Delårsrapport per den 31 augusti 2014

Transkript

1 Samordningsförbundet Östra Östergötland Delårsrapport per den 31 augusti

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Verksamheter Åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå Uppföljning och utvärdering av igångsatta verksamheter Måluppfyllelse Mål under Finansiella mål Fokusområden Långsiktig strategi Ledning och styrning Framtiden Ekonomiskt utfall

3 Delårsrapport per den 31 augusti 2014 Förvaltningsberättelse 1. Inledning Samordningsförbund Östra Östergötland är en fristående juridisk person som är bildat av Norrköpings kommun, Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun, landstinget i Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet Östra Östergötland startade den 1 april 2009 genom en utökning av Norrköpings Samordningsförbund med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Samordningsförbundet är ett resultat av lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet har i uppdrag att: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliterings insatser Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av samordningsförbundets verksamhet Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som uppbär offentlig försörjning. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. Samordningsförbundet skall enligt lag om kommunal redovisning upprätta en särskild delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. 2. Verksamheter Samordningsförbundets olika verksamheter består av följande delar: Kansli Åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå Kompetensutveckling till personal Uppföljning och utvärdering av igångsatta verksamheter och insatser 3

4 2.1 Åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå Under året har samordningsförbundet finansierat nedanstående verksamheter; Tabell 1 Antal deltagare per verksamhet under första halvåret. Verksamhet Kvinna Man Summa Fler I Rehabilitering till Arbete (FIRA) NP-coach NP-utredning Orangeriet Plattform Söderköping Plattform Valdemarsvik Rehabresurs samarbete - Utredningar Rehabresurs samarbete - Vardagsrevidering Resursteam Arbetsmarknadskontoret (AMK) Summa Totalt har 442 deltagare har funnits med i någon av verksamheterna under första halvåret. Av dessa deltagare är 55 % kvinnor (53 % år 2013 ). Några personer kan finnas redovisade i mer än en verksamhet. Någon kontroll på personnummernivå har kansliet inte tillgång till då dessa uppgifter är skyddade av sekretess. 2.2 Uppföljning och utvärdering av igångsatta verksamheter Samordningsförbundet har under året anställt 0,25 tjänst assistent för att svara för den löpande uppföljningen genom månadsfilen och sammanställning av kvartalsrapporter tillsammans med förbundschefen. Löpande utvärdering sker av NP-Samverkan genom Norrköpings kommuns PUFF-enhet i samarbete med landstingsresurs. Därutöver pågår en samhällsekonomisk utvärdering genom payoff. 3. Måluppfyllelse 3.1 Mål under Övergripande mål Stödja och utveckla den strukturella samverkan mellan samverkanspartnerna Tillgodose individers behov av samordnade rehabiliteringsinsatser Förbättrad förmåga till förvärvsarbete för personer som fullföljt insatser i verksamheter som finansieras av samordningsförbundet Generellt kan sägas att måluppfyllelsen för de övergripande målen ligger i rätt riktning. 4

5 3.2 Finansiella mål Förbundets kostnader skall under 2014 inte överstiga budgetramen Förbundets skall bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning De finansiella målen kommer att uppfyllas. 3.3 Fokusområden 2014 Genomförande av långsiktiga och föränderliga lokala plattformar i samtliga kommuner som ingår i förbundet Utveckla relevanta mått och mätetal som fångar upp effekter på individnivå Verka för ett ökat lärande Genomförande av långsiktiga och föränderliga lokala plattformar i samtliga Lokala plattformar är på plats i samtliga kommuner. Den senaste plattformen i Norrköping startade den 1 september. Under våren tillsattes två samordnare kopplad till plattform Söderköping och Valdemarsvik samt plattform Norrköping. Under året har stort fokus legat på utveckling av plattform Norrköping där samtliga parter har bemannat upp styrgrupp för genomförande. Därutöver har en chefsgrupp skapats för att hantera arbetsgivarfrågor. En rekryteringsprocess har ägt rum i de sex organisationer som bemannar med medarbetare till plattform Norrköping Utveckla relevanta mått och mätetal som fångar upp effekter på individnivå När det gäller fokusområdet Utveckla relevanta mått och mätetal som fångar upp effekter på individnivå så har förbundet tillsammans med två andra samordningsförbund (Huddinge, Botkyrka, Salems samordningsförbund och Norra Västmanlands samordningsförbund) arbetat fram indikatorer för att bl.a. ta fram relevanta mått och mätetal. Under våren genomförde de tre förbunden en konsensuskonferens i samarbete med Örebro universitet. Varje förbund deltog med åtta deltagare (deltagare från verksamheter, medarbetare, chefer och politiker). Konsensuskonferensen resulterade i att 15 kärnindikatorer röstades fram. Utifrån de femton kärnindikatorerna har en ansökan (genom nationella nätverket för samordningsförbund) gått till socialdepartementet (indikatorprojektet) med syfte att operationalisera indikatorerna. Socialdepartementet har godkänt ansökan och till indikatorprojektet finns nu 20 samordningsförbund med i arbetet som även stöds av Nationella rådet och socialstyrelsen. Indikatorprojektet pågår till slutet av året. Indikatorprojektet genomförs i samarbete med professor Bert Danermark på Örebro universitet. Under året har förbundet haft ett samarbete med Skövde högskola för att prova två evidensbaserade instrument som mäter stegförflyttning på individnivå. 5

6 Verka för ett ökat lärande Samordningsförbundet har en myndighetsgemensam utbildningsgrupp till sitt förfogande. Gruppen har till uppgift att utarbeta förslag till gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Under året har förbundet bland annat genomfört frukostmöten, utbildning i lösningsfokus, workshops, och en samverkansdag. 4. Långsiktig strategi Samordningsförbundets strategi är att långsiktigt bygga upp och finansiera verksamhet till de behovsgrupper som står längst ifrån arbetsmarknaden och som har behov av samordnade insatser. Utgångspunkten i detta arbeta är att bygga upp lokala långsiktiga behovsanpassade och över tid föränderliga plattformar i de tre kommuner som förbundet verkar i. För att lyckas krävs ett nära samarbete och medverkan med de ordinarie myndigheterna då de förfogar över verktygslådor för att kunna arbeta vidare med enskilda individer. Vidare är det viktigt att kunskaper och erfarenheter från plattformarna sprids och tas tillvara på i de ordinarie organisationerna så att färre personer hamnar mellan stolarna. Under 2014 infördes möjlighet för de fyra huvudmännen bakom förbundet att ansöka om utvecklingsmedel. Utvecklingsmedlen är inriktade mot kartläggnings- och metodutvecklingsinsatser till förbundets behovsgrupper. Styrelsen har beslutat godkänna en ansökan från Försäkringskassan och Norrköpings kommuns arbetsmarknadskontor gällande metodutveckling för nollklassade. 5. Ledning och styrning Under 2014 kommer förbundets nuvarande beredningsgrupp att fasas ut. En ny lednings- och styrmodell införs med anledning av genomförandet av plattformar i samtliga tre kommuner. Till plattformarnas ledning och styrning finns lokala styrgrupper med representation från samtliga huvudmän. Samtliga plattformar/verksamheter styrs av lokala samverkansavtal mellan förbundet och alla berörda huvudmän som bemannar de lokala styrgrupperna. I de lokala samverkansavtalen framgår de medverkande huvudmännens gemensamma åtagande och uppdrag, behovsgrupper, målsättning, uppföljnings- och utvärderingsansvar samt ekonomiska villkor för genomförandet av plattformen. För att stärka ledning och styrnings perspektivet kommer styrelsen och styrgrupperna för respektive plattformar att tillsammans genomföra en planeringsdag i samarbete med fristående konsult för att tydliggöra och konkretisera en gemensam styrmodell. 6. Framtiden När det gäller förbundets framtida tilldelning av medel från staten pågår en process på nationell nivå för att utarbeta och sjösätta en fördelningsmodell för den finansiella samordningen. Förslaget till modell bygger på en fördelningsnyckel som utgår från 6

7 det s.k försörjningsmåttet och invånarantalet. Till fördelningsnyckeln finns förslag om en bastilldelning för att klara den grundläggande administrativa kostnaden för att driva ett samordningsförbund. Införandet av ny fördelningsmodellen innebär att ett förbund kan tappa högst 10% av sin budget per år. Förslaget, utifrån nuvarande statliga anslagsnivå, innebär fullt utbyggt att samordningsförbundet förlorar totalt 7 mkr per år. 7. Ekonomiskt utfall Den totala budgeten för 2014 omfattar tkr varav tkr är intäkter från medlemmarna och resterande utgörs i huvudsak av eget kapital tkr. I resultaträkningen för perioden redovisas ett underskott om tkr som balanseras med det egna insatta kapitalet. I delårsrapporten har intäkter och kostnader periodiserats. Efter periodisering uppgår verksamhetens intäkter till tkr och motsvarande summa för verksamhetens kostnader är tkr. Kostnaderna utgörs i huvudsak av åtgärder för individer och grupper med tkr. Helårsprognosen för 2014 beräknas i dagsläget hamna på tkr. Vid delårsbokslutet har vi ett eget kapital om tkr och av dessa utgör tkr del av årets driftbudget. Irma Görtz Vice ordförande Peter Johansson förbundschef 7

8 RESULTATRÄKNING, kr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat not not not not BALANSRÄKNING, kr TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och banktillgodohavanden Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser och panter not not not

9 Not 1 Verksamhetens intäkter Driftbidrag från staten Driftbidrag från kommunen Driftbidrag från landstinget Arbetsförmedlingen bidrag utvecklingsanställning Öresavrundning Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Vht 101 Åtgärder individ och grupp Vht 102 Kompetensutv personal Vht 103 Kartläggning och analys Vht 104 Uppföljning och utvärdering Vht 105 Information Vht 106 Kansli Vht 110 Revision Summa Not 3 Finansiella intäkter Vht 111 Finanisella inäkter Not 4 Finansiella kostnader Vht 112 Finansiella kostnader Not 5 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran Skatteverket del av momsersättning november Fordran Skatteverket momsersättning Fodrran bankränta Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 6 Eget kapital Ingående balans Periodens resultat Summa

10 Not 7 Kortfristiga kostnader Leverantörsskulder Arbetsgivaravgift Löneskatt Semesterlöneskuld Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Summa

11 FINANSIERINGSANALYS DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Ökning kortfristiga fordringar Minskning kortfristiga fordringar Ökning kortfristiga skulder Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET FINANSIERINGSVERKSAMHET Återbetalning av eget kapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut