MAGISTERUPPSATS VT 2014 Sektionen för hälsa och samhälle Företagsekonomi Inriktning Redovisning/Revision

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS VT 2014 Sektionen för hälsa och samhälle Företagsekonomi Inriktning Redovisning/Revision Vad påverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmängd vid rapportering av icke-finansiell information? Författare Emir Bekirovski Zinedine Belkadi Handledare Daniela Argento Examinator Timurs Umans

2 Sammanfattning Titel: Vad påverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmängd vid redovisning av icke-finansiell information? Seminariedatum: Kurs: Författare: Handledare: FE6203 Magisteruppsats i redovisning och revision Emir Bekirovski och Zinedine Belkadi Daniela Argento Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR-redovisning, Icke-finansiell rapportering, Upplysning, Extern rapportering, Hållbarhet, Legitimitet. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Teoretiskt perspektiv: Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. Empirisk metod: En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultat: Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport.

3 Abstract Title: What influences Swedish listed companies' amount of disclosure in their non-financial reports? Seminar Date: Course: Authors: Supervisor: Key words: Aim: FE6203 Master thesis in accounting and auditing Emir Bekirovski and Zinedine Belkadi Daniela Argento Sustainability, CSR-reporting, Non-financial reporting, Disclosure, External reporting, Sustainability, Legitimacy. The purpose of this study is to identify how different factors affect the non-financial information provided by the Swedish listed companies in their external non-financial reports. Theoretical approach: The study combines elements from different accounting theories, previous literature and scientific articles with a focus on nonfinancial reporting. Empirical methodology: A quantitative method has been used to investigate the amount of information disclosed by a content analysis. At the selection of data and creation of statistics, Spearman's rho correlation matrix and multiple regression analysis was used. Totally, there was 51 external non-financial reports investigated. Conclusions: The results of the study show a link between the amount of nonfinancial information disclosed and enterprise size, sector, CSR initiatives and also if an external part certified their non-financial report.

4 Förord Denna magisteruppsats är författad på Högskolan Kristianstad inom ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning och revision. Vi vill tacka vår handledare Daniela Argento för goda råd, stort engagemang och värdefulla synpunkter under arbetets gång. Vidare vill vi även tacka Timurs Umans för värdefull vägledning vid skapandet av statistiken. Slutligen tackar vi våra närstående som har stöttat och uppmuntrat oss under arbetets gång. Kristianstad, Juni 2014 Emir Bekirovski Zinedine Belkadi

5 1. Introduktion Under de senaste åren har allmänhetens intresse för företags sociala, miljömässiga och etiska framhållningssätt och agerande ökat. Samtidigt har också behovet kring icke-finansiella upplysningar ökat från intressenters sida, vilket resulterat i att fler företag börjat rapportera mer om hållbarhet och ansvar (Tagesson, Blank, Broberg & Collin, 2009). Buhr (2007) berättar att endast ett fåtal företag under 90-talet rapporterade om sin inverkan på miljön. Under de senaste åren har emellertid allt fler företag börjat redovisa om icke-finansiell information. En anledning till detta är strategiska skäl som gör företag mer legitima och konkurrenskraftiga (Beattie, McInnes, & Fearnley, 2004). De första sociala upplysningarna var en del av företagets årsredovisningar och med hjälp av internets utveckling har detta kommit att bli en stor kommunikationskälla med ökade möjligheter att nå ut till intressenter och även allmänheten (Beattie, 2000). I takt med att ickefinansiell rapportering vuxit har flera företag börjat skapa separata rapporter för ickefinansiell information som handlar om sociala, miljömässiga och etiska upplysningar (Adams & Frost, 2004; Tagesson et al., 2009). Dessa icke-finansiella rapporter publiceras för att komplettera den finansiella redovisningen med en social, miljömässig och etisk dimension. De icke-finansiella rapporterna kan ses som ett initiativ gentemot samhället, där exempelvis stöd i form av bidrag tilldelas organisationer vars jobb är att motverkar barnarbete eller förbättra olika förhållanden inom affärsvärlden (Gray, Kouhy, &Lavers, 1995). Trenden är oftast att företag börjar med miljöredovisning för att sedan övergå till att producera socialoch miljöredovisning. Dessutom finns det företag som väljer att producera en Corporate Social Responsibility (CSR)- eller hållbarhetsredovisning (Perrini, 2006). Utöver det finns det även rapporter under andra namn som behandlar liknande icke-finansiella ämnen 1 (Perrini, 2006). Enligt Deegan (2002) är företagens strävan att uppfylla samhällets förväntningar en anledning till varför företag engagerar sig i icke-finansiell rapportering. Andra studier lyfter fram allmänhetens tryck samt den ökade uppmärksamheten i media som bakomliggande orsaker till rapportering av icke-finansiell information (Brown &Deegan, 1998; Deegan, Rankin, & Voght, 1999). Samtidigt är det ett taktiskt svar från företagens sida som syftar till att minska den negativa exponeringen av social och politisk miljö där företag indirekt kompenserar sig genom ett självberömmande i sina icke-finansiella rapporter (Patten, 1992). 1 Eftersom rapporter förekommer med flera olika namn kan det hända att dessa sammanfattas under begreppet externa icke-finansiella rapporter. För att exemplifiera faller hållbarhetsredovisning och ansvarsredovisning in under detta begrepp. 5

6 I vanlig finansiell redovisning finns det standarder, principer och lagstiftning som formar det sätt på vilket företag ska rapportera för att åstadkomma en viss kvalité, vilket gör rapporteringen mindre tvivelaktig samt lättare att jämföra med andra företag (Gray, Owen, & Maunders, 1988). Denna noggrannhet föreligger däremot inte när det kommer till ickefinansiella upplysningar. Inom EU är frivillighetsprincipen den mest förespråkade vägledningen för företag som lämnar ut icke-finansiella upplysningar. På grund av den starka dominansen av aktörerna från företagssidan inom den europeiska lagstiftningen har det resulterat i att regleringsprincipen för icke-finansiell information har fått mindre betydelse (Frostensson & Borglund, 2006). Avslöjanden visar att företag integrerar icke-finansiella upplysningar av strategiska skäl istället för i form av ett åtagande gentemot samhället (Parker, 2005). Resultatet av detta är att företagen kan förändra intressenternas uppfattningar om verksamheten via olika legitimeringsstrategier (Lindblom, 1994). I takt med att normer i samhället förändras måste företagen ständigt påvisa att deras handlingar är legitima och att de uppför sig som goda samhällsmedborgare genom att engagera sig i icke-finansiell rapportering (Hooghiemstra, 2000). Dock har företag i allmänhet svårt att påvisa sin legitimitet eftersom de kan välja vad de vill upplysa om i sina rapporter samt hur och i vilket format dessa ska ges ut i (Lindblom 1984; Perrini, 2006). Utifrån en moralisk och etisk synvinkel är det viktigt att företag styrs på ett sätt som gynnar alla intressenter och uppfyller deras intressen (Hasnas, 1998). Enligt Neu, Warsame, & Pedwell (1998) kan särskilda intressentgrupper vara mer effektiva när de kräver icke-finansiella upplysningar från företagen. Exempelvis finns det diverse organisationer vars granskningar av olika verksamheter har resulterat i en ökad mängd icke-finansiella upplysningar (Islam & Deegan, 2008). Enligt tidigare studier lämnar större och mer lönsamma företag ut mer icke-finansiell information till sina intressenter än andra företag. Vissa studier har funnit skillnader på vad företag upplyser om beroende på vilken sektor de är aktiva inom (Hacktstone & Milne, 1996; Adams et al., 1998; Douglas et al., 2004; Tagesson et al., 2009), medan andra studier anger att storlek, sektor och lönsamhet inte påverkar mängden icke-finansiella upplysningar (Davey, 1982; Ng, 1985; Roberts, 1992). Dessutom har Wallace et al. (1994) funnit en negativ relation mellan lönsamhet och mängden icke-finansiella upplysningar. Vidare påpekar Hacktstone & Milne (1996) att studierna av Davey (1982) och Ng (1985) bygger på ett begränsat urval som kan snedvrida resultaten. Tidigare studier visar alltså motstridiga resultat kring storlekens, 6

7 sektorns och lönsamhetens påverkan på mängden icke-finansiella upplysningar. Därför är det intressant att undersöka hur dessa faktorer påverkar svenska företags upplysningsmängd kring icke-finansiell information. Svenska studier kring storlekens, strukturens och lönsamhetens påverkan på icke-finansiella upplysningar har tidigare utförts av Tagesson et al. (2009) Tagesson et al. (2013). Jämfört med dessa studier, inkluderar denna studie även information om hur CSR-initiativ och extern certifiering påverkar företagens icke-finansiella upplysningar. Skouloudis, Jones, Malesios, & Evangelinos (2013) studie bland grekiska företag visade en positiv relation mellan deras CSR-initiativ och mängden icke-finansiella upplysningar.. Enligt O Dwyer (2011) är extern certifiering ett sätt för företag att visa att deras ickefinansiella upplysningar är legitima, eftersom rapporterna då har certifierats av en extern part. Till skillnad från Tagesson et al. (2009) Tagesson et al. (2013) baseras denna studie på en beroendevariabel med sex olika kategorier (se bilaga 1) istället för tre (sociala, miljömässiga och etiska aspekter) samt på enbart externa icke-finansiella rapporter. Utifrån ovanstående introduktion är studiens syfte att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. För att uppnå syftet har hypoteser skapats genom att kombinera element från olika teorier och tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar, som därefter kommer att testas. Fortsättningen på studien följer med ett avsnitt för teori och hypoteser. Därefter presenteras metoden för den empiriska datainsamlingen. Slutligen introduceras resultatet och analysen, vilket leder till den avslutande diskussionen. 7

8 2. Teoretisk referensram Studien kombinerar inslag från olika teorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar för att skapa fem hypoteser. Dessa faktorer förklarar mängden av icke-finansiell information som presenteras av Svenska börsnoterade företagens icke-finansiella rapporter. Via ett elektiskt synsätt (Collin, Tagesson, Andersson, Cato & Hansson, 2009) används en multifaktoriell teoretisk referensram (Cormier et al., 2005) för att förklara omfattningen av upplysningarna bland Svenska börsnoterade företag. Tidigare studier har påvisat hur diverse faktorer påverkar mängden av icke finansiella upplysningar från företagen. Faktorerna i denna studie är väl undersökta faktorer som t.ex. storlek, sektor och lönsamhet (Singvhi & Desai, 1971; Cooke, 1989; Hackston & Milne, 1996; Adams, Hill, & Roberts, 1998; Jaggi & Low, 2000; Watson, Shrives & Marston, 2002; Douglas, Doris och Johnson, 2004; Chan och Welford, 2005; Ismail & Chandler, 2005; Knox, 2006; Hossain och Reaz, 2007; Tagesson et al., 2009; O Dwyer, Owen, och Unerman, 2011; Skouloudis et al., 2013). Vidare behandlas även mindre utforskade faktorer som CSR-initiativ och extern certifiering. Denna studie strävar efter att tillägga ytterligare empirisk information kring dessa faktorer, och hur de påverkar mängden av icke finansiella upplysningar som lämnas ut från företagen. Dessutom kommer innehållet i teorin att tydliggöras via legitimitets-, intressent-, och institutionella teorin, då dessa teorier har varit mest framgångsrika med att förklara varför företag engagerar sig i ickefinansiell rapportering (Gray Owen & Adams, 1996; Milne, 2002; O Dwyer, 2003). Följaktligen kommer argument utifrån de olika teorierna och resultat från tidigare studier att användas för att härleda fem hypoteser. 2.1 Storlek Företag verkar i samhällen där de är omringade av intressenter, vilket har ett inflytande på organisationen och påverkar det sätt företag rapporterar icke finansiella upplysningar (Gray et al., 1996). Enligt Hackston och Milne (1996) har större företag fler intressenter som bekymrar sig över företagens aktiviteter. Utifrån legitimitets- och intressentteorins perspektiv kan det vara strategiskt att lämna icke-finansiella rapporter, eftersom offentliggörande av ickefinansiella rapporter har blivit ett relativt framgångsrikt verktyg för att komplettera företagets ansikte utåt (Roberts, 1992; Lindblom, 1994; Gray et al., 1995). Flera studier har kunnat finna en koppling mellan företagens storlek samt i vilken utsträckning företagen lämnar ickefinansiella upplysningar (Hackston & Milne, 1996; Adams, Hill, & Roberts, 1998; Jaggi & Low, 2000). Enligt O Dwyer et al. (2011) väljer företag olika strategier i strävan av att bli mer 8

9 framgångsrik och förbättra sin legitimitet gentemot intressenterna. Större företag kan få en stor fördel genom att lämna icke-finansiella upplysningar, samtidigt som deras konkurrenskraft inte riskeras. Men för de mindre företagen blir kostnaderna för att ackumulera vissa uppgifter för stor, därför redovisar inte mindre företag i samma utsträckning som större organisationer (Hossain och Reaz, 2007). Dessutom uppstår det upplysningsskillnader mellan större och mindre företag eftersom kostnaderna för att ackumulera information är större för mindre företag (Singvhi & Desai, 1971). Dessa argument leder till formuleringen av följande hypotes. H1. Det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och organisationens storlek. 2.2 Sektor Enligt DiMaggio och Powell (1983) förklarar institutionella teorin hur olika krafter verkar inom samhället, vilket leder till att konkurrerande verksamheter blir likartade. Detta styrks även av Dillard, Rigsby och Goodman (2004), om ett företag avviker från det som förväntas av intressenterna riskerar att få problem med sin legitimitet. Enligt DiMaggio och Powell (1983) drar företag ofta fördelar av konkurrenter via imiterande isomorfism, detta är en anledning till varför företag inom samma sektor upplyser om liknande information. Enligt Line, Hawley och Krut (2002) varierar varje företags och sektors uppfattningar om vilka skyldigheter de har till omvärlden. De företag som verkar inom mer känsliga sektorer har en tendens att lämna mer icke-finansiella upplysningar än företag i andra sektorer. T.ex. företag i industri och materialsektorn har en stor påverkan på miljön, därför lämnar de mer miljömässiga upplysningar än någon annan sektor (Adams et al., 1998; Tagesson et al., 2009). Enligt Douglas et al. (2004) lämnar finansiella institut i Irland mindre än övriga sektorer kring sociala och miljömässiga upplysningar. Chan och Welford (2005) finner att den industriella sektorn i Hong Kongs uppger mer miljömässiga upplysningar än någon annan sektor. Den ovanstående diskussionen indikerar att det finns en skillnad mellan vad de olika sektorerna upplyser om. Detta stämmer också överens med Knox (2006) slutsats, därför leder dessa argument till formuleringen av följande hypotes. H2. Det finns en skillnad mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och sektorn organisationen verkar inom. 9

10 2.3 Lönsamhet Enligt Lindblom (1994) är legitimitet när ett företags värderingar samverkar med samhällets. Men företagen kan själva välja vad de vill upplysa om, vilket kan förändra intressenternas uppfattning kring företaget. Vidare påpekar Hooghiemstra (2000) att syftet med ickefinansiella upplysningar är att företagen ska kunna påverka intressenters uppfattning kring det egna bolaget. Enligt Swift (2001) är det viktigt att företagen har intressenternas förtroende, eftersom risken för att parterna ska börja ifrågasätta varandra blir betydligt mindre när det finns ett förtroende (Johansson och Östman, 1992). Genom de icke-finansiella rapporterna kan företagen främja intressenternas förtroende för organisationen, tack vare rapporterna höga grad av trovärdighet (Tilt, 1994). Enligt Hackston & Milne (1996) kan en hög lönsamhet resultera i att företagen informerar mer omfattande om sina icke-finansiella upplysningar. Ismail & Chandler (2005) förklarar att företag med en högre lönsamhet tenderar att rapportera mer om deras prestationer. Även under lågkonjunkturer tenderar företag med hög lönsamhet rapportera mer om verksamhetens finansiella situation. Särskilt i tider då flera företag kollapsar blir företagen mer måna om att signalera goda nyheter till sina intressenter (Watson, Shrives & Marston, 2002). Enligt Naser (1998) är det sannolikt att ett företag med positiva nyheter kommer att presentera mer icke-finansiella upplysningar jämfört mot ett företag med negativa nyheter. Även Cooke (1989) hävdar att företag med högre lönsamhet lämnar ut mer icke-finansiella upplysningar, dessutom har de en god anledning till att visa upp sina goda prestationer. Tidigare studier har funnit en positiv relation mellan lönsamhet och mängden av icke-finansiella upplysningar som lämnas ut av företagen (Watson et al., 2002; Ismail & Chandler, 2005; Skouloudis et al., 2013). Utifrån ovanstående argument leder det till formuleringen av följande hypotes. H3. Det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och organisationens lönsamhet. 2.4 CSR-initiativ Enligt Meyer och Rowan (1977) kan företag använda sig av decoupling, vilket uppkommer när verkligheten i ett företag inte stämmer överens med det som uppges till intressenterna. Enligt Deegan och Unerman (2011) kan ett företagens trovärdighet försämras när de undanhåller väsentlig information från sina intressenter. Enligt Frostenson et al. (2012) kritiseras existensen av icke-finansiella rapporter, eftersom de inte är lämpliga som beslutsunderlag samt att det är kostsamt att producera en icke-finansiell rapport. Enligt 10

11 Frostensson & Borglund (2006) skönmålar företag (window-dressing) sin verksamhet genom icke-finansiella rapporter och bör ses med skeptiska ögon. FNs global compact är ett initiativ med ambitionen att företag ska anpassa sin verksamhet kring tio principer, om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption (UN global compact, 2013). Globalt Ansvar har varit den främsta drivkraften bakom det svenska initiativet inom icke-finansiella upplysningar (Frostensson & Borglund, 2006). Syftet med Globalt Ansvar har varit att främja OECD:s riktlinjer för multinationella företag, och lyfta fram de framställda principerna i FN:s global compact (Entröm, 2005). Dessutom är företagsnätverket CSR Sweden aktiv inom samhällsansvar- och engagemang via de 19 företagsmedlemmarna. Nätverket är också nationell partner till CSR Europé, det ledande företagsnätverket i Europa kring ickefinansiella upplysningar med 70 multinationella medlemsföretag (CSR Sweden, 2014). Enligt Hedberg (2013) producerar företag icke-finansiella rapporter enbart för att uppnå eller bevara sin legitimitet. Enligt DiMaggio och Powell (1983) kan företag interagera med varandra och skapa isomorfiska mönster för konstruktionen av de icke-finansiella rapporterna. Resultatet blir att organisationer rapporterar mer effektiv och drar till sig konkurrensfördelar. Genom effektivare rapporter kan företagen något enklare uppnå legitimitet gentemot sina intressenter. Utifrån ovanstående argument leder det till formuleringen av följande hypotes. H4. Det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och deltagande i CSR-initiativ. 2.5 Extern certifiering Ett ständigt tryck från intressenter kan ofta resultera i att företag lämnar icke-finansiella rapporter som ger en rättvisande bild av verksamheten (Hooghiemstra, 2000). När ett företag ger en rättvisande bild av sin organisation erhåller de legitimitet, vilket är ett sätt för företag att möta och följa förväntningarna från ett socialt system (Deephouse & Carter, 2005). Enligt Power (1996) är certifieringen av icke-finansiella rapporter en symbol för legitimitet, detta förtydligar för läsaren att de bemöts av objektiv information. Studier visar att det finns en växande efterfråga för certifiering av icke-finansiella rapporter, vilket främst bemöts av Big- 4 2 bolagens granskningstjänster (KPMG, 2008). I takt med att certifieringen av företagens icke-finansiella rapporter från en extern part ökat, har flera studier undersökt certifieringspraxisen kring icke-finansiella rapporter (O Dwyer & Owen, 2005; Cooper & Owen, 2007; Simnett, Vanstrealen & Chua, 2009; O Dwyer, Owen & Unerman, 2011). Enligt 2 Big-4: Består av de största redovisningsbyråerna, PwC, EY, KMPG och Deloitte. 11

12 Owen, Swift, Humphrey och Bowerman (2000) finns det en oro för att företagens chefer får allt större inflytande i rapporteringen. Detta kan resultera i att företag endast redovisar information som främjar företagets profil och att intressentgruppernas inflytande marginaliseras. Detta har resulterat i tillämpningen av externa certifieringsprocesser för att öka de icke-finansiella rapporters trovärdighet (O Dwyer & Owen, 2005). Tack vare revisorers granskning erhåller de icke-finansiella rapporterna legitimitet. Genom revisorns insamling av material som styrker påståenden i icke-finansiella rapporterna, får företagen förtroendet från viktiga intressentgrupper (O Dwyer, 2011). Dessa argument leder till formuleringen av följande hypotes. H5. Det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och hållbarhetsrapporternas certifiering. 12

13 3. Metod 3.1 Urval och datainsamling Studien kommer att undersöka företags externa icke-finansiella rapporter via en kvantitativ metod där de fem olika hypoteserna från det tidigare avsnittet ska testas. Först har ett urval skapats utifrån samtliga 264 företag som är börsnoterade på stockholmsbörsen Nasdaq OMX. Därmed har alla de olika segmenten Large, Mid och Small Cap beaktats. Utifrån de samtliga 264 företagen som undersöktes redovisade 53 företag en extern icke-finansiell rapport i PDFformat. Perioden för inhämtningstillfället skedde mellan den 1 april och den 15 maj. Fördelningen mellan segmenten för urvalet slog ut enligt följande; 31 stycken under Large Cap, 17 stycken under Mid Cap och 3 stycken under Small Cap. Tillvägagångssättet vid datainsamlingen för urvalet gjordes genom att besöka företagens hemsida och leta efter deras sektion om hållbarhet, CSR eller ansvar samt att söka efter likartade icke-finansiella rapporter. Studien avgränsas genom att endast acceptera inhämtning av empirisk data från externa ickefinansiella rapporter som är skrivna på engelska för år Därför uteslöts rapporter som inte var skrivna på engelska eller om rapporterna inte var publicerade för år Dock accepterades externa icke-finansiella rapporter som ursprungligen varit en del av företagets årsredovisning om dem redovisades enskilt. Olyckligtvis uteslöts två rapporter eftersom de var låsta och på det sättet inte användbara för undersökningen. Syftet med avgränsningen var att inte snedvrida resultat vid undersökningen. Motivet till valet av att undersöka redovisningar på engelska beror på att många av företagen har en global positionering, vilket gör att de behöver använda ett internationellt språk för att kunna nå ut till fler intressenter och utnyttja kommunikationskällan till fullo. Efter all uteslutning och bortfall bestod det slutliga urvalet av 51 företag. 3.2 Operationalisering Undersökningen operationaliseras via en korrelationsmodell bestående av en beroende variabel, vilket mäter företagens totala frekvens för icke finansiella upplysningar. Denna variabel mäts genom att räkna ut antalet för hur ofta dem 36 nyckelorden (se bilaga 1) förekommer i en rapport. Dessutom är nyckelorden indelade i följande kategorier: Miljö, Mänskliga resurser, Leverantörer och Myndigheter, Kunder, Aktieägare, och Samhälle. Kategorierna och nyckelorden har skapats utifrån GRIs direktiv och riktlinjer samt vetenskapliga artiklar, Perrini (2006), Broberg et al. (2009), Tagesson et al. (2009) och Skouloudis et al. (2013). Viktigt att nämna är att nyckelorden inte endast söktes mekaniskt 13

14 utan även hela meningar, stycken och rubriker undersöktes för att försäkra att nyckelorden förekom inom rätt kontext för att öka både validiteten och tillförlitligheten. Vid bedömningen av rapporterna användes ett inter-rater reliability test för att säkerställa att bedömningen gjordes på ett likartat och konsekvent sätt (Beattie et al., 2004). Vid bedömningen av interrater reliabiliy granskades 5 rapporter i separata rum, för att finna avvikelser i bedömningen som kan leda till ett snedvridet resultat. För att göra en likartad bedömning diskuterades det hur kodningssystemet skulle utvecklas, vilket säkerställer konsekvensen av hur frekvensen ska räknas. Nyckelord som Health & Safety, Equal Opportunity, Freedom of association etc, kräver större uppmärksamhet eftersom det är dubbel ord och kan få ett stort utslag i PDFs sökfunktion. Dessutom kunde ordet Health eller Safety dyka upp med olika definieringar, vilket räknades med under kravet att det uppkom inom en kontext om arbetarnas hälsa och säkerhet. Inom ordet Equal Opportunity valde vi också acceptera ord som Equality, Board och Gender equality. Freedom of association och Collective bargaining är två ord som endast accepteras när det exakta ordet framkommer i sökfunktionen. Företagens storlek mäts genom företagens omsättning samt antalet anställda och denna sortens mätteknik för storlek har används i tidigare studier (Prencipe, 2004; Skouloudis et al., 2013). Sektorn delas in på liknande sätt som i Nasdaq OMX Nordic nämligen: olja och gas, material, industriföretag, konsumentprodukter, konsumenttjänster, hälsovård, telekom, energi, finans, och teknikföretag. De olika sektorerna klassificerades via dummy variabler och om företagen är aktiva inom en av de ovanstående sektorerna klassificeras detta med siffran 1 och om de inte verkar inom sektorn klassificeras de med siffran 0. Lönsamheten mäts genom avkastning på eget kapital (ROE) och avkastning på totala tillgångar (ROA) (Hackstone & Milne, 1996; Tagesson et al., 2009). Mätningen av ROE och ROA baseras på ett genomsnitt från två räkenskapsår, eftersom ett genomsnittligt värde är mer tillförlitligt mätteknik än ett värde från ett år (Hackstone & Milne, 1996). Initiativ inom CSR, miljökänsliga och konsument institut mäts via en dummy variabel där företag som upplyser om att de är aktiva inom FN:s globala ansvar, eller är med i medlemslistan hos CSR Sweden klassificeras med siffran 1. Medan företag som varken uppger information om FN:s Globala ansvar eller inte är med i medlemslistan hos CSR 14

15 Sweden klassificeras med siffran 0. Skouloudis et al. (2013) är en tidigare studie som har använt liknande mätteknik. Extern certifiering mäts genom en dummy variabel, där företag som inte har certifierade eller inte uppger någon information om certifiering klassificeras med siffran 0. Däremot företag som har certifierade hållbarhetsrapporter klassificeras med siffran 1. För att isolera effekten av de ovanstående variablerna, introduceras två kontrollvariablar vilket inkluderas i studien och baserar sig på tidigare studier. Börsnoteringsår mäts genom den naturliga logaritmen för det antal år de har funnits i börsen sedan introduktionen. Enligt Prencipe (2004) förväntas tiden ett bolag har varit börsnoterat på börsen påverka hur mycket information de lämnar ut. När ett företag börsnoteras bemöts de av finansanalytikernas ansökningar för information och ju längre bolaget har varit börsnoterat desto mer känner de finansanalytikernas informationsbehov. Skuldsättningsgraden mäts genom skulderna delat med eget kapital. Enligt Watson et al. (2002) ökar den finansiella risken med en hög skuldsättningsgrad och kan indikera en ohållbar skuldsättning. Skuldsättningsgraden förväntas ha en positiv effekt på mängden av ickefinansiella upplysningar som lämnas från företagen (Watson et al., 2002). Enligt Cormier et al. (2005) speglar företagets finansiella situation deras vilja att redovisa information till sina intressenter. Ett företag med en god finansiell situation kommer sannolikt att redovisa mer information än ett företag som sitter i en negativ finansiell situation. 15

16 4. Resultat och analys Utifrån samtliga 264 börsnoterade företag på Stockholmbörsen Nasdaq OMX med hänsyn till både uteslutningar och bortfall som beskrevs i tidigare sektion redovisade 51 företag en extern icke-finansiell rapport för år Nedanför visar Tabell 1 fördelningen mellan de olika sektorerna. Industriföretagen dominerar antalet rapporterade externa icke-finansiella redovisningar med 14 stycken. Följaktligen innebär det att studiens resultat baseras på lite över en fjärdedel av industriföretagens externa icke-finansiella rapporter. Tabell 1. Sektorfördelning Sektor Frekvens Procent Industri 14 27,5% Hälsovård 1 2,0% Finans 8 15,7% Konsumenttjänster 6 11,8% Konsumentvaror 9 17,6% Material 6 11,8% Telekom 2 3,9% Energi 0 0,0% Teknik 5 9,8% Kraftförsörjning 0 0,0% Totalt % Eftersom fördelningen blev ojämn mellan de olika sektorerna ger det utslag på resultaten. Dessutom är det missvisande att låta ett företag representera en hel sektor där många fler företag är verksamma, exempelvis hälsovårdssektorn. Men eftersom de övriga företagen i hälsovårdssektorn inte publicerat en extern icke-finansiell rapportering, framstår sektorn svagt i denna studie. En annan viktig observation är att sektorn för kraftförsörjning inte har några företag som rapporterar någon extern icke-finansiell rapport. Detta kan bero på att företagen inom denna sektor har ett annorlunda regelverk och riktlinjer, som gör att de upplyser sin information direkt i årsredovisningen. Samtidigt kan de även lämna sina icke-finansiella upplysningar via deras hemsida, vilket de flesta företagen tenderar att göra oavsett vilken sektor som företagen är verksamma inom. Bland de 51 företagen som rapporterade en extern icke-finansiell rapport varierade utsträckningen av upplysningarna mellan de sex olika ämnena. Tabell 2 visar beskrivande statistik om hur frekvent nyckelorden upplyses i rapporterna. Viktigt att nämna är att miljö och humana resurser har en tydligt större tyngd i redovisningarna, vilket resulterade i ett större medelvärde. Båda ämnena hade emellertid något fler nyckelord men värdena grundades dock mestadels på två nyckelord. Dessutom 16

17 visar tabell 2 en hög och varierande standardavvikelse för varje kategori i beroendevariabeln. Orsaken till detta är att variabeln inte är normalfördelad. De oberoende storleksvariablerna omsättning och anställda normalfördelades genom naturliga logaritmen (LN) vilket resulterar till en mindre standardavvikelse. Liknande värde syns även hos skuldsättningsgraden som normalfördelas på likartat sätt som storleksvariablerna. Både CSR-initiativ och extern certifiering har ett värde på vilket kan bero på att de har uppmäts via dummy variabler. Tabell 2. Beskrivande statistik Typ av information Antal nyckelord Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse Miljö Humana resurser Leverantör & Myndighet Kund Aktieägare Samhälle Omsättning Anställda ROE ROA CSR-initiativ Extern certifiering Börsnoterings år Skuldsättningsgrad Bilaga 2 och 3 visar kopplingen mellan beroende variabeln och de olika faktorerna. Med hänsyn till att det blev en stor spridning av korrelationer mellan de olika variablerna utfördes 14 olika regressioner. Dessa togs fram genom Spearmans rho test eftersom beroendevariabeln inte var normalfördelad, vilket upptäcktes av Kolmogorov- Smirnov normalfördelningstest. Två av regressionerna bestod av hela beroendevariabeln och resterande 12 stycken för de olika kategorierna inom beroendevariabeln. För varje kategori utfördes det två regressionsmodeller, en med omsättning som storleksvariabel samt en med anställda som storleksvariabel. Denna uppdelning mellan variabeln omsättning och anställda inträffade på grund av den starka korrelationen mellan variablerna vilket skulle kunna snedvrida resultatet om båda variablerna inkluderades i samma regression. Utöver detta exkluderades ROA från regressionerna på grund av den starka korrelationen till ROE samt att företag från finanssektorn inkluderades i urvalet. 17

18 Enligt resultatet visade korrelationsmatrisen (se bilaga 2) att det finns en koppling mellan variabeln storlek och beroende variabeln vid en procents signifikansnivå. Även den totala regressionen (se bilaga 3) visar att det finns en koppling mellan variabeln storlek och beroende variabeln. I den första regressionen var variabeln omsättning signifikant vid en fem procents signifikansnivå. Medan i den andra regressionen är variabeln anställda signifikant vid en tio procents signifikansnivå. I båda regressionerna visar variablerna för storlek en positiv koppling till beroendevariabeln, vilket var förväntad utifrån tidigare studier. Dessa studier gav uppfattningen att större företag förväntas att redovisa en större mängd av ickefinansiell information, vilket även kan påvisas i detta fall. Likt de tidigare studierna bland andra Singvhi och Desai (1971) finns det en positiv relation mellan mängden av ickefinansiella upplysningar och organisationens storlek. Detta resulterar i att hypotes H1 accepteras då korrelationsmatrisen påvisar att större företag tenderar att rapportera mer ickefinansiella upplysningar relativt mot de mindre företagen. Resultatet från korrelationen visade dock inget stöd för hypotes H2. Eftersom det inte finns någon koppling mellan någon sektor och beroendevariabeln i korrelationsmatrisen eller mellan sektorerna. Men i regression 1 (se bilaga 3) finns det en skillnad mellan sektorerna material och teknologi. Resultatet visar att materialsektorn överlag upplyser mer ickefinansiella upplysningar än teknologisektorn. Regression 2 visar däremot inte att det skulle finnas någon skillnad mellan sektorerna kring mängden icke-finansiella information som upplyses. Dock kan den någorlunda ojämna fördelningen mellan hur många företag som representerar dem olika sektorerna (se tabell 1) påverka resultatet negativt. Eftersom regression 5 och 6 visar en skillnad mellan material och teknologisektorn tyder detta på att materialsektorn skulle redovisa mer icke-finansiell information kring humana frågor (se bilaga 1) än teknologisektorn. Dessutom visar regression 9 samt 10 att företagen i telekomsektorn upplyser mer icke-finansiell information inom kundrelaterade frågor jämfört mot företagen i teknologisektorn eftersom telekomsektorn har ett positivt betavärde på 43,061, vilket är signifikant vid en tio procents signifikansnivå i regression 9. Detsamma gäller regression 10 där betavärdet återigen är positivt på 31,522 vid en fem procents signifikansnivå. I regression 13 och 14 visar resultatet skillnader mellan sektorerna industri, hälsovård, finans och konsumenttjänster gentemot teknologisektorn. Men i det här fallet upplyser de olika sektorerna mindre än teknologisektorn eftersom deras betavärden är negativa. Vidare visar regression 13 och 14 att teknologisektorn upplyser mer icke-finansiell 18

19 information om samhällsfrågor jämfört med dem ovannämnda sektorerna. Douglas et al. (2004) är en av de tidigare studierna som påvisat skillnader mellan hur mycket olika sektorer upplyser om icke-finansiell information. Likt Douglas et al. (2004) studie visar regression 13 att finansiella institut upplyser mindre om socialmässig information. Ett flertal studier har tidigare påvisat att det finns skillnader i mängden icke-finansiell information som upplyses bland olika sektorer. På ett liknande sätt påvisar även denna studie detta, vilket följaktligen gör att hypotes H2 accepteras. Angående hypotes H3 kan resultatet i korrelationsmatrisen inte påvisa att det finns en relation mellan mängden icke-finansiell information som upplyses och organisationens lönsamhet. Både regression 1 och 2 (se bilaga 3) förkastar att det skulle existera en koppling. Däremot påvisar regression 7, 9 och 10 att det finns ett samband mellan organisationens lönsamhet och mängden icke-finansiell information som upplyses. Förväntningarna var att mer lönsamma företag skulle tendera att redovisa mer icke-finansiell information, vilket skulle innebära att relationen var positiv. Enligt Cooke (1989) studie är det mer sannolikt att ett företag upplyser mer mängd icke-finansiell information om de har en hög lönsamhet. Tvärtemot visade vårt resultat istället en negativ relation enligt regression 7, 9 och 10. Dessa tre regressioner tillhör kategorierna kund och leverantör & myndigheter, vilket emellertid inte är en fullständig representation av den totala regressionen (1 och 2). Resultatet från regression 7, 9 och 10 ger en indikation på att det skulle kunna finnas en relation mellan mängden icke-finansiella upplysningar och organisationens lönsamhet. Däremot finns det inget samband i den totala regressionen vilket gör att hypotes H3 förkastas eftersom det inte finns tillräckligt stort stöd för att påvisa en positiv relation mellan mängden icke-finansiella upplysningar och organisationens lönsamhet. Resultatet kring hypotes H4 visade en stark relation i korrelationsmatrisen mellan CSRinitiativ och beroendevariabeln. Även bland regressionerna visade 10 av samtliga 14 regressioner en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och deltagande i CSR-initiativ. En stark förklaring är att företag genom CSR rapporter har möjlighet att både uppnå och bevara legitimitet på ett praktiskt sätt (Hedberg, 2013). Resultatet från korrelationsmatrisen och regressionen bekräftade förväntningarna på hypotes H4 då det går att påvisa att det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och deltagande i CSR-initiativ. Den positiva relationen påvisas med en signifikansnivå på 0,1 procent. Vilket leder till att hypotes H4 accepteras. Dessutom visade 19

