Influensasäsongen vid SÄS

Transkript

1 Influensasäsongen vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv

2 Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med ett flertal öppenvårdsmottagningar inom psykiatri och barn- och ungdomsvård Budgetomslutning ca 3,4 miljarder Vårdplatser ca 500 Total antal besök/år ca (varav sjukvårdande behandling ca ) Antal anställda ca 4200

3 Vårdhygien SÄS Tillhör kliniken HIVÖ (hud, infektion, vårdhygien och ögon) Verksamhetsområde: SÄS, Alingsås sjukhus, 10 kommuner, primärvård 1½ läkartjänst 5 hygiensjuksköterskor ½ sekreterare Har ingen organisatorisk samverkan med den lokala smittskyddsenheten men har tät kontakt

4 Pandemiplaneringen 2009 tydliggjorde behovet av en uppdaterad och strukturerad beredskapsplan tillämpbar under normal säsongsinfluensa. Beredskap Riktlinjer Checklista (Aktiviteter, tidplan) Organisation (epidemiplan, epidemisk styrgrupp)

5

6 Nyckelpersoner vid epidemisk händelse Medicinskt ansvarig läkare vid Infektionskliniken, medicinskt ansvarig läkare vid Mikrobiologiska laboratoriet, läkare och sjuksköterska vid avdelningen för Vårdhygien, kommunikationschef, sekreterare med erfarenhet av vårdhygienisk dokumentation. Epidemisk styrgrupp Tillfällen då epidemisk styrgrupp bör etableras är då det föreligger risk för påverkan på ordinarie verksamhet och/eller behov av omfördelning av resurser inom berörda enheter och stödfunktioner. Etablering av epidemisk styrgrupp är ett förstadium till epidemiläge 1. Medicinskt ansvarig läkare vid Infektionskliniken, hygienläkare och/eller verksamhetschef vid av epidemisk händelse berörd verksamhet kontaktar chefläkare och/eller L-TiB (lokal tjänsteman i beredskap) och påkallar behov av sammankallande av epidemisk styrgrupp. Epidemisk styrgrupp består av chefläkare (sammankallar och leder under ordinarie arbetstid), L-TiB(sammankallar och leder vid behov jourtid), nyckelpersoner vid epidemisk händelse samt verksamhetschef/bakjour vid berörd verksamhet.

7 Historik Säsongen Säsongen

8

9

10 Olika perspektiv inom SÄS på influensasäsongen Vårdhygien: Endast dokumenterade problem på 5 avdelningar varav en avd med intern spridning (ett 10-tal patienter). En del enklare förfrågningar har ej dokumenterats. AVC: Inga större problem Infektion: Det ligger influensapatienter överallt, har diagnosticerats som pneumoni Mikrobiologlab: Antal prover enl diagram

11 Utvärdering säsongen Vad kan göras bättre? Kommunicera checklistan tydligare Stimulera till vaccination Fokus på AVC medvetandegöra att säsongen börjat Utöka provtagning vid pneumoni med influensa PCR under säsong Early warning från mikrobiologlab och/eller infklin Någon form av registrering? Avdelningsintern epidemikurva (som rek. för calici)? Skaffa överblick etablera epidemisk styrgrupp tidigt

12 Vad hände 2015? Kaotisk vårdplatssituation Sen diagnos Exponerade medpatienter Intern smittspridning Bristande överblick Epidemisk styrgrupp etablerad i sent skede

13 13 februari 2015 Epidemisk styrgrupp etablerades 16 februari

14 Avvikelserapporter Två rapporter avsåg patienter som med största sannolikhet smittats under vårdtiden och kom att kräva IVA-vård (neurorehab klinik resp. medicinklinik) En patient med symtom förenliga med influensa placerades på 4-bäddsrum på rehabavdelning. Influensa PCR positivt vilket föranledde Tamifluprofylax till de övriga tre patienterna.

15 Erfarenheter Vårdhygien: Av 13 dokumenterade konsultfrågor berörde flertalet samvårdade patienter men också sjuk personal. Avdelningsbundna rapportblad för registrering av patienter med influensa användes ej. Bristande förståelse hos sjukhusledningen Infektionskliniken: * ej möjlighet att vårda enligt riktlinje pga brist på enkelrum, vilket i sin tur ledde till stor användning av Tamiflu profylax. Tamiflu tidvis restnoterat. * mycket telefonförfrågningar till konsult både kontorstid samt jourtid ang ovanstående * upplevelse av att infektionsläkare inte haft det stora ansvaret för utlokaliserade influensa patienter, utan dessa sannolikt har skötts av medicin

16 Erfarenheter Akutmottagningen: Stort antal patienter med luftvägssymtom och feber Varav en del svårt sjuka Placering av 2 patienter i samma rum Flera sjuka bland personalen

17 Sjukfrånvaro personal

18 Hur kan vi bli bättre ? Tidig planering Har börjat Bevakning Utökad Kommunikation Riktad och tidsanpassad Epidemisk styrgrupp vid säsongsstart Tidig diagnostik Nytta?? Säsongsanpassade vårdplatser Ett frö har såtts Överblick Under arbete

19 Nytta av snabbtest PCR? För: Identifiera fall med akuta luftvägssymtom + feber som influensasjuka med åtföljande enkelrumsplacering Positiva test identifierar fall för samvård under säsong Hitta patienter med atypiska besvär som exempelvis immundefekta Man kan sannolikt oftast avstå från Tamiflubehandling vid negativt svar

20 Nytta av snabbtest PCR? Mot: Falsk trygghet om smittorisk - Negativt akut influensatest utesluter inte annan smittsam luftvägssmitta som tex RS, kikhosta, mykoplasma där diagnostik som odling och s.k. luftvägs PCR ger svar inom något-några dygn Om negativt test tolkas som möjlighet att samvårda trots uppenbara luftvägssymtom vg se ovan. Positiv test som förblindar och medför att bakteriell pneumoni inte beaktas och behandlas Stor kostnad

21 Utmaningar Att upprätthålla respekten för influensa som en potentiellt dödlig sjukdom även när det inte är pandemi Frikostig användning av influensaläkemedel som profylax etiska aspekter Att förstå betydelsen av att alltid tillämpa basala hygienrutiner och hosthygien Att informera chefer och personal om riskerna med sjuknärvaro