Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport

Transkript

1 Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Hjälp och stöd till examensarbetare Lars Ekman Tinna Prather Persson Birgitta Åkerud Lund Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg

2 1:a upplagan juni 1999 Lars Ekman Tinna Prather Persson Birgitta Åkerud Uppdaterad 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2008

3 1. Förord Dessa riktlinjer är ämnade som hjälp till författare av examensarbete. Tanken är att examensarbetaren skall kunna använda denna skrift som en checklista snarare än en normsamling. De grafiska förslagen bygger på vissa enkla och grundläggande idéer om identifikation och möjlighet till enkel egen produktion. 2. Rapportens delar Mallar för framsida och baksida till examensarbete finns i en svensk och en engelsk version. Här ligger även detta dokument samt övriga råd och anvisningar. Omslag Smutstitel Titelsida Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Summary Inledning Ev. bakgrund Metod och material Resultat Diskussion och slutsatser Referenser Bilagor Baksida 2.1 Titeln. Titeln skall vara klar och beskrivande. En bra titel är en titel som med minsta möjliga antal ord korrekt beskriver innehållet i rapporten. Läsaren skall förstå vad rapporten handlar om genom att läsa titeln. Man söker ju ofta på titeln om det inte finns några ämnesord. Trots detta MÅSTE titeln vara kort, 4-12 ord. Det kan vara praktiskt att ha en titel och en undertitel. Undertiteln kan då komplettera titeln 2.2 Smutstitelsida Smutstitelsidan är en sida som ligger framför titelsidan. Den har endast estetisk funktion och skall endast innehålla titel och namn, ca mitt på sidan. 2.2 Titelsida Titelsidan som utgör primärkällan för all katalogisering skrivs på svenska om det är en svensk rapport, annars på engelska. Den skall ha ett kort referat (max 150 ord) och ämnesord, respektive abstract och keywords om rapporten är på engelska. Titelsidan skall innehålla alla uppgifter om rapporten. För uppgifter i LADOK behöver vi även en engelsk titel

4 2.3 Förord Förordet används för att tala om varför rapporten kommit till samt var den är skriven. Man kan också tacka personer som hjälpt till med arbete eller pengar. Det skall inte stå någonting som är viktigt för rapportens innehåll i förordet. Det skall vara kort och man brukar underteckna med författarnas namn, datum och ort. Förordet ges en egen sida i rapporten, före innehållsförteckningen. 2.4 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen har två syften: dels skall den göra det lätt för läsaren att hitta i rapporten, dels skall man kunna se vad rapporten handlar om. Innehållsförteckningen kan utformas på olika sätt. Det viktiga är att den är klar och lättläst. Undvik mer än två nivåer på rubrikerna. Huvudrubriker och underrubriker kan numreras men det är inte nödvändigt om det är en kort rapport. Alla huvudrubriker skall skrivas i innehållsförteckningen och bilagorna skall också redovisas. 2.5 Sammanfattning Sammanfattningen är fristående från rapporten i övrigt; man skall kunna läsa sammanfattningen utan att ha läst rapporten, och tvärtom. Den skall innehålla en beskrivning av problem, metod och resultat och sammanfatta vad som finns med i rapporten och ingenting annat. Sammanfattningens storlek är mellan 1 och 3 sidor. Man brukar paginera med något annat än den vanliga numreringen, t ex med romerska siffror, men om den är kort är det inte nödvändigt att paginera den. Sammanfattningen bör besvara följande frågor: vad handlar arbetet om? vad är syftet med arbetet? vilken/vilka metoder används? vilka slutsatser dras? 2.6 Summary Även om rapporten inte är skriven på engelska är det bra med en engelsk sammanfattning. Då kan engelsktalande forskare som blir intresserade av rapporten se om det är lönt att skaffa den. Glöm då inte att översätta titeln och skriv den under rubriken (till KA-systemet). Om sammanfattningen är omfattande (3-4 sidor) kan den gärna omnämnas på titelbladet (extensive summary in English). 2.7 Inledning Inledningens syfte är att introducera läsaren till problemställning och syfte med rapporten samt ge bakgrunden till problemet. Inledningen är mycket viktig för det är här som läsaren skall ledas in i hur författaren tänkt. Hela avsnittet bör skrivas så att läsaren logiskt och motiverat leds fram till den problemställning som rapporten behandlar 2.8 Ev bakgrund Om inledningskapitlet känns för långt kan genomgången av bakgrundsfakta och referenser till tidigare forskning läggas i ett separat bakgrundskapitel. 2.9 Metod och material Beskrivning av arbetsmetod och arbetsmaterial. Hur, vad, när, varför? Definiera matematiska modeller så att andra ingenjörer och forskare kan förstå vad du gjort. Alla antaganden och förenklingar måste anges och motiveras. Alla försöksuppställningar beskrivs på ett sådant sätt att andra kan upprepa samma försök och verifiera/bekräfta) (eller falsifiera) dina resultat.

5 2.10 Resultat Här kommer en detaljerad beskrivning av erhållna resultat, rakt på sak och på ett neutralt sätt. Kommer resultaten i tabell- eller figurform så måste författaren kortfattat berätta vad man ser i figurerna/tabellerna. Diskutera osäkerheter Diskussion och slutsatser Vad betyder resultaten och vilka slutsatser drar du? Här diskuteras resultaten utifrån ett vidare perspektiv. Här sker också jämförelser mellan det här arbetet och tidigare arbeten. Avsnittet skall inte upprepa vad man tidigare skrivit i resultaten. Här kan även idéer till fortsatt arbete diskuteras om du inte väljer att lägga det i ett separat kapitel Referenser I denna del anges de källor du använt i ditt arbete. Ange bara de viktigaste och alla referenser i listan måste vara refererade till i texten. I referenslistan får det inte förekomma någon referens som är "allmänt bra att ha" utan endast de referenser som författaren själv använt. När man citerat en text måste källan finnas som referens. Förteckningen skrivs med författarna i bokstavsordning. Om det är flera medförfattare till ett arbete sätts den först nämnde i bokstavsordning. V-programmet använder Harvardsystemet och hänvisar till följande bok: Strömquist, Siv, 2000, Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier Det viktigaste är att man tar med all information som behövs för att rapporten skall kunna identifieras, och att man skriver sina referenser på ett enhetligt sätt även om man hämtat dem från flera källor med skilda redovisningssätt. Referenserna skall delas upp i: Skriftliga källor URL-källor (elektroniska källor) Muntliga källor Till en tidskrift skall du helst ha med följande uppgifter: Artikelförfattare, artikeltitel, tidskriftens titel, volym, nr, häfte, utgivningsår, sidhänvisning och ISSN Exempel på tidskriftsreferens: Rahti, A.K. & Santiago, A.J., 1990, Urban network traffic simulation: TRAFNETSIM program. Journal of transportation engineering, 6(116),, Till en bok (monografi) eller rapport (serie) skall du helst ha med följande uppgifter: Namn, årtal, fullständig titel, utgivningsort, förlag (huvudinstitution, institution och avdelning), serie, ISBN Exempel på bokreferens: Sjöstrand, Helena Värdering av kvalitet i lokal kollektivtrafik med Stated Preferencemetoden. Lund, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafikplanering,. Bulletin - Lunds universitet, Lunds tekniska högskola, Institutionen för Teknik och samhälle, 175.

6 2.13 Referenser till elektroniska källor Elektroniska källor är ofta obeständiga. Det är därför viktigt när man skall skriva referenser att man talar om: Vem författaren är, helst med e-postadress, eller den ansvarige utgivaren, dvs det statliga verket eller universitetet URL-adressen till källan (URL = uniform resource locator = webbadress) När texten är hämtad Om vägverket publicerat en rapport som du refererar till skall den behandlas som en vanlig bok men gärna förses med en URL, dvs webbadress. Exempel på elektronisk referens: Löfqvist, Torbjörn (Torbjörn.Löfquist@mt.luth.se). Rapportskrivning : en introduktion. [URL]. < Nerladdad Obs! Skilj mellan Internet och elektroniska källor. Internet är inget man refererar till utan är bara ett namn på allt som kan överföras mellan datorer via ett speciellt protokoll. Elektroniska källor är böcker eller artiklar som är kvalitetsgranskade och är utgivna eller gjorts tillgängliga via webben. Universitet, forskningsinstitutioner, statliga verk eller välrenommerade forskare hör till de källor man kan citera. Skriv aldrig bara" utan beskriv den enskilda sidan i detalj. Om du har anledning att tro att din elektroniska källa kan tas bort, spara den på din dator eller skriv ut sidan. Du måste alltid kunna bevisa varifrån du har fått dina uppgifter Bilagor Du kan utgå ifrån att de flesta läsare inte kommer att läsa bilagorna. Man skall alltså inte behöva läsa bilagorna för att förstå rapporten. Bilagorna finns där för att förse den specialintresserade läsaren med detaljer. Bilagor skrivs endast om du anser att de behövs för att få en djupare förståelse av rapporten. I de flesta fall behövs inga bilagor utan alla figurer, tabeller och grafer läggs i själva rapporten. Viktiga resultat får inte förpassas till bilagor. Bilagorna skall alltid listas i innehållsförteckningen och numreras med 1, 2, 3 etc men behöver inte förses med sidnummer. 3 Typografiska anvisningar Framsida Mallarna ligger på hemsidan: ( På framsidan finns utrymme att lägga in en illustration. Storleken på titel och underrubrik anpassas efter hur långa de är. Normalt bör underrubriken vara skriven med märkbart mindre storlek och avståndet mellan över- och underrubrik är ca 8p. Smutstitelsida På smutstitelsidan skall bara finnas uppgifter om titel och namn, ingenting annat. Sidan skall vara vänsterställd. Titelsida Titelsidan utformas med hjälp av mallen på hemsidan. Denna sida innehåller bibliografisk information och information för att beställa fler exemplar av rapporten. Dessutom bör man här finna uppgifter för att rätt citera rapporten. Det som skall skrivas på titelsidan är namn,

7 titel, årtal och texten under ämnesord, referat och citeringsanvisning. Ni får nummer till rapporten på biblioteket. Typsnitt Enligt Lunds universitets grafiska profil skall Frutiger 45 Light i rubriker användas. Lämplig storlek är 18p eller 16p för rubriker på nivå ett (huvudrubrik) och 14p för rubriker på nivå två (underrubrik). Brödtext skall normalt vara AGaramond 12p. Radavstånd enkelt och avstånd mellan stycke en blankrad. Inget indrag vid nytt stycke. I sidfot/sidhuvud och fotnoter kan man gå ner till AGaramond 10p. Det spelar ingen roll om man har texten vänsterställd (med taggig högermarginal) eller marginaljusterad med jämna marginaler men vänsterställd är att föredra. Om ni har problem med fonterna, använd Ariel till rubrikerna och Times New Roman på brödtexten Marginaler Vi har valt 3cm för alla fyra marginalerna. Sidnumrering För att undvika att sidnumreringen kommer i otakt skall sidnumreringen läggas centrerat i sidfoten. Sidhuvud I sidhuvudet kan man diskret lägga in rapportens titel och författare för att källan inte skall komma bort vid kopiering av enstaka sidor. Texthänvisningar och citering På institutionen används texthänvisningar och inte fotnoter eftersom vi använder Harvardsystemet. Fotnoter skall främst användas för att ge specifika förklaringar till texten. Referenser i texten bör anges som (Efternamn, utgivningsår). Om samma bok och författare refereras till i flera stycken, skriv i första stycket (författare, år) och efter nästa stycke (ibid.). Det är latin och betyder "samma" och hänvisar till samma referens. Exempel texthänvisning: (Axelsson, 1998) Citat skall anges så man tydligt ser att det rör sig om ett citat, dvs antingen indraget eller inom citationstecken. Efter citatet författarens efternamn, utgivningsår samt sidnumret där ni hämtat citatet. Exempel citering: "The conclusion is that encounters between cars and pedestrians at the zebra crossing are critical situations in which the driver has to be influenced before he reaches the decision zone at 50 to 40 m" (Varhelyi, 1998, s. 742) Exempel texthänvisning elektronisk referens: "Vägverket, 2005 (URL)". Om flera sådana texthänvisningar finns efter varandra, numrera dem med a, b etc

8 Om ni citerar från en pdf-fil (med två olika sidnummer) eller från en html-sida kan det vara svårt att precisera sidnummer. Skriv då närmast ovan stående rubrik. Bilder Våra exjobb läggs ut på webben och därför gäller copyrightbestämmelserna i allra högsta grad. Upphovsmannan kan begära skadestånd för otillåten användning. Alla bilder som används måste du alltså själv ha copyright på eller också måste du ha tillstånd att använda bilderna. Bilder från övriga forskningsrapporter från vetenskapliga institutioner kan användas om man anger källan (källa: Vägverket, 2000). Omslaget är extra viktigt. Om du gärna vill ha en omslagsbild så gå gärna ut och ta en bild med trafikmotiv eller använd en intressant graph som du själv konstruerat.