ENERGIPLAN. för Nybro Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN. för Nybro Kommun"

Transkript

1 ENERGIPLAN för Nybro Kommun Gäller från och med 1 maj

2 Innehåll 1. Inledning 2. Energisituationen i Nybro kommun 3. Energianvändningens konsekvenser på miljö, säkerhet och hälsa 4. Mål för energianvändningen i Nybro kommun 5. Åtgärder genomförda de senaste fem åren 6. Åtgärder att genomföra inom fem år Bilagor: 1. Energibalans för Nybro kommun 2. Energibalans Kalmar län, sammanfattning 3. Sammanställning av miljömål som berör energianvändningen 4. Lag om kommunal energiplanering 5. Fjärrvärmeutbyggnad, Nybro energi 6. Nybro elnät AB s koncessionsområde 2

3 Inledning Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen skall också främja god hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen skall vara ett ständigt aktuellt dokument och skall uppdateras kontinuerligt. Nybro kommun avser att aktualisera energiplanen varje mandatperiod. Planens omfattning och målsättning Planen omfattar hela Nybro kommun och består av ett antal mål och åtgärder, både för den kommunala organisationen och för kommunen som geografiskt område. Målsättningen har varit att ha en helhetssyn på energi- och miljöfrågorna. Vi har riktat in oss på de åtgärder vi kan påverka lokalt och hoppas att utvecklingen av energifrågorna även drivs på från andra håll. Många energiproblem kan vi inte lösa på egen hand lokalt utan är beroende av samhällsutvecklingen i stort samt styrningen från staten. Målbeskrivningarna följer samma system som kommunens verksamhetsplanering så att målsättningarna i energiplanen enkelt kan överföras till förvaltningarnas verksamhetsplaner. Energiplanen består därför av inriktningsmål till vilka det finns kopplat ett eller flera effektmål. För att nå dessa mål finns beskrivet de åtgärder som kommunen planerar att genomföra inom fem år samt förslag till åtgärder på längre sikt. De ekonomiska konsekvenserna av de antagna målen och åtgärderna ska anges i budgeten. Kommunstyrelsen ska följa upp genomförandet av åtgärderna via förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplanering. Framtagandet av planen Utgångsmaterial för energiplanen har varit Lokal Agenda 21 med lokala miljömål (gällande från 1 januari 2004) och Fördjupad översiktsplan för Nybro stad (antagen av kommunfullmäktige 2004) samt Energibalans Nybro år 2000 gjord av Lena Eckerberg på Energikontor Sydost år Till hjälp att utforma energiplanen har kommunen anlitat Roger Gunnarsson på Energikontor Sydost. Energiplanen kommer att vara underlagsmaterial till den översiktsplan för Nybro kommun som håller på att tas fram och som beräknas vara klar Regionförbundets styrelse beslöt att anta dokumentet En fossilbränslefri region. Handlingsprogram 2006 som riktlinje för det fortsatta arbetet. Några av de åtgärder som förslås i handlingsprogrammet har vi antagit som åtgärder i vår energiplan. För att lättare nå gemensamma mål i länet avser Nybro kommun att aktivt delta i länsgemensamma satsningar såsom fossilbränslefri region, mobilitetskontor, länsgemensamma upphandlingar etc. Nybro kommun representeras av både tjänstemän och politiker i detta arbete. Framtagandet av energiplanen har letts av kommunens energigrupp och utförts av kommunens Agenda 21 samordnare. Energigruppen består av Tage Karlsson, ordförande i tekniska nämnden, Eva Baranyai, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Börje Slättman, styrelseordförande för Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB, Sören Johansson, styrelseledamot i Nybro Bostads AB samt Kurt Hansson, ersättare i styrelsen för Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB. Planen har diskuterats med tekniska kontoret, samhällsbyggnadskontoret, Nybro Energi AB och Nybro Bostads AB. 3

4 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 8 Lag om kommunal energiplanering (2004:602) ska en miljökonsekvensbeskrivning göras om energiplanen kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Eftersom Nybro kommun påbörjade arbetet med energiplanen innan den här nya lagen trädde i kraft den 21 juli 2004 och energiplanen kommer att antas innan den 21 juli 2006 så behöver vi inte göra en miljökonsekvensbeskrivning. Beslut Energiplanen antogs av kommunfullmäktige

5 Energisituationen i Nybro kommun Energikontor Sydost har upprättat en energibalans för Nybro kommun år (se bilaga 1) Sammanfattning energiomsättning och koldioxidutsläpp Den totala energiomsättningen i Nybro kommun år 2000 är beräknad till GWh. Energianvändningen utslaget per invånare för Nybro år 2000 motsvarar 58,8 MWh/person. Andelen förnyelsebara bränslen uppgår till 51 %, den huvudsakliga energiomsättningen är biobränslen. Bensin och diesel står för 14 % av energiomsättningen, olja och gasol för 13 %, elenergin utgörs av drygt 20 %. Totalt uppgår kommunens elförbrukning till 258 GWh. Om man utgår från att hälften av elenergin kommer från vattenkraft uppgår Nybro kommuns andel förnyelsebar energi till ca 60 %. Växthusgaserna ligger på 4,6 ton/capita, totalt ton koldioxidekvivalenter. Den absolut mest dominerande andelen är beräknad att härstamma från bensin, diesel och olja. Jämfört med länsnivån är koldioxidutsläppen lägre i Nybro än i Kalmar län. (5,3 ton/capita i Kalmar län) Bruttotillförsel Nybro År 2000 Nybro Per capita år 2000 Total energiomsättning GWh 58,8 MWh CO 2 -ekvivalenter ton 4,6 ton Fossila bränslen 315 GWh 15,9 MWh Biobränsle 609 GWh 30,8 MWh Elenergi 258 GWh 13 MWh Störst energianvändning sker inom industrisektorn, som använder närmare 60 % av den totala energiomsättningen. 58 % av industrins energianvändning är biobränsle. Största källan till utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen är transportsektorn som står för 47 % av utsläppen av koldioxid. Viktigaste åtgärderna för att minska användningen av fossila bränslen är åtgärder inom transportsidan och även åtgärder för en konvertering från fossila bränslen till förnyelsebara alternativ inom uppvärmningssidan, både för industri, offentliga lokaler och av hushåll. Produktion, tillförsel och distribution av energi Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB ingår i koncernbolaget AB Nybro Brunn vilket ägs av Nybro Kommun. Nybro Energi AB distribuerar fjärrvärme till Nybro stad. Nybro energicentral är belägen på industrin AB Gustav Kähr men ägs av Kalmar Energi AB. Bränslet är i huvudsak biobränsle som är en restprodukt vid trägolvstillverkningen. Nybro Energi AB har även två pelletspannor i samhället Alsterbro vilket värmer upp Fröjdekullahemmet, Alsterbro skola samt några mindre hyresfastigheter. Nybro Energi AB har som mål att utöka fjärrvärmen och har även planer på att bygga en egen förbränningsanläggning. Se bilaga 5 för befintlig och planerad fjärrvärme i Nybro stad. 5

6 Nybro Elnäts AB täckning se bilaga 6. Övrigt ledningsnät i kommunen ägs av E.ON Sverige. Elenergi produceras även lokalt vid Nybro Energicentral. Varje år produceras ca 20 GWh el. Största delen av den el som produceras säljs till AB Gustaf Kähr. Vattenkraft År 2000 producerades 1,1 GWh elenergi i form av vattenkraft i Nybro kommun. Ett normalår kan vattenkraften producera drygt 3 GWh. Det finns totalt 13 stycken vattenkraftverk. Driftsäkerhet Under den kraftiga stormen i januari 2005 kan följande slutsatser dras vad gäller driftsäkerheten i Nybro kommun. Inom Nybro Elnät AB: s område kunde strömmen komma tillbaka inom 1 till 7 dagar. Flera av vattenverken har reservkraft varför störning på grund av elavbrott inte blev så stor. Däremot saknade ett flertal av avloppsreningsverken reservkraft vilket kommer att behöva åtgärdas. Hushållen I statistiken över energiomsättningen är 51 % biobränslen men detta visar inte hela sanningen. I Nybro finns en stark tradition av att elda med ved både på landet och inne i staden. Det är bra att använda ved men eldningen måste ske på rätt sätt så att inga onödiga utsläpp sker. De flesta flerbostadshusen i Nybro stad är anslutna till fjärrvärme. År 2004 var 150 större byggnader anslutna. Av enskilda hushåll är ca 380 villor anslutna. Oljecisterner och värmepumpar Många hushåll och mindre flerbostadshus ersätter idag sin oljepanna med värmepumpar. Antal anmälda värmepumpar till samhällbyggnadskontoret: År stycken År stycken År stycken År stycken År stycken Företagen År 2000 använde industrin 691GWh och är därmed den största energianvändaren bland olika samhällssektorer. Biobränsle står för 60 % av användningen medan elenergin står för 18 % samt olja för 13 %. Ett antal företag har genomfört åtgärder för att minska oljeanvändningen. Tre industrier var år 2004 anslutna till fjärrvärmen. Några har installerat egna biobränsleanläggningar. Någon har installerat energisnålare teknik. 6

7 Energirådgivning Kommunen bedriver energirådgivning till både hushåll, föreningar och mindre företag. Syftet med energirådgivningen är att minska samhällets energiförbrukning samt att ställa om energianvändningen till förnyelsebar energi. Energikontor Sydost erbjuder energirådgivning till större företag och offentliga organisationer. Energikontor Sydost verkar i Kalmar och Kronobergs län och driver utveckling inom energiområdet. Transporter och kommunikationer Nybro kommun består av en centralort samt ett tiotal mindre tätorter. För att kunna bevara en levande landsbygd behövs än så länge bilen men kommunen erbjuder kollektivtrafik i form av stads och lantturen. Dessa turer är anropsstyrda vilket minskar körsträckorna för bussen. I första hand är det äldre och ungdomar som utnyttjar kollektivtrafiken. Pendling från och till kommunen sker i första hand mellan Nybro och Kalmar, ca tusen personer pendlar åt vardera hållen. Här finns goda möjligheter till att åka båda buss och tåg. Det finns dock vissa förbättringar att önska t.ex. tätare och utökade tider för tåget samt bättre planering av anslutningsbussar till tåget. Nybro stad är så pass liten att de flesta kan ta sig till alla delar med cykel eller till fots. Det finns gott om gång- och cykelvägar och i den fördjupade översiktsplanen finns fler gång- och cykelvägar planerade. Transport av gods I Nybro kommun finns ett stort antal logistikföretag och åkerier. Ett flertal av de större åkerierna arbetar med kvalitets och miljöledningssystem. Det finns ett befintligt industrispår på f.d. Nässjöbanan som är i bruk fram till Bitus AB. Det finns en plan för industrispår med godsterminal i Åkrahälls industriområde i Nybro stad som ska vara färdigt år Nybro, Emmaboda och Kalmar utreder för närvarande möjligheten att etablera en kombiterminal i regionen, för omlastning mellan tåg och lastbil eller mellan tåg och fartyg. 7

8 Energianvändningens konsekvenser på miljö, säkerhet och hälsa All användning av energi påverkar miljön på något sätt. Påverkan sker i alla led, från utvinning till omvandling, användning och resthantering. Fossila bränslen olja, kol, gasol och naturgas När man bränner fossila bränslen kol, olja, naturgas frigörs kol i bränslena vilket har varit bundet och undanlagrat i miljontals år. Detta kol ingår inte i dagens naturliga kretslopp utan höjer koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Förbränning av fossila bränslen ger dessutom bl.a. utsläpp av tungmetaller, kolväten, svaveloch kväveoxider som är skadliga för miljön och vår hälsa. Utsläppen av svavel- och kväveoxider gör att mark och vatten försuras. Utsläppen av kväveoxider bidrar även till övergödning. Genom renare bränslen samt katalysatorer har många utsläpp minskat. Koldioxidutsläpp kan dock inte renas. Biobränslen bränslen som kommer från växtriket Vid förbränning av biobränslen, t ex ved, energigräs, salix, halm och skogsavfall sker inget nettoutsläpp av koldioxid. En förutsättning är dock att nya växter planteras i samma takt som gamla förbränns. Utsläppen från vedeldning från enskilda hushåll drabbar främst astmatiker och människor som lider av luftrörs- eller andningsbesvär. En del ämnen, framför allt polyaromatiska kolväten (PAH) som uppkommer vid vedeldning är cancerframkallande. Installation av ackumulatortank till miljögodkänd vedpanna tillsammans med lämplig eldningsteknik leder till att dessa utsläpp kan minskas med 90 %. Elproduktion Miljökonsekvenserna varierar beroende på hur elen produceras. I Sverige använder vi främst vattenkraft och kärnkraft för elproduktion. En liten del består av el från kol- och oljeeldade anläggningar. Vindkraftens andel är än så länge mindre än 1 %. Vattenkraften ger inga miljöfarliga utsläpp. Vid byggnation av nya vattenkraftsanläggningar blir dock ingreppen i naturen stora och djur- och växtliv påverkas. Kärnkraften ger inga utsläpp av försurande ämnen och inget tillskott av växthusgaser. Uran är dock en ändlig resurs, och brytningen av uran orsakar lokala hälso- och miljökonsekvenser. Vid brytningen sker stora ingrepp i naturen samt att det bildas stora radioaktiva slagghögar. Under hela denna process finns risker för radioaktiva läckage. Dessutom orsakar kärnkraften stora problem vid omhändertagandet och lagringen av det radioaktiva avfallet som bildas vid kärnkraftverken. Vindkraften ger inga miljöfarliga utsläpp. Landskapsbilden och fågellivet kan dock påverkas. 8

9 Kraftledningar och ledningsgator påverkar landskapsbilden. Luftburna kraftledningar löper större risk för skador vid t.ex. stormar vilket kan leda till strömavbrott. Vårt moderna samhälle är väldigt beroende av el för att fungera vilket vi tydligt märkte under stormarna Det behövs därför en beredskap för strömavbrott för att skydda människors hälsa och säkerhet. Solenergi Solvärme ger inga miljöfarliga utsläpp vid användandet. Solceller för elproduktion kräver uppladdningsbara batterier. Värmepumpar Det finns olika typer av värmepumpar. De som är förlagda i mark kan innebära en risk för miljön eftersom köldbärarvätska kan läcka ut och förorena grundvattnet. Vid borrning för bergvärme kan grundvattennivån och grundvattenströmningen påverkas. Av den värmemängd en värmepump producerar kommer ca en tredjedel från el. Under vinterhalvåret förbrukar en värmepump mer el och under den perioden behöver Sverige importera el från Europa vilken för det mesta är tillverkad i kolkraftverk. Så totalt sett minskar inte utsläppen av koldioxid så mycket som vi kanske tror. Transporter Vägtrafiken påverkar miljön i flera avseenden. Fordonen förbrukar energi, skapar buller och sämre luft, skapar trängsel samt skadar vår natur och miljö. Fler fordon leder till att vägnäten byggs ut och tar allt större plats på bekostnad av annan användning av marken. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av koldioxid, den gas som bidrar mest till växthuseffekten. När bränslet förbränns i motorerna bildas giftiga kolväten, hälsoskadliga partiklar samt försurande och hälsoskadliga kväveoxider. Flygtrafiken förbrukar stora mängder fossila bränslen medan eldrivna tåg har lägsta utsläppen. 9

10 Mål för energianvändning i Nybro kommun Inriktningsmål All energi skall utnyttjas mer effektivt och elförbrukningen skall minska. Effektmål år 2010 o Den totala energiförbrukningen per invånare ska inte överstiga 90 % av 59 MWh (jämfört med år 2000) o Användningen av el per invånare ska inte överstiga 90 % av 13 MWh. (jämfört med år 2000) Nybro kommun skall ha en säker och effektiv energiförsörjning för att trygga en stabil utveckling för alla invånare i kommunen. o Ingen i kommunen skall vara utan ström längre tid än en vecka. o Viktiga samhällsfunktioner ska ha reservkraftförsörjning. Användningen av fossila bränslen skall minska och ersättas med lokala och förnyelsebara bränslen. o Andelen förnyelsebar energi skall öka från 60 % år 2000 till 70 % år o 90 % av ytorna i kommunala byggnader skall år 2010 värmas upp med förnyelsebar energi. o Minst 500 fordon drivs med förnyelsebart bränsle år o Alla tankningsstationer skall senast 2010 tillhandahålla växtbaserat bränsle. 10

11 Inriktningsmål Minska utsläppen från energianvändningen. Effektmål år 2010 o Koldioxidutsläppen per person skall till år 2010 minska med 15 % jämfört med 4,6 ton koldioxidekvivalenter år o Senast 2010 ska alla vedpannor vara miljögodkända och ha ackumulatortank. Nybro ska erbjuda trafiksäkra, framkomliga, tillgängliga och miljömässigt hållbara kommunikationer för såväl person- som godstransporter. Vi ska verka för säkerställande och utveckling av kommunikationer vad gäller väg, järnväg, tele och flyg både inom och utom kommunen. Biltrafiken skall totalt sett minska och då främst i centralorten. o Korta resor skall till största delen ske med cykel eller till fots. o Arbetspendling till och från andra kommuner skall ske med kollektivtrafik eller samåkning. o Andelen godstrafik på tåg ska öka från ton år 2000 till mer än ton år 2010 medan vägtransporterna ska minska. o Nybro upplevs som en kommun med goda möjligheter till kollektiva kommunikationer 11

12 Åtgärder genomförda de senaste fem åren: En stor del av de åtgärder på energiområdet som har genomförts de senaste fem åren har ingått i kommunens lokala investeringsprogram (LIP) och därmed erhållit bidrag från staten på ca 30 %. Nybro kommun antog ett energiprogram 1999 för kommunens förvaltningar och bolag och de flesta föreslagna åtgärderna i programmet har blivit genomförda tack vare LIP. Fjärrvärme finns i kommunen och har byggts ut kraftigt sedan år I första hand är det flerfamiljshus och andra större byggnader i Nybro stad som har anslutits till fjärrvärme. Fjärrvärme finns sedan 2002 i Madesjö. Fjärrvärme finns sedan 2004 i Hanemåla. I Alsterbro har en pelletseldad panna installerats och förser sex fastigheter med värme. Två solfångare har installerats på kommunens fastigheter. En i Fröjdekulla servicehem och en på idrottsanläggningen Victoriavallen. De kommunala fastigheterna har i stort sett gått över till biobränslebaserad uppvärmning. Nybro kommun köper sedan år 2000 miljömärkt el. Bidrag har via LIP delats ut till 217 enskilda fastighetsägare under Dessa har övergått från olja till biobränslebaserad uppvärmning, eller installerat ackumulatortank till befintlig vedpanna. Tekniska kontoret har genomfört olika energibesparingsåtgärder genom att t.ex. byta ut belysning, installera värmeåtervinningsaggregat till ventilationen samt byggt ut en central driftövervakning av fastigheterna. Insamlat hushållsavfall går till Gärstads kraftvärmeverk i Linköping (ca 4500 ton/år vilket motsvarar ungefär GWh). Detta motsvarar den energimängd som går åt för uppvärmning av 650 villor. Ca 2000 ton flis återvinns årligen ur träavfall på Nybro Återvinning (motsvarar ungefär 6 GWh). Vassbäddar har anlagts på Alsterbro reningsverk samt Nybro reningsverk för omhändertagande av slammet. Detta minskar transporterna av slam. Det finns 13 vattenkraftverk i Nybro kommun vilka tillsammans producerar ca 3 GWh. Ett antal industrier har bytt ut sina oljepannor mot biobränslepannor eller fjärrvärme. Nybro kommun har leasingavtal på ca 20 flexifuelbilar, vilka kan köras på etanolbränslet E85. E 85 finns sedan hösten 2005 att tanka på en tankstation i kommunen. Två gång- och cykeltunnlar har byggts under järnvägen för att skapa säkra vägar. Plan för mötesspår och industrispår i Åkrahälls industriområde ska genomföras och vara klar Nybro Energi AB undersöker de ekonomiska förutsättningarna för fjärrvärmeutbyggnad i Alsterbro och Orrefors. 12

13 Åtgärder att genomföra till senast år 2010 samt några på längre sikt Där ansvar för genomförandet av åtgärden inte framgår av texten står ansvarig inom parentes: TN, tekniska nämnden, SBN, samhällsbyggnadsnämnden, KS, kommunstyrelsen, NE, Nybro Energi AB, NBAB, Nybros bostads AB, BUN, Barn och utbildningsnämnden Förnyelsebar energi: Odling av energigrödor ska etableras i Nybro kommun (gärna på kommunägd mark och med användning av avloppsslam som gödsel och jordförbättringsmedel). (TN) Kommunen ska kartlägga områden som är lämpade för odling av energigrödor.(sbn) Information och utbildning av enskilda markägare, politiker och tjänstemän i frågor rörande energigrödor (markförutsättningar, teknik, ekonomi, EU-bidrag etc.)(tn, SBN) Något vindkraftverk ska byggas i kommunen. (NE) Utreda möjligheten att tillverka alternativt fordonsbränsle. (KS; NE) Undersöka möjligheterna att utveckla vattenkraften i kommunen. (NE). Uppvärmning: Fjärrvärme (se bilaga 1 över utbyggd och planerad fjärrvärme) Nybro Energi AB satsar på att erbjuda fler fastigheter och industrier att ansluta sig till befintligt fjärrvärmenät. Nybro Energi AB ska fortsätta bygga ut biobränslebaserad fjärrvärme så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utarbeta en strategi för utbyte av direktverkande el till fjärrvärme. Nybro Energi AB undersöker och planerar för att kunna bygga en egen biobränsleeldad panna om behov uppstår. För att tillvarata lokalt producerat bränsle och minska de totala transporterna bör den returflis som produceras på Nybro Återvinning i första hand utnyttjas inom Nybros lokala fjärrvärmenät. Bränslebehovet för den planerade biobränslepannan skulle initialt nästan helt kunna täckas med biobränsle från Nybro Återvinning. Förutsättningarna är dock att pannanläggningen anpassas för detta både tekniskt och tillståndsmässigt. (NE, TN) Bestämmelser/riktlinjer för nybyggnation: Vid nybyggnation skall i första hand fjärrvärme erbjudas där så är möjligt annars ska annat förnyelsebart uppvärmningssätt användas. (NE, SBN) Vid nybyggnation har inga byggnader större än 100m 2 för permanent användning direktverkande el som enda uppvärmningsalternativ. (SBN) Vid nybyggnation ska stor vikt läggas vid energieffektivt byggande. (SBN, NBAB) Befintliga fastigheter: Ytterligare kommunägda byggnader ska konverteras från olja eller el till fjärrvärme. Bidrag för offentliga lokaler kommer att sökas. (TN, NBAB) 13

14 Samhällsbyggnadskontoret ska fortsätta bedriva energirådgivning. Genom rådgivning uppmuntra husägare att byta ut icke miljögodkända vedpannor till miljögodkända samt att ackumulatortank installeras. (SBN) Revidera vedeldningspolicyn. (SBN) Nybro kommun ska installera fler solfångare på offentliga byggnader. (TN, NBAB) Produktion, tillförsel, distribution och användning av elektricitet I samband med att Nybro Energi planerar för att bygga en biobränslepanna för fjärrvärme kommer även möjligheter till elproduktion att undersökas. Den kommunala verksamheten ska genom att delta i eller driva egna kampanjer få ned elanvändningen i hushållen och industrin. Se över den egna kommunala verksamheten för att spara el. (KS, SBN) Bedriva rådgivning för att höja beredskapen hos den enskilde husägaren.(ks) Reservkraftförsörjningen för viktiga samhällsfunktioner, som kommunen ansvarar för, ska förbättras.(ks, TN) Kommunens förvaltningar och bolag ska fortsätta köpa miljömärkt el, dvs. el som produceras med förnyelsebara energikällor.(ks) Nybro kommun ska undersöka möjligheten att installera solceller på offentliga byggnader. (TN, NBAB, NE) Transporter Förnyelsebara drivmedel Nybro kommun skall ställa krav vid upphandling att etanol ska kunna tankas i kommunen. Kommunen leasar idag ca 30 bilar som kan drivas med E85.(KS) På längre sikt ska även andra förnyelsebara drivmedel för fordon och arbetsredskap vara tillgängliga i kommunen. Kommunen ska sträva efter att följa med i utvecklingen av dessa drivmedel.(ks) Alla bilar som kommunen köper eller leasar ska vara klassade som miljöbilar enligt vägverkets definition. (KS) Minskad användning av drivmedel Nybro kommun har som mål att låta de anställda som kör mycket bil eller andra fordon att regelbundet träna sig i sparsamt körsätt eller s.k. EcoDriving. Nybro kommun vill uppmana andra arbetsgivare inom kommunen att göra detsamma. (KS) Kollektivtrafik och samåkning Bebyggelsestrukturen ska utformas så att transportbehovet begränsas och att kollektivtrafiklösningar samt gång och cykeltrafik premieras. (SBN, TN) Ett resecentrum ska utvecklas vid stationsområdet för tåg, buss och taxi.(tn, SBN) Nybro kommun ska vid upphandling av samhällsbetalda resor ställa krav på miljöfordon. (KS) På sikt verka för att få igång ett lokalt pendeltåg från Kalmar till Växjö. (KS) Kommunen ska göra en hemsida för samåkning. (KS) Godstransporter Verka för att fler använder sig av järnväg för godstransporter. (KS) 14

15 Gång och cykel Fortsätta bygga ut fler säkra gång- och cykelvägar i alla tätorter. (TN) Se till att det finns aktuell information på kartor och hemsida om gång och cykelvägar. (SBN, TN) Övrigt Kommunen ska på hemsidan tillhandahålla information kring aktuella bidrag som finns att söka för energiåtgärder. (SBN) Verka för att modern kommunikationsteknik finns i hela kommunen så att det finns möjlighet att arbeta och uträtta ärenden hemifrån så att bilresandet kan minska. (KS) Kommunen bör ha en strategi för bättre kommunal service via hemsidan. (KS) Eleverna på högstadieskolorna i årskurs nio skall få insikt i kommunens energiplan. (BUN) 15

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN

ENERGI- OCH KLIMATPLAN ENERGI- OCH KLIMATPLAN för Alvesta kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-13 2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 Energibalans för Alvesta kommun 4 Korta fakta som beskriver några konsekvenser

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2009-01-26 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vad har vi gjort hittills?...4 Beskrivning och analys av nuläget...4 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energiplan för Flens Kommun

Energiplan för Flens Kommun Energiplan för Flens Kommun 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-04-26, 30 Omslagsbild: Anders Solberg Kontaktperson: Anders Solberg, Bygg-, Miljö- och Räddningsförvaltningen, Flens kommun E-post:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Energistrategi för Laholms kommun Innehåll Sid 1. Sammanfattande analys 1 1.1 Mål och riktlinjer 1 1.2 Fördjupad planering

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energiplan för Gnosjö kommun

Energiplan för Gnosjö kommun Energiplan för Gnosjö kommun Upprättad i mars 2010 av tekniska avdelningen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-29. INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Syfte och mål 3 3 Om växthuseffekt 3 4 Allmänt om kommunen

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer