studiekamrater han vill lösa universums törngren-pris AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "studiekamrater han vill lösa universums törngren-pris AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred"

Transkript

1 MfÅA NR studiekamrater mottog han vill lösa universums törngren-pris gåtor Anniina Richard Pirttimaa Brenner söker och Otto efter Andersson Higgs-partikeln fick Törngrenpriset Cern. Hans för sina experiment insatser för är vid LHC i studentkåren hetast i universum. och ÅA. riktlinjer blåsigt kring för sociala doktorand- medier På utbildningen det sociala planet slog anklagelserna Den nya forskarskolan mot studerande vid Åbo Akademi Henrik Eolenius är en del och av professor anpassningen Martin till Stodius ökade krav hårt. på säljbar forskning. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Utbildas för fred Engelskspråkigt magisterprogram i utvecklingspykologi skolar fredsmäklare Nu Också vill Martti han tillbaka Ahtisaaris för att organisation lära sig språket CMI flytande. är involverad

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 7/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: Roger Norrgård, red. (vikarie) tfn (02) e-post: demokrati i praktiken Medborgardiskussion om invandring samlade 200 Åbobor. Läs mer på sidan 6 ÅA rekordpopulärt 3 Att bli fredsmäklare intresserar unga 4 Återskapar universums födelse 8 Bra trivsel ger bättre prestationer 10 Planeringsenheten splittras 12 Friska vindar eller snålblåst? 16 Både praktik och teori är viktiga 18 Veckans skribent: Benjamin Alm 22 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADREss Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo Trycksak frågor & svar Idétävlingen avgjord Nadina Vihinen, som studerar offentlig förvaltning för femte året, vann Åbo Akademis Studentkårs idétävling om vad som kunde göras för att försnabba utexaminationen av studerande. Vad gick ditt förslag ut på? Jag föreslog att akademin ska satsa mer på mentala förberedelser av examination. Det här genom mer ämnesrelaterad praktik och naturligare kontakt till arbetsforum. Det ska även bli naturligare att gå och diskutera med studiepsykologen. Vi har ofta varit elever eller studerande i över 20 år och det kan vara en stor mental spärr i att ta steget ut i arbetslivet. Många oroar sig också över graduarbetet i onödan bara för att de aldrig sett en gradu tidigare. Det borde höra till att se tidigare gradun innan man börjar med sin egen. Bygger förslaget på egna erfarenheter? Jo, jag har själv märkt att studierna gick trögare desto närmare slutet jag kom. Jag visste inte hur det blir efter examinationen. Hur tänker du investera den stora prissumman på 298 euro? Jag lägger in den på mitt sparkonto. Eftersom jag tänker göra klar gradun över sommaren och inte har ett jobb ännu så behövs pengarna säkert. Text & foto roger norrgård

3 aktuellt nya studerande Rekordmånga sökte till grundutbildningarna vid Åbo Akademi. Långsiktigt arbete och bättre synlighet där ungdomar rör sig ger gott resultat. ÅA rekordpopulärt I år sökte personer till Åbo Akademi i första preferens, vilket slår fjolårets antal på sökande. Totalt inkom 4359 ansökningar, eftersom samma person kan söka in till upp till tre olika utbildningar. Vi har en bra stämning bland de studerande och utbildningar som lockar. Vill man studera på svenska är vi ett bra alternativ, säger marknadsföringskoordinator Jessica Pettersson. Akademin har igen jobbat bra med marknadsföringen till abiturienter och en glad utveckling är att intresset också är stort bland finskspråkiga abiturienter. Till exempel i samband med studiemässan i Helsingfors var vår monter full med folk och många var finskspråkiga, säger Pettersson. Vad gäller antalet finlandssvenska abiturienter så kommer förstås taket för vad som är möjligt emot, men Pettersson säger att akademin gärna skulle rekrytera mera från Sverige. I Sverige finns ett stort utbud av utbildningar och det är lätt att bli antagen. Universiteten har också betydligt mera resurser för marknadsföring, säger Pettersson. Alla ämnen omtyckta Alla ämnen vid akademin lockar studenter, men särskilt stor är ökningen vid ekonomutbildningen (+57 ansökningar), den samhällsvetenskapliga utbildningen i Åbo (+37) och vid klasslärarutbildningen (+37). Vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik ökade kemitekniken med över hundra procent från 31 sökande ifjol till 63 sökande i år. Också ämnena kemi (+17), matematik (+10) och geologi (+10) ökar i popularitet. Vi har satsat på att informera bättre om vår utbildning genom att besöka gymnasier och mässor och lägga bättre texter på kemiteknik har lyckats locka många nya studenter till sina laboratorier. vår hemsida. Vi har också använt Facebook och Youtube för att sprida information där abiturienter finns, säger Henrik Grenman som koordinerat kemiteknikens marknadsföring. Kemitekniken är välkänd i forskarkretsar och internationellt, men bland gymnasieelever känns ämnet främmande. Att synas på Youtube fungerar bättre än en statisk hemsida. Till exempel har gänget bakom CoMet- maskinen som drivs av Mentos och cola varit väldigt aktiva. Även våra abitörer har gjort ett fint jobb, säger Grenman. Nästa höst fortsätter kemiteknikens satsningar på att synas men med ett lite nytt koncept utgående från årets erfarenheter. Rekryteringen kräver långsiktiga satsningar. Det kommer nya abiturienter varje år. Nästa år ska vi också jobba mer med att aktivera de enskilda institutionerna och studerande i marknadsföringen, säger Pettersson. Text & foto roger norrgård NoterAT Claes Ahlund invald i SLS styrelse Claes Ahlund, professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, har valts in som ny medlem i styrelsen för Svenska litteratursällskapet i Finland vid årsmötet den 4 april. Professor Ahlund, som tidigare varit verksam bland annat vid Uppsala universitet och Mittuniversitetet i Sverige, utnämndes till professuren i Åbo Professor Ahlund efterträder på styrelseposten professor Bo Pettersson som hade undanbett sig återval. Forskningsanslag till geologi och mineralogi Geologi och mineralogi vid ÅA fick vid Teknikakademiens stipendie- och prisutdelning den 27 mars forskninsanslag till olika projekt för euro. Medlen delades ut ur K.H. Renlunds stiftelse. Stipendierna delas ut för att stödja unga diplomingenjörers vidareutbildning och främja uppfinningsprojekt. De stöder också svenskspråkig teknisk-vetenskaplig och miljöteknologisk forskning. 03

4 utbildning internationellt magisterprogram Första engelskspråkiga magisterprogrammet i Vasa lockade 137 sökande från 26 olika länder. Att bli fredsmäklare intresserar unga 04 Trots att Finland länge försökt profilera sig som ett neutralt land med stor kunskap och beredskap att medla och hjälpa till i olika internationella och nationella konflikter utomlands, har det i Finland saknats regelrätt universitetsutbildning för till exempel fredsarbete. Men nu inleder utvecklingspsykologin vid Åbo Akademi i Vasa tillsammans med Fredsforskningsinstitutet TAPRI vid Tammerfors universitet ett engelskspråkigt magisterprogram Peace, Mediation and Conflict Research (PEACE). Intresset för det nya magisterprogrammet är stort. Magisterprogrammet hade det högsta antalet sökande till något engelskspråkigt magisterprogram vid ÅA i år. Programmet är strategiskt viktigt för ÅA eftersom det är det första engelskspråkiga vid ÅA i Vasa. Av de närmare 140 som sökte till programmet har vi nu valt ut de 20 studerande som i höst kan inleda sina douglas P. Fry (t.v.) och Kaj Björkqvist tycker att intresset för konflikthantering är stort. Det nya magisterprogrammet vid ÅA i Vasa startar i höst. studier, säger professor Kaj Björkqvist vid utvecklingspsykologin i Vasa. Kontakter med Martti Ahtisaaris CMI Programmet på 120 studiepoäng är tvåårigt och leder till en politices magisterexamen. I Vasa är det 20 nya magisterstuderande som i höst inleder sina fredsmäklarstudier. Ämnet och fokuseringen på konfliktlösning är viktigt och aktuellt och är i linje med Finlands strävan att höja sin profil som fredsmäklare i internationella sammanhang.

5 05 Konfliktlösning omfattar ju inte heller endast stora internationella konflikter, utan överlag olika sätt att lösa konflikter på olika nivåer i samhället. President Martti Ahtisaari ger sitt fulla stöd åt programmet och påpekar att vi nu måste utbilda en kommande generation av fredsmäklare, säger Douglas P. Fry, docent i tvärkulturell utvecklingspsykologi och koordinator för programmet. De flesta studerande är samhällsvetare och de 40 som antogs kommer från hela 26 olika länder. Förutom från många länder i Europa, deltar studerande bland annat från Pakistan, Kina, Bangladesh Japan, USA, Indien, Ryssland och Iran. Vi strävar efter diversitet och en fungerande blandning av finländska och utländska studerande. De som är med kommer sannolikt att vara något av idealister som tror på att olika sorters konflikter går att lösa på ett fredligt sätt, tror Kaj Björkqvist. Konfliktlösning omfattar ju inte heller endast stora internationella konflikter, utan överlag olika sätt att lösa konflikter på olika nivåer i samhället, tillägger Douglas P. Fry. Utvecklingspsykologin i Vasa har länge sysslat med aggressionsforskning och med hur vi som individer uppför oss och reagerar i olika traumatiska situationer såsom under svåra konflikter och har också ett mer individuellt antropologiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv än TAPRI vid Tammerfors universitet som igen har ett bredare politiskt perspektiv. Också därför kompletterar ÅA och Tammerfors universitet varandra mycket väl i samarbetet kring det nya magisterprogrammet. Dessutom har man kontinuerlig kontakt med CMI, president Matti Ahtisaaris organisation Crisis Management Initiative. Att programmet fick rekordmånga sökande, beror säkert på att konfliktslösning och fredsmäkling väcker allt större uppmärksamhet på olika håll i världen. Dessutom har vi en rad internationellt kända föreläsare under utbildningen, vilket också väcker intresse, säger docent Douglas P. Fry. Även forskarstuderande intresserade De totalt 40 studerande i Vasa och Tammerfors kan fritt välja mellan kurserna i de båda städerna och en del av kurserna ges samtidigt per videokonferens. Dessutom kommer Douglas Fry att undervisa både i Vasa och i Tammerfors. Cultural Psychology, Conflict Studies, Gender Peace and Security, International Peace Building, Mass Media s Role in Crises och Resolution of Regional Conflicts är exempel på kurser som ingår i magisterprogrammet. Redan nu har vi både inhemska och utländska forskarstuderande i ämnet och intresset för att doktorera och forska vidare i ämnet tycks vara stort. Vad just konfliktforskning gäller, tror jag att både ÅA och Tammerfors universitet så småningom får stor nytta av vårt gemensamma nya engelskspråkiga magisterprogram, säger professor Kaj Björkqvist. Text & foto Ari Nykvist

6 forskning demokrati Intresset var glädjande stort när Institutet för samhällsforskning bjöd in till diskussion om invandring. Forskarna vill bland annat veta om samstämmiga diskussionsgrupper blir mer radikala i sina åsikter. Experiment med samtalsdemokrati 06 När man utför experiment med människor påverkar man det omgivande samhället. Drygt 200 personer från Åboregionen deltog i den medborgardiskussion om invandring som forskningsmiljön i demokratiforskning vid Åbo Akademi (D:CE) ordnade i ASA-huset. Diskussionen var ett vetenskapligt experiment i ett forskningsprojekt som leds av Kimmo Grönlund, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning. Målet med experimentet är att undersöka hur deltagardemokrati, det vill säga direkt medborgardeltagande, fungerar i praktiken, säger Grönlund. Inom statskunskapen finns det olika uppfattningar om hur ett demokratiskt system skall vara konstruerat. Tanken om att valdemokratin är tillräcklig utmanas av en participatorisk teoribildning där demokratin anses behöva ett ökat direkt medborgardeltagande i beslutsprocessen. Den participatoriska teorin fick ge vika för en mer realistisk demokratisyn där människornas politiska intresse och förmåga att delta i politiskt beslutsfattande ansågs vara låga. I dagens etablerade demokratier har den realistiska skolan på nytt utmanats av både den participatoriska synen och av en teori som ser diskussionen som ett centralt element i politiskt beslutsfattande. Teorin om deliberativ demokrati (samrådsdemokrati eller samtalsdemokrati) betonar ett fördomsfritt och öppet utbyte av argument där allmännyttan efter hand förväntas segra över särintressen. Manipulerade grupper D:CE har sedan 2006 forskat i hur man kunde kombinera participatoriska och deliberativa element i praktiken. Årets experiment var det tredje med det syftet. I detta experiment rekryterades deltagarna genom en process i flera faser. I botten finns ett slumpmässigt urval på vuxna i Åbo, St. Karins, Reso och Lundo. Personerna i urvalet fick ett kort frågeformulär där vi mätte deras åsikter om invandring. Denna första survey utnyttjades för att identifiera personer med positiva och negativa åsikter om invandring, konstaterar Grönlund. Forskargruppen vill också mäta huruvida en gruppolarisering sker i samstämmiga grupper och jämföra dessa med grupper där indelningen är jämn mellan kritiskt och positivt inställda personer. Hypotesen säger att åsikterna i samstämmiga grupper blir mer extrema medan de blandade grupperna borde söka sig mot en mera neutral inställning. Vi vill veta hur rätt de som är rädda för ökad polarisering har, säger Grönlund. Därför har gruppernas sammansättning manipulerats till att vara antingen invandringskritiska, invandringspositiva eller blandade utan att medlemmarna vet om det. Vid sidan av åsiktsindelningen vil-

7 07 deltagarna fick också fylla i frågeformulär både före och efter gruppdiskussionerna. le projektet dock garantera könsbalans och att olika åldrar fick vara med. Diskussionen skedde i smågrupper med cirka åtta medlemmar. I varje grupp fanns en moderator som ingrep om diskussionen dominerades av någon. Om alla som delar en åsikt bara diskuterar inom sitt nätforum och olika åsikter aldrig möts i öppen debatt kan det i teorin leda till att grupperna utvecklas mot att bli mer extrema i sina åsikter. Då kan hela samhället polariseras och det kan bli allt svårare att snacka sig samman mellan polerna, säger Grönlund. Vid det avslutande tillfället den 20 april där preliminära resultat presenteras får deltagarna också veta i vilken typ av grupp de varit placerade. Det gör vi för att undvika att personers åsikter radikaliseras bara för att de under experimentet varit i en viss typ av grupp. Deltagarna får även ett presentkort på 90 euro som tack för sin medverkan. När man utför experiment med människor påverkar man det omgivande samhället. Vi har ett etiskt ansvar som forskare att i efterhand informera och rätta till eventuella förändringar i åsikter som vårt experiment lett till, säger Grönlund. Aktuella teman på kommande Medborgardiskussionen om invandring finansierades av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi. Svenska språkets ställning blir tema för nästa diskussion som ordnas. Den är under planering men det är möjligt att forskarna ter sig till webbkameror och ljudförbindelser samt simultantolkning för att hålla nere kostnaderna för en riksomfattande undersökning. Lokala frågor, såsom Åbo stads kärncentrum eller kommunsammanslagningar kunde vara lämpliga teman för medborgarforum som på riktigt kopplas till det demokratiska beslutsfattandet. Vårt syfte är i första hand att göra vetenskapliga undersökningar, men vi är också starkt engagerade i universitetens tredje uppgift och samtalar med beslutsfattare och publicerar våra resultat, säger Grönlund. Experimentet arrangerades i samarbete med Åbo universitet och i ledningsgruppen finns Kimmo Grönlund, Kaisa Herne och Maija Setälä. Forskare i projektet är Staffan Himmelroos, Marina Lindell, Lauri Rapeli och Maija Karjalainen. Dessutom deltog ungefär 15 moderatorer och övriga funktionärer. Text & foto Roger Norrgård vilka? Institutet för samhällsforskning Är ett forskningsinstitut och en expertorganisation för externt finansierad forskning i samhällsvetenskap. Är specialiserat på demokrati- och åsiktsforskning. Är en självständing del av statsvetenskapliga institutionen men forskar inom hela det samhällsvetenskapliga fältet. Så gott som hela personalen, 15 stycken, finansieras genom externa medel. Personalen består av specialforskare, forskardoktorer, doktorander och projektforskare.

8 forskning fysik Richard Brenner försöker hitta Higgs partikel genom att studera en miniatyrversion av big bang. Lyckas det kommer vi ett steg närmare att förstå universums uppbyggnad. 08 Återskapar universums födelse på jobbet Skurkar stjäl en liten mängd antimateria från CERN-laboratoriet i Genève. De gömmer behållaren under en kyrka i Vatikanen och hotar att spränga hela Rom. Det här är kärnan i Dan Browns bok Änglar och demoner och utgångspunkten för Richard Brenners Studia Generalia-föreläsning "Änglar och demoner - fiktion eller verklighet". Den första av Dan Browns böcker jag läste var Da Vinci-koden. Vetenskapen i den boken är inte från mitt eget område och jag fascinerades av hur allt verkade hänga ihop. Efter att ha läst Änglar och demoner insåg jag att kopplingarna till vetenskapen i böckerna är väldigt inkorrekt och jag fick revidera min åsikt om hans författarskap, säger Brenner. Richard Brenner blev magister i fysik vid Åbo Akademi 1989 och fick en doktorsexamen från Helsingfors universitet Sedan 2010 är han professor i elementarpartikelfysik vid Uppsala Universitet. Jag halkade in på elementarpartikelfysik på ett bananskal. Det var inte planerat. Egentligen var jag intresserad av astronomi, men inte trodde jag att det skulle finnas jobb i den branschen. Tänk så fel man kan ha, säger Brenner. Han deltog som studerande i ett projekt som ordnades vid ÅA och Antimateria är den mest koncentrerade formen av energi som finns och därför den effektivaste bomben man kan tänka sig. fick tillfället att åka till CERN för att redovisa resultaten. Det här besöket ledde till att han fick en tjänst vid Atlas-detektorn vid den stora proton-proton-kollideraren LHC på CERN i Genève. Inspirerande miljö Att forska vid CERN tycker Brenner är en härlig arbetsmiljö. Nyckeln bakom CERN:s framgång är att forskarna där är högt motiverade och bra på sina områden. Man bygger vidare på varandras arbete, lite som dataprogrammerare gör med öppen källkod. Till och med när jag kom dit som en nybliven doktor togs jag emot med respekt av till exempel Nobelpristagare. De vet att man kan sin sak om man kommer till CERN. Brenners forskning vid ATLASdetektorn går ut på att utgående från antimateria bevisa existensen av Higgs partikel, partikeln som ger elementärpartiklar sin massa. Den är fundamental för standardmodellen men har ännu inte hittats. Elementärpartiklar måste ha en massa enligt standardmodellen, så hittas inget som ger dem en massa måste teorin revideras. Vi har indikationer på att Higgs partikel existerar och hoppas kunna hitta den med hjälp av proton- proton kollideraren vid Cern. Vid big bang för 13,7 miljarder år sedan skapades lika stora mängder materia och antimateria. Nu finns det 10 miljarder gånger mer materia än antimateria i universum. Anti-

9 09 richard Brenner visar Åbo Akademis partikelacceleratorn i Gadolinias källare. Här tillverkas bland annat radioaktiva isotoper för läkemedelstillverkning. materian försvann under bråkdelen av en sekund efter big bang, men vet vi ens att antimateria kan försvinna? Naturen är inte helt symmetrisk. Den föredrar materia framom antimateria. I våra experiment återskapar vi big bang i miniatyrformat. Vi återskapar den temperatur som universum hade precis efter big bang. Cern är då den hetaste platsen i universum, säger Brenner. Antimateria förintas Att den antimateria som tillverkas i experimenten skulle kunna användas som massförstörelsevapen ser Brenner inte ens som en möjlighet i verkligheten. Ja, vi tillverkar antimateria i våra experiment, men den existerar bara i bråkdelen av en sekund innan den kommer i kontakt med materia och förintas. För att tillverka den mängd antimateria som används i filmen behövs flera miljoner år, förutsatt att man kommer på ett sätt att lagra den effektivt. Antimateria är den mest koncentrerade formen av energi som finns och därför den effektivaste bomben man kan tänka sig. Den mängd som fanns i boken skulle garanterat utplåna en stad. Antimateria ser ut precis som vanlig materia, men har motsatt laddning. Om du möter ditt antimateria-jag ser ni precis identiska ut för ni är uppbyggda på precis samma sätt. Antimateria-versionen har ändå motsatt laddning och därför ska du springa bort så fort som möjligt för om ni rör varann förintas ni i en stor explosion. Det finns andra experiment vid CERN där man med hjälp av ett neutralt grundämne vill lagra antimaterian för att lära sig mer om dess egenskaper. Någon risk för små svarta hål som kan sluka jorden finns det ändå inte. Före vi först startade partikelacceleratorn svarade 40 procent av Aftonbladets läsare att de var oroliga för vad det kan leda till. Då den startades fanns det trots det bara en demonstrant utanför dörren. Oron över vad som kan hända är mest bara en hype skapad av media, säger Brenner. Streamad på nätet Brenners föreläsning samlade fullt hus i ASA-husets stora auditorium och glädjande var att både äldre och yngre åhörare hittat till seminariet. I publiken fanns förutom forskare och studerande även andra Åbobor och två klasser från katedralskolan. Föreläsningen bandades också och streamades till webbsidan www. skolresurs.fi. Fysik blir lätt mystik för vi har svårt att informera på ett sätt som andra förstår. Vår forskning finansieras av skattebetalare så det är viktigt att vi kan ge ny kunskap tillbaka till samhället. Partikelacceleratorn i CERN startades på nytt för ungefär två veckor sedan och ska nu köras på lite högre energi än senast. Brenner tror att man den här gången kommer att hitta Higgs partikel. Med Higgs partikel kommer vi ett steg närmare att förklara universum. Cirkeln till mitt ursprungliga intresse i astronomi är sluten, säger Brenner. Text & foto Roger Norrgård

10 evenemang frågesport Är en professor smartare än en femteklassist? Svaret blev ja, åtminstone för professorerna i matematik vid Åbo Akademi. Bra trivsel ger bättre prestationer 10 viktoria forsblom och Ida Landgärds säger att en naturlig kontakt med personalen är viktig för klimatet på institutionen. Att föra samman personal och studerande är inte alltid den lättaste av uppgifter. Vanligtvis håller sig studerande för sig själva och personalen far hem när arbetsdagen tar slut. Vid ämnet matematik lyckas man ändå bevisa att en liten sammansvetsad institution kan ordna evenemang som passar alla. Vi tänkte att det blir kul att se om professorerna är lika smarta som femteklassister, säger Ida Landgärds och Viktoria Forsblom som studerar matematik och är aktiva i ämnesföreningen Sigma. De ordnande en frågesport utgående från det populära tv-programmet Är du smartare än en femteklassist. Tävlingen går ut på att två personer tävlar mot varandra och frågorna är hämtade ur skolböcker i lågstadiet. Dessutom finns det lågstadieelever på plats som också ska svara på frågan och de tävlande kan använda livlinor som att fuska, kopiera eller bli räddad av femteklassisten. På vår frågesport fick Sigmas styrelse spela femteklassister, säger Landgärds. Frågorna har samlats in ur skolböcker i Sirkkala lågstadieskola och sträcker sig genom alla ämnen och årskurser. Tanken bakom att ordna ett evenemang för både personal och studerande är främst att skapa en trevlig stämning. En sammansvetsad institution är framgångsrik. Om man trivs tillsammans kämpar man med sina studier och sporrar varandra att bli klara samtidigt. Att känna personalen utanför föreläsningssalen gör det lättare att fråga saker och ta kontakt, säger Landgärds. Personalen tycker också det blir intressantare att delta när vi involverar dem i evenemanget, säger Forsblom. Både studerande och personal får se en annan bild av varandra. Vanligtvis träffas man på föreläsningar och då blir bilden lätt grå och tråkig, framför allt om till exempel de studerande inte riktigt orkar hålla intresset uppe för det som undervisas så kan personalen få en felaktig bild av dem. Vi hade ungefär 60 personer i publiken, vilket är nästan alla akti-

11 Undersökningar visar att det framför allt är bättre informationsgång och kursplanering som kan förbättra studietakten. GenomströmniNGEN under lupp va studerande och flera ur personalen. Även publiken fick svara genom bland annat handuppsträckningar och inte alla skulle ha klarat femteklassen, säger Forsblom. Kunniga professorer Göran Högnäs är en av de professorer som klarade tävlingen med bravur. Ibland tvekade jag lite men chansade ändå rätt på alla frågor, säger Högnäs. Han tycker att det som är viktigast är att studenterna på institutionen kan samlas och trivas. Han önskar att deltagandet var lika aktivt på vissa kurser. Att ha en aktiv studentförening är en styrka för oss. När studerande trivs tillsammans så stöder de också varandra i studiefrågor. Social samvaro är definitivt också bra för studierna. Det är roligt att se att så många tycker om att tillbringa tid i Sigmas utrymmen på institutionen, säger Högnäs. Landgärds och Forsblom tycker också att samvaron med personalen är viktig. Det gäller att ordna evenemang kontinuerligt så att folk inte blir inaktiva. Att nästan alla som studerar matematik är aktiva i ämnesföreningen är en styrka för oss alla, tycker Landgärds och Forsblom. Text & foto Roger Norrgård Genomströmningen av studerande står i centrum i och med den nya finansieringsmodellen för universitet. Effektiv genomströmning blir mer och mer en mätare av kvalitet. Längre studietid betyder sämre kvalitet eftersom tiden då används till annat, så tycks man resonera på utbildningsministeriet, säger prorektor Christina Nygren-Landgärds på ÅA:s genomströmningsseminarium. Vid Åbo Akademi har fyra institutioner undersökt sin genomströmning och vid seminariet presenterades resultat för humanistiska fakulteten, institutionen för biovetenskap och handelshögskolan. När studerande frågas vad som motiverar dem och när deras studier fungerar så betonas ofta studiernas sociala sammanhang i svaren. Bra kontakt till studiekompisar, mentorer, personal och andra människorelationer är viktiga. En annan sak som motiverar studerande är lärarens attityd mot det som undervisas. Om läraren är klart intresserad av ämnet motiverar det också de studerande att bli intresserade. När motivationen brister Det som ställer till med problem för studerande är framför allt bristande information. Studierna upplevs för komplexa och till exempel när olika delar av en examen kolliderar med varandra i schemat sänker det studietakten. Bättre studieplanering och tätare kontakt med personalen efterlyses av flera studerande. Ribban att fråga efter hjälp känns hög och ofta kunde problem avhjälpas med effektivare handledning. Effektivare personlig handledning framför allt under det första studieåret efterlyses också av flera studerande. Den rekommenderade studiegången kan också kännas övermäktig och om man misslyckas i en tentamen kan det skjuta upp starten på andra kurser med ett helt läsår. Smidigare tentamensmöjligheter är en förutsättning för att studietakten ska kunna höjas ytterligare. Studenterna vill ha tätare kontakt Genom att arrangera en tävling med en summa motsvarande en månads studiestöd som prispeng samlade Åbo Akademis Studentkår in idéer från sina medlemmar på hur just deras studiemotivation kunde höjas. Totalt fick vi in 42 välmotiverade förslag, säger studentkårens styrelseordförande Raine Katajamäki. Det som kom fram ur studenternas förslag var att det finns ett klart behov av att vidareutveckla minplan, studierådgivningen, egenlärarrollen och graduhandledningen. Det vinnande bidraget i tävlingen lämnades in av Nadina Vihinen och gick ut på att man borde satsa mera på mentala förberedelser att bli klar med studierna. Text roger norrgård 11

12 aktuellt planeringsenheten Planeringsenheten kommer att splittras upp och underställas andra enheter då planeringschef Bengt Sandell går i pension i början av september. Personalföreningen hade önskat en annan lösning. Planeringsenheten splittras 12 Åbo Akademis planeringsenhet har under Bengt Sandell ansvarat för mycket heterogena uppgifter. Förutom resultatförhandlingar och -avtal har enheten också skött fastighets- och utrymmesfrågor, telefontrafik och -service, samt studiehelheten miljökunskap och frågor kring hållbar utveckling. I samband med att Sandell går i pension den första september kommer dessa uppgifter att underordnas andra enheter. Telefonväxeln övergår till datacentralen, fastighetsfrågorna överförs till teknisk service och miljökoordinatorn flyttar till allmän förvaltning. Dessutom ska ekonomibyrån anställa en ny planerings- och utvecklingschef som övertar de strategiska uppgifterna, till exempel sammanställningen av strategier, statistikföring samt beredning och uppföljning av resultatavtal. Enligt förvaltningsdirektör Ulla Achrén har enheten varit för brokig. Hon säger att den nya indelningen är mera ändamålsenlig, stärker planeringsfunktionen och förtydligar arbetsfördelningen. Den berörda personalen delas upp och flyttar till enheter där de har såna människor och funktioner omkring sig att de kan få backup och stöd av dem. Det har inte varit ändamålsenligt att ha planeringen, en mycket viktig stödfunktion inom förvaltningen, tillsammans med fastigheter, växel och miljö, säger Achrén. Diskussioner om planeringsenhetens framtid har förts i tre månader. Andra alternativ som övervägts var att behålla saker som de varit eller att stärka enheten och föra in till exempel kvalitetsarbete och ITstrategier under den. Vid personalföreningen hade man föredragit det sistnämnda alternativet. Den nya planeringschefen kommer rätt långt att sköta samma En skylt som snart kommer att försvinna? arbetsuppgifter som Bengt Sandell gjort, men han eller hon kommer inte att ha någon stab omkring sig. Bilden utåt är nu att strategin är underordnad ekonomin, även om man tycker att det borde vara tvärtom, säger PfÅA:s huvudförtroendeman Tiina Häkkilä. Det strategiska arbetet hör till det viktigaste inom förvaltningen och därför tycker vi att man kunde ha samlat personer inom strategier, planering och statistik till en koncentrerad planeringsenhet. Trots att

13 vi tycker att det är ett dåligt beslut har processen skötts lagenligt, så där har vi inget att klaga på. Arbetarskyddschef John Lassus kommer framöver att sköta en större del av planeringen av Åbo Akademis fastigheter, men flyttar nu in under teknisk service. Han säger sig vara besviken över att man inte tagit personalens önskemål i beaktande när beslutet tagits. Ledarskapet blir oklart. Arbetarskyddschefen måste jobba direkt under arbetsgivaren så det är inte möjligt att expeditionschef Jan Moberg till den delen kunde vara min chef, säger Lassus. Och fastigheterna är en stor del av vad vi gör vid akademin. Arbetet med det skrivs in i resultaten och rör sig på en hög nivå så jag tycker det är konstigt att man flyttar ner det till en servicenivå. Achrén säger sig förstå att man inom personalen reagerar med motvilja på förändringarna, men ser dem som ett steg i att på lång sikt anpassa organisationen till de hårda sparkraven. Förändringar borde ses som en möjlighet till nya utmaningar och följande steg är att se över arbetsfördelningen så att så många som möjligt är nöjda, säger Achrén. Att vi inte genast behöver göra radikala förändringar är tack vare att vi har råd att se över strukturen. Men för att vi inte framöver ska vara tvungna att lägga ner befattningar så fort någon går i pension måste vi se över alla strukturer och göra dem ändamålsenliga. Text Nicklas Hägen NoterAT Högskolestiftelsen delar ut en miljon Åbo Akademi i Vasa är huvudmottagare när Högskolestiftelsen i Österbotten delar ut medel till verksamhet som stöder svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Sammanlagt delar stiftelsen i år ut euro. Nytt för i år är ett bidrag på euro till projektet Dididi ett tvärvetenskapligt projekt mellan bland andra pedagogiska fakulteten, slöjdpedagogiken, medieutbildningen, MediaCity och Centret för livslångt lärande. Bland de andra stora bidragsmottagarna får bland annat DI-utbildningen i Vasa euro, magistersprogrammet i freds- och konfliktforskning euro, Befolkning, hälsa och välfärd inom socialpedagogik euro, MediaCity euro, forskarutbildningen inom slöjdpedagogiken euro, masskommunikation euro för ett lektorat, pedagogiskt ledarskap euro, främjande av psykiskhälsa euro, samt internationella enheten vid ÅA euro i medel för mobilitet och engelskspråkig undervisning. HF behandlar åtgärdsprogrammet i september Fakultetsrådet vid Åbo Akademis humanistiska fakultet har den 11 april 2012 fattat ett principbeslut som skall förstärka utbildningen inom fakulteten genom att öka samarbetet över ämnesgränserna. I praktiken betyder det att varje ämne ordnar en del av sina obligatoriska huvudämneskurser tillsammans med andra ämnen. Avsikten är att varje ämne har 20 studiepoäng gemensamma kurser senast Fakulteten rationaliserar också ämnesadministrationen så att ämnena samarbetar inom ramen för vissa ämnesansvariguppgifter, som till exempel löne- och utvecklingssamtal. Humanistiska fakultetens fakultetsråd ska fatta slutgiltigt beslut om åtgärdspaketet på sitt möte i september Före det får fakultetens ämnen komma med konkreta förslag. Fakultetsrådet beslöt den 27 september 2011 att inleda en utredning för att komma med förslag om enklare strukturer inom grundutbildningen, dels för att ge rum för doktorandprogram och forskning, dels för att åstadkomma en hållbar ekonomi på sikt. Fakulteten anställde FD Anders Ahlbäck som utredningsman för fyra månader Principbeslutet som fakultetsrådet nu fattade baserar sig på Ahlbäcks utredning Utredning om ämnesöverskridande samarbete samt åtgärder för att öka genomströmningen vid humanistiska fakulteten som han överlämnade den 30 mars Sofi Oksanen till Vasa Littfest i höst Författaren Sofi Oksanen medverkar i Vasa Littfest i höst. Festivalen ordnas i november och i år med temat Skymning. Förutom Oksanen medverkar också Merete Mazzarella, Karo Hämäläinen, Philip Teir och Ville Tietäväinen på årets Vasa Littfest. Olika evenemang ordnas bland annat på Vasa stadsbibliotek, vetenskapsbiblioteket Tritonia, Vaasa-opisto, Vasa Arbis och Åbo Akademi. Författaren Marko Hautala från Vasa börjar som ny konstnärlig ledare för festivalen. 13

14 personer nya i styrelsen Esbjörn Hägerstedt vill göra personal och studenter uppmärksamma på vikten av ett fungerande utvärderingssystem. 14 Bli bättre tillsammans Åbo Akademis styrelse var ett naturligt nästa steg för Esbjörn Hägerstedt. Han sitter med som studentrepresentant i naturvetenskapliga institutionens institutionsråd och har varit aktiv inom studentkåren, där han bland annat fungerat som fullmäktigeledamot och suttit som ekonomi direktionens vice ordförande. Det här ger mig tillfälle att vara med och påverka Åbo Akademis framtid, säger Hägerstedt. Han studerar vårterminen i Vasa vid pedagogiska fakulteten för att få ämneslärarbehörighet. Till hösten flyttar han tillbaks till Åbo och fortsätter med sina studier i matematik, fysik och datateknik. Jag tror att det är en rikedom för mig att också ha sett Vasa som studerande. Jag får se hur akademin fungerar här, säger Hägerstedt. Det blir några resor ner till Åbo för att träffas ansikte mot ansikte med de andra styrelsemedlemmarna, för direkt kontakt tycker Hägerstedt är viktigt. Till de möten vi haft hittills har jag rest till Åbo, men möjligheten finns att delta via videokonferens. Mera respons Hägerstedt vill göra både personal och studerande vid akademin uppmärksamma på vikten av välanvänd respons från studerande. Vi måste inse vikten av respons från studerande både ur studerandes och anställdas synvinkel. Studentrespons är en dialog och i det finns också största nyttan. Ibland kommer studerande inte ens i kontakt med kursutvärderingar. Här behövs förbättring från såväl studerande som personal. Risken finns att kursutvärderingar som utförs blir liggande någonstans och samlar damm istället för att de används som ett redskap för att förbättra studierna. Personalen ser utvärderingarna, men feedbacken åt de studerande uteblir och utvärderingarna görs inte tillgängliga. Genom att involvera studerande och ge dem bättre möjligheter att påverka undervisningen får man i bästa fall smidigare och snabbare studieprestationer. Till exempel vid institutionen för logopedi och psykologi fungerar systemet bra. Där finns utvärderingarna samlade i ett rum så att man kan ta del av dem till exempel före en kursstart. Likvärdig behandling Att representera alla studenter tycker Hägerstedt utgör en stor mångfald. Hans viktigaste verktyg när han ska representera alla är goda kontakter med studentkåren och studentrepresentanterna i institutionsråden. Då hör man vad som händer över hela fältet och kan ha det i bakhuvudet i sitt eget arbete. Jag vill försöka hålla en överblick över hela fältet för ofta har man liknande problem vid flera olika institutioner, trots att det givetvis finns olikheter också. Esbjörn Hägerstedt Inskriven vid ÅA: Huvudämne: datateknik tills 2006, bytt till matematik Bor: i Vasa, flyttar till Åbo i höst. Fritidsintresse: volleyboll. Spelar med IKA som har ett lag med i division fyra. Hägerstedt tycker om att alla oberoende av post får en likvärdig behandling i styrelsen. Martin är en bra ordförande för man får alltid säga vad man tycker och allas ståndpunkter beaktas. Samarbetet med Fredrika fungerar också bra. Vi har olika erfarenheter. Det var roligt att det blev vi två som får representera studerande i styrelsen, tycker Hägerstedt. Text Roger Norrgård Foto Tomas Tiainen

15 Fredrika Åkerö vill arbeta för en smidigare studiegång som gör det lättare för studenter att ta examen inom utsatt tid. Vill lära känna akademin Fredrika Åkerö har redan länge varit intresserad av olika förtroendeuppdrag. Därför kändes det naturligt att ställa upp när hennes gruppering Liberala studentklubben frågade om hon var intresserad att kandidera till Åbo Akademis styrelse. Jag blev glad när kårfullmäktige valde mig trots att jag inte har värst många förtroendeuppdrag inom kåren bakom mig. Jag har valt en lite annan bana, säger Åkerö. Just nu bor hon i Karis och tänker återuppta studierna i offentlig förvaltning på distans i höst. Hon tycker det är skönt att höra till den sista årskullen som blev intagen innan begränsad studietid infördes. Det har gett henne möjlighet att bland annat sitta i nuvarande Raseborgs kommunfullmäktige i åtta år. För tillfället är hon också ordförande för Svensk Ungdom. Representerar många röster Åbo Akademi har ungefär 5000 inskrivna studerande och att representera alla studerande ser Åkerö som en utmaning. Jag strävar efter att bli en bättre representant genom att lära mig mera om studieinriktningar som inte är bekanta från mina egna studier, säger Åkerö. Hon tycker att styrelsen mera arbetar med helhetsbilden och fattar beslut om akademins strategier och liknande än om ärenden som direkt påverkar bara enskilda studerandes vardag. Det är tyvärr omöjligt för oss att lära känna 5000 studerande. De behöver istället goda påverkningsmöjligheter på till exempel ämnes- eller institutionsnivå. Här tycker hon att det är viktigt att alla tar sitt ansvar och att studerande och personal jobbar tillsammans. Om man tycker att ett ärende borde behandlas av styrelsen vill Åkerö att man tar kontakt med henne utan att tveka. Jag tycker om att få samtal från engagerade studerande. Via studentkåren har Åkerö kontakt med en grupp engagerade studerande som hon kan diskutera aktuella frågor med och det tycker hon har varit till stor hjälp. Genomströmningen av studerande är den fråga som hon just nu ser som viktigast på sin agenda. Jag blir arg när jag möter på attityden att studerande är lata om de inte blir färdiga inom utsatt tid. Jag ser många studerande som arbetar hårt utan att klara av att hålla tidtabellen, säger Åkerö. Hon tycker att det är ett gemensamt intresse för både akademin och de studerande att erbjuda smidiga studier som leder till en snabbare genomströmning. Men sedan ska det även finnas jobb åt de som blir klara. Trivs i gänget Med två styrelsemöten i backspegeln tycker Åkerö att styrelsearbetet går bra. Under årets första två möten har diskussionerna varit konstruktiva och det har funnits tid att lära känna andra styrelsemedlemmar. Fredrika Åkerö Inskriven vid ÅA: Huvudämne: offentlig förvaltning. Bor: i Karis. Fritidsintressen: politik, samhällsengagemang, hunden, handboll och scouting, men hinner inte med allt. Jag tycker att vår röst som studentrepresentanter beaktas bra. Alla får säga sin åsikt och stämningen är trevlig. Samarbetet med Esbjörn tycker hon fungerar utmärkt. Vi känner varandra från tidigare och har mycket gemensamt redan. Vi är båda från Karis och inbitna scouter. Han har också mera erfarenhet av arbete inom studentkåren och vi kompletterar varandra på ett bra sätt, tycker Åkerö. Text Roger Norrgård foto Emilia Nyberg 15

16 personal doktorandutbildning Doktorandutbildningen diskuterades i Vasa. Den ska snabbas upp och göras smidigare. Friska vindar eller snålblåst? 16 Det blåser nya vindar inom forskningen och doktorandutbildningen vid universiteten i Finland. Den öronmärkta finansieringen av de nationella forskarskolorna försvinner och blir en del av universitetens allmänna basfinasiering. På samma gång kommer Finlands Akademis roll att minska. Nya vindar som många kallar för snålblåst för forskningens framtid. Samtidigt borde universiteten och forskarna bli bättre på att sälja pågående forskning åt både den stora allmänheten och åt olika finansiärer. Bland annat därför har ÅA från årsskiftet startat en egen forskarskola. Vad den ska göra och inte göra och om vikten att kommunicera ÅA:s forskning, diskuterades på personaldagen vid ÅA i Vasa i slutet av mars. Av de cirka nya doktorerna i fjol i Finland, var knappt 80 från ÅA. Av ÅA:s cirka 950 forskarstuderande är idag ungefär hälften aktiva och antalet nya doktorer varierar kraftigt mellan olika institutioner och ämnen. Enligt Mats Lindfelt, direktör för ÅA:s forskning och utbildning, intresserar man sig på undervisnings- och kulturministeriet (UKM) allt mer just för genomströmningen av kommande doktorer. Nästan alla universitet har därför numera egna forskarskolor. En doktorsexamen är numera långt ett slags körkort för att få delta i olika forskningsprojekt som för dig vidare i karriären. ÅA:s nya forskarskola är långt ett resultat av de nya nationella vindar som blåser inom den akademiska forskningen i Finland, påpekar Lindfelt. Forskarskolan som systematisk struktur forskarskolan ska underlätta för doktorander att balansera sina studier. Om drygt tre år upphör finansieringen av de sista nationella forskarskolorna i sin nuvarande form samtidigt som UMK alltså vill ha bättre genomströmning och samtidigt starkare internationella nätverk inom universitetens doktorandutbildningar. ÅA:s nya forskarskola ska hjälpa till att möta de nya kraven och skall ses som en sorts paraplyorganisation för alla olika doktorandprogram vid ÅA. Som en term och ett namn kan Forskarskolan vid Åbo Akademi anses vara lite missvisande. Den är egentligen en systematisk struktur som stöder och ska ge ett tilläggsvärde för all doktorandutbildning vid ÅA. Vi funderar till exempel på gemensamma kurser i så kallade allmänna färdigheter, årliga seminarier för nya doktorander och har utarbetat en verksamhetshandbok för forskarutbildningen. Snart kommer en uppdaterad praktika för forskarstuderande som ska ingå som en del av verksamhetshandboken. Att utbilda handledare, ta initiativ, följa upp, utvärdera och utveckla forskningen är forskarsko-

17 lans allmänna uppgift. Att sprida god forskarpraxis, hjälpa till med marknadsföring och information och ordna sådan utbildning som inte hör till institutionernas eller doktorandprogrammens expertis är några av forskarskolans övriga uppgifter. I höst antas ytterligare sex anställda forskare och så småningom kan det finnas upp till 24 anställda forskare vid ÅA:s gemensamma forskarskola. Avsikten är att allt som har med doktorandutbildning och forskarstuderande att göra ska gå snabbare och smidigare än hittills, till exempel snabbare beslut och information om stipendier, rese- och tryckningsbidrag. Goda arbetsvillkor viktiga På personaldagen i Vasa underströk personaldirektör Margita Vainio att doktoranderna vare sig de är anställda eller icke-anställda med egen finansiering, måste ha goda arbetsvillkor. En anställd forskare ska arbeta 1600 timmar per år inklusive ferie och undervisningsskyldigheten är numera cirka 80 timmar. Men för att det ska fungera i praktiken, måste det finnas tid, pengar, utrustning, en bra arbetsmiljö, tillräcklig handledning och uppmuntran så att fler doktorander än nu blir klara med sin avhandling, understryker Margita Vainio. Hon tillägger att deltidsanställning oftare än hittills kunde vara ett bra alternativ för den som också har annan finansiering. På personaldagen berättade prorektor Mikko Hupa om sin syn på forskningen vid ÅA. Han är föreståndare för forskarskolan vid ÅA och ser forskarskolan som ÅA:s eget sätt att samordna och stöda doktorandutbildningen och Avsikten är att allt som har med doktorandutbildning och forskarstuderande att göra ska gå snabbare och smidigare än hittills. olika doktorandprogram. Det vi som bäst funderar på är också hur vi ska förbättra antagningen till doktorandutbildningen så att den är lika och rättvis för så många som möjligt. Därför behövs ordentligare planer och tydligare överenskommelser mellan ÅA och våra doktorander. Det handlar till exempel om forsknings-, handlednings-, studie- och finansieringsplaner som tillsammans ger doktoranden en större trygghet och säkerhet än hittills. På personaldagen diskuterades rätt livligt nyttan och behovet av att ÅA följer upp hur doktoranderna sedan i verkligheten klarar sig och om det till exempel behövs gemensamma kurser i metodik och etik som forskarskolan kunde erbjuda. Kommunicera mera som forskare Prorektor Malin Brännback talade om vikten av att kommunicera sin forskning. Det här eftersom den nya finansieringsmodellen lyfter fram forskningspublicering och eftersom samhället i stort och till exempel finansiärerna är mer intresserade än tidigare av nya forskningsresultat. Att lägga upp en egen realistisk publikationsstrategi och att ofta delta i olika seminarier och konferenser gör det lättare för dig som forskare att kort och koncist, helst i tre korta meningar, kunna säga vad du riktigt sysslar med och varför det är viktigt, säger Malin Brännback. Text Ari Nykvist Illustration Rolf Niskanen 17

18 studier samarbete På institutionen för informationsteknologi får studerande möjlighet att använda teorikunskaper i konkreta projekt. Studerande ges möjlighet att testa sin kreativitet. Både praktik och teori är viktiga 18 Att lära genom att själv göra är en effektiv inlärningsmetod som ofta är svår att implementera i högskolestudier. Teoriblocket av undervisningen är svår att göra till konkret arbete på ett effektivt sätt och inom ramar för studierna. På institutionen för informationsteknologi har institutionens tre ämnen datateknik, datavetenskap och informationssystem gått samman kring en kurs där studerande själva får använda sin kunskap för att utveckla fungerande applikationer till ios, operativsystemet som körs på både iphone och ipad. I år anordnas kursen för andra gången och 49 studerande har hakat på möjligheten att använda sina teoretiska kunskaper för att göra en riktig applikation. Av dem är det ungefär 40 som slutför sitt arbete, vilket är en bra andel. Kursen ordnas av akademilektor Franck Tétard från informationssystem och Niclas Jern som fungerar som ledande mobilutvecklare på Walkbase, en mobilutvecklingsfirma från regionen. Walkbase har bland annat skapat Åbo Akademis egen mobilapplikation. Det här är en av de få kurser i vilken vi kombinerar kunskap från institutionens alla tre ämnen, säger Tétard. Appar är inne Att man väljer att ge studerande i uppgift att utveckla just mobila applikationer beror främst på att det är praktiskt möjligt att skapa en användbar applikation inom en vettig tidsram. Det är relativt lätt att skapa en enkel applikation inom de ramar som en kurs sätter. Dessutom är appar trendigt och aktuellt just nu, säger Tétard. Att de väljer just ios som plattform för sin kurs beror främst på att Apples plattform har väldigt bra utvecklingsverktyg samt att Apple App Store har överlägsen marknadsandel när det kommer till betal-appar. Att utveckla appar till andra operativsystem skiljer sig när det gäller utvecklingen, men till utseendet är de väldigt liknande. När man bygger appar finns det väldigt specifika tekniska ramar som inte går att ändra. Samma begränsningar finns hos all mobil teknik, säger Jern, som drar den tekniska delen av kursen. Kursdeltagarna har fria händer att välja vilken typ av applikation de vill utveckla under kursen. Vi ser bara till att projekten är tillräckligt stora för att de ska lära sig tillräckligt och att de inte blir för omfattande för att vara genomförbara under den begränsade tid som en kurs ger. Sedan får de fria händer att fortsätta, säger Jern. Applikationerna görs som ett lagarbete och deltagarna arbetar tillsammans i små grupper. Där har alla sitt ansvarsområde, till exempel kodning eller design. Silviya Becahcen har valt att utveckla en applikation som visar busstider i realtid. Nu kan man bara se tidpunkter när bussen startar på hållplatserna. Med applikationen kan man följa busstidtabellen i realtid. Den kan också visa vilken busshållplats som ligger närmast om man vill till en viss plats, säger Becahcen. Applikationen tar informationen direkt från Åbo stads Brahe-rese-

19 19 Franck Tétard, Silviya Becahcen, Markus Murtola, Niclas Jern och Henrik Nygård är alla nöjda med app-kursen. planerare och är därför alltid lika uppdaterad. Henrik Nygård har tillsammans med sitt team gjort en app som visar alla isbanor i Åbo på en karta. Den visar också information om dem och informerar användaren om vilken isbana som ligger närmast. Även här kommer informationen från Åbo stads nätsidor. Markus Murtola har valt att utveckla en annan typ av applikation. Jag har gjort spelet Super-Markus. Spelet är ett typiskt 2D-äventyr där man skall samla så många frukter som möjligt och komma till mållinjen inom en given tid. Murtola är förtegen om han själv varit förebild till Super-Markus, men säger att det är bra att använda lite element från verkligheten när man ska bygga en karaktär. Applikationerna är nästa färdiga och ska sedan läggas upp i Apples App Store därifrån de kan laddas ner gratis. Om man tar betalt för sin applikation blir man samtidigt skyldig att uppdatera den kontinuerligt, när till exempel Åbo stad förändrar sina webbsidor. Därför är det enklare att ge bort den gratis. Att ha en applikation i affären är också en bra början på ens portfolio, säger Nygård. Lyckat kursformat Både Nygård, Becahcen och Murtola tycker om den här typen av kursupplägg och konstaterar att det skulle vara väldigt svårt att lära sig samma saker genom en teoretisk kurs. Tétard konstaterar att teoriundervisningen är viktig, men onödig om studenterna inte kan använda sin kunskap. Han tycker att bra design alltid är baserad på fakta så teoridelen får inte heller glömmas bort. En applikation som är full av buggar för att man inte har tillräcklig kunskap är det ingen idé att lägga ut på marknaden. Konsumenterna är kräsna och applikationer som kraschar eller inte löser kundens problem ratas snabbt, säger Jern. Det beror på hur man lär sig bäst. Själv föredrar jag att göra något praktiskt än att läsa det ur böcker, säger Murtola. Efter en tentamen glömmer man allt man lärt sig inför den när man börjar tänka på nästa. På det här sättet lär vi oss det bättre, säger Becahcen. Jern säger att hälften av kursvitsordet baserar sig på olika mindre övningsuppgifter som görs under kursen, som sträcker sig över en termin. Den andra hälften ges utgående från projektet. Någon tentamen ordnas inte. Nygård skulle kunna tänka sig att börja jobba nu när han kan skapa applikationer, men tänker nog ändå ta en examen. Vi funderar redan på att skapa en till applikation som vi skulle sälja. Jern säger att det är vanligt att studerande inom informationsteknologi börjar arbeta vid sidan av studierna. Studierna drar ofta ut på tiden, men istället får studerande värdefull arbetserfarenhet. Sedan kan man fundera över vad som är universitetets uppgift. Att ge så många examina som möjligt inom utsatt tid eller att ge studeranden sådan kunskap som kan användas i verkliga livet och som bidrar till deras värde på arbetsmarknaden, säger Jern. text & foto roger norrgård

20 konferens litcom MfÅA gästade LITCOM-konferensen och drabbades av en skakande upptäckt om studerandenas förmåga att ta till sig information. Dialog med litteraturen 20 Leona Toker var en av föreläsarna på LITCOM-konferensen. Hennes kognitiva förmåga hade MfÅA:s reporter inga problem med. Forskare från hela världen samlades i Arken vid Åbo Akademi från den andra till den fjärde april. Då stod Åbo Akademis Literary Communiation Projecy (LITCOM) värd för den 14:de konfrensen för organisationen International Association for Dialogue Analysis (IADA). Temat för konferensen var litteratur som dialog. Forskarna som deltog representerade många olika specialiseringsområden, lingvistik, litteratur, psykologi, film, pedagogik och kommunikationsstudier. De inbjudna talarna var professor Dame Gillian Beer (Cambridge), som diskuterade Alice i Underlandet, professor Leona Toker (Jerusalem), som behandlade en novell av Conrad, professor Edda Weigand (Münster), vars ämne var dialogen i litterär och lingvistisk teori, samt professor Pamela M. King (Bristol), som föreläste om medeltida drama. Utöver en mängd andra sessioner erbjöd konferensen en paneldiskussion där ledande Colerigde-specialisten, professor John Beer (Cambridge) och litteraturteoretikern, professor David Fishelov (Jerusalem) gav respons på forskning som getts ut genom LITCOM. MfÅA:s reporter, som är starkt intresserad av Joseph Conrad gick och lyssnade på Leona Tokers föreläsning som handlade om olika läsningar av Joseph Conrads novell Falk. Toker inledde med en kort betraktelse över umgänget med litteratur och särskilt världslitteraturens klassiker där hon flitigt citerade Nabokov. Hon behandlade betydelsen av att återvända till verk man läst och vikten av att läsa på nytt för att få tag på olika dimensioner och betydelser av en text och novellens tacksamma form för detta umgänge. Toker gick bland annat in på hur texten i något skede läser läsaren, poängen förblev något oklar för MfÅA:s reporter, men hon kanske avsåg en författares förmåga att förekomma läsarens reaktioner. Sedan tog Toker i detalj itu med själva novellen Falk varpå en initierad diskussion om handlingen och personerna i novellen följde. MfÅA:s reporter fyllde både sitt arbetshäfte och sin personliga anteckningbok med viktiga observationer. Sedan lyfte han på huvudet för att få en bättre uppfattning om vem som var på plats: Publiken i auditoriet bestod främst av internationella forskare. Men: varken engelska- eller litteraturstuderanden eller några andra studeranden syntes dock till (skäms!), eller ifall några var på plats var deras antal mindre än en handfull. När MfÅA:s reporter lämnade föreläsningsauditoriet spanade han av omgivningarna och fick snart syn på ett bord alldeles invid auditoriet där ett gäng studeranden såg intellektuella och svåra ut. ÅA:s reporter drog slutsatsen att dessa sannolikt var litteraturstuderanden och han visade sig ha rätt om alla, förutom en av dem, en ung manlig studeranden som utstrålade kraftiga likheter med bilden av den unge Werther han visade sig vara filosof, dock med litterära intressen (som sig bör för en filosof). MfÅA:s reporter förhörde studerandena om varför de inte varit och lyssnat på föreläsningen och fick till svar att de inte ens hört om konferensen. Detta fick ÅA:s reporter att ställa sig undrande till informationsgången i Arken och ÅA över huvud, men när samme reporter såg sig om kunde han konstatera att det fanns stora planscher på enkom uppställda anslagstavlor som innehöll allt från reklam om konferensen till information om programmet i detalj. MfÅA:s reporter började ställa sig undrande till studerandenas kognitiva förmåga. Djupt bekymrad vandrade MfÅA:s reporter till redaktionen för att avlägga rapport. Text & foto Marcus Prest

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 6% Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 Valitse, millä kielellä haluat vastata kyselyyn. Välj på vilket språk du vill svara på enkäten. Please choose the language in which you want to answer the survey.

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Tankar kring Åbo Akademis reformarbete 2014 19.2.2014

Tankar kring Åbo Akademis reformarbete 2014 19.2.2014 Tankar kring Åbo Akademis reformarbete 2014 19.2.2014 Påverka som studerande I kontakt till ordförande i arbetsgruppen för utbildningsplanering för den egna linjen https://www.abo.fi/personal/framtid_2013

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser. ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Information om doktorandutbildningen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet (juni 2013)

Information om doktorandutbildningen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet (juni 2013) Information om doktorandutbildningen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet (juni 2013) 1 Allmänt Utbildning för doktorsexamen ( doktorandutbildning, forskarutbildning ) omfattar 240 högskolepoäng

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden Matias Erlund Arbetsforum 1 Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1 år efter examen Magistrar regelbundet, doktorer

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Slutrapport - Studentgenomströmning och studieavbrott vid Handelshögskolan

Slutrapport - Studentgenomströmning och studieavbrott vid Handelshögskolan Slutrapport - Studentgenomströmning och studieavbrott vid Handelshögskolan Sofia Slotte Februari 2012 Syfte Identifiera möjligheter för institutionen att förbättra studentgenomströmningen 1. Klargöra orsakerna

Läs mer

Studieplan för licentiatexamen i spanska

Studieplan för licentiatexamen i spanska = Studieplan för licentiatexamen i spanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Dnr U 2013/768 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

25 knep för att hålla koll på din tid

25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 1 Gör dina sysslor realistiska och genomförbara Planera dina sysslor, projekt och uppgifter efter din kapacitet att genomföra

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Datum: 2011-11-24, kl. 17.15 Plats: IKDC Ordförande: Malin Helldin, TM12 Sekreterare: Anna Lindstedt, TM12 Övriga närvarande:

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen 2006-09-13 Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi.. namn för personnummer. adress..... antagningsdatum.... handledare

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik (Doctoral studies in Law) 1 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Som vuxenstuderande vid ÅA. Marja Parikka-Holopainen TkF:s Alumnidag

Som vuxenstuderande vid ÅA. Marja Parikka-Holopainen TkF:s Alumnidag Som vuxenstuderande vid ÅA Marja Parikka-Holopainen TkF:s Alumnidag 25.9.2008 Innehåll Kort om mig Som vuxenstuderande vid ÅA - erfarenheter Förslag och synpunkter för framtiden Kort om mig Lång arbetserfarenhet

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för effektivt samarbete! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN)

1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN) FNT Verksamhets- och ekonomiplan 1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN) Sedan fakulteten grundades har satsningar gjorts kontinuerligt för att skapa en gemensam FNTidentitet. Fakulteten

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Mjukvaruutveckling 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Software Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

Period 3-4, VT2006 Distans, nät SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer