Information om doktorandutbildningen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet (juni 2013)

Transkript

1 Information om doktorandutbildningen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet (juni 2013) 1

2 Allmänt Utbildning för doktorsexamen ( doktorandutbildning, forskarutbildning ) omfattar 240 högskolepoäng av vilka 180 är för avhandlingen och 60 för kurser. Kurserna är dels obligatoriska, dels valda av doktoranden i samråd med handledaren utifrån vetenskapliga behov och intressen (se nedan). Avhandlingen är ett självständigt bidrag till vetenskapen och ska visa att doktoranden har förstått de grundläggande principerna bakom idé- och lärdomshistorisk forskning samt förmår att omsätta dem i praktiken inom de tidsramar som en doktorandutbildning erbjuder. För ytterligare information om regler och riktlinjer för forskarutbildningen se Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria och gemensamma styrdokument från universitetet och historisk-filosofiska fakulteten ( Många praktiska frågor behandlas dessutom i studentkårens handbok Att doktorera (finns även i engelsk version: Antagning och finansiering Vanligtvis söker man plats inom forskarutbildningen när doktorandtjänster utlyses inom ämnet. Av sökande till utbildning på forskarnivå krävs examen på avancerad nivå: magisterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet. Kriterierna för bedömning av inkomna ansökningar anges i den allmänna studieplanen (se ovan). De innefattar visad förmåga att inom stipulerad tid genomföra ett examensarbete av god vetenskaplig kvalitet. Förslag till avhandlingsämne som den sökande presenterar bedöms utifrån problemformulering och genomförbarhet. Antagning sker högst en gång per år eller i mån av finansieringsmöjligheter samt handledarresurser. Beslut om antagning fattas av institutionsstyrelsen efter förslag från institutionens forskarutbildningsnämnd. För att bli antagen måste finansiering föreligga för de fyra år som utbildningen omfattar. Utbildningen bekostas antingen genom fakultetsfinansiering eller genom externa medel. Under de fyra år som anställningen omfattar har doktoranden tillgång till arbetsplats och dator samt vissa resurser för resor, litteratur etc. En doktorand inom historisk-filosofisk fakultet får normalt ett års utbildningsbidrag och därefter tre års doktorandanställning. Från 2015 avskaffas utbildningsbidraget och alla doktorander får doktorandtjänst i fyra år. Lönen följer en stege med tre nivåer vilka bestämts på fakultetsnivå. Detta innebär att ingångslönen höjs två gånger, efter 50 % och 80 % av anställningstiden. 2

3 Institutionen eftersträvar jämn könsfördelning bland doktoranderna. Handledning och studieplan Vid antagningen får doktoranden en huvudhandledare och en biträdande handledare, vilka utses av forskarutbildningsnämnden efter diskussion med doktoranden. Minst en av handledarna ska vara anställd vid institutionen och minst en av dem ska vara docent. Handledarnas roll är att vara kritiska läsare och diskussionspartners. De ska tillsammans med doktoranden föra en kontinuerlig diskussion om avhandlingens inriktning och innehåll allteftersom arbetet fortskrider. Kontakten mellan doktorand och handledare ska vara regelbunden. Doktorand och handledare bestämmer i samråd när avhandlingsavsnitt ska tas upp och diskuteras på forskningsseminariet (se nedan). Stycket om studieplan skulle kunna vara här? Handledningens omfattning är för båda handledarna 50 klocktimmar vardera per år under fyra år. Detta innefattar allt arbete i form av diskussioner, möten, läsning av avhandlingsavsnitt och kursexamination. Huvudhandledaren ansvarar för den individuella studieplanen som reglerar den enskilda forskarutbildningen och institutionens ekonomiska åtaganden. Den ska undertecknas av prefekten, huvudhandledaren och doktoranden själv. Den revideras varje år. Doktoranden har enligt högskoleförordningen rätt att byta handledare. Detta kan ske av många anledningar, såsom förändrad vetenskaplig inriktning eller förändrade arbetsuppgifter för handledaren. Om konflikt uppstår mellan handledare och doktorand är det viktigt att doktoranden snabbt tar kontakt med studierektor för forskarutbildningen eller prefekt för att reda ut problemen och eventuellt få tillstånd ett snabbt handledarbyte. Doktoranden bör också vända sig till någon av dessa om andra problem uppstår som handledaren inte kan lösa. Extra handledning kan ges om behov av särskild expertkompetens uppstår. Studierektor för forskarutbildningen erbjuder årliga utvecklingssamtal för doktoranderna men det är viktigt att doktoranderna själva omedelbart tar initiativ till samtal om akuta problem uppstår. I första hand ska doktoranden då vända sig till studierektor och i andra hand till prefekt. Utbildningens uppläggning Forskarutbildningen består av kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng (åtta delkurser à 7,5 poäng), seminarier samt skrivande av en vetenskaplig avhandling. Avhandlingens utformning bestäms av dess ämne. Den skrivs i allmänhet på svenska eller engelska. Rekommenderat omfång är 160 sidor. Så kallat halvtidsseminarium med extern opponent äger rum när ca 50 % av avhandlingens manus föreligger i utkast. 3

4 När avhandlingsarbetet närmar sig slutet sker en slutventilering där avhandlingen granskas av extern opponent samt seminariets deltagare. Vid slutseminariet ska hela avhandlingen, inklusive inledning, noter och litteraturförteckning finnas i preliminär version. Kursläsningen sker i form av lärarledd undervisning vid institutionen, i form av kurser som ges vid andra institutioner i Uppsala eller vid andra lärosäten inom eller utom landet, eller i form av individuellt anpassade läskurser. Följande kurser är obligatoriska: Introduktionskurs för forskarstuderande, Idé- och lärdomshistoriens historiografi, Uppsatskurs. Doktoranden förutsätts också normalt att ta minst två kurser på mastersnivå inom institutionen eller (efter samråd med handledare) fakulteten vilka efter ev. komplettering kan tillgodoräknas som 7,5-poängskurser inom doktorandutbildningen. Under forskarutbildningstiden erbjuds doktoranden möjlighet att delta i den särskilda pedagogiska kurs som universitetet anordnar och som kan räknas in i utbildningens kursdel. Doktoranderna uppmanas starkt att gå denna kurs som är en viktig merit vid eventuellt fortsatt arbete på universitetet. Arbetet vid institutionen Doktoranden ska i första hand ägna sig åt författandet av den egna avhandlingen samt kursläsning. Minst en gång per år bör en text (avhandlings-pm, kapitelutkast, konferenspresentation etc.) läggas fram vid forskarseminariet. De veckovis återkommande seminarierna är av central betydelse i doktorandutbildningen och för institutionens vetenskapliga verksamhet generellt. De ger en breddning av de vetenskapliga perspektiven bortom den egna forskningen och även färdigheter i att presentera och diskutera vetenskapliga arbeten, inte bara doktorandernas texter utan även annan pågående forskning vid den egna och andra institutioner, på nationell och internationell nivå. Förutom de reguljära forskningsseminarierna ordnar institutionen workshops, konferenser och liknande aktiviteter som ofta är öppna för doktorander. Doktoranderna får i de flesta fall olika förtroendeuppdrag (t.ex. att ingå i doktorandföreningen, institutionsstyrelsen, humanistiska doktorandrådet eller doktorandnämnden). Förutom att sådana uppdrag ger värdefulla inblickar i hur det akademiska systemet fungerar erbjuder de också möjlighet att ta konkret ansvar för den gemensamma verksamheten. Sådant arbete ersätts delvis och innebär då förlängd anställningstid. Under forskarutbildningstiden kan doktoranden erbjudas att arbeta på institutionen med administration och/eller undervisning. Sådan tjänstgöring får uppgå till högst 20 % av den totala arbetstiden och kan alltså leda till en förlängning av doktorandanställningen med högst ett år. Alla doktorander uppmuntras att tillbringa åtminstone en termin utomlands vid annat lärosäte och att delta i nationella och internationella konferenser. Tryckning, disputation, promotion 4

5 Tre veckor före disputationen ska avhandlingen föreligga i tryckt skick och spikas, vilket innebär att en sammanfattning av innehållet läggs upp på universitetets webbplats. Avhandlingen trycks i allmänhet i institutionens skriftserie Uppsala Studies in History of Ideas som ingår i Uppsala universitets Acta-serie. Universitetsbiblioteket står för spridning och försäljning av avhandlingen. Upplagan är 180 exemplar, varav 80 är så kallade pliktexemplar, 50 går till institutionen och 50 till doktoranden. Tryckningen bekostas upp till en viss gräns av särskilt tryckningsbidrag från fakulteten. Bidragets storlek fastställs varje år i fakultetens verksamhetsplan. Man kan disputera antingen på en monografi eller en sammanläggningsavhandling; den senare kan framställas i minimiupplaga (80 exemplar). En sammanläggningsavhandling består av en serie artiklar och en sammanfattning (kappa). Disputationen innebär att doktoranden offentligt diskutera avhandlingen tillsammans med en av fakulteten utsedd opponent, en erkänd forskare inom relevant område. En betygsnämnd på minst tre personer med docentkompetens, och med båda könen representerade, beslutar i direkt anslutning till disputationen om betyg på avhandlingen (Godkänd eller Icke Godkänd). Opponent och en av handledarna kan delta i betygsnämndens diskussion men inte i beslutet om betyg. När forskarutbildningen är avslutad följer promovering då doktorsdiplomet mottas vid en ceremoni i universitetsaulan. Promovering äger rum två gånger om året, dels i slutet av januari, dels i slutet av maj, och är frivillig. Doktorsdiplomet är inte detsamma som examensbeviset. Formellt examensbevis beställs från universitetet. Efter disputationen Doktoranden bör i god tid före disputationen föra en diskussion med sina handledare om planer inför det fortsatta yrkeslivet inom eller utanför akademin. Nydisputerade som inte har egna anslag, undervisning eller annan anställning vid institutionen erbjuds ändå under en begränsad tid arbetsplats, e-post och postfack. 5