo-kommunen för hela livet Thomas Werthén Kommunstyrelsens ordförande

4 3 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT KOMMUNFULLMÄKTIGE M KD FP C S Mp SD Valberedning KOMMUNSTYRELSE Revision Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd BOLAG Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet Antal invånare 1/11 året innan Skattesats 22:17 22:42 21:33 21:66 21:66 Årets resultat, mnkr 2,4 17,0 1,7 2,1 17,6 Budgetavvikelse, mnkr 0,5 14,3 11,0-0,3 11,5 Nettokostnadsandel, % 99,4 96,4 99,2 98,9 95,8 Nettokostnad/inv. kr Nettoinvesteringar, mkr 67,3 66,0 36,3 41,0 68,7 Låneskuld extern upplåning, mkr 180,0 170,0 150,0 150,0 130,0 Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse

5 4 Verksamhetsberättelse År 2014 blev det ekonomiska resultatet för Habo kommun 2,4 mnkr och för kommunkoncernen 16,0 mnkr. Under året investerade kommunen för 67 mnkr. De totala investeringarna för kommunkoncernen uppgick till 98 mnkr. Befolkning Följande utveckling har skett de senaste åren: Födda Döda Födelsenetto Flyttnetto Total förändring Folkmängd 31/ År 2014 har folkmängden ökat med 135 invånare. Huvuddelen av denna ökning utgörs av ett positivt födelseöverskott. Flyttnettot är 46 personer. Bostadsmarknad Under år 2014 beviljades bygglov för 25 enbostadshus. Inom Habo tätort är det främst på Bränninge Ängar byggnation av enbostadshus har skett. Under 2014 har byggnation av flerbostadshus påbörjats vid Parksäter (Onkel Adams väg). Här kommer 38 lägenheter att byggas. På Bränninge har 32 lägenheter i form av parhus uppförts. Vid årets slut fanns ca 260 tomter som är detaljplanelagda för byggnation av enbostadshus. Under år 2015 förväntas byggnationen av Bränninge Ängars östra sida bli klar. Övrig detaljplanelagd mark är ännu inte förberedd för försäljning. Under våren 2015 kommer kommunen att erbjuda tio tomter på Domsand till försäljning. Arbetsmarknad Historiskt sett har kommunen låg arbetslöshet jämfört med riket. Under 2014 har en viss nedgång av arbetslösheten skett jämfört med Dec 2014 Dec 2013 Habo 83 (1,5%) 116 (2,1%) Länet (3,6%) (3,9%) Riket (4,3%) (4,6%) Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa. Om också sökande i program med aktivitetsstöd inräknas uppgår antalet till följande: Dec 2014 Dec 2013 Habo 183 (3,3%) 230 (4,1%) Länet (7,0%) (7,5%) Riket (8,1%) (8,7%) Bolagen Kommunens helägda bolag utgörs av Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB utgör moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året Året har varit varmare än normalt vilket avspeglar sig i omsatt energivolym för såväl elhandel som fjärrvärme. Elhandelsvolymen fortsätter att minska och uppgick under året till 67,6 GWh (75,9 GWh). Den el som erbjuds kunderna är Ursprungsmärkt el från vattenkraft. Antalet elhandelskunder har minskat med ca 60 st. Såld fjärrvärme uppgår till 18,7 GWh (20,2 GWh). Under året har 9 (10) nya kunder anslutits. Fjärrvärmeproduktionen har till 99% (95%) utgjorts av förnyelsebara bränslen, träbränsle och RME. Ekonomi och resultat För moderbolaget har den totala omsättningen uppgått till tkr (55

