studiekamrater han vill lösa universums törngren-pris AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "studiekamrater han vill lösa universums törngren-pris AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred"

Transkript

1 MfÅA NR studiekamrater mottog han vill lösa universums törngren-pris gåtor Anniina Richard Pirttimaa Brenner söker och Otto efter Andersson Higgs-partikeln fick Törngrenpriset Cern. Hans för sina experiment insatser för är vid LHC i studentkåren hetast i universum. och ÅA. riktlinjer blåsigt kring för sociala doktorand- medier På utbildningen det sociala planet slog anklagelserna Den nya forskarskolan mot studerande vid Åbo Akademi Henrik Eolenius är en del och av professor anpassningen Martin till Stodius ökade krav hårt. på säljbar forskning. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred Engelskspråkigt magisterprogram i utvecklingspykologi skolar fredsmäklare Nu Också vill Martti han tillbaka Ahtisaaris för att organisation lära sig språket CMI flytande. är involverad

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 7/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: Roger Norrgård, red. (vikarie) tfn (02) e-post: demokrati i praktiken Medborgardiskussion om invandring samlade 200 Åbobor. Läs mer på sidan 6 ÅA rekordpopulärt 3 Att bli fredsmäklare intresserar unga 4 Återskapar universums födelse 8 Bra trivsel ger bättre prestationer 10 Planeringsenheten splittras 12 Friska vindar eller snålblåst? 16 Både praktik och teori är viktiga 18 Veckans skribent: Benjamin Alm 22 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADREss Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo Trycksak frågor & svar Idétävlingen avgjord Nadina Vihinen, som studerar offentlig förvaltning för femte året, vann Åbo Akademis Studentkårs idétävling om vad som kunde göras för att försnabba utexaminationen av studerande. Vad gick ditt förslag ut på? Jag föreslog att akademin ska satsa mer på mentala förberedelser av examination. Det här genom mer ämnesrelaterad praktik och naturligare kontakt till arbetsforum. Det ska även bli naturligare att gå och diskutera med studiepsykologen. Vi har ofta varit elever eller studerande i över 20 år och det kan vara en stor mental spärr i att ta steget ut i arbetslivet. Många oroar sig också över graduarbetet i onödan bara för att de aldrig sett en gradu tidigare. Det borde höra till att se tidigare gradun innan man börjar med sin egen. Bygger förslaget på egna erfarenheter? Jo, jag har själv märkt att studierna gick trögare desto närmare slutet jag kom. Jag visste inte hur det blir efter examinationen. Hur tänker du investera den stora prissumman på 298 euro? Jag lägger in den på mitt sparkonto. Eftersom jag tänker göra klar gradun över sommaren och inte har ett jobb ännu så behövs pengarna säkert. Text & foto roger norrgård

3 aktuellt nya studerande Rekordmånga sökte till grundutbildningarna vid Åbo Akademi. Långsiktigt arbete och bättre synlighet där ungdomar rör sig ger gott resultat. ÅA rekordpopulärt I år sökte personer till Åbo Akademi i första preferens, vilket slår fjolårets antal på sökande. Totalt inkom 4359 ansökningar, eftersom samma person kan söka in till upp till tre olika utbildningar. Vi har en bra stämning bland de studerande och utbildningar som lockar. Vill man studera på svenska är vi ett bra alternativ, säger marknadsföringskoordinator Jessica Pettersson. Akademin har igen jobbat bra med marknadsföringen till abiturienter och en glad utveckling är att intresset också är stort bland finskspråkiga abiturienter. Till exempel i samband med studiemässan i Helsingfors var vår monter full med folk och många var finskspråkiga, säger Pettersson. Vad gäller antalet finlandssvenska abiturienter så kommer förstås taket för vad som är möjligt emot, men Pettersson säger att akademin gärna skulle rekrytera mera från Sverige. I Sverige finns ett stort utbud av utbildningar och det är lätt att bli antagen. Universiteten har också betydligt mera resurser för marknadsföring, säger Pettersson. Alla ämnen omtyckta Alla ämnen vid akademin lockar studenter, men särskilt stor är ökningen vid ekonomutbildningen (+57 ansökningar), den samhällsvetenskapliga utbildningen i Åbo (+37) och vid klasslärarutbildningen (+37). Vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik ökade kemitekniken med över hundra procent från 31 sökande ifjol till 63 sökande i år. Också ämnena kemi (+17), matematik (+10) och geologi (+10) ökar i popularitet. Vi har satsat på att informera bättre om vår utbildning genom att besöka gymnasier och mässor och lägga bättre texter på kemiteknik har lyckats locka många nya studenter till sina laboratorier. vår hemsida. Vi har också använt Facebook och Youtube för att sprida information där abiturienter finns, säger Henrik Grenman som koordinerat kemiteknikens marknadsföring. Kemitekniken är välkänd i forskarkretsar och internationellt, men bland gymnasieelever känns ämnet främmande. Att synas på Youtube fungerar bättre än en statisk hemsida. Till exempel har gänget bakom CoMet- maskinen som drivs av Mentos och cola varit väldigt aktiva. Även våra abitörer har gjort ett fint jobb, säger Grenman. Nästa höst fortsätter kemiteknikens satsningar på att synas men med ett lite nytt koncept utgående från årets erfarenheter. Rekryteringen kräver långsiktiga satsningar. Det kommer nya abiturienter varje år. Nästa år ska vi också jobba mer med att aktivera de enskilda institutionerna och studerande i marknadsföringen, säger Pettersson. Text & foto roger norrgård NoterAT Claes Ahlund invald i SLS styrelse Claes Ahlund, professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, har valts in som ny medlem i styrelsen för Svenska litteratursällskapet i Finland vid årsmötet den 4 april. Professor Ahlund, som tidigare varit verksam bland annat vid Uppsala universitet och Mittuniversitetet i Sverige, utnämndes till professuren i Åbo Professor Ahlund efterträder på styrelseposten professor Bo Pettersson som hade undanbett sig återval. Forskningsanslag till geologi och mineralogi Geologi och mineralogi vid ÅA fick vid Teknikakademiens stipendie- och prisutdelning den 27 mars forskninsanslag till olika projekt för euro. Medlen delades ut ur K.H. Renlunds stiftelse. Stipendierna delas ut för att stödja unga diplomingenjörers vidareutbildning och främja uppfinningsprojekt. De stöder också svenskspråkig teknisk-vetenskaplig och miljöteknologisk forskning. 03

4 utbildning internationellt magisterprogram Första engelskspråkiga magisterprogrammet i Vasa lockade 137 sökande från 26 olika länder. Att bli fredsmäklare intresserar unga 04 Trots att Finland länge försökt profilera sig som ett neutralt land med stor kunskap och beredskap att medla och hjälpa till i olika internationella och nationella konflikter utomlands, har det i Finland saknats regelrätt universitetsutbildning för till exempel fredsarbete. Men nu inleder utvecklingspsykologin vid Åbo Akademi i Vasa tillsammans med Fredsforskningsinstitutet TAPRI vid Tammerfors universitet ett engelskspråkigt magisterprogram Peace, Mediation and Conflict Research (PEACE). Intresset för det nya magisterprogrammet är stort. Magisterprogrammet hade det högsta antalet sökande till något engelskspråkigt magisterprogram vid ÅA i år. Programmet är strategiskt viktigt för ÅA eftersom det är det första engelskspråkiga vid ÅA i Vasa. Av de närmare 140 som sökte till programmet har vi nu valt ut de 20 studerande som i höst kan inleda sina douglas P. Fry (t.v.) och Kaj Björkqvist tycker att intresset för konflikthantering är stort. Det nya magisterprogrammet vid ÅA i Vasa startar i höst. studier, säger professor Kaj Björkqvist vid utvecklingspsykologin i Vasa. Kontakter med Martti Ahtisaaris CMI Programmet på 120 studiepoäng är tvåårigt och leder till en politices magisterexamen. I Vasa är det 20 nya magisterstuderande som i höst inleder sina fredsmäklarstudier. Ämnet och fokuseringen på konfliktlösning är viktigt och aktuellt och är i linje med Finlands strävan att höja sin profil som fredsmäklare i internationella sammanhang.

5 05 Konfliktlösning omfattar ju inte heller endast stora internationella konflikter, utan överlag olika sätt att lösa konflikter på olika nivåer i samhället. President Martti Ahtisaari ger sitt fulla stöd åt programmet och påpekar att vi nu måste utbilda en kommande generation av fredsmäklare, säger Douglas P. Fry, docent i tvärkulturell utvecklingspsykologi och koordinator för programmet. De flesta studerande är samhällsvetare och de 40 som antogs kommer från hela 26 olika länder. Förutom från många länder i Europa, deltar studerande bland annat från Pakistan, Kina, Bangladesh Japan, USA, Indien, Ryssland och Iran. Vi strävar efter diversitet och en fungerande blandning av finländska och utländska studerande. De som är med kommer sannolikt att vara något av idealister som tror på att olika sorters konflikter går att lösa på ett fredligt sätt, tror Kaj Björkqvist. Konfliktlösning omfattar ju inte heller endast stora internationella konflikter, utan överlag olika sätt att lösa konflikter på olika nivåer i samhället, tillägger Douglas P. Fry. Utvecklingspsykologin i Vasa har länge sysslat med aggressionsforskning och med hur vi som individer uppför oss och reagerar i olika traumatiska situationer såsom under svåra konflikter och har också ett mer individuellt antropologiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv än TAPRI vid Tammerfors universitet som igen har ett bredare politiskt perspektiv. Också därför kompletterar ÅA och Tammerfors universitet varandra mycket väl i samarbetet kring det nya magisterprogrammet. Dessutom har man kontinuerlig kontakt med CMI, president Matti Ahtisaaris organisation Crisis Management Initiative. Att programmet fick rekordmånga sökande, beror säkert på att konfliktslösning och fredsmäkling väcker allt större uppmärksamhet på olika håll i världen. Dessutom har vi en rad internationellt kända föreläsare under utbildningen, vilket också väcker intresse, säger docent Douglas P. Fry. Även forskarstuderande intresserade De totalt 40 studerande i Vasa och Tammerfors kan fritt välja mellan kurserna i de båda städerna och en del av kurserna ges samtidigt per videokonferens. Dessutom kommer Douglas Fry att undervisa både i Vasa och i Tammerfors. Cultural Psychology, Conflict Studies, Gender Peace and Security, International Peace Building, Mass Media s Role in Crises och Resolution of Regional Conflicts är exempel på kurser som ingår i magisterprogrammet. Redan nu har vi både inhemska och utländska forskarstuderande i ämnet och intresset för att doktorera och forska vidare i ämnet tycks vara stort. Vad just konfliktforskning gäller, tror jag att både ÅA och Tammerfors universitet så småningom får stor nytta av vårt gemensamma nya engelskspråkiga magisterprogram, säger professor Kaj Björkqvist. Text & foto Ari Nykvist

6 forskning demokrati Intresset var glädjande stort när Institutet för samhällsforskning bjöd in till diskussion om invandring. Forskarna vill bland annat veta om samstämmiga diskussionsgrupper blir mer radikala i sina åsikter. Experiment med samtalsdemokrati 06 När man utför experiment med människor påverkar man det omgivande samhället. Drygt 200 personer från Åboregionen deltog i den medborgardiskussion om invandring som forskningsmiljön i demokratiforskning vid Åbo Akademi (D:CE) ordnade i ASA-huset. Diskussionen var ett vetenskapligt experiment i ett forskningsprojekt som leds av Kimmo Grönlund, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning. Målet med experimentet är att undersöka hur deltagardemokrati, det vill säga direkt medborgardeltagande, fungerar i praktiken, säger Grönlund. Inom statskunskapen finns det olika uppfattningar om hur ett demokratiskt system skall vara konstruerat. Tanken om att valdemokratin är tillräcklig utmanas av en participatorisk teoribildning där demokratin anses behöva ett ökat direkt medborgardeltagande i beslutsprocessen. Den participatoriska teorin fick ge vika för en mer realistisk demokratisyn där människornas politiska intresse och förmåga att delta i politiskt beslutsfattande ansågs vara låga. I dagens etablerade demokratier har den realistiska skolan på nytt utmanats av både den participatoriska synen och av en teori som ser diskussionen som ett centralt element i politiskt beslutsfattande. Teorin om deliberativ demokrati (samrådsdemokrati eller samtalsdemokrati) betonar ett fördomsfritt och öppet utbyte av argument där allmännyttan efter hand förväntas segra över särintressen. Manipulerade grupper D:CE har sedan 2006 forskat i hur man kunde kombinera participatoriska och deliberativa element i praktiken. Årets experiment var det tredje med det syftet. I detta experiment rekryterades deltagarna genom en process i flera faser. I botten finns ett slumpmässigt urval på vuxna i Åbo, St. Karins, Reso och Lundo. Personerna i urvalet fick ett kort frågeformulär där vi mätte deras åsikter om invandring. Denna första survey utnyttjades för att identifiera personer med positiva och negativa åsikter om invandring, konstaterar Grönlund. Forskargruppen vill också mäta huruvida en gruppolarisering sker i samstämmiga grupper och jämföra dessa med grupper där indelningen är jämn mellan kritiskt och positivt inställda personer. Hypotesen säger att åsikterna i samstämmiga grupper blir mer extrema medan de blandade grupperna borde söka sig mot en mera neutral inställning. Vi vill veta hur rätt de som är rädda för ökad polarisering har, säger Grönlund. Därför har gruppernas sammansättning manipulerats till att vara antingen invandringskritiska, invandringspositiva eller blandade utan att medlemmarna vet om det. Vid sidan av åsiktsindelningen vil-

