Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Emelie Eriksson Sofie Ramnfors Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt Swedish labour market model versus Danish flexicurity A comparative study between Swedish and Danish labour law Rättsvetenskap C-uppsats Termin: HT 08 Handledare: Bengt Garpe Examinator: Bengt Garpe Löpnummer: XX XX XX Karlstads universitet Karlstad Tfn i Fax

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod. Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent. Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet. Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Frågeställning och syfte Avgränsningar Metod & material Disposition.8 2 Välfärdsmodeller 2.1 Den nordiska välfärdsmodellen De nordiska ländernas historiska utveckling Nordisk rättsfamilj Den svenska modellen Den danska modellen Svensk arbetsrätt 3.1 Bakgrund Anställningstrygghet och uppsägning Turordningsregler Företrädesrätt Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Dansk arbetsrätt 4.1 Bakgrund Anställningstrygghet och uppsägning Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Ny lag om sysselsättningsåtgärder Aktiveringsåtgärder

4 5 Europeiska unionen 5.1 Bakgrund Lissabonstrategin Flexicurity som förebild Analys 6.1 Anställningstrygghet och uppsägning Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Lissabonstrategin och flexicurity Slutsats och diskussion Källförteckning 53 4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Förändringar i samhället och en alltmer globaliserad värld skapar nya behov på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om tekniska framsteg samt nya produkter och tjänster som ställer nya kompetenskrav på företag och arbetskraft. 1 Förändringen mot en alltmer utökad globalisering kräver enligt den Europeiska kommissionen en rörligare arbetsmarknad och ökad flexibilitet. 2 Då både Sverige och Danmark är medlemsländer i EU är de under påverkan av utvecklingar inom unionen och skall därmed arbeta för att uppnå de förändringar som arbetsmarknaden kräver. Ett av fördragen som är grundläggande för EU:s medlemsländers arbetsmarknadspolitik är Romfördraget som tillkom år Fördraget kan ses som en ansats för att underlätta handel och rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden genom de fyra friheterna; fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. 3 En strategi som har betydelse för området med rörlighet är Lissabonstrategin, vilken belyser en gemensam strategi för ökad sysselsättning och tillväxt för alla medlemsländer. 4 Den enskilda utvecklingen för medlemsländerna har sett olika ut. Varierande nationella modeller för välfärd har utvecklats och innefattar olika metoder som länder använder för att organisera ekonomi, välfärd och arbetsmarknad. 5 Detta har medfört att bl.a. ländernas arbetsmarknader idag skiljer sig åt utöver de gemensamma riktlinjer som EU ställer. Sverige och Danmark har på det arbetsrättsliga området haft en liknande historisk utveckling men har idag olika utformade arbetsrättsliga regler och Danmark har en större tyngdpunkt på kollektivavtal som rättskälla. EU har funnit inspiration i Danmarks modell i sina förslag om flexicurity. 6 Den svenska modellen växte fram under 1930-talet. Sedan slutet av 1800-talet hade kollektivavtal varit en önskan från fackföreningar runtom i Sverige. År 1898 bildades Landsorganisationen (LO) som samlade de lokala fackföreningarna på ett centralt plan. Som ett gensvar uppkom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) år LO och SAF kom 1906 att ingå det första centrala kollektivavtalet på den svenska arbetsmarknaden, s.k. Decemberkompromissen. Kollektivavtal är en grund för den svenska modellen som så småningom växte fram och var som starkast under 50-talet och 60-talet. 7 Under 1970-talet ökade användningen av lagstiftning i frågor som tidigare hade reglerats genom avtal mellan parterna. Detta kom så småningom att leda till ett avsteg från den tidigare svenska modellen i form av en ökad statlig inblandning. 8 Sverige har ett arbetsmarknadssystem som erbjuder anställningsskydd och arbetstagarinflytande. Grunderna för detta ligger bland annat i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (1976:580; MBL), lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) samt ytterligare arbetsrättsliga regleringar om bl.a. ersättning för olika typer av ledighet. 1 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s. 3 2 A a s 8 3 Romfördraget, 1 januari Regeringskansliet, EU:s tillväxtstrategi, s.4, Regeringskansliet,www.regeringen.se/sb/d/ Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 47f 6 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity 7 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 49ff 8 A a s 59f 5

6 I Danmark genomfördes år 1899 det s.k. Septemberforliget; ett huvudavtal mellan Landsorganisationen (LO) och Dansk arbejdsgivarforening (DA) som gav arbetsgivarna rätt att fritt leda och fördela arbetet medan arbetstagarna fick fri föreningsrätt. Avtalet lade grunden för den danska modellen så som arbetsmarknaden ser ut idag, där den kollektiva arbetsrätten styr regleringen på arbetsmarknaden utan större statlig inblandning. Den danska arbetsrätten präglas idag av reglering genom kollektivavtal och den lagstiftade regleringen är begränsad. 9 Den danska modellen kallas flexicurity. Syftet med modellen som består av de tre grunderna flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik är att kombinera två grundläggande behov, en flexibel arbetsmarknad och en säkerhet för arbetstagarna. 10 Historiskt sett har full sysselsättning varit ett prioriterat politiskt mål i Sverige. Det återspeglas i Sverige genom arbetsmarknadspolitiska satsningar inom ramen för välfärdspolitiken och även i arbetsmarknadsforskning. Sverige har idag en hög andel sysselsatta i arbetsför ålder, vilket är i åldrarna år, jämfört med många europeiska länder. Ändå är sysselsättningsgraden inte på den nivå som regeringen önskar. Mål satta av regeringen år 2005 var att sysselsättningsgraden för personer i arbetsför ålder skall uppnå 80 procent och att arbetslösheten inte skulle överstiga 4 procent, siffror som år 2006 låg på 73.1 procent respektive 7 procent. 11 Även Danmark har en historia av sysselsättning som ett prioriterat politiskt mål. 12 Sedan år 1993, då arbetslösheten i Danmark kulminerade har utvecklingen ändrat riktning arbetslösheten har minskat och sysselsättningsgraden har ökat. 13 Den totala sysselsättningen av personer i arbetsför ålder uppsteg år 2006 till 77,4 procent och arbetslösheten låg samma år på 3,9 procent Syfte Uppsatsens syfte är att redogöra för hur Sveriges och Danmarks arbetsmarknadsregleringar ser ut för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan olika arbetsrättsliga områden. Den danska arbetsmarknadsmodellen är intressant för en komparation pga. förekommande spekulationer om flexicurity har påverkat det senaste decenniets förbättringar av de danska sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåerna. Även EU har en positiv inställning till modellen, vilket framgår i rekommendationer om en implementering av flexicurity i samtliga medlemsländer samt i en publikation från EU-kommissionen där det föreslås ett införande av flexicurity som en ansats för att uppnå den förnyade Lissabonstrategins mål. 15 Uppsatsen avser även att utifrån EU:s inställning till flexicurity visa hur ett land med flexicuritymodellen skiljer sig från hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad idag Olshov, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, s Olofsson, Den tredje arbetslinjen, s. 6f 12 Letto Vanamo, ordisk identitet - ordisk rätt i europeisk gemenskap, s Westergaard & Nielsen, Danish labour market policy- is it worth it? s.2 14 Kommissionen, Employment in Europe 2007, s Kommissionen, Towards Common principles of Flexicurity, s.10 6

7 1.3 Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till de perspektiv i de svenska och danska modellerna som avser arbetsmarknaden och dess parter. Enbart allmän reglering arbetsmarknaden kommer att beaktas och de anställningsformer som ingår därunder. Därmed kommer det inte göras någon fördjupning i kollektivavtal eller offentlig särreglering mer än att klargöra att det förekommer på olika områden. De arbetsrättsliga områden som jämförs för de båda länderna är anställningstrygghet och uppsägning, anställningsformer, facklig verksamhet, sjukledighet, föräldraledighet och arbetslöshet. Arbetsrättslig lagstiftning på övriga områden tas ej upp. Förslaget om nytt huvudavtal i Sverige beaktas inte då det ännu inte har hunnit påverka arbetsmarknaden. Avsikten är att ge en jämförelse av arbetsmarknadsmodellerna och hur de har utformat arbetsmarknaden i respektive land. Lissabonstrategin kommer att beskrivas i uppsatsen men främst med avseende av dess mål för tillväxt och sysselsättning. Den danska modellen benämns både som flexicurity och som den gyllene triangeln. Det begrepp som används i denna uppsats är flexicurity. 1.4 Metoder & material I uppsatsen tillämpas en traditionell juridisk metod, även kallad rättsdogmatisk metod. Att arbeta utifrån en rättsvetenskaplig metod innebär att tillämpa en bred rättstolkning. Rättsvetenskap bidrar med ett vidare perspektiv för att förstå juridiken, vilket i sin tur ger utrymme för mer kvalificerade problemlösningar i praktiken. Dessa faktorer är grunden i den så kallade rättsdogmatiken. 16 Exempel på vad den dogmatiska rättsvetenskapen i praktiken innebär är systematisering och tolkning av lagregler, domstolavgöranden, förarbeten, doktrin samt övrigt material som lämnar upplysning om rättsreglernas innehåll och hur de kan användas. 17 Metoden används för att redogöra för och fastställa gällande rätt, s.k. lege lata, och även föreslå lege ferenda, dvs. regler som bör framställas. 18 Att redogöra för och fastställa gällande rätt är utgångspunkten i traditionell rättsvetenskaplig forskning. 19 Uppsatsen är även skriven utifrån en komparativ metod. Världens länder är uppdelade i ett antal rättssystem och dessa länders lagar skiljer sig många gånger åt men behandlar i praktiken liknande scenarier och situationer. 20 Jämförelser kan göras dels för att finna likheter och skillnader mellan olika länders rättssystem, dels bearbeta dessa likheter och skillnader och slutligen även bearbeta de metodologiska problem som skiljer rättssystemen åt. Bearbetning av rättssystemens likheter och skillnader kan göras genom att förklara rättssystemens uppkomst, indelning i olika rättsfamiljer samt metod att lösa rättsliga problem. 21 För att en jämförelse skall bli meningsfull krävs det att de rättssystem som kompareras har något gemensamt drag. 22 I uppsatsen utgörs den komparativa delen av en beskrivning av den svenska välfärdsmodellen och den danska modellen samt av jämförelser mellan svensk och dansk arbetsrätt rätt där centrala arbetsrättsliga områden beskrivs för respektive land. En tolkning och redogörelse för svensk arbetslagstiftning och dansk lagstiftning kommer att 16 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Strömholm, Allmän rättslära, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Strömholm, Allmän rättslära en första introduktion, s.9 ff 20 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s.19f 21 A a s A a s 57 7

8 genomföras och hänsyn tas till EU för att slutligen jämföra de båda systemen. Gemensamma drag mellan Sverige och Danmark är deras liknande historiska utveckling, deras medlemskap i EU och att de tillhör den nordiska rättsfamiljen. Genom att även beskriva ländernas välfärdsmodeller ges en förståelse för hur deras arbetsmarknadssystem har vuxit fram och den påverkan som de har haft på ländernas nuvarande arbetsrätt. 1.5 Disposition Uppsatsens disposition följer en sammanhangsdisposition genom att gå från helhet till detaljnivå. 23 Ovan påbörjas det inledande kapitlet i uppsatsen med bakgrund om Sverige och Danmarks historia samt en anknytning till EU som skall ge läsaren en överskådlighet. I kapitlet som följer behandlas den nordiska modellen och dess historiska utveckling, för att därefter beskriva välfärdsmodellerna för Sverige och Danmark. Tredje kapitel behandlar svensk arbetsrätt med en övergripande inledning och indelas därefter i ett antal arbetsrättsliga områden och förklarar dessa. Därefter görs en liknande genomgång med den danska arbetsrätten för att få ett komparativt synsätt på grannländerna. I uppsatsens femte kapitel beskrivs det europeiska samarbetet utifrån historik, rättskällor och påverkan på medlemsländerna däribland Sverige och Danmark. Kapitlet anknyter till Lissabonstrategin som behandlar mål för sysselsättning och tillväxt och anknyter från strategin till flexicurity. Uppsatsens analys utgör det sjätte kapitlet och beskriver sammanfattande Danmarks och Sveriges huvudsakliga arbetsrättsliga likheter och skillnader. Det avslutande kapitlet utgör en mer kritisk diskussion kring flexicurity. Alternativa anledningar till Danmarks goda arbetsmarknadsstatistik presenteras utifrån några nya synvinklar. Vidare diskuteras den svenska modellen samt innebörden av ett införande av flexicurity i Sverige. 23 Jensen et al, Att skriva juridik, s.26 8

9 2 Välfärdsmodeller 2.1 Den nordiska välfärdsmodellen Gemensamt för de nordiska länderna, som i detta sammanhang avser Sverige, Danmark, Norge och Finland, är den nordiska välfärdsmodellen. Länderna har fyra gemensamma målsättningar. För det första rör det sociala förmåner för alla medborgare i form av ett grundskydd och en inkomstrelaterad del. För det andra att den offentliga sektorn har stor betydelse, staten tar exempelvis ansvar för socialförsäkringar. Den tredje gemensamma målsättningen rör jämlikheten i inkomstfördelning, vilket som begrepp har diskuterats i de nordiska länderna sedan 1960-talet. Slutligen är full sysselsättning ett mål för länderna, där ursprungligen Norge och Sverige fram tills 1990-talet har lyckats hålla en låg arbetslöshet medan Danmark och Finland då hade mindre framgång. Sysselsättningspolitiken har alltid varit omdiskuterad i de nordiska länderna och är det än idag. De nordiska ländernas gemensamma målsättningar grundar sig i strukturella likheter i ekonomi och politik De nordiska ländernas historiska utveckling De nordiska länderna har en gemensam historisk utveckling men utvecklades till viss del parallellt i två grupper. Norge påverkades av den danska rättsutvecklingen genom deras dåtida tillhörighet till Danmark. Finland å sin sida var under svensk påverkan då landet tillhörde Sverige fram till år Sverige och Danmark fungerade som de två stormakterna i Norden men Danmark har utgjort kontakten med övriga Europa, vilket resulterade i att landet var först av länderna att gå med i EU. 25 Likheter i det juridiska arbetet gäller frågor om bl.a. utbildning och karriär, träning i det juridiska arbetssättet och förhållandet som råder mellan det juridiska och politiska. I Danmark och Norge tillkom den Danske lov och den Norske lov under 1600-talet och Sveriges rikes lag kom under 1700-talets början. Under denna tid uppdelades länderna i väst- och östnordisk rättskultur, där Köpenhamn var centrum för den västnordiska och Stockholm för den östnordiska. Uppdelningen gav invånarna i respektive distrikt rätt att leva med sina lagar, rättsregler och rättsväsende. Utvecklingen av professionaliserad ämbetsmannakultur utvecklades även parallellt i de nordiska länderna under 1700-talet. Författningar blev tidigt kännetecken för de nordiska rättskulturerna. År 1872 samlades de nordiska juristerna för sitt första nordiska juristmöte, av detta följde en skandinavisk lagstiftning som innebar gemensamma lagar inom handelsrätten. Vidare kom gemensamma sjölagar under 1890-talets början, under 1900-talets första del utvecklades köp- och avtalslagar och från 1910-talet och framåt kom familjelagstiftningen. 26 En diskurs om rättsvetenskapens ställning påbörjades och de nordiska länderna utvecklade med olika förutsättningar rättsvetenskap, som till stor del var präglad av tysk forskning. De rättsvetenskapliga diskurserna och lagstiftningsarbetet präglades av historiska och komparativa inslag. Under talets början gjordes demokratiska genombrott genom 24 Letto-Vanamo, ordisk identitet - ordisk rätt i europeisk gemenskap, s. 44f 25 A a s A a s 3ff 9

10 parlamentarism och rösträttsreformer, i Sverige inrättades t.ex. arbetsdomstolen år Europarådet som startades år 1949 för att stärka de västeuropeiska idealen fick en motsvarighet i Nordiska rådet år Under senare 1900-tal bidrog Sveriges ställning som ett förebildsland för välfärdstaten till en annorlunda politiska riktning än övriga nordiska länder. Vid Nordiska juristmötet år 1972 markerades en ny kurs för svenska regeringens lagstiftningspolitik som för Sveriges del skulle prioriteras framför det gemensamma nordiska harmoniseringsarbetet och övriga länder fick välja att följa om de önskade. Rättspolitiken i de nordiska länderna har sedan år tillbaka präglats av medlemskap i EU som däremot Norge har valt att stå utanför. Genom erkännandet av Europadomstolen och EG:s rättsakter och med Europakonventionens syn på mänskliga rättigheter påverkas de deltagande ländernas juristers arbetssätt och rättskällor. Den nya ställning som medlemsland i EU har bidragit till att varje land strävar efter ett eget politiskt förhållande till EU, därmed blir rättskulturen beroende av den politiska kulturen ordisk rättsfamilj Världens olika rättsordningar delas in i rättssystem eller rättsfamiljer som en följd av nödvändigheten i att indela dem i grupper för att tydliggöra de olika rättskulturer som finns. Enligt Zweigert och Kötz bör grupperna delas in efter stil och för att göra detta bör olika faktorer som bidrar till den juridiska stilen undersökas. Faktorer som används för att göra denna uppdelning i rättssystem eller rättsfamiljer är det historiska ursprunget för rättssystemet, det juridiska tankesättet, de rättsliga institutioner som finns, rättskällor och användning av dem samt ideologiska faktorer. Utifrån de stilistiska dragen delas rättsfamiljerna in i de romanska, germanska, angloamerikanska, orientaliska och religiösa rättsfamiljerna och i samband med denna kategorisering bröts den skandinaviska (nordiska) rättsfamiljen ut från den germanska.. 29 Lagstiftningen i länderna utvecklades utifrån den germanska rätten. De nordiska länderna påminner därmed om det romanska men har inte samma betoning på doktrin som t.ex. Tyskland och den nordiska rättsfamiljen bör särskiljas som en egen. 30 Den historiska och politiska utvecklingen har som tidigare nämnts varit likartad i de nordiska länderna och de har därmed haft en relativt likartad rättslig utveckling och utformning av lagen. 31 Alla de nordiska länderna har ett parlament som är det beslutande organet vars sammansättning utses genom val. Utifrån de ledande partierna i parlamentet väljs posterna till regeringen som leds av en statsminister. Beslutsrätten är uppdelad i tre kategorier där den verkställande rätten tillhör regeringen, den lagstiftande tillhör parlamentet och den dömande tillhör domstolen. Utöver de nationella instanserna är beslutsrätten på vissa områden decentraliserad till lokalt självstyre Letto-Vanamo, ordisk identitet - ordisk rätt i europeisk gemenskap, s.6ff 28 A a s 9f 29 Zweigert & Kötz, An introduction to comparative law, 67f 30 A a s A a s Gustafsson, Business law in the ordic countries, s.37 10

11 2.4 Den svenska modellen Den svenska modellen som begrepp är diffust då det föreligger tre olika aspekter på vad begreppet innefattar. Den första aspekten syftar till den svenska välfärdsstaten, även kallad Folkhemmet. Modellens andra innebörd belyser ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter utifrån Saltsjöbadsandan och den tredje och slutliga aspekten är den politiska formen för beslutsfattande som grundas på samförstånd och kompromiss. 33 Dessa aspekter är tätt sammanknutna och har haft ömsesidig påverkan, dock läggs i uppsatsen tyngdpunkten vid modellens andra innebörd gällande arbetsmarknaden. Det första steget till den nuvarande svenska modellen var framväxten av det fria avtalssystemet under sent 1800-tal. Fackföreningar var på framväxt under danska influenser 34 och kollektivavtal var en hög prioritet hos denna grupp av arbetstagarrepresentanter. När LO bildades år 1898 fick de olika fackföreningarna en central bas, men bevarade en decentraliserad funktion. SAF bildades fyra år senare som en åtgärd mot LO:s bildande och funktion, men även arbetsgivare hade något att vinna på att sluta kollektivavtal. Parterna slöt det första centrala kollektivavtalet år 1906, den s.k. Decemberkompromissen, vilket resulterade i en liknande princip som fastlagts i det första riksavtalet mellan Verkstadsföreningen och Svenska Arbetareförbundet året innan. Avtalet gick ut på att arbetsgivaren erkändes rätten att leda och fördela arbetet och för arbetstagarnas del erkändes föreningsrätten, dvs. rätten att ansluta sig till en fackförening. Detta var en händelse som kom att ha stor betydelse för svensk arbetsmarknad och en kompromiss som båda sidor antogs vinna på. Kommande decennier blev dock en orolig tid på svensk arbetsmarknad då de lokala fackföreningarna vägrade att omsätta avtalet i förbundsnivå. De ville inte lämna ifrån sig makt till de centrala parterna. 35 Strejker från arbetstagarnas sida och lockouter från arbetsgivarna var ett faktum under en lång tid. 36 Så småningom anammades kollektivavtalet. Frågan om vad som skulle hända om någon av parterna kom att bryta mot kollektivavtalet löstes först år 1928, då lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol beslutades. 37 Forskare inom området är i många delar oeniga om den svenska modellens innehåll, vilket gör att det är svårt att ange en tid för modellens uppkomst. Vad de däremot är överens om är 1930-talets betydelse i Sveriges politiska historia. Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet i maj 1933 skapade en förutsättning för ett långvarigt majoritetsregerande, som möjliggjorde genomförandet av ett socialt reformprogram. 38 År 1938 antogs Sveriges första huvudavtal mellan LO och SAF, det s.k. Saltsjöbadsavtalet ett förhandlingsavtal som innebar en begränsning av stridsrätten. Avtalet innehöll bl.a. regler om skiljenämnd och ett visst anställningsskydd. Parterna på arbetsmarknaden skulle nu utan statlig inblandning kunna genomföra fredliga uppgörelser. 39 Efterkrigstiden under talet och 1960-talet var modellens storhetstid, nu skapades förutsättningarna för att genomföra sociala reformprogram och det fortgående socialdemokratiska styret gav uppfattning av stabilitet i samhället. Det sedan innan omtalade 33 Thullberg, Den svenska modellen, s. 5, Magnusson, Håller den svenska modellen? s Olshov, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, bilaga Dansk och Svensk arbetsrätt Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 52f Thullberg, Den svenska modellen, s.6 39 Magnusson, Håller den svenska modellen, s.53f 11

12 samförståndet och enigheten förstärktes genom intresseorganisationernas deltagande i beslutsprocesser och att arbetsmarknadens parter kunde enas om avtal utan strejk eller lockout. 40 Ett starkt utmärkande drag för den svenska modellen har varit partsystemet på arbetsmarknaden och kollektivavtalets stora betydelse. Detta har kommit att leva kvar i dagens svenska modell med tillhörande arbetslagstiftning. Genom statlig påverkan infördes lagar på det arbetsrättsliga området i form av bl.a. MBL, LAS och FML. Nya krav på lagstiftning inom områden som tidigare hade reglerats genom fria avtal mellan parterna förändrade villkoren och därmed även den svenska modellen genom en ökad inblandning av staten i arbetsregleringen Den danska modellen År 1899 genomfördes det s.k. Septemberforliget. Det var ett avtal mellan arbetstagarnas fackförbund (LO) och arbetsgivarförbundet (DA) som senare kom att utgöra huvudavtal och arbetsmarknadens grundlag. Avtalet gav arbetsgivarna rätt att fritt leda och fördela arbetet medan arbetstagarna fick föreningsrätt. Detta lade grunden för den danska modellen så som den se ut idag, där arbetsmarknaden karakteriseras av ett decentraliserat ansvar för vissa arbetsområden och där organisationerna, framför regeringen och Folketinget, bestämmer spelreglerna på arbetsmarknaden. 42 Septemberforliget innebar skapandet av ett system av friare rekrytering och uppsägning som ledde till en utveckling av ett allmänt anställningsförmånssystem. 43 Septemberforliget gällde fram till år 1960 då det ersattes av ett nytt huvudavtal mellan LO och DA som innehöll ändringar av det tidigare avtalet. 44 Under 1960-talet tog även staten över en stor del av ersättningarna vid arbetslöshet. 45 På 1970-talet blev arbetslöshet ett problem i Danmark. Betoningen låg länge på att skydda de enskilda från direkt förlust av inkomst, att behålla arbetsförmågan och att förhindra psykologiska problem för de som drabbades av arbetslöshet. Det huvudsakliga politiska medlet för detta var att förlänga den maximala ersättningstiden för arbetslöshet. 46 Under denna tid utvecklades också en ny arbetsmarknadsmodell som kallas flexicurity eller den gyllene triangeln, en modell som förenar säkerhet för den enskilde med flexibilitet på arbetsmarknaden. Denna kombination har gjort modellen positivt uppmärksammad runt om i Europa. Modellen består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Genom den flexibla uppsägningsrätten säkerställs möjligheten att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion. Det generösa ersättningssystemet kontrar med att minska risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med de kvalifikationer som krävs för att de skall få nytt arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Andelen arbeten som försvinner och nyskapas varje år ligger på 10 procent. Detta tros vara en orsak till att 40 Thullberg, Den svenska modellen s Magnusson, Håller den svenska modellen, s.59f Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s Hasselbalch, Labour law in Denmark s Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s Westgard- Nielsen, Danish labour market, s. 5 12

13 korttidsarbetslösheten ligger på en hög nivå i Danmark. 47 Vid slutet av 1980-talet och början av 1990-talet lades en policy fram om den aktiva arbetsmarknadspolitiken med syfte att motivera arbetslösa att söka och acceptera jobb, vilket skulle leda till en uppgradering av kunskaper och meriter. Åtgärden för att höja och utveckla arbetstagares förmågor stimulerades genom jobbrotation som tillät anställda att öva inom andra områden och arbetslösa att arbetsträna genom att tillfälligt avlösa de sysselsatta. Möjlighet att anställa för hushållsnära tjänster samt åtgärder för att få ungdomar ut på arbetsmarknaden utvecklades även under denna tid. 48 Under de senaste 15 åren har modellen genomgått en anmärkningsvärd förändring och har idag den lägsta arbetslösheten såväl som den högsta sysselsättningen i hela Europa. Den omfattande minskningen av arbetslöshet tros bero på de nya aktivitetsåtgärder som infördes med arbetsmarknadsreformen år Att Danmarks arbetsmarknadsmodell har uppnått en låg nationell arbetslöshet i jämförelse med andra EU-länder har uppmärksammats. Den lades år 2005 fram av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) i deras årliga tillståndsrapport som förslag till hur vissa medlemsländer kan gå tillväga för att minska de nationella arbetslöshetssiffrorna Andersen & Svarer, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, s. 25f 48 Westergard-Nielsen, Danish Labour Market Policy: is it worth it? s National Institute Economic Review, Westergaard-Nielsen, Danish labour market policy: is it worth it?, s Westergaard- Nielsen, Danish labour market policy: is it worth it?, s. 9 25f 13

14 3 Svensk arbetsrätt 3.1 Bakgrund I Sverige är inte alla regler rörande anställningsförhållandet reglerade i lag. Den svenska arbetslagstiftningen innehåller många viktiga bestämmelser men en stor del av de arbetsrättsliga bestämmelserna regleras i kollektivavtal som sluts mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. 51 Lagstiftningen är överlag allmän och inte begränsad till yrken, med undantag för vissa speciallagar rörande specifika yrkesgrupper. 52 Anställningen är ett avtal om att arbetstagaren skall utföra arbete för arbetsgivarens räkning, mot betalning. Genom anställningsavtalets ingående blir även de regler som avtalet inte anger direkt tillämpliga för arbetstagaren. Anställningsvillkoren kan sedan regleras genom ett personligt anställningsavtal eller genom kollektivavtal. Stiftad lag, kollektivavtal och personliga avtal är således de viktigaste formerna för reglering av arbetsvillkor. 53 Från 1930-talet och framåt utvecklades många regler inom arbetsrätten. Arbetstidslängden per vecka ändrades till 40 timmar och fria lördagar infördes. Semesterlagen kom till, obligatorisk sjukförsäkring och en utbyggd arbetsolycksfallsförsäkring inrättades. En ny lag om socialhjälp ersatte tidigare fattigvårdslagstiftning. Reformer om deltidspension och utbyggd sjukförsäkring utvecklades och i allt större omfattning kom den sociala servicen att täcka de enskildas välfärd i stort och smått. 54 Dagens arbetsrätt omfattar grundläggande lagstiftning och de mest tillämpade lagarna är LAS, MBL och lag om offentlig anställning 55 (LOA). Ett anställningsavtal ligger till grund för att arbetsrätten skall gälla då den avser förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. MBL med sina regler om förenings- och förhandlingsrätt, kollektivavtal och medling i arbetstvister innehåller grunderna till den kollektiva arbetsrätten, denna lag har samband med lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) 56 genom de företagsdemokratiska regler som den anger. I lagen om rättegång i arbetstvister (LRA) 57 finns regler för det rättsliga förfarandet i kollektivavtalsmål och arbetstvister. Övrig lagstiftning som finns inom arbetsområdet handlar om bl.a. löneskydd, semester, socialförsäkringar (främst i lag om allmän försäkring (AFL) 58 ). Socialförsäkringsregleringen innehåller i sin tur regler om sjukförsäkring, föräldrapenningsförmåner samt folkpension och där finns även lagstiftning om försäkring för allmän tilläggspension (ATP). Skydds- och arbetsmiljö anges i arbetsmiljölagen 59 och arbetstidslagen 60. Det finns även särskilda ansvarsbestämmelser för arbetstagare och arbetsgivare i skadeståndslagen. 61 Nedan behandlas arbetsrättsliga områden med övergripande lagstiftning för privat sektor. 51 Adlercreutz, Svensk arbetsrätt, s A a s A a s Magnusson, Håller den svenska modellen s.63ff :260; LOA :358;FML :371; LRA :381; AFL :116; AML :673; ATL :207, Adlercrutz, Svensk arbetsrätt, s.24ff 14

15 3.2 Anställningstrygghet och uppsägning Grundstenarna till 1974 års LAS var att tillsvidareanställning skulle vara normen och att uppsägning skulle grundas på saklighet. År 1982 gavs arbetsgivaren ökade befogenheter att anställa arbetstagare för begränsad tid t.ex. i form av provanställning. Med ytterligare förändringar som tillkom år 1984 ändrades permitteringslönereglerna och nya regler om undantag från turordning för äldre arbetstagare infördes. LAS har därefter ändrats vid ytterligare tillfällen bl.a. rörande informationsskyldighet och anställningsformer. T.ex. genomfördes vissa omfattande förändringar kring tidsbegränsad anställning. Förändringarna innebar utökade möjligheter till lokala avtal, uppsägningstid baserad på anställningslängd, förkortad företrädesrätt till återanställning, en tidsgräns för vikariat och viss företrädesrätt till högre sysselsättning för deltidsanställda. Dessa regler tillsammans med vissa kompletterande regler, implementering av EG-direktiv och senare lagändringar utgör innehållet i nu gällande LAS. 62 Huvudregeln i LAS är att lagen skall gälla för alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med vissa undantag. Undantagen anges i 1 2 st. och gäller om arbetstagare har en företagsledande ställning, tillhör arbetsgivarens familj, är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll eller är anställda med särskilt anställningsstöd. I 2 LAS framgår det att lagen i huvudsak är tvingande till arbetstagarens förmån. Där anges även vilka paragrafer som är semidispositiva dvs. att kollektivavtal kan ersätta vissa bestämmelser. 63 Skulle tvist uppstå om anställningens form tillhör bevisbördan den som anser att anställningen inte är att se som tillsvidare. Om arbetsgivaren vill ändra anställningsformen krävs samtycke av arbetstagaren, annars strider det mot grunderna i LAS och är att anse som en ogiltig uppsägning. 64 Frågor om anställningstrygghet behandlas ytterligare inom det fackliga området i avsnitt 3.4. För att en arbetstagare skall kunna bli uppsagd krävs det att arbetsgivaren har saklig grund för uppsägningen. Grunden är inte saklig om arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda arbetstagaren annat arbete hos sig, enligt dennes omplaceringskyldighet (7 LAS). Saklig grund föreligger inte heller vid övergång av företag, verksamhet eller del av verksamhet (6b LAS) däremot får uppsägningar grundas på ekonomiska, tekniska och organisatoriska skäl där förändring av arbetsstyrkan ingår (7 fjärde stycket ). Saklig grund kan antingen bero på den enskilda arbetstagaren personligen eller på företagets förhållande t.ex. att arbetsbrist råder. Arbetsgivaren kan däremot inte grunda en uppsägning på både personliga skäl och arbetsbrist då olika regler gäller vid de två grunderna för uppsägning. Är skälet arbetsbrist kan arbetsgivaren tillämpa turordningsregler och som regel har arbetstagaren då företrädesrätt till återanställning. 65 Vid bedömning av uppsägning av personliga skäl kan vissa omständigheter övervägas såsom: arbetsplatsen storlek som påverkar omplaceringsmöjligheter, anställningstidens längd, befattningens beskaffenhet, tidigare misskötsamhet och arbetsgivarens handlande kring omständigheterna. Hänsyn skall även tas till personliga förhållanden, i vissa lägen kan 62 Bylund, Anställningsskyddslagen, s.12f 63 A a s A a s 45f 65 A a s 96 15

16 uppsägning snarare lämpa sig som personalvårdande åtgärder. 66 Är grunden till uppsägningen av personlig art får den inte enbart bero på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader, såvida inte tidsöverskridandet varit på arbetstagarens begäran eller om denne medgivit dröjsmålet (7 fjärde stycket). Regeln kan även kringgås om det finns synnerliga skäl till dröjsmålet, dessa regler utgör s.k. arbetsgivarventiler. 67 Uppsägning från arbetsgivaren skall vara skriftligt och uppsägningsbeskedet skall ange vad arbetstagaren skall iaktta i fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av denna (8 ). I beskedet skall även anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning och om företrädet kräver anmälan om företrädesrätten skall det också anges. Arbetsgivaren är även skyldig att, på arbetstagarens begäran, ange de omständigheter som uppsägningen grundas på (9 ). Då arbetstagaren vill säga upp avtal om tillsvidareanställning måste denne följa uppsägningsreglerna i LAS men denne behöver inte ange skäl för uppsägningen och det föreligger inga formkrav för uppsägningsbeskedet. 68 I 11 LAS regleras uppsägningstiden som är gällande för samtliga organisationer såvida inte andra bestämmelser godkänts av en central arbetstagarorganisation. För både arbetsgivare och arbetstagare gäller att de måste iaktta en uppsägningstid på minst en månad. Uppsägningstiden är två månader om arbetstagaren har arbetat hos arbetsgivaren i minst två år och mindre än fyra år och tre månaders uppsägningstid om anställningstiden varar mellan fyra och sex år. Har arbetstagaren arbetat i mer än sex år och mindre än åtta år föreligger fyra månaders uppsägningstid och fem månaders uppsägningstid föreligger om anställningsförhållandet har varat i mer än åtta år men mindre än tio. Därefter är det sex månader som gäller. Regeln om uppsägningstid som baseras på anställningstid tillkom i januari år Det finns därmed två parallella system som är gällande där anställningar som ingåtts före lagändringen har en uppsägningstid som baseras på ålder. 69 Under uppsägningstiden har arbetstagaren rätt att behålla sin lön och sina anställningsförmåner oavsett om arbetstagaren under tiden tilldelas nya arbetsuppgifter eller inte arbetar alls (12 ). För avsked krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren (18 ) och detta kan enbart grunda sig på personliga skäl. Här gäller samma regler som för uppsägning, dvs. att avskedandet inte får åberopa händelser som arbetsgivaren har känt till mer än två månader samt att denne enligt 19 måste ange omständigheterna till uppsägningen Turordningsregler Turordningsregler vid uppsägning anges i LAS och tillämpas på arbetstagare som sägs upp pågrund av arbetsbrist. Inför sådan uppsägning skall förhandlingar ha skett utifrån den primära förhandlingsrätten i MBL. I princip innebär turordningsreglerna att en turordningslista skall upprättas för varje kollektivavtalsområde vid en driftenhet där det råder arbetsbrist. Arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar får 66 Bylund, Anställningsskyddslagen, s 97ff 67 A a s 139ff 68 A a s 150f 69 A a s 149 ff 70 A a s 160f 16

17 undanta två arbetstagare som han anser är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Det finns tre kategorier av arbetstagare som kan undantas från turordningsreglerna. Dels gäller det nyckelpersoner som arbetsgivaren anser har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten och dels fackliga förtroendemän som kan undantas från listan enligt 8 FML. Paragrafen anger att den fackliga förtroendemannen skall ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten och det är fackföreningen själv som bestämmer vilken förtroendeman som skall undantas från turordningen. Regeln är främst till för att underlätta för facket att upprätthålla facklig verksamhet och skall inte ses som en personlig förmån. 71 Slutligen är den tredje grunden för undantag från turordningen giltig för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, vilket innebär ett psykiskt eller fysiskt handikapp. Denna regel (23 ) är tvingande och kan därmed inte avtalas bort. Krav, utöver den nedsatta arbetsförmågan, är att arbetstagaren skall ha beretts särskild sysselsättning och att denne kan undantas från listan utan att det föranleder för stora olägenheter. Platsen i turordningslistan för de arbetstagare som inte har blivit undantagna bestäms utifrån deras sammanlagda anställningstid. I så stor mån som möjligt gäller omplaceringsskyldigheten, men arbetsgivaren är inte skyldig att omplacera arbetstagaren om en omplacering kräver att arbetsuppgifterna ändras för andra arbetstagare. 72 Turordningsreglerna enligt 22 är dispositiva och turordningen kan skilja sig från lagen då det har slutits eller godkänts avtal på central nivå. Det kan även slutas avtal om andra listor på lokal nivå då central arbetstagarorganisation har godkänt eller slutit kollektivavtal inom andra områden Företrädesrätt En arbetstagare har under vissa förutsättningar förtursrätt till ledig anställning om denne har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller har haft en tidbegränsad anställning som har gått ut. Detta gäller även under vissa villkor för arbetstagare som är deltidsanställda och som kan ha företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad (25a ), de har då företräde framför de återanställningsberättigade. Återanställningsrättens förutsättningar anges i 25 och gäller bland annat att arbetstagaren skall ha haft en viss anställningstid, den nya tjänsten skall ha blivit utlyst inom nio månader sedan den tidigare anställningens upphörande samt att det lediga arbetet skall ligga inom avtalsområdet som arbetstagaren tidigare tjänstgjorde inom. 74 En förutsättning är också att det i uppsägningsbeskedet (8 andra stycket) eller i beskedet om att en tidbegränsad anställning inte skall fortsätta (16 andra stycket) har angetts att arbetstagaren har företrädesrätt till anställning och om det krävs anmälan för att göra den gällande. Arbetstagaren måste då ha anmält anspråk på företrädesrätt enligt 27 LAS. Har flera arbetstagare företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, bestäms turordningen med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren och vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Vill en arbetsgivare anställa en arbetstagare då någon annan har företrädesrätt till 71 Bylund, Anställningsskyddslagen, s 188f 72,A a s 179f 73 A a s A a s

18 återanställning eller anställning med högre sysselsättningsgrad skall arbetsgivaren enligt 32 först förhandla med berörd arbetstagarorganisation enligt reglerna i MBL. Samma regler gäller då det finns flera företrädesrättsberättigade. 3.3 Anställningsformer Olika typer av anställningar regleras i LAS. Enligt 4 första stycket är huvudregeln att en anställning skall gälla tillsvidare anges inget annat vid anställningstillfället kan arbetstagaren därmed utgå från att det gäller en tillsvidareanställning. Denna anställning upphör efter en viss uppsägningstid när någon av parterna säger upp avtalet. Lagen reglerar däremot inte arbetstidens förläggning eller om anställningen omfattar heltid eller deltid. 75 Ändringar i reglerna kring tidsbegränsade anställningsformer i 5 LAS infördes den första januari år 2008 och tillämpas för anställningar som har ingåtts sedan detta datum. På anställningar som ingåtts innan detta datum tillämpas de gamla reglerna. Sverige behöver uppfylla direktivet 1999/70/EG, som utgör de ramar som gäller för visstidsarbete och undertecknats av EFS, UNICE och CEEP. Visstidsanställning utgjorde år 2007 ca 17 procent av Sveriges arbetskraft, vilket är en hög siffra i jämförelse med många andra EU-länder. 76 Enligt 5 LAS får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för; allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år, samt vid tidsbegränsad provanställning enligt 6 LAS. En tidsbegränsad anställning i fall som ovan angetts upphör utan uppsägning vid anställningstidens utgång eller slutförandet av arbetet. 5 LAS anger att om en arbetstagare har varit anställd i antingen allmän visstidsanställning eller vikariat under en femårsperiod i sammanlagt mer än två år övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. Enligt 6 LAS får avtal om tidsbegränsad provanställning träffas om prövotiden är högst sex månader. Denna anställningsform får träffas då arbetsgivaren vill testa den arbetssökandes personliga och yrkesmässiga kvalifikationer. Om den anställde eller arbetsgivaren inte vill att anställningen skall fortsätta efter prövotidens slut skall besked lämna till motparten senast vid prövotidens utgång annars övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att lämna besked minst två veckor i förväg och om den anställde är medlem i facket skall även facket meddelas om att prövotiden avbryts (31 ). Både den anställde och arbetsgivaren kan närsomhelst under prövotiden avbryta provanställningen, om inte annat har avtalats (2 tredje stycket) och ingen av parterna behöver motivera varför provanställningen avbryts. 77 6c LAS anger att arbetsgivarens är skyldig att senast en månad från det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Detta gäller såvida inte anställningen är kortare än tre veckor. Denna information skall innehålla uppgifter såsom: 75 Bylund, Anställningsskyddslagen, s. 45f Bylund, Anställningsskyddslagen s 69f 18

19 arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning huruvida anställningen gäller tillsvidare, för begränsad tid eller om det är en provanställning. Vid tillsvidareanställning skall även anges vilka uppsägningsregler som gäller, för tidsbegränsad anställning skall dess slutdag eller vilka förutsättningar som gäller för anställningens upphörande samt vilken form av tidsbegränsad anställning som avses och vid provanställning skall dokumentet ange prövotidens längd startlön, andra löneförmåner samt hur ofta lönen betalas ut längden på arbetstagarens betalda semester och längd på arbetstagarens ordinarie arbetsdag eller arbetsvecka tillämpligt kollektivavtal om sådant förekommer Arbetsgivaren är även skyldig att informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om det finns lediga tillsvidareanställningar eller provanställningar, informationen får lämnas genom att göra den allmänt tillgänglig på arbetsplatsen (6f LAS). 3.4 Facklig verksamhet Fri- och rättigheten att bilda organisationer, s.k. föreningsrätt, är idag lagfäst i Regeringsformen 2 kap 1 punkt De grundläggande dragen i kollektiv arbetsrätt regleras i lagstiftning, MBL är inom detta område den viktigaste lagen. MBL är avsedd att främja arbetstagarnas medbestämmande över arbetsvillkoren och innehåller företagsdemokratiska regler som syftar till att ge arbetstagarna kollektivt inflytande över företags- och arbetsledning. MBL behandlar främst regler om kollektivavtalet, dess rättsverkningar och arbetsmarknadsorganisationernas förhållande till varandra, här ingår centrala regler om föreningsrätt, förhandlingar, medling, och sanktionsoch preskriptionsregler. MBL innehåller också regler om förstärkt förhandlingsrätt, rätt till information, medbestämmandeavtal, bestämmanderätt i tolkningstvister och om facklig vetorätt. Genom kollektivavtalen kan man frångå vissa regler i MBL, kollektivavtal mellan topporganisationerna och då främst huvudavtalen kan komplettera eller modifiera MBL och andra lagar inom kollektivrätten. Lagar inom arbetsrätt förutsätter att fackföreningarna övervakar tillämpningen av lagarna så att arbetstagarna får tillgång till de rättigheter de är berättigade till utifrån lag, för att få detta tills stånd är det viktigt att fackföreningarna bedriver representation och verksamhet på arbetsplatserna. FML ger fackförbunden möjlighet till detta och erbjuder på arbetsgivarens bekostnad en ekonomisk bas. 79 FML anger att arbetstagarorganisationen utser en facklig förtroendeman som skall representera de anställda på arbetsplatsen (1 ). Vidare beskrivs förtroendemannens rättigheter att fullgöra sitt uppdrag (3 ) och att denne inte får ges försämrade arbetsförhållande. 78 Adlercrutz. Svensk arbetsrätt, s Schmidt, Facklig arbetsrätt s.13ff 19

20 Det finns tre fackliga centralorganisationer, störst är Landsorganisationen LO som grundades år 1898, LO har 15 medlemsförbund och 1,6 miljoner medlemmar 80 där bland andra Kommunalförbundet och Metall ingår. Tjänstemännens centralorganisation, TCO har 18 förbund samt 1,2 miljoner medlemmar 81 där de största är Industritjänstemannaförbundet. Den tredje centralorganisationen är SACO som är för akademiker, de består av 24 medlemsförbund med ca medlemmar där bland andra SKTF ingår 82. TCO och LO är vanligen organiserade branschvis till skillnad från SACO som är ett yrkesförbund. 83 På arbetsgivarsidan har SAF sedan drygt 100 år tillbaka stått som motpart till LO. Under senare delen av 1900-talet har förbundet centraliserats och har idag uppgått i föreningen Svenskt Näringsliv (SN) som rättsligt sett är samma organisation som tidigare fast med nytt namn och nya stadgar. 84 Den ömsesidiga rätten för arbetsgivare och arbetstagarorganisation att förhandla vid fråga som gäller medlem i organisationen regleras i 10 MBL, rätten att förhandla innefattar även arbetstagarorganisation gentemot arbetsgivarorganisation. Innan arbetsgivare beslutar om viktiga förändringar skall han ta initiativet att förhandla med arbetstagarorganisation som han är bunden till av kollektivavtal enligt 11. Detsamma skall gälla före beslut som rör arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som är medlem i organisationen. Enbart då synnerliga skäl föreligger får arbetsgivaren verkställa beslut innan han genomfört sin förhandlingsskyldighet. Är inte arbetsgivaren bunden av något kollektivavtal anger 13 att arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt 11 med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som gäller uppsägning på grund av arbetsbrist eller övergång av verksamhet som anges i 6b LAS. Arbetstagarorganisation kan enligt 12 även påkalla förhandling vid annat fall än som anges i 11 och arbetsgivaren blir då skyldig att förhandla innan förändringar verkställs. Rör fråga arbets- eller anställningsförhållande för arbetstagare som inte tillhör kollektivavtalsslutande förbund har arbetsgivaren fortfarande skyldighet att förhandla med organisationen enligt I första hand skall dessa förhandlingsskyldigheter fullgöras på lokal nivå, uppnås inte enighet där skall arbetsgivaren på begäran även förhandla med central arbetstagarorganisation enligt 14 MBL. Arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och avtalar om tidsbegränsad anställning för arbetet inom kollektivavtalsområdet skall underrätta berörd arbetsgivarorganisation om anställningsavtalet enligt 28 LAS. Arbetsgivarens skyldighet att förhandla inför beslut om uppsägning grundad på arbetsbrist, permittering eller återintagning efter permittering anges i MBL. Rör omständigheterna uppsägning eller avsked pga. personliga skäl skall arbetstagaren underrättas om detta innan; vid uppsägning två veckor i förväg och vid avsked en vecka. Arbetsgivaren skall om arbetstagaren är fackligt organiserad samtidigt med underrättelsen varsla facket som då har rätt till överläggning senast en vecka efter underrättelsen eller varslet om åtgärden. Arbetsgivaren får då inte verkställa beslutet innan överläggningen är avslutad, enligt 30 LAS. Likaså gäller reglerna om varsel vid tidbegränsad anställning upphörande enligt 30a och vid provanställning avslut eller avbrytande aspx Bratt, Arbetsmarknaden i 18 länder, s Adlercrutz, Svensk arbetsrätt 41f 20

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Sidan 1 av 5 Nr 16/12 Stockholm 2012-06-14 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332)

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

CIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik 2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Varsel, arbetsbrist, uppsägning Varsel, arbetsbrist, uppsägning verksamhetsförändringar i privat sektor Akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar

Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar 2010-03-30 Information om åtgärder i samband med driftsinskränkningar Från flera håll har en skriftlig information om tillvägagångssättet vid driftsinskränkningar efterfrågats och med anledning av detta

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning

Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Fôretrâdesrâtt till âteranstâllning Carin Ulander-Wdnman IUSTUS FÔRLAG Innehâll Fôrkortningar 15 DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND 17 1 Inledning 19 1.1 Âmne och problembeskrivning 19 1.2 Teoretiska utgângspunkter

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning Företrädaren & Arbetsbrist Handledning 1 INNEHÅLL Information om verksamhetens utveckling 4 Förhandling om förändring av verksamhet 6 Förhandling om uppsägningar 9 Uppsägningen 12 Under uppsägningstiden

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco. Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.se Sida 1 (8) Bilaga 2. Rättsutredning avseende frågan om den svenska

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Byggnads policy för ökad anställningstrygghet

Byggnads policy för ökad anställningstrygghet Byggnads policy för ökad anställningstrygghet Rätten till en trygg anställning Rätten till en trygg och säker anställning är en högt prioriterad fråga för Byggnads. Byggbranschen präglas av återkommande

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

B 137 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009

B 137 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009 B 137 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009 Motion angående Lagen om anställningsskydd Bakgrund Lagen om anställningsskydd har aldrig varit omtyckt av arbetsgivarna, man har alltid hävdat

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Riktlinjer för personalavveckling

Riktlinjer för personalavveckling Riktlinjer för personalavveckling Innehåll Personalavveckling... 3 Arbetsbrist... 3 Uppsägning på grund av personliga skäl... 4 Uppsägningsbesked... 4 Fullföljdshänvisning... 5 Tvåmånadersregeln... 5 Varning

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2012-04-17 1 (14) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-08. Lättläst svenska Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Särskilt anställningsstöd

Särskilt anställningsstöd Särskilt anställningsstöd Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet ska hjälpa personer som har svårt att få ett arbete.

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Omställningsfonden för företag

Omställningsfonden för företag Sida 1 Omställningsfonden för företag Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde... 2 Tillämpningsområdets innebörd...

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Anders Reuter Arbetsrättsjurist 044-309 34 78 anders.reuter@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-02-14 Dnr 1201442 1 (5) Personal- och arbetsgivarutskottet Motion. Ökad

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Anställningsvillkor för tidsbegränsat anställda

Anställningsvillkor för tidsbegränsat anställda LUNDS UNIVERSITET Ekonomihögskolan Institutionen för handelsrätt VT 2007 HAR161 Handelsrättslig specialkurs Magisteruppsats Anställningsvillkor för tidsbegränsat anställda Handledare Lea Hatzidaki-Dahlström

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 oktober 2015 Ylva Johansson Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Uppdraget Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter kan flyttas från Norrbottens läns landsting

Läs mer