20 åtta andra regressioner samma resultat vilket stärker svaret ytterligare till den totala regressionen. Vid undersökning av relationen mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och hållbarhetsrapporternas externa certifiering pekar resultatet på att det finns ett samband då korrelationen påvisar ett signifikant värde på 0,007 (se tabell 2) mellan extern certifiering och mängden icke-finansiella upplysningar. Dessutom visar även regressionerna 3, 4, 7 samt 8 ett likartat samband. Den förväntade inverkan av externt certifierade rapporter var att dessa rapporter skulle redovisa en större mängd icke-finansiell information än rapporter som inte blivit certifierade av en extern part. En anledning kan enligt (O Dwyer, 2005) vara att det finns en risk att företag enbart upplyser information som främjar företagets intressen, vilket har resulterat i en ökning av oberoende certifieringsprocesser för att öka trovärdigheten kring företagens icke-finansiella rapporter. Utifrån resultatet kring den externa certifieringen kan därför hypotes H5 accepteras då både korrelationen samt regressionerna påvisar ett samband. I övrigt visar den totala regressionen en varians (Adj.R 2 ) på 46,7 och 47,9 procent vilket tyder på att cirka 46,7 och 47,9 procent av värden faller runt regressionslinjen. Detta indikerar att värdena i modellen är förhållandevis täta. I de resterande regressionerna åskådliggörs det att variansen sjunker någorlunda och att den lägsta nivån finns hos regressionerna upprättade för kategorin aktieägare. Här ligger variansen på 13,5 och 29,2 procent vilket också är det lägsta bland samtliga 14 regressioner. Den låga variansen anvisar att värdena för regressionen ligger mer utspridd och inte nära regressionslinjen. Men variablerna accepteras eftersom ingen har ett VIF-värde över 4. Enligt O Brien (2007) är det högsta accepterade VIF-värdet på 10, dock har summan 4 i vissa fall använts som tumregel för acceptansnivån kring VIF-värdet. Denna tumregel har också tillämpats i denna studie, således accepteras varje variabel i denna studie eftersom det högsta VIF-värdet från alla regressioner ligger på Avslutande diskussion 5.1 Diskussion och slutsats Denna studie undersöker mängden icke-finansiell information som svenska börsnoterade företag upplyser. Via en multifaktoriell teoretisk referensram visar studien hur flera faktorer påverkar några svenska företags upplysningsmängd kring icke-finansiell information. Skälet till varför de olika faktorerna påverkar företagens upplysning kring icke-finansiell information förklaras genom legitimitet-, intressent-, och institutionella teorin. Generellt bekräftar studien 20

21 liknande resultat från tidigare undersökningar kring hypotes H1, H2 och H4. Dessutom kompletterar denna studie med nya inslag via hypotes H5. Dock visar studien skillnader jämfört mot tidigare studier angående hypotes H3. Likt tidigare studier visar hypotes H1 att det finns ett samband mellan mängden av ickefinansiell information ett företag upplyser och dess storlek. Resultatet kring storlekens påverkan ligger i linje med Hossain och Reaz (2007) påstående kring att större företag kan dra mer nytta av att redovisa om icke-finansiell information. Eftersom större företag också är mer kända bland allmänheten kan upplysningar av icke-finansiell information ha en större effekt på stora bolag. De stora företagen har generellt större rapporter om icke-finansiell information vilket också leder till att redovisa mer information än de mindre företagen. Med större rapporter kan de stora företagen utnyttja deras övertag för att förbättra deras profil i samhället, vilket förklaras av Roberts (1992) samt Grey et al. (1995) påstående om icke-finansiella rapporter. Dessutom tenderar större företag att nå ut till fler intressenter vilket troligtvis har en påverkan på mängden av icke-finansiell information som publiceras av dem stora företagen (Hackston & Milne, 1996). Även denna studie indikerar att det är de stora företagen som sammantaget mest redovisar information. Detta ger ytterligare stöd till Hackston och Milne (1996) påstående där de större företagen kan nå ut till fler intressenterna och därför upplyser mer icke-finansiell information i sina rapporter. Sammanfattningsvis leder detta till slutsatsen av den första hypotesen H1 där det går att påvisa en positiv relation mellan organisationens storlek och mängden icke-finansiell information som upplyses. I hypotes H2 visade resultatet skillnader mellan olika sektorer där teknologisektorn användes som resistans och jämfördes mot de andra sektorerna. Teknologisektorn utsågs som resistans eftersom antalet företagen från den sektorn motsvarade cirka 10 procent av urvalet. Detta ansågs som godtagbart då det inte var sektorn som hade mest eller minst företag utan låg i mitten tillsammans med sektorer som: finans, konsumenttjänst, konsumentvaror, och material. Line et al. (2002) påstår att olika företag och sektorer har olika uppfattningar om deras skyldigheter gentemot samhället de verkar inom. Detta leder till skillnader mellan vad företagen och sektorerna väljer att upplysa om. Enligt Tagesson et al. (2009) upplyser företag i råmaterialsektor mer om miljö eftersom deras verksamhet med större sannolikhet skulle kunna påverka miljön mer än någon annan sektor. Detta bekräftas även av denna studie då materialsektorn generellt sätt upplyser mer än teknologisektorn. Även inom miljö och humana frågor upplyser råmaterialföretagen mer än företagen i teknologisektorn. Empirin från denna 21

22 studie stödjer också Douglas et al. (2004) påstående om att de finansiella instituten i Irland upplyser väldigt lite om sociala frågor. I regression 13 visar resultatet att de svenska företagen i finanssektorn upplyser mindre om sociala frågor i relation mot företagen i teknologisektorn. Vidare visar resultatet att teknologisektorn upplyser mer om sociala frågor än industri, hälsovård, finans och konsumenttjänst sektorn. Men teknologisektorn upplyser mindre information om kundrelaterade frågor jämfört mot telekomsektorn. Dessutom tenderade företag inom samma sektor att redovisa liknande mängder av information. Enligt institutionell teorin konkurrerar företag från samma sektor mot varandra, vilket leder till att de utsätts för imiterande isomorfism där företagen tittar på konkurrenterna för att vinna fördelar (DiMaggio & Powell, 1983). Av detta skäl blir företagen identiska och följden därför att de ofta upplyser om liknande frågor. Utifrån ovanstående diskussion blir slutsatsen följaktligen att hypotes H2 accepteras eftersom det finns en skillnad mellan mängden icke-finansiella upplysningar och sektorn organisationen verkar inom. Kring hypotes H3 visade resultatet varken i korrelationen eller i den totala regressionen något samband mellan lönsamhet och mängden av icke-finansiella upplysningar. Värt att belysa är att empirin samtidigt visar att det kan finnas en relation. Tagesson et al. (2009) påvisar en koppling mellan lönsamhet och företagens sociala upplysningar. Vidare menar Naser (1998) att ett företag av självklara skäl hellre skulle ge positiva nyheter om icke-finansiell information istället för negativa nyheter angående ledningen. I detta fall skulle en bra lönsamhet leda till att företag upplyser en större mängd icke-finansiell information medan ett företag med dålig lönsamhet leda till att de upplyser mindre icke-finansiell information. Men utifrån resultatet finns det inga stora indikationer på att de mer lönsamma företagen generellt sätt upplyser mer än de mindre lönsamma företagen. Däremot indikerade resultatet att de mer lönsamma bolagen upplyser mindre rörande kund samt leverantör och myndighets frågor. Även om resultatet avviker från tidigare fynd beträffande lönsamhetens påverkan på mängden icke-finansiella upplysningar kan orsaken möjligtvis ligga i linje med dem påståenden om företagens sätt att vinna legitimitet. Utifrån legitimitetsteorin från Lindblom (1994) försöker företagen att informera om förändringar i verksamheten. Dessutom försöker företagen också påverka intressenternas uppfattning kring företaget via informationen som de upplyser. Detta är ett strategiskt sätt för företagen att uppnå legitimitet gentemot intressenter. Resultatet från denna studie bestyrker påståendet från Lindblom (1994) att företagen försöker påverka intressenternas uppfattning om deras verksamhet. Enligt Naser (1998) är det mer sannolikt att företag med hög lönsamhet redovisar mer icke-finansiella upplysningar än företag med 22

23 mindre lönsamhet. Dock visar resultatet från denna studie ingen koppling mellan företagens lönsamhet och mängden av icke-finansiella upplysningar. Utifrån Lindblom (1994) resonemang betyder det att alla företag oavsett deras lönsamhet manipulerar intressenternas uppfattning, vilket företagen gör i hopp om att vinna eller bevara legitimitet. Till följd av ovanstående diskussion förkastas hypotes H3 då det inte framkommer någon positiv relation mellan organisationens lönsamhet och mängden icke-finansiella upplysningar. Angående hypotes H4 indikerade resultatet en positiv koppling mellan företagens CSRinitiativ och mängden av deras icke-finansiella upplysningar. I korrelationsmatrisen finns det en stark koppling mellan CSR-initiativ och beroendevariabeln med en signifikansnivå på en procent. Även bland regressionerna visar studien ett starkt stöd för hypotesen H4 där 10 utav 14 regressioner indikerade en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och deltagande i CSR-initiativ. Orsaken till den positiva relationen mellan CSRinitiativ och mängden av icke-finansiella upplysningar är en fråga om företagens legitimitet gentemot sina intressenter. Likt Hedberg (2013) påstående producerar företagen ickefinansiella rapporter för att uppnå eller bevara legitimitet. Genom att engagera sig inom CSR och hållbar utveckling kan företag dra till sig konkurrensfördelar i syfte om att vinna legitimitet. Genom att redovisa om icke-finansiell information som stämmer överens med verkligheten slipper företagen att förknippas eller råka ut för skönmålning (decoupling). Enligt Meyer och Rowan (1977) sker detta ofta när företag väljer att redovisa information som inte stämmer överens med verkligenheten. Likt Deegan och Unerman (2011) påstående kan företagens trovärdighet och den information de redovisar utvecklas till en risk. Detta är något företag helst undviker och genom ett engagemang inom diverse CSR-grupper kan företagen ta lärdomar från andra medlemmar, om hur de kan redovisa icke-finansiell information på bästa möjliga sätt. Detta ligger också i linje med DiMaggio och Powell (1983) teori kring isomorfism för att företagen ska skaffa sig konkurrensfördelar i form av ökad legitimitet gentemot sina intressenter. Från studiens resultat och teoretiska förklaringar blir slutsatsen för hypotes H4 att det finns en positiv relation mellan mängden av icke-finansiella upplysningar och deltagande i CSR-initiativ. Beträffande hypotes H5 indikerade resultatet från korrelationen och regressionerna ett samband mellan extern certifiering och mängden av icke-finansiella upplysningar. Den totala regressionen visade en positiv relation mellan extern certifiering och mängden av ickefinansiella upplysningar vid en 5 procents signifikansnivå. Vidare visade ytterligare tre 23