7 07 deltagarna fick också fylla i frågeformulär både före och efter gruppdiskussionerna. le projektet dock garantera könsbalans och att olika åldrar fick vara med. Diskussionen skedde i smågrupper med cirka åtta medlemmar. I varje grupp fanns en moderator som ingrep om diskussionen dominerades av någon. Om alla som delar en åsikt bara diskuterar inom sitt nätforum och olika åsikter aldrig möts i öppen debatt kan det i teorin leda till att grupperna utvecklas mot att bli mer extrema i sina åsikter. Då kan hela samhället polariseras och det kan bli allt svårare att snacka sig samman mellan polerna, säger Grönlund. Vid det avslutande tillfället den 20 april där preliminära resultat presenteras får deltagarna också veta i vilken typ av grupp de varit placerade. Det gör vi för att undvika att personers åsikter radikaliseras bara för att de under experimentet varit i en viss typ av grupp. Deltagarna får även ett presentkort på 90 euro som tack för sin medverkan. När man utför experiment med människor påverkar man det omgivande samhället. Vi har ett etiskt ansvar som forskare att i efterhand informera och rätta till eventuella förändringar i åsikter som vårt experiment lett till, säger Grönlund. Aktuella teman på kommande Medborgardiskussionen om invandring finansierades av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi. Svenska språkets ställning blir tema för nästa diskussion som ordnas. Den är under planering men det är möjligt att forskarna ter sig till webbkameror och ljudförbindelser samt simultantolkning för att hålla nere kostnaderna för en riksomfattande undersökning. Lokala frågor, såsom Åbo stads kärncentrum eller kommunsammanslagningar kunde vara lämpliga teman för medborgarforum som på riktigt kopplas till det demokratiska beslutsfattandet. Vårt syfte är i första hand att göra vetenskapliga undersökningar, men vi är också starkt engagerade i universitetens tredje uppgift och samtalar med beslutsfattare och publicerar våra resultat, säger Grönlund. Experimentet arrangerades i samarbete med Åbo universitet och i ledningsgruppen finns Kimmo Grönlund, Kaisa Herne och Maija Setälä. Forskare i projektet är Staffan Himmelroos, Marina Lindell, Lauri Rapeli och Maija Karjalainen. Dessutom deltog ungefär 15 moderatorer och övriga funktionärer. Text & foto Roger Norrgård vilka? Institutet för samhällsforskning Är ett forskningsinstitut och en expertorganisation för externt finansierad forskning i samhällsvetenskap. Är specialiserat på demokrati- och åsiktsforskning. Är en självständing del av statsvetenskapliga institutionen men forskar inom hela det samhällsvetenskapliga fältet. Så gott som hela personalen, 15 stycken, finansieras genom externa medel. Personalen består av specialforskare, forskardoktorer, doktorander och projektforskare.

8 forskning fysik Richard Brenner försöker hitta Higgs partikel genom att studera en miniatyrversion av big bang. Lyckas det kommer vi ett steg närmare att förstå universums uppbyggnad. 08 Återskapar universums födelse på jobbet Skurkar stjäl en liten mängd antimateria från CERN-laboratoriet i Genève. De gömmer behållaren under en kyrka i Vatikanen och hotar att spränga hela Rom. Det här är kärnan i Dan Browns bok Änglar och demoner och utgångspunkten för Richard Brenners Studia Generalia-föreläsning "Änglar och demoner - fiktion eller verklighet". Den första av Dan Browns böcker jag läste var Da Vinci-koden. Vetenskapen i den boken är inte från mitt eget område och jag fascinerades av hur allt verkade hänga ihop. Efter att ha läst Änglar och demoner insåg jag att kopplingarna till vetenskapen i böckerna är väldigt inkorrekt och jag fick revidera min åsikt om hans författarskap, säger Brenner. Richard Brenner blev magister i fysik vid Åbo Akademi 1989 och fick en doktorsexamen från Helsingfors universitet Sedan 2010 är han professor i elementarpartikelfysik vid Uppsala Universitet. Jag halkade in på elementarpartikelfysik på ett bananskal. Det var inte planerat. Egentligen var jag intresserad av astronomi, men inte trodde jag att det skulle finnas jobb i den branschen. Tänk så fel man kan ha, säger Brenner. Han deltog som studerande i ett projekt som ordnades vid ÅA och Antimateria är den mest koncentrerade formen av energi som finns och därför den effektivaste bomben man kan tänka sig. fick tillfället att åka till CERN för att redovisa resultaten. Det här besöket ledde till att han fick en tjänst vid Atlas-detektorn vid den stora proton-proton-kollideraren LHC på CERN i Genève. Inspirerande miljö Att forska vid CERN tycker Brenner är en härlig arbetsmiljö. Nyckeln bakom CERN:s framgång är att forskarna där är högt motiverade och bra på sina områden. Man bygger vidare på varandras arbete, lite som dataprogrammerare gör med öppen källkod. Till och med när jag kom dit som en nybliven doktor togs jag emot med respekt av till exempel Nobelpristagare. De vet att man kan sin sak om man kommer till CERN. Brenners forskning vid ATLASdetektorn går ut på att utgående från antimateria bevisa existensen av Higgs partikel, partikeln som ger elementärpartiklar sin massa. Den är fundamental för standardmodellen men har ännu inte hittats. Elementärpartiklar måste ha en massa enligt standardmodellen, så hittas inget som ger dem en massa måste teorin revideras. Vi har indikationer på att Higgs partikel existerar och hoppas kunna hitta den med hjälp av proton- proton kollideraren vid Cern. Vid big bang för 13,7 miljarder år sedan skapades lika stora mängder materia och antimateria. Nu finns det 10 miljarder gånger mer materia än antimateria i universum. Anti-

9 09 richard Brenner visar Åbo Akademis partikelacceleratorn i Gadolinias källare. Här tillverkas bland annat radioaktiva isotoper för läkemedelstillverkning. materian försvann under bråkdelen av en sekund efter big bang, men vet vi ens att antimateria kan försvinna? Naturen är inte helt symmetrisk. Den föredrar materia framom antimateria. I våra experiment återskapar vi big bang i miniatyrformat. Vi återskapar den temperatur som universum hade precis efter big bang. Cern är då den hetaste platsen i universum, säger Brenner. Antimateria förintas Att den antimateria som tillverkas i experimenten skulle kunna användas som massförstörelsevapen ser Brenner inte ens som en möjlighet i verkligheten. Ja, vi tillverkar antimateria i våra experiment, men den existerar bara i bråkdelen av en sekund innan den kommer i kontakt med materia och förintas. För att tillverka den mängd antimateria som används i filmen behövs flera miljoner år, förutsatt att man kommer på ett sätt att lagra den effektivt. Antimateria är den mest koncentrerade formen av energi som finns och därför den effektivaste bomben man kan tänka sig. Den mängd som fanns i boken skulle garanterat utplåna en stad. Antimateria ser ut precis som vanlig materia, men har motsatt laddning. Om du möter ditt antimateria-jag ser ni precis identiska ut för ni är uppbyggda på precis samma sätt. Antimateria-versionen har ändå motsatt laddning och därför ska du springa bort så fort som möjligt för om ni rör varann förintas ni i en stor explosion. Det finns andra experiment vid CERN där man med hjälp av ett neutralt grundämne vill lagra antimaterian för att lära sig mer om dess egenskaper. Någon risk för små svarta hål som kan sluka jorden finns det ändå inte. Före vi först startade partikelacceleratorn svarade 40 procent av Aftonbladets läsare att de var oroliga för vad det kan leda till. Då den startades fanns det trots det bara en demonstrant utanför dörren. Oron över vad som kan hända är mest bara en hype skapad av media, säger Brenner. Streamad på nätet Brenners föreläsning samlade fullt hus i ASA-husets stora auditorium och glädjande var att både äldre och yngre åhörare hittat till seminariet. I publiken fanns förutom forskare och studerande även andra Åbobor och två klasser från katedralskolan. Föreläsningen bandades också och streamades till webbsidan www. skolresurs.fi. Fysik blir lätt mystik för vi har svårt att informera på ett sätt som andra förstår. Vår forskning finansieras av skattebetalare så det är viktigt att vi kan ge ny kunskap tillbaka till samhället. Partikelacceleratorn i CERN startades på nytt för ungefär två veckor sedan och ska nu köras på lite högre energi än senast. Brenner tror att man den här gången kommer att hitta Higgs partikel. Med Higgs partikel kommer vi ett steg närmare att förklara universum. Cirkeln till mitt ursprungliga intresse i astronomi är sluten, säger Brenner. Text & foto Roger Norrgård

10 evenemang frågesport Är en professor smartare än en femteklassist? Svaret blev ja, åtminstone för professorerna i matematik vid Åbo Akademi. Bra trivsel ger bättre prestationer 10 viktoria forsblom och Ida Landgärds säger att en naturlig kontakt med personalen är viktig för klimatet på institutionen. Att föra samman personal och studerande är inte alltid den lättaste av uppgifter. Vanligtvis håller sig studerande för sig själva och personalen far hem när arbetsdagen tar slut. Vid ämnet matematik lyckas man ändå bevisa att en liten sammansvetsad institution kan ordna evenemang som passar alla. Vi tänkte att det blir kul att se om professorerna är lika smarta som femteklassister, säger Ida Landgärds och Viktoria Forsblom som studerar matematik och är aktiva i ämnesföreningen Sigma. De ordnande en frågesport utgående från det populära tv-programmet Är du smartare än en femteklassist. Tävlingen går ut på att två personer tävlar mot varandra och frågorna är hämtade ur skolböcker i lågstadiet. Dessutom finns det lågstadieelever på plats som också ska svara på frågan och de tävlande kan använda livlinor som att fuska, kopiera eller bli räddad av femteklassisten. På vår frågesport fick Sigmas styrelse spela femteklassister, säger Landgärds. Frågorna har samlats in ur skolböcker i Sirkkala lågstadieskola och sträcker sig genom alla ämnen och årskurser. Tanken bakom att ordna ett evenemang för både personal och studerande är främst att skapa en trevlig stämning. En sammansvetsad institution är framgångsrik. Om man trivs tillsammans kämpar man med sina studier och sporrar varandra att bli klara samtidigt. Att känna personalen utanför föreläsningssalen gör det lättare att fråga saker och ta kontakt, säger Landgärds. Personalen tycker också det blir intressantare att delta när vi involverar dem i evenemanget, säger Forsblom. Både studerande och personal får se en annan bild av varandra. Vanligtvis träffas man på föreläsningar och då blir bilden lätt grå och tråkig, framför allt om till exempel de studerande inte riktigt orkar hålla intresset uppe för det som undervisas så kan personalen få en felaktig bild av dem. Vi hade ungefär 60 personer i publiken, vilket är nästan alla akti-

11 Undersökningar visar att det framför allt är bättre informationsgång och kursplanering som kan förbättra studietakten. GenomströmniNGEN under lupp va studerande och flera ur personalen. Även publiken fick svara genom bland annat handuppsträckningar och inte alla skulle ha klarat femteklassen, säger Forsblom. Kunniga professorer Göran Högnäs är en av de professorer som klarade tävlingen med bravur. Ibland tvekade jag lite men chansade ändå rätt på alla frågor, säger Högnäs. Han tycker att det som är viktigast är att studenterna på institutionen kan samlas och trivas. Han önskar att deltagandet var lika aktivt på vissa kurser. Att ha en aktiv studentförening är en styrka för oss. När studerande trivs tillsammans så stöder de också varandra i studiefrågor. Social samvaro är definitivt också bra för studierna. Det är roligt att se att så många tycker om att tillbringa tid i Sigmas utrymmen på institutionen, säger Högnäs. Landgärds och Forsblom tycker också att samvaron med personalen är viktig. Det gäller att ordna evenemang kontinuerligt så att folk inte blir inaktiva. Att nästan alla som studerar matematik är aktiva i ämnesföreningen är en styrka för oss alla, tycker Landgärds och Forsblom. Text & foto Roger Norrgård Genomströmningen av studerande står i centrum i och med den nya finansieringsmodellen för universitet. Effektiv genomströmning blir mer och mer en mätare av kvalitet. Längre studietid betyder sämre kvalitet eftersom tiden då används till annat, så tycks man resonera på utbildningsministeriet, säger prorektor Christina Nygren-Landgärds på ÅA:s genomströmningsseminarium. Vid Åbo Akademi har fyra institutioner undersökt sin genomströmning och vid seminariet presenterades resultat för humanistiska fakulteten, institutionen för biovetenskap och handelshögskolan. När studerande frågas vad som motiverar dem och när deras studier fungerar så betonas ofta studiernas sociala sammanhang i svaren. Bra kontakt till studiekompisar, mentorer, personal och andra människorelationer är viktiga. En annan sak som motiverar studerande är lärarens attityd mot det som undervisas. Om läraren är klart intresserad av ämnet motiverar det också de studerande att bli intresserade. När motivationen brister Det som ställer till med problem för studerande är framför allt bristande information. Studierna upplevs för komplexa och till exempel när olika delar av en examen kolliderar med varandra i schemat sänker det studietakten. Bättre studieplanering och tätare kontakt med personalen efterlyses av flera studerande. Ribban att fråga efter hjälp känns hög och ofta kunde problem avhjälpas med effektivare handledning. Effektivare personlig handledning framför allt under det första studieåret efterlyses också av flera studerande. Den rekommenderade studiegången kan också kännas övermäktig och om man misslyckas i en tentamen kan det skjuta upp starten på andra kurser med ett helt läsår. Smidigare tentamensmöjligheter är en förutsättning för att studietakten ska kunna höjas ytterligare. Studenterna vill ha tätare kontakt Genom att arrangera en tävling med en summa motsvarande en månads studiestöd som prispeng samlade Åbo Akademis Studentkår in idéer från sina medlemmar på hur just deras studiemotivation kunde höjas. Totalt fick vi in 42 välmotiverade förslag, säger studentkårens styrelseordförande Raine Katajamäki. Det som kom fram ur studenternas förslag var att det finns ett klart behov av att vidareutveckla minplan, studierådgivningen, egenlärarrollen och graduhandledningen. Det vinnande bidraget i tävlingen lämnades in av Nadina Vihinen och gick ut på att man borde satsa mera på mentala förberedelser att bli klar med studierna. Text roger norrgård 11

12 aktuellt planeringsenheten Planeringsenheten kommer att splittras upp och underställas andra enheter då planeringschef Bengt Sandell går i pension i början av september. Personalföreningen hade önskat en annan lösning. Planeringsenheten splittras 12 Åbo Akademis planeringsenhet har under Bengt Sandell ansvarat för mycket heterogena uppgifter. Förutom resultatförhandlingar och -avtal har enheten också skött fastighets- och utrymmesfrågor, telefontrafik och -service, samt studiehelheten miljökunskap och frågor kring hållbar utveckling. I samband med att Sandell går i pension den första september kommer dessa uppgifter att underordnas andra enheter. Telefonväxeln övergår till datacentralen, fastighetsfrågorna överförs till teknisk service och miljökoordinatorn flyttar till allmän förvaltning. Dessutom ska ekonomibyrån anställa en ny planerings- och utvecklingschef som övertar de strategiska uppgifterna, till exempel sammanställningen av strategier, statistikföring samt beredning och uppföljning av resultatavtal. Enligt förvaltningsdirektör Ulla Achrén har enheten varit för brokig. Hon säger att den nya indelningen är mera ändamålsenlig, stärker planeringsfunktionen och förtydligar arbetsfördelningen. Den berörda personalen delas upp och flyttar till enheter där de har såna människor och funktioner omkring sig att de kan få backup och stöd av dem. Det har inte varit ändamålsenligt att ha planeringen, en mycket viktig stödfunktion inom förvaltningen, tillsammans med fastigheter, växel och miljö, säger Achrén. Diskussioner om planeringsenhetens framtid har förts i tre månader. Andra alternativ som övervägts var att behålla saker som de varit eller att stärka enheten och föra in till exempel kvalitetsarbete och ITstrategier under den. Vid personalföreningen hade man föredragit det sistnämnda alternativet. Den nya planeringschefen kommer rätt långt att sköta samma En skylt som snart kommer att försvinna? arbetsuppgifter som Bengt Sandell gjort, men han eller hon kommer inte att ha någon stab omkring sig. Bilden utåt är nu att strategin är underordnad ekonomin, även om man tycker att det borde vara tvärtom, säger PfÅA:s huvudförtroendeman Tiina Häkkilä. Det strategiska arbetet hör till det viktigaste inom förvaltningen och därför tycker vi att man kunde ha samlat personer inom strategier, planering och statistik till en koncentrerad planeringsenhet. Trots att

13 vi tycker att det är ett dåligt beslut har processen skötts lagenligt, så där har vi inget att klaga på. Arbetarskyddschef John Lassus kommer framöver att sköta en större del av planeringen av Åbo Akademis fastigheter, men flyttar nu in under teknisk service. Han säger sig vara besviken över att man inte tagit personalens önskemål i beaktande när beslutet tagits. Ledarskapet blir oklart. Arbetarskyddschefen måste jobba direkt under arbetsgivaren så det är inte möjligt att expeditionschef Jan Moberg till den delen kunde vara min chef, säger Lassus. Och fastigheterna är en stor del av vad vi gör vid akademin. Arbetet med det skrivs in i resultaten och rör sig på en hög nivå så jag tycker det är konstigt att man flyttar ner det till en servicenivå. Achrén säger sig förstå att man inom personalen reagerar med motvilja på förändringarna, men ser dem som ett steg i att på lång sikt anpassa organisationen till de hårda sparkraven. Förändringar borde ses som en möjlighet till nya utmaningar och följande steg är att se över arbetsfördelningen så att så många som möjligt är nöjda, säger Achrén. Att vi inte genast behöver göra radikala förändringar är tack vare att vi har råd att se över strukturen. Men för att vi inte framöver ska vara tvungna att lägga ner befattningar så fort någon går i pension måste vi se över alla strukturer och göra dem ändamålsenliga. Text Nicklas Hägen NoterAT Högskolestiftelsen delar ut en miljon Åbo Akademi i Vasa är huvudmottagare när Högskolestiftelsen i Österbotten delar ut medel till verksamhet som stöder svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Sammanlagt delar stiftelsen i år ut euro. Nytt för i år är ett bidrag på euro till projektet Dididi ett tvärvetenskapligt projekt mellan bland andra pedagogiska fakulteten, slöjdpedagogiken, medieutbildningen, MediaCity och Centret för livslångt lärande. Bland de andra stora bidragsmottagarna får bland annat DI-utbildningen i Vasa euro, magistersprogrammet i freds- och konfliktforskning euro, Befolkning, hälsa och välfärd inom socialpedagogik euro, MediaCity euro, forskarutbildningen inom slöjdpedagogiken euro, masskommunikation euro för ett lektorat, pedagogiskt ledarskap euro, främjande av psykiskhälsa euro, samt internationella enheten vid ÅA euro i medel för mobilitet och engelskspråkig undervisning. HF behandlar åtgärdsprogrammet i september Fakultetsrådet vid Åbo Akademis humanistiska fakultet har den 11 april 2012 fattat ett principbeslut som skall förstärka utbildningen inom fakulteten genom att öka samarbetet över ämnesgränserna. I praktiken betyder det att varje ämne ordnar en del av sina obligatoriska huvudämneskurser tillsammans med andra ämnen. Avsikten är att varje ämne har 20 studiepoäng gemensamma kurser senast Fakulteten rationaliserar också ämnesadministrationen så att ämnena samarbetar inom ramen för vissa ämnesansvariguppgifter, som till exempel löne- och utvecklingssamtal. Humanistiska fakultetens fakultetsråd ska fatta slutgiltigt beslut om åtgärdspaketet på sitt möte i september Före det får fakultetens ämnen komma med konkreta förslag. Fakultetsrådet beslöt den 27 september 2011 att inleda en utredning för att komma med förslag om enklare strukturer inom grundutbildningen, dels för att ge rum för doktorandprogram och forskning, dels för att åstadkomma en hållbar ekonomi på sikt. Fakulteten anställde FD Anders Ahlbäck som utredningsman för fyra månader Principbeslutet som fakultetsrådet nu fattade baserar sig på Ahlbäcks utredning Utredning om ämnesöverskridande samarbete samt åtgärder för att öka genomströmningen vid humanistiska fakulteten som han överlämnade den 30 mars Sofi Oksanen till Vasa Littfest i höst Författaren Sofi Oksanen medverkar i Vasa Littfest i höst. Festivalen ordnas i november och i år med temat Skymning. Förutom Oksanen medverkar också Merete Mazzarella, Karo Hämäläinen, Philip Teir och Ville Tietäväinen på årets Vasa Littfest. Olika evenemang ordnas bland annat på Vasa stadsbibliotek, vetenskapsbiblioteket Tritonia, Vaasa-opisto, Vasa Arbis och Åbo Akademi. Författaren Marko Hautala från Vasa börjar som ny konstnärlig ledare för festivalen. 13

14 personer nya i styrelsen Esbjörn Hägerstedt vill göra personal och studenter uppmärksamma på vikten av ett fungerande utvärderingssystem. 14 Bli bättre tillsammans Åbo Akademis styrelse var ett naturligt nästa steg för Esbjörn Hägerstedt. Han sitter med som studentrepresentant i naturvetenskapliga institutionens institutionsråd och har varit aktiv inom studentkåren, där han bland annat fungerat som fullmäktigeledamot och suttit som ekonomi direktionens vice ordförande. Det här ger mig tillfälle att vara med och påverka Åbo Akademis framtid, säger Hägerstedt. Han studerar vårterminen i Vasa vid pedagogiska fakulteten för att få ämneslärarbehörighet. Till hösten flyttar han tillbaks till Åbo och fortsätter med sina studier i matematik, fysik och datateknik. Jag tror att det är en rikedom för mig att också ha sett Vasa som studerande. Jag får se hur akademin fungerar här, säger Hägerstedt. Det blir några resor ner till Åbo för att träffas ansikte mot ansikte med de andra styrelsemedlemmarna, för direkt kontakt tycker Hägerstedt är viktigt. Till de möten vi haft hittills har jag rest till Åbo, men möjligheten finns att delta via videokonferens. Mera respons Hägerstedt vill göra både personal och studerande vid akademin uppmärksamma på vikten av välanvänd respons från studerande. Vi måste inse vikten av respons från studerande både ur studerandes och anställdas synvinkel. Studentrespons är en dialog och i det finns också största nyttan. Ibland kommer studerande inte ens i kontakt med kursutvärderingar. Här behövs förbättring från såväl studerande som personal. Risken finns att kursutvärderingar som utförs blir liggande någonstans och samlar damm istället för att de används som ett redskap för att förbättra studierna. Personalen ser utvärderingarna, men feedbacken åt de studerande uteblir och utvärderingarna görs inte tillgängliga. Genom att involvera studerande och ge dem bättre möjligheter att påverka undervisningen får man i bästa fall smidigare och snabbare studieprestationer. Till exempel vid institutionen för logopedi och psykologi fungerar systemet bra. Där finns utvärderingarna samlade i ett rum så att man kan ta del av dem till exempel före en kursstart. Likvärdig behandling Att representera alla studenter tycker Hägerstedt utgör en stor mångfald. Hans viktigaste verktyg när han ska representera alla är goda kontakter med studentkåren och studentrepresentanterna i institutionsråden. Då hör man vad som händer över hela fältet och kan ha det i bakhuvudet i sitt eget arbete. Jag vill försöka hålla en överblick över hela fältet för ofta har man liknande problem vid flera olika institutioner, trots att det givetvis finns olikheter också. Esbjörn Hägerstedt Inskriven vid ÅA: Huvudämne: datateknik tills 2006, bytt till matematik Bor: i Vasa, flyttar till Åbo i höst. Fritidsintresse: volleyboll. Spelar med IKA som har ett lag med i division fyra. Hägerstedt tycker om att alla oberoende av post får en likvärdig behandling i styrelsen. Martin är en bra ordförande för man får alltid säga vad man tycker och allas ståndpunkter beaktas. Samarbetet med Fredrika fungerar också bra. Vi har olika erfarenheter. Det var roligt att det blev vi två som får representera studerande i styrelsen, tycker Hägerstedt. Text Roger Norrgård Foto Tomas Tiainen

15 Fredrika Åkerö vill arbeta för en smidigare studiegång som gör det lättare för studenter att ta examen inom utsatt tid. Vill lära känna akademin Fredrika Åkerö har redan länge varit intresserad av olika förtroendeuppdrag. Därför kändes det naturligt att ställa upp när hennes gruppering Liberala studentklubben frågade om hon var intresserad att kandidera till Åbo Akademis styrelse. Jag blev glad när kårfullmäktige valde mig trots att jag inte har värst många förtroendeuppdrag inom kåren bakom mig. Jag har valt en lite annan bana, säger Åkerö. Just nu bor hon i Karis och tänker återuppta studierna i offentlig förvaltning på distans i höst. Hon tycker det är skönt att höra till den sista årskullen som blev intagen innan begränsad studietid infördes. Det har gett henne möjlighet att bland annat sitta i nuvarande Raseborgs kommunfullmäktige i åtta år. För tillfället är hon också ordförande för Svensk Ungdom. Representerar många röster Åbo Akademi har ungefär 5000 inskrivna studerande och att representera alla studerande ser Åkerö som en utmaning. Jag strävar efter att bli en bättre representant genom att lära mig mera om studieinriktningar som inte är bekanta från mina egna studier, säger Åkerö. Hon tycker att styrelsen mera arbetar med helhetsbilden och fattar beslut om akademins strategier och liknande än om ärenden som direkt påverkar bara enskilda studerandes vardag. Det är tyvärr omöjligt för oss att lära känna 5000 studerande. De behöver istället goda påverkningsmöjligheter på till exempel ämnes- eller institutionsnivå. Här tycker hon att det är viktigt att alla tar sitt ansvar och att studerande och personal jobbar tillsammans. Om man tycker att ett ärende borde behandlas av styrelsen vill Åkerö att man tar kontakt med henne utan att tveka. Jag tycker om att få samtal från engagerade studerande. Via studentkåren har Åkerö kontakt med en grupp engagerade studerande som hon kan diskutera aktuella frågor med och det tycker hon har varit till stor hjälp. Genomströmningen av studerande är den fråga som hon just nu ser som viktigast på sin agenda. Jag blir arg när jag möter på attityden att studerande är lata om de inte blir färdiga inom utsatt tid. Jag ser många studerande som arbetar hårt utan att klara av att hålla tidtabellen, säger Åkerö. Hon tycker att det är ett gemensamt intresse för både akademin och de studerande att erbjuda smidiga studier som leder till en snabbare genomströmning. Men sedan ska det även finnas jobb åt de som blir klara. Trivs i gänget Med två styrelsemöten i backspegeln tycker Åkerö att styrelsearbetet går bra. Under årets första två möten har diskussionerna varit konstruktiva och det har funnits tid att lära känna andra styrelsemedlemmar. Fredrika Åkerö Inskriven vid ÅA: Huvudämne: offentlig förvaltning. Bor: i Karis. Fritidsintressen: politik, samhällsengagemang, hunden, handboll och scouting, men hinner inte med allt. Jag tycker att vår röst som studentrepresentanter beaktas bra. Alla får säga sin åsikt och stämningen är trevlig. Samarbetet med Esbjörn tycker hon fungerar utmärkt. Vi känner varandra från tidigare och har mycket gemensamt redan. Vi är båda från Karis och inbitna scouter. Han har också mera erfarenhet av arbete inom studentkåren och vi kompletterar varandra på ett bra sätt, tycker Åkerö. Text Roger Norrgård foto Emilia Nyberg 15

16 personal doktorandutbildning Doktorandutbildningen diskuterades i Vasa. Den ska snabbas upp och göras smidigare. Friska vindar eller snålblåst? 16 Det blåser nya vindar inom forskningen och doktorandutbildningen vid universiteten i Finland. Den öronmärkta finansieringen av de nationella forskarskolorna försvinner och blir en del av universitetens allmänna basfinasiering. På samma gång kommer Finlands Akademis roll att minska. Nya vindar som många kallar för snålblåst för forskningens framtid. Samtidigt borde universiteten och forskarna bli bättre på att sälja pågående forskning åt både den stora allmänheten och åt olika finansiärer. Bland annat därför har ÅA från årsskiftet startat en egen forskarskola. Vad den ska göra och inte göra och om vikten att kommunicera ÅA:s forskning, diskuterades på personaldagen vid ÅA i Vasa i slutet av mars. Av de cirka nya doktorerna i fjol i Finland, var knappt 80 från ÅA. Av ÅA:s cirka 950 forskarstuderande är idag ungefär hälften aktiva och antalet nya doktorer varierar kraftigt mellan olika institutioner och ämnen. Enligt Mats Lindfelt, direktör för ÅA:s forskning och utbildning, intresserar man sig på undervisnings- och kulturministeriet (UKM) allt mer just för genomströmningen av kommande doktorer. Nästan alla universitet har därför numera egna forskarskolor. En doktorsexamen är numera långt ett slags körkort för att få delta i olika forskningsprojekt som för dig vidare i karriären. ÅA:s nya forskarskola är långt ett resultat av de nya nationella vindar som blåser inom den akademiska forskningen i Finland, påpekar Lindfelt. Forskarskolan som systematisk struktur forskarskolan ska underlätta för doktorander att balansera sina studier. Om drygt tre år upphör finansieringen av de sista nationella forskarskolorna i sin nuvarande form samtidigt som UMK alltså vill ha bättre genomströmning och samtidigt starkare internationella nätverk inom universitetens doktorandutbildningar. ÅA:s nya forskarskola ska hjälpa till att möta de nya kraven och skall ses som en sorts paraplyorganisation för alla olika doktorandprogram vid ÅA. Som en term och ett namn kan Forskarskolan vid Åbo Akademi anses vara lite missvisande. Den är egentligen en systematisk struktur som stöder och ska ge ett tilläggsvärde för all doktorandutbildning vid ÅA. Vi funderar till exempel på gemensamma kurser i så kallade allmänna färdigheter, årliga seminarier för nya doktorander och har utarbetat en verksamhetshandbok för forskarutbildningen. Snart kommer en uppdaterad praktika för forskarstuderande som ska ingå som en del av verksamhetshandboken. Att utbilda handledare, ta initiativ, följa upp, utvärdera och utveckla forskningen är forskarsko-

17 lans allmänna uppgift. Att sprida god forskarpraxis, hjälpa till med marknadsföring och information och ordna sådan utbildning som inte hör till institutionernas eller doktorandprogrammens expertis är några av forskarskolans övriga uppgifter. I höst antas ytterligare sex anställda forskare och så småningom kan det finnas upp till 24 anställda forskare vid ÅA:s gemensamma forskarskola. Avsikten är att allt som har med doktorandutbildning och forskarstuderande att göra ska gå snabbare och smidigare än hittills, till exempel snabbare beslut och information om stipendier, rese- och tryckningsbidrag. Goda arbetsvillkor viktiga På personaldagen i Vasa underströk personaldirektör Margita Vainio att doktoranderna vare sig de är anställda eller icke-anställda med egen finansiering, måste ha goda arbetsvillkor. En anställd forskare ska arbeta 1600 timmar per år inklusive ferie och undervisningsskyldigheten är numera cirka 80 timmar. Men för att det ska fungera i praktiken, måste det finnas tid, pengar, utrustning, en bra arbetsmiljö, tillräcklig handledning och uppmuntran så att fler doktorander än nu blir klara med sin avhandling, understryker Margita Vainio. Hon tillägger att deltidsanställning oftare än hittills kunde vara ett bra alternativ för den som också har annan finansiering. På personaldagen berättade prorektor Mikko Hupa om sin syn på forskningen vid ÅA. Han är föreståndare för forskarskolan vid ÅA och ser forskarskolan som ÅA:s eget sätt att samordna och stöda doktorandutbildningen och Avsikten är att allt som har med doktorandutbildning och forskarstuderande att göra ska gå snabbare och smidigare än hittills. olika doktorandprogram. Det vi som bäst funderar på är också hur vi ska förbättra antagningen till doktorandutbildningen så att den är lika och rättvis för så många som möjligt. Därför behövs ordentligare planer och tydligare överenskommelser mellan ÅA och våra doktorander. Det handlar till exempel om forsknings-, handlednings-, studie- och finansieringsplaner som tillsammans ger doktoranden en större trygghet och säkerhet än hittills. På personaldagen diskuterades rätt livligt nyttan och behovet av att ÅA följer upp hur doktoranderna sedan i verkligheten klarar sig och om det till exempel behövs gemensamma kurser i metodik och etik som forskarskolan kunde erbjuda. Kommunicera mera som forskare Prorektor Malin Brännback talade om vikten av att kommunicera sin forskning. Det här eftersom den nya finansieringsmodellen lyfter fram forskningspublicering och eftersom samhället i stort och till exempel finansiärerna är mer intresserade än tidigare av nya forskningsresultat. Att lägga upp en egen realistisk publikationsstrategi och att ofta delta i olika seminarier och konferenser gör det lättare för dig som forskare att kort och koncist, helst i tre korta meningar, kunna säga vad du riktigt sysslar med och varför det är viktigt, säger Malin Brännback. Text Ari Nykvist Illustration Rolf Niskanen 17

18 studier samarbete På institutionen för informationsteknologi får studerande möjlighet att använda teorikunskaper i konkreta projekt. Studerande ges möjlighet att testa sin kreativitet. Både praktik och teori är viktiga 18 Att lära genom att själv göra är en effektiv inlärningsmetod som ofta är svår att implementera i högskolestudier. Teoriblocket av undervisningen är svår att göra till konkret arbete på ett effektivt sätt och inom ramar för studierna. På institutionen för informationsteknologi har institutionens tre ämnen datateknik, datavetenskap och informationssystem gått samman kring en kurs där studerande själva får använda sin kunskap för att utveckla fungerande applikationer till ios, operativsystemet som körs på både iphone och ipad. I år anordnas kursen för andra gången och 49 studerande har hakat på möjligheten att använda sina teoretiska kunskaper för att göra en riktig applikation. Av dem är det ungefär 40 som slutför sitt arbete, vilket är en bra andel. Kursen ordnas av akademilektor Franck Tétard från informationssystem och Niclas Jern som fungerar som ledande mobilutvecklare på Walkbase, en mobilutvecklingsfirma från regionen. Walkbase har bland annat skapat Åbo Akademis egen mobilapplikation. Det här är en av de få kurser i vilken vi kombinerar kunskap från institutionens alla tre ämnen, säger Tétard. Appar är inne Att man väljer att ge studerande i uppgift att utveckla just mobila applikationer beror främst på att det är praktiskt möjligt att skapa en användbar applikation inom en vettig tidsram. Det är relativt lätt att skapa en enkel applikation inom de ramar som en kurs sätter. Dessutom är appar trendigt och aktuellt just nu, säger Tétard. Att de väljer just ios som plattform för sin kurs beror främst på att Apples plattform har väldigt bra utvecklingsverktyg samt att Apple App Store har överlägsen marknadsandel när det kommer till betal-appar. Att utveckla appar till andra operativsystem skiljer sig när det gäller utvecklingen, men till utseendet är de väldigt liknande. När man bygger appar finns det väldigt specifika tekniska ramar som inte går att ändra. Samma begränsningar finns hos all mobil teknik, säger Jern, som drar den tekniska delen av kursen. Kursdeltagarna har fria händer att välja vilken typ av applikation de vill utveckla under kursen. Vi ser bara till att projekten är tillräckligt stora för att de ska lära sig tillräckligt och att de inte blir för omfattande för att vara genomförbara under den begränsade tid som en kurs ger. Sedan får de fria händer att fortsätta, säger Jern. Applikationerna görs som ett lagarbete och deltagarna arbetar tillsammans i små grupper. Där har alla sitt ansvarsområde, till exempel kodning eller design. Silviya Becahcen har valt att utveckla en applikation som visar busstider i realtid. Nu kan man bara se tidpunkter när bussen startar på hållplatserna. Med applikationen kan man följa busstidtabellen i realtid. Den kan också visa vilken busshållplats som ligger närmast om man vill till en viss plats, säger Becahcen. Applikationen tar informationen direkt från Åbo stads Brahe-rese-

19 19 Franck Tétard, Silviya Becahcen, Markus Murtola, Niclas Jern och Henrik Nygård är alla nöjda med app-kursen. planerare och är därför alltid lika uppdaterad. Henrik Nygård har tillsammans med sitt team gjort en app som visar alla isbanor i Åbo på en karta. Den visar också information om dem och informerar användaren om vilken isbana som ligger närmast. Även här kommer informationen från Åbo stads nätsidor. Markus Murtola har valt att utveckla en annan typ av applikation. Jag har gjort spelet Super-Markus. Spelet är ett typiskt 2D-äventyr där man skall samla så många frukter som möjligt och komma till mållinjen inom en given tid. Murtola är förtegen om han själv varit förebild till Super-Markus, men säger att det är bra att använda lite element från verkligheten när man ska bygga en karaktär. Applikationerna är nästa färdiga och ska sedan läggas upp i Apples App Store därifrån de kan laddas ner gratis. Om man tar betalt för sin applikation blir man samtidigt skyldig att uppdatera den kontinuerligt, när till exempel Åbo stad förändrar sina webbsidor. Därför är det enklare att ge bort den gratis. Att ha en applikation i affären är också en bra början på ens portfolio, säger Nygård. Lyckat kursformat Både Nygård, Becahcen och Murtola tycker om den här typen av kursupplägg och konstaterar att det skulle vara väldigt svårt att lära sig samma saker genom en teoretisk kurs. Tétard konstaterar att teoriundervisningen är viktig, men onödig om studenterna inte kan använda sin kunskap. Han tycker att bra design alltid är baserad på fakta så teoridelen får inte heller glömmas bort. En applikation som är full av buggar för att man inte har tillräcklig kunskap är det ingen idé att lägga ut på marknaden. Konsumenterna är kräsna och applikationer som kraschar eller inte löser kundens problem ratas snabbt, säger Jern. Det beror på hur man lär sig bäst. Själv föredrar jag att göra något praktiskt än att läsa det ur böcker, säger Murtola. Efter en tentamen glömmer man allt man lärt sig inför den när man börjar tänka på nästa. På det här sättet lär vi oss det bättre, säger Becahcen. Jern säger att hälften av kursvitsordet baserar sig på olika mindre övningsuppgifter som görs under kursen, som sträcker sig över en termin. Den andra hälften ges utgående från projektet. Någon tentamen ordnas inte. Nygård skulle kunna tänka sig att börja jobba nu när han kan skapa applikationer, men tänker nog ändå ta en examen. Vi funderar redan på att skapa en till applikation som vi skulle sälja. Jern säger att det är vanligt att studerande inom informationsteknologi börjar arbeta vid sidan av studierna. Studierna drar ofta ut på tiden, men istället får studerande värdefull arbetserfarenhet. Sedan kan man fundera över vad som är universitetets uppgift. Att ge så många examina som möjligt inom utsatt tid eller att ge studeranden sådan kunskap som kan användas i verkliga livet och som bidrar till deras värde på arbetsmarknaden, säger Jern. text & foto roger norrgård

20 konferens litcom MfÅA gästade LITCOM-konferensen och drabbades av en skakande upptäckt om studerandenas förmåga att ta till sig information. Dialog med litteraturen 20 Leona Toker var en av föreläsarna på LITCOM-konferensen. Hennes kognitiva förmåga hade MfÅA:s reporter inga problem med. Forskare från hela världen samlades i Arken vid Åbo Akademi från den andra till den fjärde april. Då stod Åbo Akademis Literary Communiation Projecy (LITCOM) värd för den 14:de konfrensen för organisationen International Association for Dialogue Analysis (IADA). Temat för konferensen var litteratur som dialog. Forskarna som deltog representerade många olika specialiseringsområden, lingvistik, litteratur, psykologi, film, pedagogik och kommunikationsstudier. De inbjudna talarna var professor Dame Gillian Beer (Cambridge), som diskuterade Alice i Underlandet, professor Leona Toker (Jerusalem), som behandlade en novell av Conrad, professor Edda Weigand (Münster), vars ämne var dialogen i litterär och lingvistisk teori, samt professor Pamela M. King (Bristol), som föreläste om medeltida drama. Utöver en mängd andra sessioner erbjöd konferensen en paneldiskussion där ledande Colerigde-specialisten, professor John Beer (Cambridge) och litteraturteoretikern, professor David Fishelov (Jerusalem) gav respons på forskning som getts ut genom LITCOM. MfÅA:s reporter, som är starkt intresserad av Joseph Conrad gick och lyssnade på Leona Tokers föreläsning som handlade om olika läsningar av Joseph Conrads novell Falk. Toker inledde med en kort betraktelse över umgänget med litteratur och särskilt världslitteraturens klassiker där hon flitigt citerade Nabokov. Hon behandlade betydelsen av att återvända till verk man läst och vikten av att läsa på nytt för att få tag på olika dimensioner och betydelser av en text och novellens tacksamma form för detta umgänge. Toker gick bland annat in på hur texten i något skede läser läsaren, poängen förblev något oklar för MfÅA:s reporter, men hon kanske avsåg en författares förmåga att förekomma läsarens reaktioner. Sedan tog Toker i detalj itu med själva novellen Falk varpå en initierad diskussion om handlingen och personerna i novellen följde. MfÅA:s reporter fyllde både sitt arbetshäfte och sin personliga anteckningbok med viktiga observationer. Sedan lyfte han på huvudet för att få en bättre uppfattning om vem som var på plats: Publiken i auditoriet bestod främst av internationella forskare. Men: varken engelska- eller litteraturstuderanden eller några andra studeranden syntes dock till (skäms!), eller ifall några var på plats var deras antal mindre än en handfull. När MfÅA:s reporter lämnade föreläsningsauditoriet spanade han av omgivningarna och fick snart syn på ett bord alldeles invid auditoriet där ett gäng studeranden såg intellektuella och svåra ut. ÅA:s reporter drog slutsatsen att dessa sannolikt var litteraturstuderanden och han visade sig ha rätt om alla, förutom en av dem, en ung manlig studeranden som utstrålade kraftiga likheter med bilden av den unge Werther han visade sig vara filosof, dock med litterära intressen (som sig bör för en filosof). MfÅA:s reporter förhörde studerandena om varför de inte varit och lyssnat på föreläsningen och fick till svar att de inte ens hört om konferensen. Detta fick ÅA:s reporter att ställa sig undrande till informationsgången i Arken och ÅA över huvud, men när samme reporter såg sig om kunde han konstatera att det fanns stora planscher på enkom uppställda anslagstavlor som innehöll allt från reklam om konferensen till information om programmet i detalj. MfÅA:s reporter började ställa sig undrande till studerandenas kognitiva förmåga. Djupt bekymrad vandrade MfÅA:s reporter till redaktionen för att avlägga rapport. Text & foto Marcus Prest

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, Företagsekonomi, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: RKE20 FEKO Innovationsprogrammet-MTO,, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Business Administration, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, Psykologi, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, Psykologi, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: RKE20 PSYK Innovationsprogrammet-MTO,, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, Psychology, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Undervisnings- och kulturministeriet Helsingfors Åbo 16.2.2012 Nr 284/20/2011 Hänvisning Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Ärende Rapport över de viktigaste strategiska

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Serviceguide. Stödtjänster för studerande 2013

Serviceguide. Stödtjänster för studerande 2013 S e r v i c e g ui de S t ödt j ä ns t e rf örs t ude r a nde ÅBO AKADEMI Utgivare: Lärcentret 2013 Redaktör: Mnica Nerdrum Pärm ch bilder: Maria Sundström 2 Innehåll 1. Studierientering... 6 1.1. Första

Läs mer

helsingfors universitet

helsingfors universitet Juridiska fakulteten vid helsingfors universitet JURIDISKA UTBILDNINGEN I VASA JURIST? JURISTYRKET Juridisk examen ger befogenhet att arbeta både inom den privata och den offentliga sektorn Traditionella

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Högskolestiftelsen i Österbotten

Högskolestiftelsen i Österbotten Högskolestiftelsen i Österbotten 1 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2015 Stiftelsens ändamål är att ekonomiskt bidra till att upprätthålla och utveckla högskoleverksamhet i svenska Österbotten och att i anslutning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-537/2005 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG Systems Analysis Master Programme, 40/80 points (60/120 ECTS)

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Innovationsprogrammet-MTO, IT-entreprenör, 180 högskolepoäng

Innovationsprogrammet-MTO, IT-entreprenör, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 Innovationsprogrammet-MTO, IT-entreprenör, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Innovation, IT-Entrepreneur, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal

Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal Hanken s introduktionsdag för nyanställda 12.9.2014 Centret för forskning och internationella ärenden & Internationella ackrediteringar i ett nötskal Maj-Britt Hedvall, Centret för forskning och internationella

Läs mer