Energiplan för Tranås kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Tranås kommun , 141. Reviderad

Transkript

1 Energiplan för Tranås kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Tranås kommun , 141 Reviderad

2 Innehållsförteckning Varför en lokal energiplan... 2 Andra dokument och underlag... 2 Status och giltighetstid... 2 Övergripande mål och strategi... 3 Kommunens egen verksamhet... 3 Åtgärdsområde 1: Energieffektivisering och hushållning... 4 Åtgärdsområde 2: Produktion och distribution av förnyelsebar energi Åtgärdsområde 3: Energieffektiva transporter... 4 Åtgärdsområde 4: Återvinning och kretslopp... 5 Åtgärdsområde 5: Leverans och driftsäkerhet... 5 Stödfunktion 1: Fysisk planering... 6 Stödfunktion 2: Information... 6 Stödfunktion 3: Uppföljning och utvärdering... 6 Konsekvensbedömning i korthet... 6 Bilagor: Konsekvensbeskrivning Åtgärdskatalog (bruttolista) 1

3 Varför en lokal Energiplan? I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. /Lag om Kommunal energiplanering 1977:439, 3. Som framgår av den ovanstående lagtexten är kommunen skyldig att ha en aktuell energiplan och det framgår även att planens konsekvenser i vissa uppräknade avseenden skall redovisas. Men också utan lagstiftning finns det starka skäl för att se över såväl tillförsel som användning av energi i kommunen. Kostnaderna för el, fordonsbränsle och uppvärmning tar allt större tårtbitar i budgeten för såväl företag och offentlig service som för det enskilda hushållet. Det är också uppenbart att dagens energianvändning inte är långsiktigt hållbar. Dels är den till övervägande delar baserad på fossila bränslen som förr eller senare tar slut, dels innebär förbränningen av dessa bränslen ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären med klimatpåverkan som följd. Det finns även andra så kallade växthusgaser. De viktigaste är dikväveoxid, metan och några fluorerade gaser, men det är den fossila koldioxiden som står för över 80 % av de klimatpåverkande utsläppen och det är på energiområdet som de stora utsläppsminskningarna måste ske. Därför är energiplanen också ett av de viktigaste instrumenten i kommunens klimatstrategi. Andra dokument och underlag En analys av kommunens förutsättningar har tidigare gjorts på översiktlig nivå och bygger i första hand på SCB:s kommunala energibalanser och olika branschanalyser kompletterat med egna framtagna data. Uppföljning görs löpande inom ramen för kommunens arbete med Uthållig Kommun. När det gäller andra klimatfrågor som t ex krisberedskap, översvämningsrisker, förändrad markanvändning mm hänvisas i första hand till kommunens Översiktsplan. Till energiplanen hör även en åtgärdskatalog som är avsedd att användas som arbetsdokument och som följs upp i kommunens styrkort. För kommunens egna verksamheter gäller ett särskilt mål- och åtgärdsdokument. Status och giltighetstid Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Förslaget är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande Nya förutsättningar som t ex teknikutveckling, förändrade energibehov m fl omvärldsfaktorer kan självfallet komma att påkalla en översyn och omvärdering av både mål, strategi och enskilda åtgärder. Syftet är dock att planen ska ha en giltighetstid på minst 4 år. Det är Kommunfullmäktige som fattar beslut om fastställande och revidering av planen. 2

4 Övergripande mål och strategi Tranås kommun skall verka för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar energianvändning. Detta innebär generellt sett att: - Energiförsörjningen i tilltagande omfattning baseras på förnyelsebara råvaror - Energianvändningen effektiviseras och relativt sett minskar - Utsläppen av klimatpåverkande eller skadliga ämnen från energianvändning minskar - Tillverkning och distribution av energi sker med minsta möjliga miljöpåverkan - Leveranssäkerheten i energisystemet är hög och det finns en god krisberedskap Som riktlinje för kommunens målformuleringar bör EU:s år 2020 gälla, dvs minst: - 20 % lägre koldioxidutsläpp år % förnyelsebar energi som andel av energianvändningen (Sveriges åtagande 49 % - läget år 2005 ca 40 % ) - 20 % energieffektivisering jämfört med läget 2005 Dessa riktlinjer måste självfallet anpassas till lokala förutsättningar och de åtgärder som genomförs skall koncentreras till de områden där de största effekterna kan uppnås. Strategin är uppdelad i fem huvudsakliga åtgärdsområden: 1. Energieffektivisering och Hushållning 2. Produktion och Distribution av Förnyelsebar Energi 3. Energieffektiva Transporter 4. Återvinning och kretslopp 5. Leveranstrygghet och Säkerhet Dessutom finns tre viktiga funktioner som på olika vis utgör stöd för dessa åtgärder: 1. Fysisk planering 2. Information 3. Uppföljning och Utvärdering För åtgärdsområde 1-4 har övergripande delmål tagits fram och i de fall absoluta kvantitativa mål inte har kunnat formuleras får ambitionen istället beskrivas i termer av öka/minska etc. Uppföljning görs kopplat till kommunens styrkort. Kommunens egen verksamhet Den egna kommunala verksamheten spelar en särskilt framskjuten roll. Planmonopolet, myndighetsfunktionen, serviceansvaret, möjligheten till externfinansiering och det formella kontaktnätet med andra myndigheter ger sammantaget möjligheter som ingen annan enskild aktör har. För den egna verksamheten gäller därför ett särskilt mål- och åtgärdsdokument - Energieffektivisering i Tranås kommun - som i många avseenden går längre i ambitionsnivå än energiplanen. 3

5 Åtgärdsområde 1: Energieffektivisering och Hushållning För att så långt möjligt kunna ersätta fossil energi med förnyelsebar är det nödvändigt att den totala energianvändningen minskar. För att en sådan utveckling ska vara förenlig med tillväxt måste energianvändningen effektiviseras. Kommunens branschstruktur och de nätverk som finns inom bland annat energirelaterade utbildningar är en fördel i sammanhanget. Grovt räknat handlar det om tre olika typer av aktiviteter - Öka den generella kunskapen om hur vardagsbeteende och enkla rutiner kan påverka energiförbrukningen. Detta är i första hand en informationsfråga men för att göra det hela mer konkret kan energiinventering av olika miljöer ha ett stort värde. - Tillämpa modern och energisnål teknik i byggnader och anläggningar. Driftsekonomin har en avgörande betydelse och möjligheten till rationella val förutsätter tekniska kunskaper. - Fortsatt kunskapsuppbyggnad och profilering inom energieffektiv teknik vilket stärker förutsättningarna för att kunna arbeta framgångsrikt med energieffektivisering. Mål Energianvändningen per invånare ska fram till år 2020 minska med 20 % av 2005 års nivå ( kwh). Åtgärdsområde 2: Produktion och Distribution av Förnyelsebar Energi Den energi som används ska i så hög utsträckning som möjligt vara förnyelsebar. Kommunen har flera möjligheter att verka för en ökad andel förnyelsebara energislag, dels direkt via det egna energibolaget och dess verksamhetsområden och dels indirekt genom att skapa förutsättningar i den fysiska planeringen och genom att initiera/driva projektverksamhet för etablering av nya energislag. De förnyelsebara energislag som på så vis står till förfogande i Tranås kommun är biobränslen från jord- och skogsbruk för uppvärmning och/eller kraftvärme, biogas från organiskt avfall, gödsel och slam, småskalig vattenkraft, vindkraft samt solenergi. Mål Andelen lokalt producerad elenergi (från förnyelsebara källor) skall öka från dagens marginella nivå. De på nationell nivå vanligast förekommande biodrivmedlen skall finnas tillgängliga i kommunen. Den biobränslebaserade fjärrvärmen skall byggas ut. Hit räknas även småskaliga så kallade närvärmeanläggningar. Åtgärdsområde 3: Energieffektiva transporter Mellan 2000 och 2006 har transportsektorns andel av energiförbrukningen i kommunen ökat från 23,5 till 32 %. Det ökade transportarbetet har därmed, mer eller mindre, ätit upp den minskning som skett inom andra sektorer. För att komplettera bilden har förbrukningen av bensin och diesel ökat med 50 % mellan 2000 och Problemet är de ökade vägtransporterna och det är i huvudsak tre faktorer som avgör: - Trafikarbetet, alltså hur mycket vi kör med våra fordon - Energiförbrukningen per kilometer hur mycket bränsle fordonen förbrukar per kilometer - Andelen fossila bränslen mängden bensin och fossil diesel i förhållande till förnyelsebara bränslen som etanol, biogas mm Järnvägstransporterna är i jämförelse betydligt energieffektivare och för korta persontransporter är gång och cykel helt klart ett alternativ. Koncentrationen av befolkning till Tranås tätort och läget vid Södra Stambanan är i sammanhanget en fördel. För att minska transportsektorns energiförbrukning och utsläpp prioriteras 4 områden - Bebyggelseplanering som bidrar till att minska transportbehovet och gör de energisnålare transportalternativen inklusive gång- och cykel attraktiva och lättillgängliga. - Utveckling av kollektivtrafiken och inte minst tågpendlingen. - Underlätta långväga godstransporter med järnväg genom att skapa attraktiva omlastningsmöjligheter - Lokal etablering av alternativa förnyelsebara bränslen 4

6 Mål Andelen fordon som går på förnyelsebara fordonsbränslen ska öka. Andelen persontransporter med kollektivtrafik skall öka. Andelen gods som huvuddelen av sträckan transporteras med järnväg skall öka. Biltrafiken för kortare resor (inom tätort) skall minska. Åtgärdsområde 4: Återvinning och kretslopp Hanteringen av restprodukter är i högsta grad en energirelaterad fråga. För det första har produkterna under hela sin livscykel använt energi, för det andra utgör de inte sällan ett råmaterial för nya produkter och för det tredje kan en stor del av det som brukar kallas avfall användas för omvandling till ny energi. För att åstadkomma mer hållbara kretslopp har EU länderna kommit överens om en princip för avfallshantering, den så kallade avfallstrappan: 1. Minimera mängden avfall. Genom styrmedel av olika slag skall mängden avfall minimeras. I huvudsak handlar det om att producenter använder så resurseffektiva metoder som möjligt och att konsumtionsmönstren förändras. 2. Återanvändning. Allt avfall skall i så hög grad som möjligt återanvändas. Idag sker detta mest på ideell basis och innan produkterna når återvinningsanläggningarna. Ett kommunalt engagemang hindras bland annat av konkurrenslagstiftningen. 3. Återvinning. Då råvaror, t ex papper, metall, glas mm, kan återvinnas sparas stora resurser. Här kommer det sk producentansvaret in. 4. Energiutvinning. Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning i t ex fjärrvärmeverk. Organiska avfall kan användas för rötning till biogas och restprodukten kan bli jordförbättring. Avfallens giftighet och behovet av stora volymer för att få driftekonomi begränsar idag möjligheterna. 5. Deponering. I sista hand är det fråga om deponering på en soptipp och det gäller bara avfall som av något skäl inte kan användas som resurs. Kommunens arbete med en ny avfallsplan är påbörjat och i sammanhanget undersöks även annat möjligheten till utökad energiutvinning. Målet är att ett nytt system för avfallshantering ska kunna gå igång under Mål Mängden avfall per hushåll skall minska och andelen återvunnet material skall generellt öka. Organiskt avfall skall på sikt utsorteras i en egen fraktion för att kunna användas vid framställning av biogas. Brännbart avfall skall i så hög utsträckning som möjligt kunna användas i kommunens eget fjärrvärmenät. En första målsättning bör vara förbränning av utsorterat träavfall. Åtgärdsområde 5: Leverans- och driftsäkerhet Driftsäkerheten i elnätet är en av de viktigaste beredskapsfrågorna. I första hand är målsättningen självfallet att det inte ska uppkomma några längre oplanerade driftstopp i elnätet. De kraftbolag som har verksamhet inom Tranås kommun har inlett ett omfattande ombyggnadsarbete för att förbättra driftsäkerheten i distributionssystemet. I ett nationellt perspektiv är den planerade utbyggnaden av en ny 400 kv ledning mellan Hallsberg och Hörby samt mot Oslo, Sydvästlänken kallad, av stor betydelse för den framtida driftsäkerheten. Om avbrott trots allt uppstår gäller kommunens krishanteringsplan där följande funktioner är prioriterade: - Samhällsviktig kommunal verksamhet (fjärrvärme, vattenförsörjning, avlopp, räddningstjänst, centralkök, central administration och ledning samt TRAMAN nätet). - Vård- och omsorgsverksamheter, såväl kommunens som landstingets verksamheter - Ett antal större offentliga lokaler som kan fungera som värmestugor 5

7 Stödfunktion 1: Fysisk planering Förutsättningarna för att bygga ett energieffektivt samhälle bestäms i hög grad av hur bebyggelsen är utformad och lokaliserad, hur infrastrukturen knyter samman olika funktioner och områden samt hur de tillgängliga naturresurserna förvaltas och används. Det är därför viktigt att de fysiska plandokumenten även omfattar analyser och förslag som ger påtagliga förbättringar på energieffektiviteten. Kommunens översiktsplan är en bra utgångspunkt för att få helhetsperspektiv och göra principiella ställningstaganden. Från denna övergripande nivå är det dock viktigt att de goda intentionerna följer med ner till mer bindande beslut i form av detaljplaner, investeringsbudget, exploateringsavtal mm. För detta ändamål bör en verktygslåda med målgruppsanpassade metoder och modeller utarbetas. Stödfunktion 2: Information Att styra mot ett mer energieffektivt samhälle är i hög grad en informationsfråga och många åtgärder kräver inslag av informations- eller folkbildningsinsatser för att få så bra effekt som möjligt. Kommunens energirådgivare har en central roll som bör kopplas till kommunens informationsarbete i stort. För at få trovärdighet och förankring är det också viktigt att arbetet synliggörs. Genomförda och kommande åtgärder som syftar till att minska energibehov och koldioxidutsläpp bör sammanställas och redovisas i lättillgänglig form, lämpligen i samband med årsredovisning och liknande väletablerade sammanhang. Stödfunktion 3: Uppföljning och Utvärdering På övergripande nivå bör de huvudsakliga trenderna i kommunens energianvändning följas upp och analyseras. En lämplig utgångspunkt är SCB:s energistatistik som finns fördelat både på energislag och sektorer, som kan kompletteras med andra nyckeltal. Uppföljningen av genomförda åtgärder sker kopplat till kommunens styrkort. Konsekvensbedömning i sammandrag Det huvudsakliga syftet med energiplanen är att minska den totala energianvändningen och utsläppen av koldioxid. De strategier och åtgärder som föreslås kan emellertid även innebära andra effekter: - Ökad kunskap om- och insatser för energieffektivisering skall på sikt spara pengar för enskilda, organisationer och företag och samtidigt bidra till näringslivets utveckling. - En ökad lokal produktion av förnyelsebar energi leder till ett bättre nyttjande av naturresurser och kan skapa lokala arbetstillfällen. Å andra sidan innebär det en användning av mark- och vatten som kan hamna i konflikt med naturvård, boende, friluftsliv mm. - Åtgärder för att gynna energieffektivare transporter kommer väsentligen att bidra till fler godstransportalternativ, bättre pendlingsmöjligheter och bättre tillgänglighet för GC-trafikanter. Att minska transportarbetet förutsätter emellertid en bebyggelsestrategi inriktad på förtätning vilket kan leda till minskade grönytor, störningar på boendemiljöer, ökad andel hårdgjorda ytor mm. - En mer kretsloppsanpassad avfallshantering innebär en bättre resurshushållning men också ett mer omfattande hanteringsarbete som kan påverka omgivningarna. De strategier och åtgärder som föreslås innebär sammantaget betydligt effektivare energianvändning och ett stort tillskott av lokalt producerad förnyelsebar energi. De negativa konsekvenserna är jämförelsevis begränsade. Det handlar i huvudsak om olika anläggningar som kräver tillstånd enligt miljöbalken och därför kommer att prövas i särskild ordning. En förtätning av bebyggelsen är en generell planeringsfråga där effektiv energianvändning är en av flera aspekter att beakta varför en totalbedömning får göras i samband med revidering av kommunens översiktsplan. 6