Ht 2015 började den 21 september 2015 och slutade den 30 januari Vt 2016 började den 8 februari 2016 och slutade den 1 juli 2016.

Transkript

1 Svar lämnade av :14:10 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Universiteit Gent Afdeling Scandinavistiek Gent Freek Adriaens 2. Land Land: Belgien 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Ht 2015 började den 21 september 2015 och slutade den 30 januari Vt 2016 började den 8 februari 2016 och slutade den 1 juli Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 135 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Annan Nordenkunskap Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 6 Lingvistik och språkfärdighet: Freek Adriaens Johan Brandtler Martje Wijers Litteratur: Sara van den Bossche Sophie Wennerscheid 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Alla våra svenskkurser ingår i utbildningen "Språk och litteratur". Studenterna väljer två språk, och för varje språk tar de språkfärdighetskurser samt kurser i litteratur och lingvistik. Våra studenter kan kombinera svenska med engelska, franska, latin, nederländska och tyska. De flesta kombinerar svenska med engelska.

2 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset har minskat lite det här året. Vi hade ungefär 40 nybörjare i höstas jämfört med 60 i september Jag ska tillägga att intresset för alla språkkurser på vår fakultet har minskat rejält det här året. Svenska klarar sig bra jämfört med andra språk. Vi har fortfarande lika många studenter som t ex spanska och tyska, och många fler än t ex italienska. De flesta vill helt enkelt läsa ett nytt språk vid sidan om språket som de kombinerar svenska med. Engelska, franska, latin, nederländska och tyska fick de oftast som Varför läser obligatoriska ämnen på gymnasiet. Svenska är besläktat med nederländskan, som de studenterna svenska flesta av våra studenter har som modersmål, men är ändå mycket annorlunda. Vi tror vad är deras att det är det som lockar. Sedan har Sverige och Norden blivit allt populärare motivation? resemål. Dessutom visas det massor med svenska och danska tv-serier på tv i Flandern, och det översätts mer och mer svensk litteratur till nederländska. Alla de har faktorerna bidrar till ett ständigt intresse för svenska. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Svenska är nästan alltid våra studenters huvudämne. Vi har ett par studenter som tar någon av våra språkkurser som extraämne, men de är få. Det är bara några få som jobbar med svenska efter att de har tagit examen hos oss. Några flyttar till Norden, eller blir svensklärare på en kvällskurs (det finns en del skolor för vuxna - motsv. Folkuniversitetet - i Flandern som anordnar språkkurser). Men de flesta blir lärare i något av de andra språken som de har läst på universitetet, eller söker jobb på ett företag eller ett förlag. Volvo Gent behöver svenskkuniga arbetskrafter med en teknisk bakgrund ibland. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Bachelor 1: 2 språkfärdighetskurser, 1 kurs i språkvetenskap, 1 kurs i litteratur (20 ECTS sammanlagt) Bachelor 2: språkfärdighet 5 ECTS, svensk litteratur 10 ECTS, svensk lingvistik 5 ECTS, Nordenkunskap (på nederländska) 5 ECTS Bachelor 3: språkfärdighet 5 ECTS, svensk litteratur 5 ECTS, svensk lingvistik 5 ECTS, tillvalsämnen som t ex danska, finska och norska (5 ECTS vardera) Master: lingvistik 5 ECTS, språkhistoria 5 ECTS, litteratur: 10 ECTS 8. Undervisningens innehåll Våra förstaåringar har inga förkunskaper i svenska. På höstterminen får de ungefär 75 timmars språkundervisning. Sedan blir det lingvistik på vårterminen, en kurs som också innehåller språkövningar. Vi använder Rivstart A1+A2 och kör muntliga och skriftliga övningar, hörförståelseövningar och grammatik på lektionerna. Rivstart

3 B1+B2 använder vi redan på vårterminen i Ba 1, men också på höstterminen i Ba 2. Ba 3 får material sammanställt av lärarna och baserat på t ex SVTplay, tv-serier som Solsidan, tidningsartiklar, bloggtexter osv. Vi fokuserar mycket på skrivfärdighet eftersom många av våra studenter skriver sina bachelor- och masteruppsatser på svenska. På våra litteraturkurser läses svenska romaner och noveller på originalspråket, och senare också danska och norska texter. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Vi håller fortfarande till på Rozier 44, i centrala Gent alltså. Rozier ligger mittemot fakultetens huvudbyggnad som heter Blandijn. Hela fakultetsbiblioteket flyttas för närvarande till Rozier, vilket innebär att vi ska flytta inom en snar framtid. Det här skriver jag varje år, men nu är det sagt att flytten blir av, kanske redan i höst! 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vår avdelning hör till två stora institutioner. Våra språklärare tillhör institutionen för lingvistik, våra litteraturvetare tillhör institutionen för litteratur. Varje institution har sin egen budget. 11. Arrangemang I september 2015 hade vi den svenska poeten Ida Börjel på besök, som organiserade en poesiworkshop för våra studenter. I oktober 2015 föreläste Unni Langås från universitetet i Agder (N) om Karl Ove Knausgård. I november 2015 uppträdde ståuppkomikern Magnus Betnér i Bryssel, på svenska. Vi åkte dit med Beskriv föredrag, några studenter. Samma månad föreläste Prof. dr. Henk Van der Liet från kulturevenemang m.m. universitetet i Amsterdam om nordiska tv-serier ("Imagining the family in som institutionen haft contemporary Scandinavian tv-series) och Sophie Wennerscheid höll ett föredrag på under året. om "Ett öga rött" av Jonas Hassen Khemiri. Våra studenter anordnade en Luciafest i december De brukar också visa nordiska filmer för varandra på avdelningen. I mars 2016 kom den norska författaren Ida Hegazi Hoeyer till fakulteten. Vi har en Facebooksida (Scandinavistiek UGent- Nordiska i Gent) där vi lägger ut information om de här evenemangen. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Sverige har ett konsulat i Bryssel och en ständig representation vid EU som vi samarbetar med då och då. I höstas anordnade vi en så kallad "genusdebatt" mellan studenter och andra studenter på deras initiativ.

4 Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken Johan Brandtler har ett forksningssamarbete med Göteborgs universitet. Vi har typ av samarbete som studentutbyten med Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Uppsala samt med sker. Är det t.ex. andra unversitet i Norden. Dvs att våra studenter kan läsa på ett svenskt universitet studentutbyte, under en termin. Vi får dock aldrig in några studenter från Sverige. lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Se ovan. Vi har studentutbyten med bl.a. Bergen, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Jóhanna Barðdal: Dative subjects in Germanic: a computational analysis of lexical semantic verb classes across time and space (tillsammans med Carlee Arnett, Stephen Mark Carey, Thórhallur Eythórsson, Guus Kroonen UGent, Gard B Jensen, Adam Oberlin Oberlin) i: (2016) LANGUAGE TYPOLOGY AND UNIVERSALS. 69(1). s Jóhanna Barðdal: Valency classes in Icelandic: oblique subjects, oblique ambitransitives and the actional passive, i: (2015) Valency classes in the worlds' languages. s Jóhanna Barðdal: Diachronic construction grammar: epistemological context, basic assumptions and historical implications(tillsammans med Spike Gildea)(2015) Diachronic construction grammar. I: Constructional Approaches to Language 18. p Jóhanna Barðdal: Semantic and (morpho)syntactic constraints on anticausativization: evidence from Latin and Old Norse-Icelandic (Michela Cennamo, Thórhallur Eythórsson, Jóhanna Barddal) i: (2015) LINGUISTICS. 53(4). s Jóhanna Barðdal:Syntax and syntactic reconstruction, i: (2015) The Routledge handbook of historical linguistics. Routledge Handbooks in Linguistics p Jóhanna Barðdal: Diachronic construction grammar, tillsammans med Elena Smirnova, Lotte Sommerer, Spike Gildea, i: (2015) Constructional approaces to language. 18. Johan Brandtler: Rethinking Clausal Asymmetries: Propositional Pronoun insertion in Hungarian - Johan Brandtler, Valéria Molnár, i (2016) Inner-sentential Propositional Proforms. Syntactic properties and interpretative effects. s Johan Brandlter: Negative V3-declaratives in Finland Swedish - Johan Brandtler, David Håkansson i (2015) NORSK LINGVISTISK

5 Svar: TIDSSKRIFT. 33(2). s Sara Van den Bossche: Nooit het Noorden kwijt: Liber amicorum ter ere van Godelieve Laureys. Sara Van den Bossche, Martje Wijers (2016) Sara Van den Bossche: The Middle Ages in Children s Literature (2015) Sara Van den Bossche: De wereld van verschil tussen Sinterklaas en Chanoeka: wij/zijtegenstellingen in Het Achterhuis en The Ghost Write, i: (2015) LITERATUUR ZONDER LEEFTIJD. s Sara Van den Bossche: In het spoor van Pippi Langkous: een verkenning van de receptiegeschiedenis van Astrid Lindgrens Pippi-trilogie in het Nederlandse taalgebied - i: (2015) LITERATUUR ZONDER LEEFTIJD. s Sara Van den Bossche (avhandling):brought into the limelight: canonisation processes at work in the oeuvre of Astrid Lindgren in Flanders and The Netherlands (2015) Sophie Wennerscheid Karen Blixen s Out of Africa, i: (2016) Handbook of Autobiography/Autofiction. Sophie Wennerscheid: rein, fein, Edelstein. Schmutz, Sauberkeit und soziale (Im)Mobilität in interkultureller Literatur der Gegenwart, i: (2016) ZEITSCHRIFT FUR INTERKULTURELLE GERMANISTIK. Sophie Wennerscheid: Bleg blev Kinden, Smilet døde. Ensamhetens rum i multimodalt och intermedialt perspektiv, i: (2016) Litteratur inter artes. Sophie Wennerscheid: Ästhetik der Deformation im naturalistischen Familiendrama Skandinaviens, i (2015) Zwischen Demontage und Sakralisierung : Revisionen des Familienmodells in der europäischen Moderne ( ). s Sophie Wennerscheid: 'Frei lebt, wer sterben kann': die Ästhetisierung 'großer Gefühle' in Karen Blixens Die afrikanische Farm, ihren Briefen aus Afrika und der Verfilmung Out of Africa, i: (2015) CAHIER VOOR LITERATUURWETENSCHAP. 7. s Karen Blixen s Out of Africa Martje Wijers: Forgotten factors in the development of dependent clauses in Swedish as a second language (2015) WORKING PAPERS IN SCANDINAVIAN SYNTAX. 95. s Martje Wijers: Nooit het Noorden kwijt: Liber amicorum ter ere van Godelieve Laureys. Sara Van den Bossche, Martje Wijers (2016) 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi uppskattar stödet som vi brukar få från SI! Med hjälp av SI prenumererar vi t ex på Språktidningen och köper in läromedel och ordböcker o dyl. Varje år får minst en av våra studenter ett stipendium till en av SI:s sommarkurser. Vi hoppas på fler stipendier till fler studenter men förstår att det inte alltid är möjligt. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja