11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler?

Transkript

1 Öppna föreläsningar Hösten 2012

2 I samarbete med Linnéuniversitetet erbjuder Ronneby Kunskapskälla ett antal spännande föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Efter varje föreläsning följer en frågestund som ger möjlighet till dialog mellan forskaren och åhörarna. Föreläsningarna som sänds via telebild från Kalmar eller Växjö är avgiftsfria och öppna för alla. Samtliga föreläsningar ges på torsdagar kl Vi bjuder på frukost Anmäl dig senast två dagar före respektive föreläsning. Anmälan görs till:

3 Program hösten oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Tobias Bromander 18 oktober Från regelryttare till Dirty Harry? Otto Petersson 25 oktober Marina bakterier vad berättar de om havet? Jarone Pinhassi 1 november Flickor blir kvinnor och pojkar män. Om traditionellt och otraditionellt genusgörande i den moderna ungdomsromanen. Maria Nilson 8 november Drottning Margareta som ledare en förebild efter 600 år? Anders Fröjmark 15 november Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Magnus Carlsson

4 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering, men få vetenskapliga belägg för detta. För att kunna ge ett svar på frågan om det finns skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler så har sammanlagt fyra nyhetsmedier, 92 politiska skandaler och 4345 tidningsartiklar studerats mellan åren Flera betydande skillnader har påvisats och under föreläsningen diskuteras tre övergripande frågor: Vilka huvudsakliga skillnader finns i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Hur kan skillnaderna i mediernas rapportering komma att förstås? Vilka demokratiska implikationer kan komma att följa av de skillnader som observerats i studien? Tobias Bromander är doktorand i statsvetenskap med forskningsintressen som rör politiska skandaler, politisk kommunikation, mediernas roll och uppgifter i det demokratiska samhället.

5 18 oktober Från regelryttare till Dirty Harry? Poliser förfogar över långtgående maktbefogenheter i relation till allmänheten. Vi accepterar detta utifrån tanken att polisers handlingar är juridiskt förankrade, proportionerliga och ytterst styrda av folkets valda representanter. Under åren på polisutbildningen är det tydligt att den enskildes föreställning om polisens uppdrag och arbetssätt återspeglar dessa förväntningar. Redan under aspiranttjänstgöringen och de inledande tjänstgöringsåren förändras emellertid synen på polisens uppdrag och hur detta lämpligen utförs i praktiken. Otto Petersson är doktorand i statsvetenskap och har i ett flerårigt forskningsprojekt följt poliser från att de klev in på polisutbildningen och över de inledande tjänsteåren. Fokus har legat på vad som avgör utfallet då poliser agerar i olika beslutssituationer. 25 oktober Marina bakterier vad berättar de om havet? Aktuell forskning visar att hälften av all fotosyntes på vår planet utförs av växtplankton i havet. Tillsammans med gröna växter producerar dessa mikroskopiska alger det syre och det organiska material som utgör grunden för näringskedjan såväl i havet som på land. Bakterier i havet spelar en avgörande roll för nedbrytningen av restprodukter från näringskedjan i havet. I föreläsningen berättar Jarone Pinhassi om sin forskning kring den biologiska mångfalden bland mikroorganismer och dess koppling till havets välbefinnande. Jarone Pinhassi är docent i mikrobiologi och forskare om marina bakterier och dess funktion i havens ekosystem.

6 1 november Flickor blir kvinnor och pojkar män. Om traditionellt och otraditionellt genusgörande i den moderna ungdomsromanen. Föreläsningen fokuserar på hur föreställningar om genus ser ut i modern ungdomslitteratur. Är den konventionell? Är den jämställd? Är den rent av feministisk? Med hjälp av populära romaner från olika genrer som romantik, skräck och fantasy diskuterar vi manligt och kvinnligt. Vi försöker se vilka normer som styr i romanerna och huruvida de är fulla av traditionella och stereotypa föreställningar eller om här finns något annat. Föreläsningen vill också presentera olika verktyg för att läsa litteratur, vad ser vi när vi läser på olika sätt? Maria Nilson är fil dr i litteraturvetenskap och har precis tillsammans med Helene Ehriander kommit ut med en antologi om hur man kan arbeta med fantasy i klassrummet. Nu redigerar de tillsammans en antologi om chick lit som kommer november Drottning Margareta som ledare en förebild efter 600 år? Kvinnligt ledarskap diskuteras på många håll i samhället, både med samtida och historiska exempel. Blir det någon skillnad med en kvinna i stället för en man i ledningen för stora organisationer, företag eller stater? Margareta Valdemarsdotter ( ) har ofta betecknats som Nordens största regent genom historien. När hon hade besegrat en av sina manliga medtävlare om herraväldet i Norden utbrast den samtida Skånska krönikan: Evig pris åt Gud som gav en oväntad seger i en kvinnas händer. Men hur styrde hon egentligen sina riken? Gjorde det någon skillnad för undersåtarna att deras härskare var en kvinna? I föreläsningen kommer vi att diskutera metoderna för och resultaten av Margaretas regeringsutövning. Bilden av Kalmarunionens skapare kommer att ges skarpare konturer och fler nyanser. Anders Fröjmark är docent i historia och är främst inriktad på nordisk medeltid och helgonkulten och på vilket sätt dess källor kan berätta om den tiden.

7 15 november Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden På den svenska arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden lägre bland personer med utländsk bakgrund jämfört med övriga. En faktor som potentiellt kan förklara en del av skillnaderna i sysselsättningsgrad är etnisk diskriminering i anställningssituationer. I vår forskargrupp har vi undersökt diskriminering med så kallade fältexperiment som innebär att forskaren skickar två i kvalitetshänseende identiska jobbansökningar till arbetsgivare med en utannonserad vakans och där namnen på de fiktiva ansökande speglar individens etniska bakgrund. Det är denna typ av experiment och resultaten från dem som kommer att behandlas på föreläsningen. Magnus Carlsson är fil dr i nationalekonomi och har i sin forskning inriktat sig på svenska arbetsmarknaden och diskriminering av bland annat personer med utländsk bakgrund.

8 Här når du oss: Besöka Kunskapskällan Soft Center, vid Röda tornet. Ingång intill caféet. Kontaktuppgifter Ronneby Kunskapskälla Soft Center Ronneby Tel Öppettider Mån-tors Fre