Praktikfall Stockholmsakuten Analys och handlingsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktikfall Stockholmsakuten Analys och handlingsplanering"

Transkript

1 Praktikfall Stockholmsakuten Analys och handlingsplanering Syfte Ni ska i en grupp genomföra ett mindre projektarbete. Arbetet går ut på tre saker: 1. Göra en problemalanys. 2. Göra ett åtgärdsförslag. 3. Redovisa på ett examinationsseminarium vad ni kommit fram till. Genom det här arbetet ska ni utveckla en förståelse för hur man på ett systematiskt sätt kan göra problemanalys av ett fall samt presentera konkreta förslag till förändring, för att på så sätt utveckla förståelse kring hur man planerar och genomför ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Metod Ni utgår i era uppgifter från beskrivningar av det fall som varje grupp har blivit tilldelade (fall 1-3), kolla på rubrik Meddelanden. Fallen finns sist i detta häfte. Där informationen är knapphändig eller saknas kan ni själva fylla ut luckorna genom egna antaganden eller möjliga scenarios. Ert arbete skall presenteras i PowerPoint (PP). Läs igenom fallet. Besvara frågorna med hjälp av litteraturen. Flera av frågorna kan ni besvara om ni utgår från: Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. Analys verktyg pdf (Dessa dokument finns på kurswebben under Mer material, övrigt material, Material till Ledarskap och förändringsarbete ) Några viktiga punkter att komma ihåg inför examinationsseminariet: 1. För examinationsseminariet vill vi att alla på bästa sätt ska kunna förbereda sig inför examinationen och redovisningen. Detta görs genom att en av deltagarna i varje grupp mailar gruppens arbete till samtliga studenter i de övriga grupperna som samtidigt ska delta i examinationsseminariet. Respektive grupp har gemensamt ansvar för att samla in relevanta mailadresser. 2. Det är viktigt att varje grupp maila sitt arbete i god tid så att övriga gruppmedlemmarna hinner läsa varandras texter för att kunna ge en muntlig återkoppling till gruppkamraterna vid examinationstillfället. I detta sammanhang ska ni använda er av den tilldelade bedömningsmallen. För att få givande feedback är det avgörande att åhörargrupperna engagerar sig i den redovisande gruppens presentation och diskussion. 3. Varje grupp kommer också att särskilt tilldelas en examinationsuppgift + en bedömningsmall via mail från Saga, fredag den 28/5 på eftermiddag, detta för att förbereda en skriftlig feedback till respektive examinationsuppgift. För att gruppen ska kunna ge ett samlade omdöme om examinationsarbetet ska gruppen: på en djup nivå läsa igenom det tilldelade arbetet, granska den efter bedömningsmallen och de beskrivna bedömningskriterierna, fylla i bedömningsmallen, förbereda en skriftlig återkoppling underrubrik samlat omdöme och maila den till Saga enligt tiden som framgår av aktuellt schemat. 1

2 4. Ni ska maila er PP-presenationer till Saga så de kan i god tid förberedas i datorn inför examinationstillfället. 5. Träna gärna innan och tänk på att hålla tiden eftersom det är flera grupper som ska redovisa samma dag. Det är viktigt att ni gör ert framförande på ett pedagogiskt och verklighetstroget sätt. Använd er kreativitet i framförandet men försök ändå redovisa på ett strukturerat sätt. Varje grupp har total 30 min på sig att både presentera och diskutera sitt arbete. Övriga gruppdeltagare har total 10 min på sig att ge sin muntliga återkoppling till respektive gruppen. 6. Presentationerna skall vara korta och koncisa och syfta till att ge en saklig, kortfattad och överskådlig information om ämnesuppgiften. Presentera kort bakgrund av fallet, era analyser och åtgärder muntligen med hjälp av PowerPoint för andra grupper samt lärare. Det är viktigt att i mån av tid få igång en dialog med åhörarna om förändringsarbete. Studenterna förväntas vara beredda på att besvara frågor och kunna föra resonemang kring innehållet i texten. 7. Det är den redovisande gruppens ansvar att leda diskussionen vid seminariet dvs. se till så att alla blir hörda och att diskussionen är relevant för uppgiften samt att hålla tiden. Tänk er att det är ett verkligt möte där åtgärdsförslag ska presenteras för ledningen. Omfattning: Beräknad omfattning på arbetet är 6-8, A4 sidor. (exkl. försättsblad och litteraturlista). Ange referenser i texten. Glöm ej bifoga litteraturlista. - Var noga med att ange källan därifrån ni hämtat er information och beakta även i övrigt de regler som gäller vid vetenskapligt skrivande. (Se formalia och instruktioner för samtliga skriftliga inlämningar i studieanvisningen). Bedömning Examination och bedömning görs av både muntlig och skriftlig seminarieredovisning. Betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U) tillämpas. 2

3 Följande aspekter utgör grunden för bedömning: - Uppgiftens samtliga delar, - aktivt deltagande av alla i gruppen till diskussion och analys, - gruppens förmåga att identifiera problem, resonera kring lösningar, beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang, - vid examinations seminarietillfälle ska minst två kurs/resursliteratur/grupp integreras i den muntliga framställningen, - tydliga egna reflektioner i texten som är underbyggda med argument, djup och klarhet i resonemang, - formalia vad gäller skrivsätt, struktur, röd tråd i text och innehåll, referenser, samt referenslista. Bedömningskriterier För att få betyget godkänd krävs att: uppgiften innehåller samtliga ovanstående grundaspekter för bedömningen, För att få betyget Väl godkänd krävs att: gruppen uppfyller kriterierna för betyget godkänd gruppen har en väl strukturerad framställning som visar att studenter har goda kunskaper och djup förståelse av de frågor momentet omfattar gruppen speglar olika teorier i förhållande till varandra och uppvisar förståelse för centrala begrepp gruppen problematiserar, fördjupar, ge förslag på olika lösningar och granskar kritiskt sitt ämne. Dessa relateras till teorier i resurs/kurslitteratur, ev. artiklar och andra perspektiv. Bedömningen av uppgiften görs med avseende på Väl godkänd, Godkänd och Icke godkänd (vilket innebär skriftlig komplettering). Varje grupp meddelas kort via mail någon/några dagar efter examinationsseminarietillfället om de blivit väl godkända, godkända eller ev. behöver komplettera uppgiften. Inlämning: 1. Märk rapporten med gruppens nummer och alla deltagares namn och e-postadress på första sidan. Märk även resterande sidor med sidonummer och gruppens nummer. 2. Skriv gruppnummer och benämningen på inlämningsuppgiften i rubrikraden på mailet. 3. Maila din examinationsuppgift till Saga Ansari samt en kopia till URKUND i (CC-fältet) enligt tiden i schemat. Min Urkundsadress är; 4. När ni mailar er examinationsuppgift till oss är det viktigt att samtliga gruppmedlemmarnas mailadress framgår av det inskickade mailet vilket underlättar vårt arbete vid svar att göra en Replay All. Tack på förhand & lycka till! Saga Ansari 3

4 Uppgifter Steg 1) Analys av situationen - Vad handlar det om? Vilka olika aspekter behöver beaktas? 1) Vilka problemområden finner ni i fallet? Ta gärna hjälp av ett flödesdiagram (se Gör och lär sid 52). 2) Välj ett eller två problem som ni vill arbeta vidare med, förklara varför ni väljer detta problem. 3) Om ingenting görs åt problemet vilka konsekvenser kan detta få för individ och organisation? (konsekvensanalys) 4) Vilka möjliga faktorer kan ha orsakat alternativt ha påverkat detta problemområde? Återfinns dessa på individ, grupp och/ eller organisatorisk nivå? a) Använd er av ett orsak/verkan diagram även kallat fiskbensdiagram för att identifiera orsakerna (Gör och lär sid 56) b) Vilka/vilken av dessa orsaker finner ni vara de/den största? Rangordna orsakerna (gärna i ett paretodiagram se Gör och lär sid 58). Utifrån detta välj vilka orsaker ni vill jobba vidare med och resonera kring varför. Steg 2) Åtgärdsplanering Hur hantera situationen? 1) Vad vill ni åstadkomma med ert projekt? a) Formulera syfte (varför) och mål (vad) med ert projektarbete. Hur kommer ni att veta att en förändring är en förbättring? b) Vad skulle ni vilja uppnå med åtgärderna på kort och lång sikt? Tänk på att era mål ska vara S.M.A.R.T.A (Specifika, Mätbara, Relevanta, Tidsatta och Användbara) (se Att mäta för att veta sid 11). 2) Vilka förändringar kan ni göra som leder till en förbättring? a) Vilka åtgärder tänker ni er? b) Resonera kring varför de åtgärder ni valt är de bästa för att lösa problemet. Vilka konsekvenser kommer era åtgärder att få? Kommer man att stöta på några hinder? (konsekvensanalys)? c) Resonera kring vilka förutsättningar som krävs för att ni ska kunna genomföra projektet. 4

5 d) Resonera kring hur ni ska genomföra åtgärderna. Hur ska ni få de berörda att engagera sig? Kan man använda sig av några pedagogiska modeller? 3) När ska detta genomföras? a) Gör en tidsplan för projektet. b) Utse ansvariga för de olika delarna. 4) Vad säger lagen? (Ta endast upp 1-2 relevanta lagar), Vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter har man? Litteraturstöd Urval av följande litteratur ska stödja er i analyser och diskussioner: Edström A, Svensson C, Olsson J (2005). Att mäta för att veta, praktiska råd och tips om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting. (Finns på kurswebben under mer material ) Rahm C, Linder C, Olsson J. Sveriges Kommuner och Landsting (1998) gör och lär, ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. Landstingsförbundet. (Finns på kurswebben under mer material ) Thor J (2002) Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet i vården. Läkartidningen, nr 34, Volym 99. (Finns på kurswebben under mer material ) Granström,Kjell, Dynamik i arbetsgrupper : om grupprocesser på arbetet2., [rev.]uppl. : - Lund : Studentlitteratur, 2006 Analy verktyg pdf (Finns på kurswebben under mer material ) Främst skriften: Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. - Författningshandboken. De lagar som främst är aktuella är: Arbetsmiljölag (1977:1160 s.673) Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) (Wilow 2004, s. 683) Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (Wilow 2004, s. 35) SOSF 1996:24 lag om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (Wilow 2004, s. 142) Arbetstidslag (1982:673, s. 671) Lag om offentlig anställning (1994:260 s. 686) Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) (Wilow 2004, s , ). Sekretesslagen (1980:100) (Wilow 2004 s 701). 5

6 Praktikfall Stockholmsakuten Förutsättningar Den organisation praktikfallet är uppbyggd kring bygger delvis på verkliga förutsättningar, dock utan att alla detaljer stämmer överens med verkligheten. Alla personer, patienter och situationer är dock påhittade och vissa yttre förutsättningar anpassade därefter. Organisation Den aktuella organisationen med Landstinget som huvudman är en fingerad akutmottagning vid en av Stockholms större universitetssjukhus. Landstinget genomgår för närvarande en större organisationsförändring med stora nedskärningar och besparingar. För närvarande håller det aktuella sjukhuset på att slås ihop med ett annat sjukhus med mycket osäkerhet och förändringar som följd. Organisationsöversikt Verksamhetschef Gunnar, 55 år överläkare Stab Controller, Harald, 52 år IT-samordnare, Tore, 29 år Bemanningsassistent Elisabeth, 52 år Undersköterska Chefssjuksköterska Sofia, 36 år Ssk + chefsutb Chefssjuksköterska Iréne, 47 år Ssk Chefssjuksköterska Lena, 40 år Ssk + yrkesmilitär Chefssekreterare Lotta, 33 år Adm. utb Sjuksköterskor(totalt 30, 6 per pass) Eva, 50 år Inga-Lill, 53 år Anders, 33 år Jenny, 28 år Johan, 29 år Lisa, 24 år Undersköterskor(totalt 40, 6 per pass) Pirjo, 58 år Siv, 47 år Carmen, 34 år Mats, 28 år Maria, 27 år Samira, 36 år Receptionister (tot 14, 2 per pass) Inger, 55 år, läkarsekreterare Anna, 31 år, undersköterska Läkare (minst 6 per pass) Lars, 45 år, Överläkare, medicin Svetlana, 38 år, ST-läkare, medicin Knuud, 32 år, ST-läkare, ortopedi Sara, 29 år, AT-läkare, ortopedi Magnus, 35, ST-läkare, kirurgi Christine, 27 år, AT-läkare, kirurgi 6

7 Akuten är indelad i tre kliniker; medicin, kirurgi och ortopedi. Totalt 90 personer är knutna mer permanent till akuten. Utöver detta tas läkare in från med- ort och kirurgkliniken efter ett schema, där personerna varierar utifrån klinikernas beslut och resurser. På denna akutmottagning finns inga permanenta akutläkare. På mottagningen arbetar man tre-skift: förmiddag (kl 7:00-15:00), eftermiddag (14:00-21:30) och natt (21:00-07:15). I praktikfallet utgår vi från en viss del av personalstyrkan som då kan arbeta flera olika pass. Varje chefssjuksköterska arbetar endast dagtid på vardagar och ansvarar personalmässigt, ekonomiskt och arbetsmiljömässigt för ca 23 sjuksköterskor/undersköterskor. På varje pass utses en ledningssjuksköterska som har ett visst arbetsledaransvar (t.ex. vid olika personalincidenter). På medcinakuten arbetar 2 läkare, 3 ssk (varav en är ledningssk) samt 2 usk. På ortopedakuten arbetar 2 läkare, 1 ssk och 2 usk. På kirurgakuten arbetar 2 läkare, 2 ssk och 2 usk. Personalen Verksamhetschef Gunnar, (överläkare) 55 år. Har varit verksamhetschef i tre år och har tidigare arbetat på kirurgkliniken vid samma sjukhus som läkare. Controller, Harald, 52 år. Utbildad civilekonom, anställd sedan 4 år. Kommer närmast från Vattenfall men har även arbetet inom produktionsindustrin och kommunen. IT-samordnare, Tom, 29 år. Systemvetare. Arbetade tidigare vid IT-bolaget Framfab och en kortare tid vid IT-avdelningen i en mindre kommun. Bemanningsassistent Elisabeth, (undersköterska) 52 år. Har arbetat länge vid akuten som undersköterska. Blev omplacerad till denna tjänst efter en förslitningsskada. Chefssjuksköterskor Sofia, (sjuksköterska, chefsutbildning) 36 år. Har arbetet som chef i 5 år och upplevs som en mjuk, lugn och trygg chef. Tidigare biträdande chefssjuksköterska vid infektionskliniken. Irené, (sjuksköterska) 47 år. Har arbetat som chefssjuksköterska på akutmottagningen i 15 år. En trogen medarbetare som följt utvecklingen vid akuten under en lång tid. Upplevs som kunnig men ej så lyhörd för nya idéer. Är gift med överläkare Lars sedan 15 år. Lena, (sjuksköterska, yrkesmilitär) 40 år. Har arbetat som chefssjuksköterska på akuten i två år. Har tidigare arbetat som sjuksköterska och som lärare för plutonsjukvårdare vid K4 i Arvidsjaur. Upplevs som en tydlig men något auktoritär chef. Chefssekreterare Lotta, (administratör) 38 år. Har arbetat på denna post i 3 år. Är i grunden barnskötare men efter en tids arbetslöshet skolade hon om sig och har då gått ett antal administrativa AMS- och Komvuxutbildningar. 7

8 Sjuksköterskor Eva 50 år, sjuksköterska sedan 70-talet. Har arbetat på akuten 25 år. Inga-Lill 53 år, sjuksköterska sedan 30 år dessförinnan vårdbiträde och undersköterska. Har arbetat på akuten 17 år. Anders 33 år, sjuksköterska sedan 7 år dessförinnan byggnadsarbetare. Har arbetat på akuten 4 år. Jenny 28 år, sjuksköterska sedan 2 år dessförinnan undersköterska. Har arbetat på akuten 1,5 år. Johan 29 år, sjuksköterska sedan 1,5 år dessförinnan steward på SAS. Har arbetat på akuten 1 år Lisa 24 år, sjuksköterska sedan 2 år direkt från gymnasiet. Har arbetat på akuten 5 månader. Undersköterskor Pirjo 58 år, undersköterska sedan 40 år. Ursprungligen från Åbo, Finland. Har arbetat på akuten 20 år. Siv 47 år, undersköterska sedan 25 år. Har arbetat på akuten 11 år. Carmen 34 år, undersköterska sedan 14 år. Ursprungligen från Chile. Har arbetet på akuten 6 år. Mats 28 år, undersköterska sedan 8 år. Har arbetat på akuten 3 år. Maria 27 år, undersköterska sedan 7 år. Arbetar som timanställd på akuten sedan 2 år, studerar till sjuksköterska. Samira 36 år, undersköterska sedan 13 år. Ursprungligen från Iran. Har arbetat på akuten 4 år. Receptionister Inger 55 år, sekreterare sedan 40 år. Har arbetat i akutens reception 10 år. Anna 31 år, undersköterska sedan 10 år. Arbetar på akuten och i receptionen sedan 4 år. Läkarna som ofta arbetar på akutmottagningen 1. Lars 45 år, Överläkare på Medicinkliniken. Kommer ursprungligen från Dalarna men har bott i Stockholm sedan studietiden. Är gift med chefssjuksköterskan Iréne sedan 15 år. 2. Svetlana 38 år, ST-läkare på medicinkliniken. Kommer ursprungligen från Ryssland. Kom hit via en rekryteringskampanj som Landstinget bedrivit. Läste då svenska i ett år och fick svensk läkarlegitimation. Har nu bott i Sverige i 2 år. 3. Knuud, 32 år, ST-läkare på Ortopeden. Kommer ursprungligen från Danmark och har arbetat och bott i Sverige i 6 år. 4. Sara 29 år, AT-läkare på Ortopeden. Kommer från Kalix och har alldeles nyligen påbörjat sin AT-tjänstgöring på Stockholmsakuten. Före detta vikarierade hon som underläkare på psykiatriska kliniken vid Jönköpings regionssjukhus. 5. Magnus 35 år, ST-läkare på Kirurgen. Kommer från Stockholm och har två år kvar på sin ST-tjänstgöring. 6. Christine, 27 år. AT-läkare på Kirurgen. Kommer från Uppsala och har nyligen börjat med sin AT-tjänstgöring. 8

9 Fall 1 Arbetsrutiner för MRSA på Stockholmsakuten Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig bakterie som finns hos många friska personer i främre delen av näsan och ibland på huden. Ibland ger bakterien varbildande infektioner. MRSA är stafylokocker som är resistenta mot våra vanliga stafylokockantibiotika, tex penicilliner samt ett flertal andra antibiotika. De flesta som blir smittade får inte någon infektion, men kan bli bärare av bakterien under lång tid. Om MRSA får en större spridning får detta stora konsekvenser för sjukvården. Spridning av MRSA gynnas av bristande hygienrutiner, dess antibiotikaresistens samt av att MRSA-bärarskap upptäcks för sent. På akutmottagningen har nyligen nya arbets- och hygienrutiner tagits fram för att förhindra MRSA-spridning. Information har lagts ut på intranätet och anslagits på mottagningens anslagstavla. Rutinerna togs även upp på en arbetsplatsträff som andra punkt efter informationen om den stora organisationsförändringen som skulle genomföras. En patient Kweesi Abogetli som tidigare vårdats utomlands har kommit in till sjukhuset via akutmottagningen och vårdas nu för dubbelsidig pneumoni på medicinkliniken. Man upptäcker på vårdavdelningen att han smittats av MRSA och en av två troliga smittkällor är akutmottagningen. Anmälan om MRSA-smittan har nått sjukhusledningen. Kweesi anmäler dessutom att han upplever att han behandlats annorlunda på grund av sitt etniska ursprung och upplever att han inte tagits på allvar. Avvikelserapporter har dessutom inkommit gällande utebliven provtagning vid två tillfällen på akutmottagningen, ett vid fallet Kweesi och en annan gällande en återvändande svensk biståndsarbetare. En utredning startas genast av chefssjuksköterskan Iréne. Fem av akutens personal träffade Kweesi vid det aktuella vårdtillfället. Enligt de allra flesta var belastningen på medicinakuten oerhört hög den aktuella dagen och personalens arbetsmiljö och tidspress var sannerligen märkbar. Anna i receptionen tog först emot Kweesi när han kom gåendes till akuten. Därefter träffade patienten Jenny (ssk) som tog ett ankomstsamtal och genomförde rutinmässiga kontroller, såsom puls, blodtryck och temp. Läkaren Lars som var jour på medicinakuten denna dag undersökte Kweesi och ordinerade prover samt beställde en lungröntgen. Blodproverna, framförallt infektionsparametrar, togs av Siv (usk) och skickades till kemlab för analys. Därefter transporterades Kweesi till röntgenavdelningen och när han återvände var det Johan (ssk) som satte nål och dropp på patienten. Kweesi lades in på medicinkliniken. Chefssjuksköterskan Iréne finner att Lars har slarvat, han har inte dikterat på patienten vid det aktuella vårdtillfället ingen information finns att tillgå. Då Lars och Iréne är gifta bryter en vild diskussion loss i deras gemensamma hem, varpå deras tonårsbarn får höra mer än nödvändigt och man bryter sekretessen. På arbetet utgjuter sig Iréne för Sofia (chefssk) om Lars okänslighet när det gäller kritik och nämner det inträffade under förutsättningarna du får inget säga om det här men.. Samverkansgruppen får ta del av händelsen och diktatet vid det aktuella Kweesifallet återfinns inte. Det finns med andra ord en osäkerhet om vem som bär ansvaret för det inträffade. Ni har nu blivit inkallade som en extern stödgrupp för att hjälpa till med en objektiv analys och komma med ett åtgärdsförslag. 9

10 Fall 2 Personalproblem vid Stockholmsakuten Efter en första personalinformation där sjukhusledningen informerat om krav på nedskärningar och effektivisering via anställdas e-post är osäkerheten stor på Stockholmsakuten. Man vet att man på något sätt kommer att bli drabbade av den stora sammanslagningen. Man vet dock inte om det kommer att bli en nedläggning och förflyttning för att man vill förstärka den andra akutavdelningen eller om båda avdelningarna blir kvar på båda sjukhusen och det då blir nedskärningar och besparingar inom befintlig verksamhet. Osäkerhet om vem som kommer att få vara kvar och vem som får sluta eller flytta är i båda fallen stora. Det är en frustrerande situation där man upplever att arbetet går på halvfart och man sköter det allra viktigaste men inte längre prioriterar utvecklingsuppgifter mm. Alla chefssjuksköterskorna utom Iréne (chefssk) hänger också löst då många chefssk med lång erfarenhet arbetar på det andra sjukhuset. Personalen klagar och vill veta vad som sker eller ska ske och många har börjat se sig om efter annat jobb och några har redan fått napp. Harald har som kontroller fått i uppdrag att se hur pengarna fördelas över verksamheten och föreslå besparingar. Många är nu rädda för att han som inte förstår verksamheten ska hitta på något som får negativa konsekvenser för vårdarbetet. I detta svåra läge accelererar dessutom andra problem som pågått under en tid. I en arbetsmiljöenkät har man fått klagomål på den psykosocial arbetsmiljö. Dessutom gör arbetsmiljöinspektionen ett besök och genomför en systeminspektion. Man upptäcker brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och kräver åtgärder när det gäller både fungerande rutiner för uppföljning och åtgärder för att förhindra mobbing och kränkande särbehandling En rad konflikter har pågått en tid i personalgruppen. Samira (usk) har under en tid upplevt att speciellt Anders (ssk) och Pirjo (usk) är på henne hela tiden och klagar på allt hon utför. Hon har påtalat detta för Iréne men inte fått gehör utan kommentarer som: det är väl inte så farligt, du får stå på dig lite. Hon har nu vänt sig till facket för att få hjälp och nämner detta för den arbetsmiljöinspektör som kommer på besök. Iréne påtalar för facket att det är många som tycker att Samira slarvar och inte fullgör sitt arbete på ett riktigt sätt. En morgon denna vecka kommer dessutom Maria (usk) som är visstidsanställd för tredje ggr bakfull till arbetet. Denna gång beslutar Lena (chefssk) att skicka hem henne då hon tycker att det gått för långt. Hon pratar med Sofia (chefssk) som dock har en mildare inställning. Lena söker men finner ingen utarbetad alkoholpolicy för sjukhuset. Hon funderar över vad som är möjligt att göra. Ska man försöka hjälpa Maria eller ska man avskeda henne nu när så många av personalen riskerar att sluta? Vem kan man vända sig till för att diskutera detta fall? Gunnar som verksamhetschef får reda på att dessa saker pågår även om han dock är väldigt belastad med planeringen av den stora sammanslagningen. Han kallar till krismöte med alla tre chefssjuksköterskorna. Det är nu denna grupp ni representerar och frågan är vad svårigheterna egentligen handlar om och hur kan och skall man hantera dem? 10

11 Fall 3 Kvalitetsbrister i vården vid Stockholmsakuten Sen en längre tid sitter det stora affischer ute i väntrummen på Stockholmsakuten. De förklarar för väntande patienter att detta är en akutmottagning och att väntetiden blir lång på grund av att många som söker vård här egentligen inte är i behov av akut vård utan skulle få mer adekvat hjälp i primärvården. Patienterna uppmanas rannsaka sig själva och överväga om de istället för att sitta här skulle kunna vända sig till sin vårdcentral. Affischerna sattes upp i samband med den senaste besparings- och effektiviseringsperioden med avsikt att minska andelen primärvårdsfall på akuten. De flesta i personalen säger sig stå bakom budskapet men en minoritet med Sara och Johan i spetsen tycker att det är orimligt med tanke på hur primärvården fungerar. Huruvida kampanjen har haft någon effekt är det ingen som vet, kanske lite bättre och det kan ju inte skada är de vanligaste kommentarerna i fikarummet. Alla är dock överens om att väntetiden på akuten är för lång. Tyvärr är det inte bara de patienterna som ej träffat akutens personal och fått en bedömning som får vänta. Efter sitt senaste arbetspass vänder sig sjuksköterskan Jenny till Sofia (chefssk) och berättar frustrerat att hon fått ägna större delen av de senaste två timmarna till att försöka ordna en plats åt en patient som behövde läggas in med telemetriövervakning. Ingen avdelning sade sig ha plats och en avdelningssköterska ifrågasatte om patienten verkligen behövde telemetri. Det hela slutade med att Jenny bad Svetlana, den läkare som hade ordinerat inläggningen, om hjälp. Svetlana fick fram en plats åt patienten efter några mycket ilskna telefonsamtal. Jenny påpekar att detta bara är det senaste exemplet på ett alltför ofta förekommande problem med att få patienter inlagda på sjukhuset. Det tar inte bara en massa tid för personalen utan det innebär också en ökad väntetid och i värsta fall ökade risker för patienterna. Sofia säger att hon känner igen problematiken och att hon ska ta upp det med ledningsgruppen. Hon ber också Jenny att skriva en avvikelserapport på händelsen. När Jenny går för att byta om suckar hon uppgivet och undrar om det någonsin blir någon ändring? Även för patienter där inläggning inte är aktuellt kan vistelsen på akutmottagningen bli lång, även efter det att de har blivit omhändertagna. Patienterna väntar på att få genomgå röntgen, på att få svar från röntgen, på provsvar, på att sys, på en tetanusspruta, på att gipsas, på recept, på besked om fortsatt handläggning etc. Förra veckan blev en äldre kvinnlig patient, som av allt att döma skulle ha kunnat åka hem, liggandes efter det hon kommit tillbaka från röntgen så länge att hon blev ordentligt dehydrerad. Hennes allmäntillstånd försämrades så pass att hon fick läggas in. Det hela ledde till en anmälan och ärendet är under utredning. Både Eva, som var ledningssjuksköterska och Lisa (ssk) som hade hand om patienten har fått skarpa tillsägelser av verksamhetschefen. Sofia (chefssk) tar upp Jennys upplevelse med de andra chefsjuksköterskorna och det blir en allmän diskussion där ovan nämnda aspekter och vårdkvalitet kommer upp. De är överens om att ta upp detta med Gunnar men eftersom han som verksamhetschef är så upptagen med sammanslagningen så bestämmer de sig för att först utarbeta ett förslag. Ni representerar nu denna grupp (chefsjuksköterskorna) när de tar fram sitt förslag. 11

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

HEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö

HEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö HEJ Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö Är tiden ur led? En dag på akuten Damen som älskade Maria Lang SSK från övervaket ringer. 83 år gammal, bor hemma, änka. Kommer med ambulans pga

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING

VERKSAMHETSUTVECKLING Centrum för Verksamhetsutveckling inbjuder till 2006-2007 Ständig utveckling pågår i Västra Götalandsregionen. Mycket sker och ingår helt enkelt i det dagliga arbetet. Det finns idéer för utvecklingsarbete

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp)

INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1 INSTRUKTIONER OCH TIPS Fördjupningsarbete Receptarier (15 hp) och Apotekare (30 hp) 1. Försöksplan Syftet med försöksplanen är att du ska få projektets (begränsade) målsättning helt klar för dig innan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK64 ht 215 respondenter: 15 : Svarsfrekvens: 7, % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag uppfattar att jag genom denna kurs

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Rapporterande verksamheter

Rapporterande verksamheter SAMMANSTÄLLNING 2-9-6 AVVIKELSER I SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH REGION I GÖTEBORGSOMRÅDET: Temagrupp Psykiatri Bakgrund Hösten 2 och våren 2 genomfördes en Rapportera mera kampanj med syfte att sprida kunskap

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Skånevård Sund Kristina Olsson Närsjukvårdsstrateg Tel 0431-818 83 Kristina.g.olsson@skane.se Datum 2014-09-19 Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Tid: 2014-09-08,

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m:

Dokumentnamn: 2. Akutkliniken Akutmottagning Ledningsansvarig sjuksköterska. Giltig fr o m: Dokumentera åtgärder med klockslag. Åtgärdskalendern kan användas för dokumentation. Kirurgbakjour larmas av enligt PM på Akutmottagningen. Åtgärd Klockan/ signatur 1. Vid begäran av sjukvårdsgrupp - larma

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

Hantering av lex Sarah-ärenden aaa

Hantering av lex Sarah-ärenden aaa aaa Vård- och omsorgsförvaltningen aaa aaaa aaaa Dokumentnamn: Hantering av lex Sarah-ärenden Dnr: VOO 2017/0016 1(6) Skapad: 2013-11-06 Reviderad: 2017-01-10 Dokumenttyp: Rutin Skapad av: Kvalitetsstrateg

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt

Läs mer

Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen

Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen Datum 2005-10-03 1 (5) ENKÄT ANGÅENDE KLINISKA RUTINER FÖR INFORMATION OCH SAMTYCKE TILL SPARANDE AV PROV För att utvärdera informations- och samtyckesordningen

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Undervisningens utformning Kursen pågår i 5 veckor och omfattar klinisk tjänstgöring på slutenvårdsavdelning,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppenvård I 7,5hp Health and lifestyle in public health 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Fallbeskrivning: Suntrip2011

Fallbeskrivning: Suntrip2011 Fallbeskrivning: Suntrip2011 Ett reseföretag har under en tid upplevt en stor variation i kundernas utvärderingar av charterresor. En reseledare läste för många år sedan en grundkurs i statistik och väljer

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II

Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Studiehandledning Hälsa och livsstil inom öppen vård II 15hp Health and Lifestyle in Outpatient Care II Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Läs mer

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL - Nummer 3 2014 INNEHÅLL Ordförande ordet sid 2 Medlemsutbildning sid 3 Sektionsstyrelsen sid 4 Lathund arbetsmiljö sid 6 Sommarhälsning sid 7 Öpptetider sid 7 Travdag, Romme sid 8 Ny medlemsavgift sid

Läs mer

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov.

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. Funktionen finns sedan april 2011 Används endast inom LGS som Pilotprojekt - Kallelse skickas med förslag att använda

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer