Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Emelie Eriksson Sofie Ramnfors Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt Swedish labour market model versus Danish flexicurity A comparative study between Swedish and Danish labour law Rättsvetenskap C-uppsats Termin: HT 08 Handledare: Bengt Garpe Examinator: Bengt Garpe Löpnummer: XX XX XX Karlstads universitet Karlstad Tfn i Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod. Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent. Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet. Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Frågeställning och syfte Avgränsningar Metod & material Disposition.8 2 Välfärdsmodeller 2.1 Den nordiska välfärdsmodellen De nordiska ländernas historiska utveckling Nordisk rättsfamilj Den svenska modellen Den danska modellen Svensk arbetsrätt 3.1 Bakgrund Anställningstrygghet och uppsägning Turordningsregler Företrädesrätt Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Dansk arbetsrätt 4.1 Bakgrund Anställningstrygghet och uppsägning Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Ny lag om sysselsättningsåtgärder Aktiveringsåtgärder

4 5 Europeiska unionen 5.1 Bakgrund Lissabonstrategin Flexicurity som förebild Analys 6.1 Anställningstrygghet och uppsägning Anställningsformer Facklig verksamhet Sjukledighet Föräldraledighet Arbetslöshet Lissabonstrategin och flexicurity Slutsats och diskussion Källförteckning 53 4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Förändringar i samhället och en alltmer globaliserad värld skapar nya behov på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om tekniska framsteg samt nya produkter och tjänster som ställer nya kompetenskrav på företag och arbetskraft. 1 Förändringen mot en alltmer utökad globalisering kräver enligt den Europeiska kommissionen en rörligare arbetsmarknad och ökad flexibilitet. 2 Då både Sverige och Danmark är medlemsländer i EU är de under påverkan av utvecklingar inom unionen och skall därmed arbeta för att uppnå de förändringar som arbetsmarknaden kräver. Ett av fördragen som är grundläggande för EU:s medlemsländers arbetsmarknadspolitik är Romfördraget som tillkom år Fördraget kan ses som en ansats för att underlätta handel och rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden genom de fyra friheterna; fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. 3 En strategi som har betydelse för området med rörlighet är Lissabonstrategin, vilken belyser en gemensam strategi för ökad sysselsättning och tillväxt för alla medlemsländer. 4 Den enskilda utvecklingen för medlemsländerna har sett olika ut. Varierande nationella modeller för välfärd har utvecklats och innefattar olika metoder som länder använder för att organisera ekonomi, välfärd och arbetsmarknad. 5 Detta har medfört att bl.a. ländernas arbetsmarknader idag skiljer sig åt utöver de gemensamma riktlinjer som EU ställer. Sverige och Danmark har på det arbetsrättsliga området haft en liknande historisk utveckling men har idag olika utformade arbetsrättsliga regler och Danmark har en större tyngdpunkt på kollektivavtal som rättskälla. EU har funnit inspiration i Danmarks modell i sina förslag om flexicurity. 6 Den svenska modellen växte fram under 1930-talet. Sedan slutet av 1800-talet hade kollektivavtal varit en önskan från fackföreningar runtom i Sverige. År 1898 bildades Landsorganisationen (LO) som samlade de lokala fackföreningarna på ett centralt plan. Som ett gensvar uppkom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) år LO och SAF kom 1906 att ingå det första centrala kollektivavtalet på den svenska arbetsmarknaden, s.k. Decemberkompromissen. Kollektivavtal är en grund för den svenska modellen som så småningom växte fram och var som starkast under 50-talet och 60-talet. 7 Under 1970-talet ökade användningen av lagstiftning i frågor som tidigare hade reglerats genom avtal mellan parterna. Detta kom så småningom att leda till ett avsteg från den tidigare svenska modellen i form av en ökad statlig inblandning. 8 Sverige har ett arbetsmarknadssystem som erbjuder anställningsskydd och arbetstagarinflytande. Grunderna för detta ligger bland annat i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (1976:580; MBL), lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) samt ytterligare arbetsrättsliga regleringar om bl.a. ersättning för olika typer av ledighet. 1 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s. 3 2 A a s 8 3 Romfördraget, 1 januari Regeringskansliet, EU:s tillväxtstrategi, s.4, Regeringskansliet, 5 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 47f 6 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity 7 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 49ff 8 A a s 59f 5

6 I Danmark genomfördes år 1899 det s.k. Septemberforliget; ett huvudavtal mellan Landsorganisationen (LO) och Dansk arbejdsgivarforening (DA) som gav arbetsgivarna rätt att fritt leda och fördela arbetet medan arbetstagarna fick fri föreningsrätt. Avtalet lade grunden för den danska modellen så som arbetsmarknaden ser ut idag, där den kollektiva arbetsrätten styr regleringen på arbetsmarknaden utan större statlig inblandning. Den danska arbetsrätten präglas idag av reglering genom kollektivavtal och den lagstiftade regleringen är begränsad. 9 Den danska modellen kallas flexicurity. Syftet med modellen som består av de tre grunderna flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik är att kombinera två grundläggande behov, en flexibel arbetsmarknad och en säkerhet för arbetstagarna. 10 Historiskt sett har full sysselsättning varit ett prioriterat politiskt mål i Sverige. Det återspeglas i Sverige genom arbetsmarknadspolitiska satsningar inom ramen för välfärdspolitiken och även i arbetsmarknadsforskning. Sverige har idag en hög andel sysselsatta i arbetsför ålder, vilket är i åldrarna år, jämfört med många europeiska länder. Ändå är sysselsättningsgraden inte på den nivå som regeringen önskar. Mål satta av regeringen år 2005 var att sysselsättningsgraden för personer i arbetsför ålder skall uppnå 80 procent och att arbetslösheten inte skulle överstiga 4 procent, siffror som år 2006 låg på 73.1 procent respektive 7 procent. 11 Även Danmark har en historia av sysselsättning som ett prioriterat politiskt mål. 12 Sedan år 1993, då arbetslösheten i Danmark kulminerade har utvecklingen ändrat riktning arbetslösheten har minskat och sysselsättningsgraden har ökat. 13 Den totala sysselsättningen av personer i arbetsför ålder uppsteg år 2006 till 77,4 procent och arbetslösheten låg samma år på 3,9 procent Syfte Uppsatsens syfte är att redogöra för hur Sveriges och Danmarks arbetsmarknadsregleringar ser ut för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan olika arbetsrättsliga områden. Den danska arbetsmarknadsmodellen är intressant för en komparation pga. förekommande spekulationer om flexicurity har påverkat det senaste decenniets förbättringar av de danska sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåerna. Även EU har en positiv inställning till modellen, vilket framgår i rekommendationer om en implementering av flexicurity i samtliga medlemsländer samt i en publikation från EU-kommissionen där det föreslås ett införande av flexicurity som en ansats för att uppnå den förnyade Lissabonstrategins mål. 15 Uppsatsen avser även att utifrån EU:s inställning till flexicurity visa hur ett land med flexicuritymodellen skiljer sig från hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad idag Olshov, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, s Olofsson, Den tredje arbetslinjen, s. 6f 12 Letto Vanamo, ordisk identitet - ordisk rätt i europeisk gemenskap, s Westergaard & Nielsen, Danish labour market policy- is it worth it? s.2 14 Kommissionen, Employment in Europe 2007, s Kommissionen, Towards Common principles of Flexicurity, s.10 6

7 1.3 Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till de perspektiv i de svenska och danska modellerna som avser arbetsmarknaden och dess parter. Enbart allmän reglering arbetsmarknaden kommer att beaktas och de anställningsformer som ingår därunder. Därmed kommer det inte göras någon fördjupning i kollektivavtal eller offentlig särreglering mer än att klargöra att det förekommer på olika områden. De arbetsrättsliga områden som jämförs för de båda länderna är anställningstrygghet och uppsägning, anställningsformer, facklig verksamhet, sjukledighet, föräldraledighet och arbetslöshet. Arbetsrättslig lagstiftning på övriga områden tas ej upp. Förslaget om nytt huvudavtal i Sverige beaktas inte då det ännu inte har hunnit påverka arbetsmarknaden. Avsikten är att ge en jämförelse av arbetsmarknadsmodellerna och hur de har utformat arbetsmarknaden i respektive land. Lissabonstrategin kommer att beskrivas i uppsatsen men främst med avseende av dess mål för tillväxt och sysselsättning. Den danska modellen benämns både som flexicurity och som den gyllene triangeln. Det begrepp som används i denna uppsats är flexicurity. 1.4 Metoder & material I uppsatsen tillämpas en traditionell juridisk metod, även kallad rättsdogmatisk metod. Att arbeta utifrån en rättsvetenskaplig metod innebär att tillämpa en bred rättstolkning. Rättsvetenskap bidrar med ett vidare perspektiv för att förstå juridiken, vilket i sin tur ger utrymme för mer kvalificerade problemlösningar i praktiken. Dessa faktorer är grunden i den så kallade rättsdogmatiken. 16 Exempel på vad den dogmatiska rättsvetenskapen i praktiken innebär är systematisering och tolkning av lagregler, domstolavgöranden, förarbeten, doktrin samt övrigt material som lämnar upplysning om rättsreglernas innehåll och hur de kan användas. 17 Metoden används för att redogöra för och fastställa gällande rätt, s.k. lege lata, och även föreslå lege ferenda, dvs. regler som bör framställas. 18 Att redogöra för och fastställa gällande rätt är utgångspunkten i traditionell rättsvetenskaplig forskning. 19 Uppsatsen är även skriven utifrån en komparativ metod. Världens länder är uppdelade i ett antal rättssystem och dessa länders lagar skiljer sig många gånger åt men behandlar i praktiken liknande scenarier och situationer. 20 Jämförelser kan göras dels för att finna likheter och skillnader mellan olika länders rättssystem, dels bearbeta dessa likheter och skillnader och slutligen även bearbeta de metodologiska problem som skiljer rättssystemen åt. Bearbetning av rättssystemens likheter och skillnader kan göras genom att förklara rättssystemens uppkomst, indelning i olika rättsfamiljer samt metod att lösa rättsliga problem. 21 För att en jämförelse skall bli meningsfull krävs det att de rättssystem som kompareras har något gemensamt drag. 22 I uppsatsen utgörs den komparativa delen av en beskrivning av den svenska välfärdsmodellen och den danska modellen samt av jämförelser mellan svensk och dansk arbetsrätt rätt där centrala arbetsrättsliga områden beskrivs för respektive land. En tolkning och redogörelse för svensk arbetslagstiftning och dansk lagstiftning kommer att 16 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Strömholm, Allmän rättslära, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Strömholm, Allmän rättslära en första introduktion, s.9 ff 20 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s.19f 21 A a s A a s 57 7

8 genomföras och hänsyn tas till EU för att slutligen jämföra de båda systemen. Gemensamma drag mellan Sverige och Danmark är deras liknande historiska utveckling, deras medlemskap i EU och att de tillhör den nordiska rättsfamiljen. Genom att även beskriva ländernas välfärdsmodeller ges en förståelse för hur deras arbetsmarknadssystem har vuxit fram och den påverkan som de har haft på ländernas nuvarande arbetsrätt. 1.5 Disposition Uppsatsens disposition följer en sammanhangsdisposition genom att gå från helhet till detaljnivå. 23 Ovan påbörjas det inledande kapitlet i uppsatsen med bakgrund om Sverige och Danmarks historia samt en anknytning till EU som skall ge läsaren en överskådlighet. I kapitlet som följer behandlas den nordiska modellen och dess historiska utveckling, för att därefter beskriva välfärdsmodellerna för Sverige och Danmark. Tredje kapitel behandlar svensk arbetsrätt med en övergripande inledning och indelas därefter i ett antal arbetsrättsliga områden och förklarar dessa. Därefter görs en liknande genomgång med den danska arbetsrätten för att få ett komparativt synsätt på grannländerna. I uppsatsens femte kapitel beskrivs det europeiska samarbetet utifrån historik, rättskällor och påverkan på medlemsländerna däribland Sverige och Danmark. Kapitlet anknyter till Lissabonstrategin som behandlar mål för sysselsättning och tillväxt och anknyter från strategin till flexicurity. Uppsatsens analys utgör det sjätte kapitlet och beskriver sammanfattande Danmarks och Sveriges huvudsakliga arbetsrättsliga likheter och skillnader. Det avslutande kapitlet utgör en mer kritisk diskussion kring flexicurity. Alternativa anledningar till Danmarks goda arbetsmarknadsstatistik presenteras utifrån några nya synvinklar. Vidare diskuteras den svenska modellen samt innebörden av ett införande av flexicurity i Sverige. 23 Jensen et al, Att skriva juridik, s.26 8

9 resurser på utbildning. Detta för att skapa lika förutsättningar för kompetens hos arbetstagarna som därmed ökar deras konkurrenskraft och leder till större rörlighet. Genom en ökad rörlighet på arbetsmarknaden främjas även möjligheten till ökad kompetens hos enskilda arbetstagare genom att de får möjlighet att ta del av nya erfarenheter från utbildningar och arbetsliv. Detta tror vi är gynnande för samhället då arbetslösa utöver sin kärnkompetens även kan erbjuda kompetens som gör dem tillgängliga för olika alternativ av tjänster. Kommissionens förslag om flexicurity som strategi till detta är något även vi ställer oss positiva till. Ett införande av flexicurity innebär förändringar av regelverk för anställningsavtal såsom ändrade uppsägningsregler. Det innebär även att arbetstagarna skall få utvecklas genom att erbjudas utbildningsmöjligheter samt vara rörligare. Därutöver behövs ett socialt skydd och arbetslöshetsersättning i tider av sämre arbetsmöjligheter, något som Danmark har haft sedan många år tillbaka och som även Sverige har. Att införa flexicurity på den svenska arbetsmarknaden skulle innebära en nödvändighet att sänka anställningsskyddet och därmed i vissa hänseenden avveckla delar i LAS i frågor om uppsägning och möjligen även delar i MBL som berör förhandlingsskyldighet från arbetsgivarens sida. Kommissionen har gjort ett antagande som rör sänkningar av kraven på uppsägningsreglerna. De tror, liksom vi, att detta skulle kunna leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa, då risktagandet kan upplevas mindre om en felaktig anställning inte innebär lika stora kostnader. Den nuvarande ekonomiska krisen förväntas höja arbetslösheten. Detta tror vi är lättare att hantera för danska arbetsgivare än svenska med tanke på deras bättre förutsättningar att anpassa arbetskraften efter konjunktursvängningar. Vi tror generellt även att en ökad rörlighet på arbetsmarknaden skulle vara positivt för Sverige då det dels skulle öka och underlätta tillgängligheten av jobb på nationell nivå och även göra svenska arbetstagare attraktiva på ett internationellt plan. Sverige får dessutom ett interesse i att införa flexicurity om andra medlemsländer gör det för att kunna följa med i den gemensamma utvecklingen samt för att behålla konkurrenskraften. 52

10 Källförteckning Litteratur Adlercrutz.A, Svensk arbetsrätt- tolfte upplagan, Norstedts juridik, 2003 Bogdan.M, Komparativ rättskunskap 2:a upplagan, Norstedts juridik, 2003 Bratt.C, Arbetsmarknaden i 18 länder, Stockholm, 1995 Bratthall.K, Stenberg.A-M, Lagen om allmän försäkring, lagtext och kommentarer, Liber Förlag, 1985 Bylund.B, Elmér, Viklund, Öhman, Anställningsskyddslagen med kommentarer, 9:e upplagan, Prisma Stockholm, 2004 Granberg.O, Personaladministration och organisationsutveckling, sjunde utgåvan, Fälth & Hässler 2006 Gustafsson.L (red), Business laws in the ordic countries, Norstedt juridik, 1998 Hasselbalch.O, Labour law in Denmark, 2005 Hettne.J & Eriksson.E, EU-rättslig metod, Norstedts juridik 2005 Jensen, Rylander, Lindblom, Att skriva juridik, upplaga 4, Iustus förlag, 2006 Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod. Jure AB, 2007 Letto-Vanamo.P (red), ordisk identitet - ordisk rätt i europeisk gemenskap, Helsingfors 1998 Ludvigsson. M, Mer dansk design, Svenskt Näringsliv, 2006 Magnusson. L, Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en globaliserad värld, Norstedt Akademiska förslag, 2006 Nyström.B, Arbetsrätten och kollektivavtalet i Integration och utveckling i Öresundsregionen. Möjligheter och utmaningar (Barriärutredning), Kockum,U. Lunds universitet på uppdrag av Utrikesdepartementet, 1999 Nyström.B, EU och arbetsrätten, Norstedts juridik,

11 Olofsson, J, Den tredje arbetslinjen. Bortom den svenska modellen och marknadsliberalismen, Avesta, 2005 Olshov.A (red), Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, Øl Förlag 2006 Schmidt.F, Facklig arbetsrätt, Norstedts Juridik, 1997 Strömholm.S, Allmän rättlära, 6:e upplagan, Norstedts juridik, 1988 Thullberg,P, Den svenska modellen, Studentlitteratur Lund, 1994 Westergaard-Nielsen, N, Danish labour market policy: is it worth it? Centre of Labour Market and Social Research, Denmark, Zweigert.K, Kötz.H, An introduction to comparative law, Claredon press, 1998 Offentligt tryck Lagar och förordningar Lag (1982:80) om anställningsskydd Medbestämmandelagen (1976:580) Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning Lag (1962:381) om allmän försäkring Socialavgiftslagen (2000:980) Socialförsäkringslagen (1999:799) Lag (2007:966) om ändring i socialavgiftslagen Föräldraledighetslagen (1995:584) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Lag (2006:1546) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 54

12 Lag om ändring i lag (1962:381) om allmän försäkring Lag (1991:1047) om sjuklön Studiestödslagen (1999:1395) Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Omtryck SFS 2000:639 Ansættelsesbevisloven (nr /08/2007) Lov om tidsbegrænset ansættelse (nr 907 af 11/09/2008) Foreningsfrihedslagen (nr /05/2006) Funktionærloven (nr 68 21/01/2005) Sygedagpengeloven (nr /06/2006) Lov om ret til orlov og dagpenge ved barsel (nr /06/2006) Lov om ændring af lov om sygedagpenge og forskellige andre love, nr 1545 af 20/12/2006 Bekendtgørelse af lov om arbejdsløshedsforsikring (nr /09/2008) Bekendtgørelse af lov om en aktiv beskæftigelsesindsats (nr /05/2008) Beskæftigelsesministeriet Virksomhedsoverdragelseloven (nr /08/2002) Vejledning om ret til orlov og dagpenge ved barsel nr 9469 af 01/07/2006 Hovedaftale mellem LO og DA Aftale af 31 oktober 1973 med ændringer pr. 1 januari 1993 Beskæftigelsesministeriet, Fleksibel barselsorlov - Til forældre, 12/2003 Proposition Proposition 2000/01:44 om föräldraförsäkring och föräldraledighet 55

13 EG-rätt Europeiska unionen, Fakta och siffror om EU och dess invånare, 2007 Europeiska kommissionen, Tillväxt och jobb: i samverkan för ett bättre Europa. ystart för Lissabonstrategin, 2005 Europeiska Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, Europeiska kommissionen, Employment in Europe 2007, 2007 Regeringskansliet, EU:s tillväxtstrategi. Lissabonstrategin i halvtid, 2005 Internetkällor Landsorganisationen i Sverige- LO, (Läst ) emodel.aspx Landsorganisationen i Sverige- LO, (Läst ) Regeringskansliet, publicerad , uppdaterad , (Läst ) Privattjänstemannakartellen PTK, (Läst ), Landsorganisation i Sverige- LO, uppdaterad , (läst ) Tjänstemännens centralorganisation TCO, (Läst ), aspx Sveriges akademikers centralorganisation SACO, ( Läst ) Försäkringskassan, publicerad (läst ) Regeringskansliet, publicerad , (läst ) 56

14 Statistiska centralbyrån, uppdaterad , (läst ) asp Försäkringskassan, publicerad (läst ) hp Regeringskansliet, publicerad , uppdaterad (läst ) Beskæftigelsesministeriet, (Läst ), AC Akademikernes Centralorganisation, publicerad (läst ), FTF, (Läst ), ØresundDirekt, (Läst ) Beskæftigelsesministeriet, (Läst ) FRIE Funktionærer, uppdaterad i enlighet med barselloven (Läst ), Beskæftigelsesministeriet, uppdaterad i enlighet med barselloven (Läst ) dre/barselsorlov_foraeldre_dec_2003.pdf, s.5 ØresundDirekt, (Läst ), Beskæftigelsesministeriet, (Läst ), Beskæftigelsesministeriet, (Läst ) Den Danske Arbejdsmarked, (läst ) Europa, (Läst ), Eur-Lex, publicerad i Rättsfallssamling 2001, (läst ) 57

15 2007/ 306/01 Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007, (Läst ) EU-upplysningen Sveriges riksdag, publicerad , uppdaterad , (läst ), Tjänstemännens centralorganisation TCO, publicerad år 2007, (läst ), Beskæftigelsesministeriet, (Läst ), Socialdepartementet, publicerad , uppdaterad , (läst ) Regeringskansliet, Labour Force Survey 2007, STATISTISKA CENTRALBYRÅN, Avdelningen för näringsliv och arbetsmarknad, Arbetskraftsundersökningarna Muntlig källa Lars Victor Whitt, Portalkoordinator, Öresund Direkt,