6 5 588 tkr). Rörelseresultatet efter finansiella poster är 350 tkr (1 939 tkr). Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Under året har förvärvats två fastigheter, Habo Bränninge 2:10 samt Habo Bränninge 2:211. Några större renoveringsarbeten har genomförts. Bland annat renovering av yttre miljö och parkbelysning på Spinnaregärdet, parkbelysning och lekutrustning på Laggets förskola samt utbyte av låssystem på Tidaholmsvägen. Fönsterbyten har gjorts på Malmgatan 27 och 29 samt Kyrkvägen 30. Ekonomi och resultat Den totala omsättningen för 2014 har uppgått till tkr ( tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster är tkr (3 417 tkr). Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Habo växer och detta medför nyanläggning av elnät vid bland annat Bränninge Ängar och Domsand. Arbetet med att markförlägga det befintliga luftledningsnätet har fortsatt vid bland annat Österlid och Slättebråten. Ny nollpunktsutrustning har installerats i Åsens transformatorstation. En kompletterande högspänningsmatning mellan Åsen och Fagerhult Belysning har tagits i drift. Året har varit varmare än normalt och omsättningen i elnätet var 91,8 GWh (92,3 GWh). Anslutningsavgifterna i elnätet uppgick under året till tkr (734 tkr). Bredband Styrelsen fattade i oktober beslut om en satsning på utbyggnad av bredband med målsättning att erbjuda boende i Habo tätort anslutning senast En utbyggnad av bredband på landsbygden planeras ske fram till Under året har ett antal kunder konverterats från tidigare använda KOAX-nät till optofiber. Ny fiber har förlagts i Tornstigen och Domsand. Kanalisation har förlagts i Österlid. Vattenkraft Baskarps vattenkraftstation har renoverats under hösten med utebliven produktion som följd. Årsproduktionen var 1,3 GWh (1,6 GWh). Ekonomi och resultat Den totala omsättningen var tkr ( tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster var tkr (3 106 tkr) Måluppfyllelse Kommunfullmäktige antog Visioner och mål för Habo kommun En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål,

7 6 strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Målen som är kopplade till visionen har delvis uppfyllts. En utförlig redovisning finns under Barn- och utbildningsnämndens avsnitt s I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. De aktuella målen är till stor del uppfyllda. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till Socialnämndens avsnitt s I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Habo kommun hamnade år 2014 på plats elva i Svenskt Näringslivs ranking över kommunerna med bäst företagsklimat. Sedan 2007 har Habo kommun samtliga år hamnat bland de elva främsta i rankingen. I Habo kommun trivs alla på jobbet. Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning riktad till alla anställda. Generellt kan sägas att andelen medarbetare som trivs på arbetet har ökat sedan den förra undersökningen från år I 2014 års undersökning var det genomsnittliga omdömet 4,03 (max 5,0) jämfört med 3,87 år I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv. Målen som är hänförbara till visionen har delvist uppfyllts. Det pågår en kontinuerlig utveckling av fritids-, natur- och kulturlivet. Antalet besökare på biblioteket har fortsatt att minska år Fritid- och kulturnämnden lämnar en mer utförlig redovisning på s För samtliga visioner hänvisas även till den tekniska verksamhetens redogörelse på s Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Med nu redovisat resultat för 2014 ser de senaste fyra årens utfall ut på följande sätt: År Resultat, tkr Resultat, % , , , ,4 Genomsnitt ,2 Resultatmålet uppfylls varken för 2014 eller för perioden. Utfallet för målet om finansiering av investeringar redovisas i tabellen nedan. År Nettoinv, Nyuppl, % tkr tkr Genomsnitt

8 7 Målet är uppfyllt såväl för 2014 som för hela mätperioden. Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till +2,4 mnkr, vilket motsvarar 0,4 % av årets skatter- och generella statsbidrag. Resultatet är 0,5 mnkr bättre än den reviderade budgeten men 5,9 mnkr sämre än budgeten som kommunfullmäktige fastställde i november Fr o m år 2014 följer Habo kommun regelverket kring komponentavskrivingar. Detta har för år 2014 inneburit att utgifter om ca 6,0 mnkr har omklassificerats från kostnad till investeringsutgift. Om hänsyn tas till detta blir årets underskott i förhållande till ursprungsbudgeten 11,9 mnkr. Nämndernas underskott är ca 0,8 mnkr i förhållande till den reviderade budgeten. Pensionskostnaderna överstiger budget med ca 2,7 mnkr medan finansnettot är 2,6 mnkr bättre än budget. Jämfört med 2013 har intäkterna, i form av skatter och generella statsbidrag, ökat med 20 mnkr (3,9 %). Ca 10,8 mnkr av ökningen beror på förändring i kostnadsutjämningen. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 28 mnkr (5,7 %). Detta innebär att kommunens verksamhetskostnader har ökat mer än skatter och generella statsbidrag både i absoluta och relativa tal. En kommuns verksamhetskostnader bör, åtminstone inte mer än undantagsvis, öka mer än skatter och generella statsbidrag. Verksamheternas nettokostnader Nettokostnaderna, den totala kommunala verksamhetens kostnader minskat med verksamheternas taxe- och avgiftsintäkter och specialdestinerade statsbidrag, uppgick år 2014 till ca 527 mnkr. Kostnaderna för socialnämnden har ökat med 12,6 mnkr (8,7 %), från 144,6 mnkr 2013 till 157,2 mnkr Differensen kan huvudsakligen förklaras av kostnadsökningar inom: -särskilt boende (somatik) -särskilt boende (demens) -hemtjänst -placeringar (barn och unga) -personlig assistans -övrigt 2,4 mnkr 3,5 mnkr 1,7 mnkr 3,4 mnkr 0,8 mnkr 0,7 mnkr För särskilt boende och hemtjänst förklaras ökningarna till stor del av ökade kostnader för korttidsvikarier. Antalet hemtjänsttagare har ökat med ca åtta procent under året. Det finns även individärenden som har inneburit väsentligt högre kostnader. En annan viktig förklaring till kostnadsökningen är att driften av det nuvarande demensboendet, tidigare Carema, förändrades från entreprenad till kommunal drift. I samband med övertagandet höjdes bemanningstätheten på nämnda enhet. Jämfört med 2013 har det skett en väsentlig ökning av antalet placerade barn och unga. Under 2014 har orsakerna till de ökade kostnaderna inom hemtjänsten utretts. Under 2015 kommer ytterligare åtgärder initieras för att skapa ekonomisk balans. Kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden har ökat med 8,4 mnkr (3 %), från 285 mnkr till 293,5 mnkr. För år 2014 är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,4 %. % 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag (%) Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslöt om riktlinjer för RUR, samt 72 om avsättning till RUR, tkr.

9 års resultat innebär att någon disposition ej behöver ske. Inte heller behöver någon ny avsättning göras, då den befintliga avsättningen, tkr, bedöms vara tillräcklig för framtiden. Resultatutjämningsreserv, tkr IB Disp Avs UB Avräkning mot balanskravet. I balanskravsresultatet ska bl a reavinster exkluderas. Årets resultat tkr Reavinster tkr Balanskravsresultat tkr Det finns inga tidigare underskott att täcka. Resultatfonder Sedan 2010 tillämpas resultatfonder för Barn- och utbildningsnämndens rektorsområden samt kulturskolan. Barn-och utbildningsförvaltningen uppvisar totalt ett överskott med 880 tkr. Regelverket kring resultatfonderna avser dock de enskilda rektorsområdenas årliga resultat. Därför föreslås regleringar med tkr till 2015, vilket således är mer än nämndens totala överskott. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående fondbehållning Regleringar 2014 Utgående fondbehållning 508 tkr tkr tkr Innebörden av resultatfonden är att rektorsområdena under kommande år äger rätt att disponera totalt tkr utöver fastställd budget. Soliditetsutvecklingen En organisations soliditet visar betalningsförmågan på lång sikt. Måttet visar hur stor andel av organisationens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten har under perioden 2011 till 2014 sjunkit från 46 procent till 42 procent Om framtida pensioner som idag redovisas inom linjen inkluderas bland pensionsskulderna blir soliditeten 5 %. Nettoinvesteringar För år 2014 uppgår nettoinvesteringarna till 67,3 mnkr. Årets investeringsbudget var 110,2 mnkr Soliditet (%) Nettoinvesteringar, tkr De största investeringsutgifterna under året är: - Alléskolan etapp II, 21,4 mnkr - Utbyggnad kommunhus, 8,4 mnkr - Inventarier Alléskolan, 4,4 mnkr - Kråkerydsskolan anpassning, 3,2 mnkr En mer detaljerad redovisning av årets investeringsverksamhet finns redovisad på sidorna Kommunen har under den senaste tioårsperioden en genomsnittlig nettoinvesteringsnivå på ca 47 mnkr per år. Låneskuld/finansnetto Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 180 mnkr, en ökning med 10 mnkr.

10 9 Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15,0 mnkr Långfristig låneskuld, tkr Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och finansiella intäkter. Finansnettot uppgår till 838 tkr enl. följande: Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter mm Totalt finansnetto tkr tkr 838 tkr I den fastställda budgeten för 2014 bedömdes finansnettot uppgå till tkr Orsaken till det bättre utfallet beror bl a på den utdelning från Kommuninvest som erhållits under Totalt har intäktsförts tkr i utdelning att jämföra med budgeterat 500 tkr. Det låga ränteläget under året har medfört att ränteintäkten på kommunens likviditet uppvisar underskott med ca 0,1 mnkr. Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till ca 1,06 %. Budgeterad räntenivå var 2,25 %. Detta har medfört överskott med ca 1,8 mnkr. Kommunen har under lång tid valt rörlig ränta på lånestocken. Under 2012 bands dock 70 mkr av totala lånestocken till fast ränta på två respektive tre år. År 2014 löstes den fasta 2-årsupplåningen med nytt rörligt lån. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Den årliga skuldökning som sker av framtida pensionsåtaganden är kostnader som ej betalas ut. Istället återlånas dessa. Totalt uppgår denna skuld i bokslutet för 2014 till 19,4 mnkr. Pensionsåtaganden Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar via kommunens pensionsadministratör. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 208,7 mnkr inklusive löneskatt Löpande utbetalningar Avsättning Löneskatt Miljöåtgärder/miljöbokslut Våren 2014 antogs ett nytt gemensamt Miljöprogram av kommunfullmäktige för Habo och Mullsjö kommuner. Syftet med Miljöprogrammet är att ange riktlinjer för kommunens miljöarbete så att alla som bor och verkar i kommunerna får en god insikt i miljöfrågor och bidrar till en hållbar utveckling. Det nya Miljöprogrammet är uppbyggt av fyra miljöområden, åtta övergripande mål, arton delmål och en handlingsplan med cirka 50 åtgärder, fördelade på åren Målen anknyter till Sveriges nationella miljömål och regionala mål samt lokalt anpassade. Alla förvaltningar/enheter och kommunala bolag ansvarar för åtgärder i handlingsplanen och arbetet med Miljöprogrammet blir en naturlig del av verksamheterna.

11 10 Tjänsten som miljöstrateg var vakant under andra halvåret 2014 och vid årsskiftet 2015 anställdes en ny miljöstrateg. Strategen har som uppdrag att stödja, driva och inspirera kommunerna i miljöarbetet och att samordna miljöarbetet mellan kommunerna. I samband med att Miljöprogrammet antogs infördes en miljömålspott i Habo kommun för att öka möjligheten och vara ett incitament för att genomföra åtgärder. Fokus för det miljöstrategiska arbetet har under år 2014 varit att förankra det nya Miljöprogrammet. Ett flertal projekt har bedrivits, bl.a. har kommunen varit delaktig i GreenCharge Sydost. Projektet är ett samverkans- och utvecklingsprojekt i syfte att öka andelen elfordon och skapa en gränsöverskridande laddinfrastruktur. I samarbete med Energicentrum A6 anordnades en roadshow med elbilar under våren Under år 2014 har Miljö- och hälsoåret startats upp i samverkan med folkhälsoplaneraren och studieförbund. Föreläsningar och aktiviteter har genomförts månadsvis med olika teman för att öka kommuninvånarnas kunskap om hälsa och miljö. Habo kommun medverkar i att förstärka och utveckla det regionala miljömålsarbetet. Miljöstrategen är kommunens representant och har under år 2014 varit med i klimatrådets fokusgrupp Energieffektivisering, konsumtion och livsstil samt redaktionsrådet för tidningen +E. Kommunen har även representanter i Klimatrådet. Åtgärder för att minska kommunens energiförbrukning Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning Förändring Kwh/kvm El 60* 63-3 Fjärrvärme 68* 69-1 *Värdena ovan är justerade för byggel och värmeanvändning vid utbyggnaden av kommunhuset och Alléskolan som debiterats entreprenörerna. Energiförbrukningen per kvadrat har förbättrats både på el- och värmesidan i jämförelse med En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem. Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - Uppsättning av 5 kw solcellsanläggning på Alléskolan - Belysningsarmatur har bytts ut eller kompletterats med närvarostyrning i ett flertal fastigheter - Utbildningar inom värme- och ventilationsteknik - Ombyggnad av ventilationsanläggningar med variabelt flöde till verksamhetslokaler framför allt i skolbyggnader. Källsortering har under åren införts på ytterligare två förskolor vilket leder till att en mindre mängd avfall förbränns. Sammanställningen för 2014 visade att kommunen minskat antal liter för de kärl som tömmer hushållsavfall med 4 % Tidigare år har vi arbetat med miljöcertifiering av byggnader. År 2014 fick vi certifieringen för två miljöbyggnader. Korttidsboendet Kråkan, nivå guld, och Alléskolan etapp 2, nivå silver.

12 11 Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst tkr. Under 2014 har två nya borgensbeslut fattats. Per höjdes borgensbeloppet med tkr samt höjdes borgensbeloppet med ytterligare tkr. Sammantaget uppgår den totala borgensramen till tkr. Aktuell låneskuld per uppgår till tkr. Den outnyttjade borgen uppgår till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst tkr. Under 2014 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning. Per uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till tkr. Således finns outnyttjad borgen på sammanlagt tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst tkr. Under 2014 har inga nya borgensbeslut fattats. Under 2014 har genom omskrivningar och amorteringar den aktuella låneskulden som Habo kommun borgar för minskat med 176 tkr, varför borgensramen bör reduceras i motsvarande grad till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sammanfattning och framåtblick Årets ekonomiska resultat på 2,4 mnkr når inte kommunstyrelsens målsättning om ett årsresultat som minst ska uppgå till två procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatmålet nås inte heller för den senaste fyraårsperioden. År 2014 har verksamhetens nettokostnader ökat betydligt mer (+5,7 %) än skatter och generella statsbidrag (+3,9 %) jämfört med år En stor del av intäktsökningen förklaras av minskad kostnadsutjämning. Kostnadsutjämningsavgiften har sjunkit från kr per invånare år 2013 till 313 kr per invånare år Detta har inneburit en resultatförbättring med 10,8 mnkr. Skatteintäkterna har ökat med 2,6 procent mellan åren. Det är framförallt socialnämnden som de senaste åren har ökat kostnaderna och gjort relativt stora budgetöverskridanden. Kommunstyrelsen har under året tagit initiativ till genomlysningar av socialnämndens verksamhet och lämnat förslag till åtgärder. Under 2015 måste ytterligare initiativ tas för att få nämndens ekonomi i balans. Investeringsnivån år 2014 har i likhet med år 2013 varit fortsatt hög; ca 67 mnkr per

13 12 år. Nivån förväntas öka ytterligare de närmaste åren. Under 2015 prognostiseras investeringarna passera 100 mnkr med råge. Den höga investeringsnivån i kombination med svaga årsresultat är utmanande för kommunens finansiella styrka. Kommunens soliditet har sjunkit under en följd av år och är ca 42 procent vid utgången av år Antalet invånare, såväl barn och unga som äldre, förväntas fortsätta att öka i Habo kommun. Detta ställer stora krav på verksamheterna. De ska bedrivas med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. De kommunala bolagen har förbättrat sina resultat och bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansiellt netto på 10,4 mnkr jämfört med 8,5 mnkr år Habo i mars 2015 Claes-Arne Wahlin Ekonomichef

14 13 Resultaträkning 2014, tkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skattekostnader Jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar) Årets resultat Resultat i % av skatter och bidrag 0,4 3,3 3,2 4,6

15 14 Kassaflödesanalys 2014, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster - Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning skatter Övrigt Ökning(-)/ minskning(+) varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa löpande verksamhet Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar Köp finansiella anl tillgångar Övrigt Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång

16 15 Balansräkning, 2014 tkr Kommunen Koncernen Tillgångar: Anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar (not 6) Maskiner, inventarier (not 7) Finansiella anl. tillgångar (not 9) Pågående investeringar (not 8) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar (not 10) Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar skulder: Eget kapital (not 11) Ingående eget kapital Periodens resultat Förändrade redovisningsprinciper Totalt eget kapital Avsättningar (not 12) Pensioner Skatter Deponi Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 13) Kortfristiga skulder (not 14) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser (not 15) Soliditet, exkl ansvarsf pensioner 42,2 % 44,1 % 31,3 % 31,4 % Soliditet, inkl ansvarsf pensioner 5,5 % 3,6 % 8,3 % 5,4 %

17 16 Noter Kommunen Koncernen Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning Taxor och avgifter Hyror Bidrag frän stat och myndigheter El- och fjärrvärmedistribution Realisationsvinster Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 2, Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensioner Övrigt Summa verksamhetens kostnader Not 3, Avskrivningar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4, Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 5, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsavgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider markreserven skrivs ej av Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar/nedskrivning Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år

18 17 Kommunen Koncernen Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider år år år år Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 33 år 33 år 33 år 33 år Summa mark, byggnader och anläggningar Markreserv Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets slut Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade -600 anläggningstillgångar Avskrivningar/nedskrivningar Omklassificeringar och ny redovisningsprincip Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Publika fastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Summa mark, byggnader och anläggningar Not 7, Maskiner och inventarier Fordon och maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5-20 år

19 18 Kommunen Koncernen Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 10 år Summa maskiner och inventarier Fordon och maskiner Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa maskiner och inventarier Not 8, Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början Investeringar Överfört till färdigställda anläggningar Kostnadsfört Redovisat värde vid årets slut Summa pågående anläggningar Not 9, Finansiella anläggningstillgångar Aktier -Smålands Turistråd Habo Energi AB Villkorat aktieägartillskott, Habo Energi Naturgaskonsortiet Kommunal Energirådgivning Kreditgarantiförening Övrigt Summa Andelar i Kommuninvest Lånefordringar -Kommunal Energirådgivning Kommuninvest Summa Summa finansiella anläggningstillgångar

20 19 Kommunen Koncernen Not 10, Omsättningstillgångar Kundfordringar Varav koncerninterna (195) (181) Diverse fordringar Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader Fordran mervärdesskatt Varulager Summa omsättningstillgångar Not 11, Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Förändrade redovisningsprinciper Summa Eget kapital Not 12, Avsättningar Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Utgående avsättningar Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav - Nyintjänad pension (2 304) (1 054) (2 304) (1 054) - Ränte- och basbeloppsuppräkning (196) (1 580) (196) (1 580) - Pension till efterlevande (-) (141) (-) (141) - Övrig post (-252) (-198) (-252) (-198) - Årets utbetalningar (-846) (-1 157) (-846) (-1 157) Förändring av löneskatt Summa utgående pensionsavsättning Uppskjuten skatt Summa avsättningar Not 13, Långfristiga skulder Kommuninvest Habo Energi AB Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder

21 20 Not 14, kortfristiga skulder Kommunen Koncernen Leverantörsskulder Varav koncerninterna (1 597) (1 446) Semesterlöneskuld inkl arb giv avg Upplupna löner inkl arb giv avg Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension (individuell del) Personalens källskatter Arbetsgivaravgifter (december) Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 15, Ansvarsförbindelser Koncernföretag Habo Bostäder Habo Energi Habo kraft Summa koncernföretag Statliga bostadslån/kreditgarantier Övriga borgensåtaganden Pensionsförmåner inarbetade före 1998, inkl löneskatt Summa Ansvarsförbindelser Kommuninvest**** Andel av tillgångar ( ) ( ) ( ) ( ) Andel av skulder ( ) ( ) ( ) ( ) **** Habo kommun har i augusti 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Habo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor.

22 21 Upplysningar om redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl a innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Justerade avskrivningstider De kommunala bolagen har upprättat årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Med anledning av K3-regelverket som tillämpas fr om 2014 års räkenskapsår har företagen tillämpat K3 retroaktivt. Anläggningstillgångarnas värde har ökat med tkr. Det ingående egna kapitalet i koncernen har justerats upp med tkr och uppskjuten skatt har räknats upp med 290 tkr. Justeringen överensstämmer med kommunens redovisningsprinciper. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med rekommendation 8.2. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår på sidan tre. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster har särredovisats på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska behandlas som jämförelsestörande ska den vara sällan förekommande och överstiga tre mnkr. Kommunens realisationsvinster i samband med anläggningsförsäljningar redovisas i not till verksamhetens intäkter. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker negativt från tidigare prognos med ca -438 tkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras i enlighet med motsvarande tillgångs ekonomiska livslängd. Under 2014 har Kommuninvest Ekonomisk Förening delat ut överskott på tkr avseende 2013 i enlighet med det vinstdelningssystem som fastslogs på föreningsstämman den 18 april Under året har också ny medlemsinsats betalats med tkr. Vinstutdelningarna har redovisats som en finansiell intäkt. Enligt Rådet för Kommunal

23 22 Redovisning:s yttrande från december 2012 bör utdelningen hanteras som en kortfristig skuld. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 9 Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger kr. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. 10 Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp, vilket för 2014 motsvarar kr. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Allmänt Avskrivning ska ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. I Habo kommun tillämpas komponentavskrivning fr o m räkenskapsåret Det har inte genomförts någon omräkning av investeringar genomförda före Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. 11 Avsättningar Det görs årliga avsättningar för återställande av deponi. Per uppgår avsättningen till tkr. Det totala beloppet för återställande är mycket svårt att beräkna bland annat beroende på teknikskiften. En tidigare beräkning visade på en återställningskostnad på mellan 20 och 25 mnkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07.

24 23 Driftredovisning, tkr Budget 2014 Utfall 2014 B14-U14 Utfall 2013 U14-U13 Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen* Byggnadsnämnden Fritids- & Kulturförvaltningen Barn & Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Affärsverksamhet Miljöförvaltningen Summa Centrala enheter Totalt Specifikation - centrala enheter Pensioner Finansnetto Skatt/bidrag Övrigt Summa * Resultatförbättring, ca 4,7 mnkr p g a förändrade principer kring underhåll

25 24 Investeringsredovisning, tkr Reviderad Över/ Budget budget Projekt Text Budget Utfall Återstår Reserv Förskott underskott Kommunledningskontor Direktinv Central förv 5 års avskr tid E-myndighet IT Virtuella klienter i administrationen IT Lagring IT Utredning växel Systemverktyg Heldesksystem IT-utrustning Alléskolan II Backup RTJ Systemcenter IT-system kommunhuset Kommunhuset inventarier Utveckling Agresso Decapus Nytt serverrum Hagenskolan IT Hagabodaskolan IT Familjecentral IT HVB-hem IT Sharepoint Totalt kommunledningskontor Räddningstjänst Inventarier räddningstjänst Radiomateriel Terräng MC Totalt räddningstjänst Tekniskt kontor, skattefinansierat Brandskyddsåtgärder Servicelägenheter, ombyggnad Toppbeläggningar, ej underhåll Div trafiksäkerhetsåtgärder Habo tätort, bussfickor/väderskydd Bränninge II, gata Alléskolan Bränningevägen, GC-väg Kyla serverrum Väganslutning Sjogarpsleden-bostadsomr Trafiksäkerhetsåtgärder + GC-väg Kråkerydsvägen Gatubelysning reinvesteringar Hissar, ombyggnation (lagkrav 2012) Lilla Bränninge, gata Omläggn gata, Parkg/Långg Omb hiss Habo Station Kameraövervakning Familjecentral Renov, säkerhetsanpassning lekplatser

26 25 Tekniskt kontor, skattefinansierat Över/ Budget Utfall Återstår Reserv Förskott underskott Budget 2015 Reviderad budget Trafikskyltar, hastighetsöversyn Fagerhults skola Hus Alléskolan etapp II Plotter och GPS Ny ventilation Räddningstjänsten Ombyggnad NO-salar Hagabodaskolan Rivning Munkvillan Utbyggnad kommunhus Gatubelysning utbyte styrsystem xxx Tillgänglighet busshållplats stationsområdet Digitalisering ritningar Uppgradering INCIT Ospecificerat Inventarier städ och vaktmästeri Ombyggnad Kärrsgården Ankaret Kulturskoledelen Hagenskolan tillbyggnad åk Bränningeskolan anpassning åk Kråkerydsskolan anpasning åk Utbyte takbeläggning vårdcentrum Enkelt avhjälpta hinder Renovering Hagabodaskolan hus 3 och Investering Fastighet 2014, fd periodiskt uh EFB, Ringvägen Inventarier gata park Industrigatan tillfartsväg Domsand Fiskebäckstomt belysning Domsand Fiskebäckstomt stnadardhöjning gator Toaletter rastplats Västgöte GIS-modul gata park Tumbäck industriområde Gatumarknadsersättning Investering Gata/park 2014, fd periodiskt uh Vårdcentrum utemiljö, trädgård Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen, stb Tillb räddningstjänst Skyttevägen, gata/gc-väg OK-gränsen Investering fastighet fd underhåll Utbyte invusion Tillbyggnad GC kommunförråd Fuktåtgärder källargrund VC Byte av värmecentraler VC Utbyte av utomhusarmatur, Hg Investering Gata/park 2015, fd periodiskt uh Parkering Malmgatan/Kärrsgården Domsand/Fiskebäck, tomtförsäljning Habo centrum, Skolgatan Gästgivaregatan Totalt tekniskt kontor, skattefinansierat