ENERGIPLAN. för Nybro Kommun

Transkript

1 ENERGIPLAN för Nybro Kommun Gäller från och med 1 maj

2 Innehåll 1. Inledning 2. Energisituationen i Nybro kommun 3. Energianvändningens konsekvenser på miljö, säkerhet och hälsa 4. Mål för energianvändningen i Nybro kommun 5. Åtgärder genomförda de senaste fem åren 6. Åtgärder att genomföra inom fem år Bilagor: 1. Energibalans för Nybro kommun 2. Energibalans Kalmar län, sammanfattning 3. Sammanställning av miljömål som berör energianvändningen 4. Lag om kommunal energiplanering 5. Fjärrvärmeutbyggnad, Nybro energi 6. Nybro elnät AB s koncessionsområde 2

3 Inledning Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen skall också främja god hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen skall vara ett ständigt aktuellt dokument och skall uppdateras kontinuerligt. Nybro kommun avser att aktualisera energiplanen varje mandatperiod. Planens omfattning och målsättning Planen omfattar hela Nybro kommun och består av ett antal mål och åtgärder, både för den kommunala organisationen och för kommunen som geografiskt område. Målsättningen har varit att ha en helhetssyn på energi- och miljöfrågorna. Vi har riktat in oss på de åtgärder vi kan påverka lokalt och hoppas att utvecklingen av energifrågorna även drivs på från andra håll. Många energiproblem kan vi inte lösa på egen hand lokalt utan är beroende av samhällsutvecklingen i stort samt styrningen från staten. Målbeskrivningarna följer samma system som kommunens verksamhetsplanering så att målsättningarna i energiplanen enkelt kan överföras till förvaltningarnas verksamhetsplaner. Energiplanen består därför av inriktningsmål till vilka det finns kopplat ett eller flera effektmål. För att nå dessa mål finns beskrivet de åtgärder som kommunen planerar att genomföra inom fem år samt förslag till åtgärder på längre sikt. De ekonomiska konsekvenserna av de antagna målen och åtgärderna ska anges i budgeten. Kommunstyrelsen ska följa upp genomförandet av åtgärderna via förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplanering. Framtagandet av planen Utgångsmaterial för energiplanen har varit Lokal Agenda 21 med lokala miljömål (gällande från 1 januari 2004) och Fördjupad översiktsplan för Nybro stad (antagen av kommunfullmäktige 2004) samt Energibalans Nybro år 2000 gjord av Lena Eckerberg på Energikontor Sydost år Till hjälp att utforma energiplanen har kommunen anlitat Roger Gunnarsson på Energikontor Sydost. Energiplanen kommer att vara underlagsmaterial till den översiktsplan för Nybro kommun som håller på att tas fram och som beräknas vara klar Regionförbundets styrelse beslöt att anta dokumentet En fossilbränslefri region. Handlingsprogram 2006 som riktlinje för det fortsatta arbetet. Några av de åtgärder som förslås i handlingsprogrammet har vi antagit som åtgärder i vår energiplan. För att lättare nå gemensamma mål i länet avser Nybro kommun att aktivt delta i länsgemensamma satsningar såsom fossilbränslefri region, mobilitetskontor, länsgemensamma upphandlingar etc. Nybro kommun representeras av både tjänstemän och politiker i detta arbete. Framtagandet av energiplanen har letts av kommunens energigrupp och utförts av kommunens Agenda 21 samordnare. Energigruppen består av Tage Karlsson, ordförande i tekniska nämnden, Eva Baranyai, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Börje Slättman, styrelseordförande för Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB, Sören Johansson, styrelseledamot i Nybro Bostads AB samt Kurt Hansson, ersättare i styrelsen för Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB. Planen har diskuterats med tekniska kontoret, samhällsbyggnadskontoret, Nybro Energi AB och Nybro Bostads AB. 3

4 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 8 Lag om kommunal energiplanering (2004:602) ska en miljökonsekvensbeskrivning göras om energiplanen kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Eftersom Nybro kommun påbörjade arbetet med energiplanen innan den här nya lagen trädde i kraft den 21 juli 2004 och energiplanen kommer att antas innan den 21 juli 2006 så behöver vi inte göra en miljökonsekvensbeskrivning. Beslut Energiplanen antogs av kommunfullmäktige

5 Energisituationen i Nybro kommun Energikontor Sydost har upprättat en energibalans för Nybro kommun år (se bilaga 1) Sammanfattning energiomsättning och koldioxidutsläpp Den totala energiomsättningen i Nybro kommun år 2000 är beräknad till GWh. Energianvändningen utslaget per invånare för Nybro år 2000 motsvarar 58,8 MWh/person. Andelen förnyelsebara bränslen uppgår till 51 %, den huvudsakliga energiomsättningen är biobränslen. Bensin och diesel står för 14 % av energiomsättningen, olja och gasol för 13 %, elenergin utgörs av drygt 20 %. Totalt uppgår kommunens elförbrukning till 258 GWh. Om man utgår från att hälften av elenergin kommer från vattenkraft uppgår Nybro kommuns andel förnyelsebar energi till ca 60 %. Växthusgaserna ligger på 4,6 ton/capita, totalt ton koldioxidekvivalenter. Den absolut mest dominerande andelen är beräknad att härstamma från bensin, diesel och olja. Jämfört med länsnivån är koldioxidutsläppen lägre i Nybro än i Kalmar län. (5,3 ton/capita i Kalmar län) Bruttotillförsel Nybro År 2000 Nybro Per capita år 2000 Total energiomsättning GWh 58,8 MWh CO 2 -ekvivalenter ton 4,6 ton Fossila bränslen 315 GWh 15,9 MWh Biobränsle 609 GWh 30,8 MWh Elenergi 258 GWh 13 MWh Störst energianvändning sker inom industrisektorn, som använder närmare 60 % av den totala energiomsättningen. 58 % av industrins energianvändning är biobränsle. Största källan till utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen är transportsektorn som står för 47 % av utsläppen av koldioxid. Viktigaste åtgärderna för att minska användningen av fossila bränslen är åtgärder inom transportsidan och även åtgärder för en konvertering från fossila bränslen till förnyelsebara alternativ inom uppvärmningssidan, både för industri, offentliga lokaler och av hushåll. Produktion, tillförsel och distribution av energi Nybro Energi AB och Nybro Elnät AB ingår i koncernbolaget AB Nybro Brunn vilket ägs av Nybro Kommun. Nybro Energi AB distribuerar fjärrvärme till Nybro stad. Nybro energicentral är belägen på industrin AB Gustav Kähr men ägs av Kalmar Energi AB. Bränslet är i huvudsak biobränsle som är en restprodukt vid trägolvstillverkningen. Nybro Energi AB har även två pelletspannor i samhället Alsterbro vilket värmer upp Fröjdekullahemmet, Alsterbro skola samt några mindre hyresfastigheter. Nybro Energi AB har som mål att utöka fjärrvärmen och har även planer på att bygga en egen förbränningsanläggning. Se bilaga 5 för befintlig och planerad fjärrvärme i Nybro stad. 5

6 Nybro Elnäts AB täckning se bilaga 6. Övrigt ledningsnät i kommunen ägs av E.ON Sverige. Elenergi produceras även lokalt vid Nybro Energicentral. Varje år produceras ca 20 GWh el. Största delen av den el som produceras säljs till AB Gustaf Kähr. Vattenkraft År 2000 producerades 1,1 GWh elenergi i form av vattenkraft i Nybro kommun. Ett normalår kan vattenkraften producera drygt 3 GWh. Det finns totalt 13 stycken vattenkraftverk. Driftsäkerhet Under den kraftiga stormen i januari 2005 kan följande slutsatser dras vad gäller driftsäkerheten i Nybro kommun. Inom Nybro Elnät AB: s område kunde strömmen komma tillbaka inom 1 till 7 dagar. Flera av vattenverken har reservkraft varför störning på grund av elavbrott inte blev så stor. Däremot saknade ett flertal av avloppsreningsverken reservkraft vilket kommer att behöva åtgärdas. Hushållen I statistiken över energiomsättningen är 51 % biobränslen men detta visar inte hela sanningen. I Nybro finns en stark tradition av att elda med ved både på landet och inne i staden. Det är bra att använda ved men eldningen måste ske på rätt sätt så att inga onödiga utsläpp sker. De flesta flerbostadshusen i Nybro stad är anslutna till fjärrvärme. År 2004 var 150 större byggnader anslutna. Av enskilda hushåll är ca 380 villor anslutna. Oljecisterner och värmepumpar Många hushåll och mindre flerbostadshus ersätter idag sin oljepanna med värmepumpar. Antal anmälda värmepumpar till samhällbyggnadskontoret: År stycken År stycken År stycken År stycken År stycken Företagen År 2000 använde industrin 691GWh och är därmed den största energianvändaren bland olika samhällssektorer. Biobränsle står för 60 % av användningen medan elenergin står för 18 % samt olja för 13 %. Ett antal företag har genomfört åtgärder för att minska oljeanvändningen. Tre industrier var år 2004 anslutna till fjärrvärmen. Några har installerat egna biobränsleanläggningar. Någon har installerat energisnålare teknik. 6

7 Energirådgivning Kommunen bedriver energirådgivning till både hushåll, föreningar och mindre företag. Syftet med energirådgivningen är att minska samhällets energiförbrukning samt att ställa om energianvändningen till förnyelsebar energi. Energikontor Sydost erbjuder energirådgivning till större företag och offentliga organisationer. Energikontor Sydost verkar i Kalmar och Kronobergs län och driver utveckling inom energiområdet. Transporter och kommunikationer Nybro kommun består av en centralort samt ett tiotal mindre tätorter. För att kunna bevara en levande landsbygd behövs än så länge bilen men kommunen erbjuder kollektivtrafik i form av stads och lantturen. Dessa turer är anropsstyrda vilket minskar körsträckorna för bussen. I första hand är det äldre och ungdomar som utnyttjar kollektivtrafiken. Pendling från och till kommunen sker i första hand mellan Nybro och Kalmar, ca tusen personer pendlar åt vardera hållen. Här finns goda möjligheter till att åka båda buss och tåg. Det finns dock vissa förbättringar att önska t.ex. tätare och utökade tider för tåget samt bättre planering av anslutningsbussar till tåget. Nybro stad är så pass liten att de flesta kan ta sig till alla delar med cykel eller till fots. Det finns gott om gång- och cykelvägar och i den fördjupade översiktsplanen finns fler gång- och cykelvägar planerade. Transport av gods I Nybro kommun finns ett stort antal logistikföretag och åkerier. Ett flertal av de större åkerierna arbetar med kvalitets och miljöledningssystem. Det finns ett befintligt industrispår på f.d. Nässjöbanan som är i bruk fram till Bitus AB. Det finns en plan för industrispår med godsterminal i Åkrahälls industriområde i Nybro stad som ska vara färdigt år Nybro, Emmaboda och Kalmar utreder för närvarande möjligheten att etablera en kombiterminal i regionen, för omlastning mellan tåg och lastbil eller mellan tåg och fartyg. 7

8 Energianvändningens konsekvenser på miljö, säkerhet och hälsa All användning av energi påverkar miljön på något sätt. Påverkan sker i alla led, från utvinning till omvandling, användning och resthantering. Fossila bränslen olja, kol, gasol och naturgas När man bränner fossila bränslen kol, olja, naturgas frigörs kol i bränslena vilket har varit bundet och undanlagrat i miljontals år. Detta kol ingår inte i dagens naturliga kretslopp utan höjer koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Förbränning av fossila bränslen ger dessutom bl.a. utsläpp av tungmetaller, kolväten, svaveloch kväveoxider som är skadliga för miljön och vår hälsa. Utsläppen av svavel- och kväveoxider gör att mark och vatten försuras. Utsläppen av kväveoxider bidrar även till övergödning. Genom renare bränslen samt katalysatorer har många utsläpp minskat. Koldioxidutsläpp kan dock inte renas. Biobränslen bränslen som kommer från växtriket Vid förbränning av biobränslen, t ex ved, energigräs, salix, halm och skogsavfall sker inget nettoutsläpp av koldioxid. En förutsättning är dock att nya växter planteras i samma takt som gamla förbränns. Utsläppen från vedeldning från enskilda hushåll drabbar främst astmatiker och människor som lider av luftrörs- eller andningsbesvär. En del ämnen, framför allt polyaromatiska kolväten (PAH) som uppkommer vid vedeldning är cancerframkallande. Installation av ackumulatortank till miljögodkänd vedpanna tillsammans med lämplig eldningsteknik leder till att dessa utsläpp kan minskas med 90 %. Elproduktion Miljökonsekvenserna varierar beroende på hur elen produceras. I Sverige använder vi främst vattenkraft och kärnkraft för elproduktion. En liten del består av el från kol- och oljeeldade anläggningar. Vindkraftens andel är än så länge mindre än 1 %. Vattenkraften ger inga miljöfarliga utsläpp. Vid byggnation av nya vattenkraftsanläggningar blir dock ingreppen i naturen stora och djur- och växtliv påverkas. Kärnkraften ger inga utsläpp av försurande ämnen och inget tillskott av växthusgaser. Uran är dock en ändlig resurs, och brytningen av uran orsakar lokala hälso- och miljökonsekvenser. Vid brytningen sker stora ingrepp i naturen samt att det bildas stora radioaktiva slagghögar. Under hela denna process finns risker för radioaktiva läckage. Dessutom orsakar kärnkraften stora problem vid omhändertagandet och lagringen av det radioaktiva avfallet som bildas vid kärnkraftverken. Vindkraften ger inga miljöfarliga utsläpp. Landskapsbilden och fågellivet kan dock påverkas. 8

9 Kraftledningar och ledningsgator påverkar landskapsbilden. Luftburna kraftledningar löper större risk för skador vid t.ex. stormar vilket kan leda till strömavbrott. Vårt moderna samhälle är väldigt beroende av el för att fungera vilket vi tydligt märkte under stormarna Det behövs därför en beredskap för strömavbrott för att skydda människors hälsa och säkerhet. Solenergi Solvärme ger inga miljöfarliga utsläpp vid användandet. Solceller för elproduktion kräver uppladdningsbara batterier. Värmepumpar Det finns olika typer av värmepumpar. De som är förlagda i mark kan innebära en risk för miljön eftersom köldbärarvätska kan läcka ut och förorena grundvattnet. Vid borrning för bergvärme kan grundvattennivån och grundvattenströmningen påverkas. Av den värmemängd en värmepump producerar kommer ca en tredjedel från el. Under vinterhalvåret förbrukar en värmepump mer el och under den perioden behöver Sverige importera el från Europa vilken för det mesta är tillverkad i kolkraftverk. Så totalt sett minskar inte utsläppen av koldioxid så mycket som vi kanske tror. Transporter Vägtrafiken påverkar miljön i flera avseenden. Fordonen förbrukar energi, skapar buller och sämre luft, skapar trängsel samt skadar vår natur och miljö. Fler fordon leder till att vägnäten byggs ut och tar allt större plats på bekostnad av annan användning av marken. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av koldioxid, den gas som bidrar mest till växthuseffekten. När bränslet förbränns i motorerna bildas giftiga kolväten, hälsoskadliga partiklar samt försurande och hälsoskadliga kväveoxider. Flygtrafiken förbrukar stora mängder fossila bränslen medan eldrivna tåg har lägsta utsläppen. 9

10 Mål för energianvändning i Nybro kommun Inriktningsmål All energi skall utnyttjas mer effektivt och elförbrukningen skall minska. Effektmål år 2010 o Den totala energiförbrukningen per invånare ska inte överstiga 90 % av 59 MWh (jämfört med år 2000) o Användningen av el per invånare ska inte överstiga 90 % av 13 MWh. (jämfört med år 2000) Nybro kommun skall ha en säker och effektiv energiförsörjning för att trygga en stabil utveckling för alla invånare i kommunen. o Ingen i kommunen skall vara utan ström längre tid än en vecka. o Viktiga samhällsfunktioner ska ha reservkraftförsörjning. Användningen av fossila bränslen skall minska och ersättas med lokala och förnyelsebara bränslen. o Andelen förnyelsebar energi skall öka från 60 % år 2000 till 70 % år o 90 % av ytorna i kommunala byggnader skall år 2010 värmas upp med förnyelsebar energi. o Minst 500 fordon drivs med förnyelsebart bränsle år o Alla tankningsstationer skall senast 2010 tillhandahålla växtbaserat bränsle. 10

11 Inriktningsmål Minska utsläppen från energianvändningen. Effektmål år 2010 o Koldioxidutsläppen per person skall till år 2010 minska med 15 % jämfört med 4,6 ton koldioxidekvivalenter år o Senast 2010 ska alla vedpannor vara miljögodkända och ha ackumulatortank. Nybro ska erbjuda trafiksäkra, framkomliga, tillgängliga och miljömässigt hållbara kommunikationer för såväl person- som godstransporter. Vi ska verka för säkerställande och utveckling av kommunikationer vad gäller väg, järnväg, tele och flyg både inom och utom kommunen. Biltrafiken skall totalt sett minska och då främst i centralorten. o Korta resor skall till största delen ske med cykel eller till fots. o Arbetspendling till och från andra kommuner skall ske med kollektivtrafik eller samåkning. o Andelen godstrafik på tåg ska öka från ton år 2000 till mer än ton år 2010 medan vägtransporterna ska minska. o Nybro upplevs som en kommun med goda möjligheter till kollektiva kommunikationer 11

12 Åtgärder genomförda de senaste fem åren: En stor del av de åtgärder på energiområdet som har genomförts de senaste fem åren har ingått i kommunens lokala investeringsprogram (LIP) och därmed erhållit bidrag från staten på ca 30 %. Nybro kommun antog ett energiprogram 1999 för kommunens förvaltningar och bolag och de flesta föreslagna åtgärderna i programmet har blivit genomförda tack vare LIP. Fjärrvärme finns i kommunen och har byggts ut kraftigt sedan år I första hand är det flerfamiljshus och andra större byggnader i Nybro stad som har anslutits till fjärrvärme. Fjärrvärme finns sedan 2002 i Madesjö. Fjärrvärme finns sedan 2004 i Hanemåla. I Alsterbro har en pelletseldad panna installerats och förser sex fastigheter med värme. Två solfångare har installerats på kommunens fastigheter. En i Fröjdekulla servicehem och en på idrottsanläggningen Victoriavallen. De kommunala fastigheterna har i stort sett gått över till biobränslebaserad uppvärmning. Nybro kommun köper sedan år 2000 miljömärkt el. Bidrag har via LIP delats ut till 217 enskilda fastighetsägare under Dessa har övergått från olja till biobränslebaserad uppvärmning, eller installerat ackumulatortank till befintlig vedpanna. Tekniska kontoret har genomfört olika energibesparingsåtgärder genom att t.ex. byta ut belysning, installera värmeåtervinningsaggregat till ventilationen samt byggt ut en central driftövervakning av fastigheterna. Insamlat hushållsavfall går till Gärstads kraftvärmeverk i Linköping (ca 4500 ton/år vilket motsvarar ungefär GWh). Detta motsvarar den energimängd som går åt för uppvärmning av 650 villor. Ca 2000 ton flis återvinns årligen ur träavfall på Nybro Återvinning (motsvarar ungefär 6 GWh). Vassbäddar har anlagts på Alsterbro reningsverk samt Nybro reningsverk för omhändertagande av slammet. Detta minskar transporterna av slam. Det finns 13 vattenkraftverk i Nybro kommun vilka tillsammans producerar ca 3 GWh. Ett antal industrier har bytt ut sina oljepannor mot biobränslepannor eller fjärrvärme. Nybro kommun har leasingavtal på ca 20 flexifuelbilar, vilka kan köras på etanolbränslet E85. E 85 finns sedan hösten 2005 att tanka på en tankstation i kommunen. Två gång- och cykeltunnlar har byggts under järnvägen för att skapa säkra vägar. Plan för mötesspår och industrispår i Åkrahälls industriområde ska genomföras och vara klar Nybro Energi AB undersöker de ekonomiska förutsättningarna för fjärrvärmeutbyggnad i Alsterbro och Orrefors. 12

13 Åtgärder att genomföra till senast år 2010 samt några på längre sikt Där ansvar för genomförandet av åtgärden inte framgår av texten står ansvarig inom parentes: TN, tekniska nämnden, SBN, samhällsbyggnadsnämnden, KS, kommunstyrelsen, NE, Nybro Energi AB, NBAB, Nybros bostads AB, BUN, Barn och utbildningsnämnden Förnyelsebar energi: Odling av energigrödor ska etableras i Nybro kommun (gärna på kommunägd mark och med användning av avloppsslam som gödsel och jordförbättringsmedel). (TN) Kommunen ska kartlägga områden som är lämpade för odling av energigrödor.(sbn) Information och utbildning av enskilda markägare, politiker och tjänstemän i frågor rörande energigrödor (markförutsättningar, teknik, ekonomi, EU-bidrag etc.)(tn, SBN) Något vindkraftverk ska byggas i kommunen. (NE) Utreda möjligheten att tillverka alternativt fordonsbränsle. (KS; NE) Undersöka möjligheterna att utveckla vattenkraften i kommunen. (NE). Uppvärmning: Fjärrvärme (se bilaga 1 över utbyggd och planerad fjärrvärme) Nybro Energi AB satsar på att erbjuda fler fastigheter och industrier att ansluta sig till befintligt fjärrvärmenät. Nybro Energi AB ska fortsätta bygga ut biobränslebaserad fjärrvärme så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utarbeta en strategi för utbyte av direktverkande el till fjärrvärme. Nybro Energi AB undersöker och planerar för att kunna bygga en egen biobränsleeldad panna om behov uppstår. För att tillvarata lokalt producerat bränsle och minska de totala transporterna bör den returflis som produceras på Nybro Återvinning i första hand utnyttjas inom Nybros lokala fjärrvärmenät. Bränslebehovet för den planerade biobränslepannan skulle initialt nästan helt kunna täckas med biobränsle från Nybro Återvinning. Förutsättningarna är dock att pannanläggningen anpassas för detta både tekniskt och tillståndsmässigt. (NE, TN) Bestämmelser/riktlinjer för nybyggnation: Vid nybyggnation skall i första hand fjärrvärme erbjudas där så är möjligt annars ska annat förnyelsebart uppvärmningssätt användas. (NE, SBN) Vid nybyggnation har inga byggnader större än 100m 2 för permanent användning direktverkande el som enda uppvärmningsalternativ. (SBN) Vid nybyggnation ska stor vikt läggas vid energieffektivt byggande. (SBN, NBAB) Befintliga fastigheter: Ytterligare kommunägda byggnader ska konverteras från olja eller el till fjärrvärme. Bidrag för offentliga lokaler kommer att sökas. (TN, NBAB) 13

14 Samhällsbyggnadskontoret ska fortsätta bedriva energirådgivning. Genom rådgivning uppmuntra husägare att byta ut icke miljögodkända vedpannor till miljögodkända samt att ackumulatortank installeras. (SBN) Revidera vedeldningspolicyn. (SBN) Nybro kommun ska installera fler solfångare på offentliga byggnader. (TN, NBAB) Produktion, tillförsel, distribution och användning av elektricitet I samband med att Nybro Energi planerar för att bygga en biobränslepanna för fjärrvärme kommer även möjligheter till elproduktion att undersökas. Den kommunala verksamheten ska genom att delta i eller driva egna kampanjer få ned elanvändningen i hushållen och industrin. Se över den egna kommunala verksamheten för att spara el. (KS, SBN) Bedriva rådgivning för att höja beredskapen hos den enskilde husägaren.(ks) Reservkraftförsörjningen för viktiga samhällsfunktioner, som kommunen ansvarar för, ska förbättras.(ks, TN) Kommunens förvaltningar och bolag ska fortsätta köpa miljömärkt el, dvs. el som produceras med förnyelsebara energikällor.(ks) Nybro kommun ska undersöka möjligheten att installera solceller på offentliga byggnader. (TN, NBAB, NE) Transporter Förnyelsebara drivmedel Nybro kommun skall ställa krav vid upphandling att etanol ska kunna tankas i kommunen. Kommunen leasar idag ca 30 bilar som kan drivas med E85.(KS) På längre sikt ska även andra förnyelsebara drivmedel för fordon och arbetsredskap vara tillgängliga i kommunen. Kommunen ska sträva efter att följa med i utvecklingen av dessa drivmedel.(ks) Alla bilar som kommunen köper eller leasar ska vara klassade som miljöbilar enligt vägverkets definition. (KS) Minskad användning av drivmedel Nybro kommun har som mål att låta de anställda som kör mycket bil eller andra fordon att regelbundet träna sig i sparsamt körsätt eller s.k. EcoDriving. Nybro kommun vill uppmana andra arbetsgivare inom kommunen att göra detsamma. (KS) Kollektivtrafik och samåkning Bebyggelsestrukturen ska utformas så att transportbehovet begränsas och att kollektivtrafiklösningar samt gång och cykeltrafik premieras. (SBN, TN) Ett resecentrum ska utvecklas vid stationsområdet för tåg, buss och taxi.(tn, SBN) Nybro kommun ska vid upphandling av samhällsbetalda resor ställa krav på miljöfordon. (KS) På sikt verka för att få igång ett lokalt pendeltåg från Kalmar till Växjö. (KS) Kommunen ska göra en hemsida för samåkning. (KS) Godstransporter Verka för att fler använder sig av järnväg för godstransporter. (KS) 14

15 Gång och cykel Fortsätta bygga ut fler säkra gång- och cykelvägar i alla tätorter. (TN) Se till att det finns aktuell information på kartor och hemsida om gång och cykelvägar. (SBN, TN) Övrigt Kommunen ska på hemsidan tillhandahålla information kring aktuella bidrag som finns att söka för energiåtgärder. (SBN) Verka för att modern kommunikationsteknik finns i hela kommunen så att det finns möjlighet att arbeta och uträtta ärenden hemifrån så att bilresandet kan minska. (KS) Kommunen bör ha en strategi för bättre kommunal service via hemsidan. (KS) Eleverna på högstadieskolorna i årskurs nio skall få insikt i kommunens energiplan. (BUN) 15