Miljöbedömning av Alingsås energiplan
|
|
- Gösta Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 3 (Energiplanen ) Miljöbedömning av Alingsås energiplan Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning till användning och resthantering. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs kol som varit bundet i jordskorpan under lång tid. Därmed stiger koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Förbränning av fossila bränslen ger även upphov till utsläpp av svavel- och kväveoxider som försurar mark och vatten samt är en hälsofara för människor och djur. Utsläpp till luften från transporter är förutom koldioxid även kväveutsläpp (NOx), flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar samt i viss mån svaveldioxid. Kväveoxider och VOC kan i solljus tillsammans omvandlas till marknära ozon en gas som är skadlig för både människor, djur och växter och kan leda till andningssvårigheter hos människor och minskade skördar och tillväxt för jord- och skogsbruk. Utsläpp av kväveoxider leder också till övergödning av både mark- och vattenekosystem. Alla mål i energiplanen syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan genom att dels minska energianvändningen och dels öka andelen förnybar energi. Den bästa kwh är den som inte förbrukas. Den energi som inte används bidrar direkt till en minskad miljöpåverkan. Genom att dessutom byta till förnybara energikällor kan både klimatpåverkan och oljeberoende minska. Utsläppen av växthusgaser från energianläggningar kommer att minska dels genom minskad energianvändning och dels genom en allt större övergång till biobränslen. Utsläpp av koldioxid från vägtrafiken kommer att minska genom att allt fler bilresor ersätts med cykel, gång och kollektivtrafik, samt genom att en högre andel förnybara bränslen kommer att användas. Alingsås bidrag till utsläpp och nedfall av försurande ämnen från energianläggningar kommer att minskas genom en ökad användningar av förnyelsebara energislag. Den övervägande delen av försurande ämnen som faller ned i Alingsås kommer dock från andra delar av Sverige och Europa. Minskade utsläpp av kväve (NOx) och flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter och energianläggningar kommer att minska bildningen av marknära ozon. De minskade kväveutsläppen leder också till en minskad övergödning. Åtgärder för att bidra till hållbarare transporter ex. Att förbättra medborgarnas möjligheter att samåka, cykla, gå och välja kollektivtrafik i första hand och bilen när de måste minskar utsläppen från trafiken, folkhälsan förbättras och sjukvårdskostnader minskar. Energieffektiviseringar av befintliga byggnader, verksamheter och industrier har en stor möjlighet att minska energianvändningen i Alingsås, vilket får positiva konsekvenser för miljön i form av minskade utsläpp av växthusgaser. När det gäller uppvärmning får nybyggnad och ombyggnad av energieffektiva byggnader och konvertering av olja till biobränsle på glesbygden och fjärrvärme i tätorter positiva effekter som förbättrad luftkvalitet och minskad energiförbrukning. Investeringar i att minska uppvärmningsbehov och elförbrukning leder dessutom till minskade kostnader, eftersom energipriserna generellt förväntas att stiga i framtiden. En god resurshushållning ökar även möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.
2 Satsningar på förnybara energislag är nödvändigt för att minska beroendet av ändliga resurser. Satsningar på solel, solvärme, vindkraftsel, biogasproduktion etc gör Alingsås mindre sårbart för ökade olje- och elpriser kommande år och decennier och minskar utsläpp av växthusgaser och därmed även risker för klimatförändringens konsekvenser. Miljöbedömning av åtgärder i den årliga handlingsplanen: Miljökonsekvensbedömningen ovan utgår från de uppsatta miljömålen och är mer av det övergripande slaget. Vid framtagning av den årliga handlingsplanen ska därför även göras en miljökonsekvensbedömning av de åtgärder som avses att genomföras kommande år. Nedan följer den kompletterande miljöbedömning gjord av konsult (WSP Environmental, Göteborg) hösten 2011 efter synpunkter från remissinstanser (Miljöskyddsnämnden, Länsstyrelsen) som saknade vissa aspekter i den ursprungliga miljöbedömningen (ovan). Alingsås Energiplan Behovsdömning av miljöbedömning samt sociala och ekonomiska konsekvenser Hållbarhetsbedömning av energiplan För att nå en hållbar utveckling behövs de tre dimensionerna, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna tillgodoses. För att se i vilken omfattning energiplanen uppfyller detta har i denna bilaga sociala och ekonomiska aspekter belysts. Både de ekonomiska och sociala konsekvenserna utgår från ett lokalt perspektiv (eventuella regionala och globala effekter är exkluderade) samt inkluderar privata och offentliga aspekter. Externaliteter, det vill säga en ekonomisk handling som påverkar en tredje part har inte beaktats närmare i denna bedömning. Ekonomiska aspekter För att nå en långsiktigt hållbar utveckling måste även ekonomiska aspekter tillgodoses. De långsiktiga målen att minska utsläppen och bryta beroendet av fossil energi kommer att ge ekonomiska konsekvenser på lång och kort sikt jämfört med noll-alternativet. Energiplanen är av huvudsakligen strategisk art och många av åtgärderna är inriktade på beteendeförändring som ska minska energianvändningen. Åtgärder som syftar till energieffektivisering i befintliga anläggningar och system ska utföras. Detta är åtgärder som spänner från små till måttliga kostnadsinsatser i genomförandet. Kommunen ska initiera förändringarna genom bland annat information och detta arbete kräver resurser. För energieffektiviseringsåtgärder kan investeringar komma att behövas av anläggningsägarna. Efter genomförda åtgärder är kostnadsminskningar för driften av anläggningarna att vänta som följd av den minskade energianvändningen. Åtgärder som syftar till en omställning till andra energislag kräver investeringar i ny teknik, nya anläggningar etc. Detta kan innebära högre kostnader eller avgifter på olika varor och tjänster.
3 Transport Transportsektorn står inför den stora utmaningen för att bli hållbarare. I dagsläget är transportsektorn till stor del beroende av fossila bränslen. Åtgärderna i energiplanen kan innebära måttligt kostnadskrävande infrastrukturinvesteringar (upprustning eller nyproduktion av gång- och cykelbanor samt hållplatser) i satsningen på omställning till andra transportalternativ än bil. Kommunala satsningar på information och kampanjer planeras också för ändamålet. Privat- och företagsekonomiskt kräver en omställning till andra transportalternativ inga eller ganska begränsade insatser såsom investeringar i till exempel cykel eller periodkort för kollektivtrafik. Alternativ som innebär ökad fysik aktivitet kan förväntas ge en positiv effekt på folkhälsan och i förlängningen en positiv ekonomisk effekt för enskilda privatpersoner, för arbetsgivare och så även på kommunal nivå. Målet om högre andel miljöfordon inom kommunen förutsätter investeringar i nya miljöfordon och denna ambition omfattar såväl den kommunala verksamheten som övriga näringslivet och privatpersoner inom kommunen. För de som investerar i miljöbilar påverkas driftsekonomin oftast i positiv riktning jämfört med fossilbränsledrivna fordon. Kommunens insats omfattar att tillsätta resurser för informationsinsatser och styrmedel såsom skrotningspremier övervägs, liksom miljökrav vid inköp, justeringar i översiktsplanen m m. Möjligheterna att söka EU-bidrag vid satsningen mot hållbarare transporter kommer att ses över. För att minska behovet av transporter förutsätts kommunala investeringar i teknik som möjliggör effektiva möten på distans och t ex ruttplanering. Initialt ökar kostnaderna med en sådan satsning för att i ett senare skede sparas in i och med minskat behov av transporter. Byggnader, infrastruktur samt energiförsörjning För att sänka energiförbrukningen i kommunägda byggnader måste insatserna ske i det befintliga beståendet, då nya energieffektiva hus hjälper inte till att sänka energiförbrukningen tillräckligt mycket totalt sett. Initialt kommer föreslagna åtgärder att leda till högre kostnader då resurser kommer ett behövas för att konvertera befintliga lösningar och system samt driftoptimera befintliga system. Den ekonomiska modell och de återbetalningstider som kan accepteras vid ny- och reinvesteringar varierar med olika aktörer i fastighetsbranschen. Energiplanens mål om energieffektivisering i befintlig bebyggelse är främst inriktad på det kommunala byggnadsbeståndet vilket ger god möjlighet att prognosticera genomförandet. Målet att bygga energieffektivare och till passivhusnivå leder med all sannolikhet till större investeringskostnader. I takt med att byggindustrin idag alltmer anpassar sig till mer energieffektivt byggande med ett mer välisolerat klimatskal, energieffektiva installationer och med bättre uppföljningsmöjligheter av energianvändningen kommer emellertid dessa merkostnader att minska. Att renovera eller bygga för låg energianvändning kommer att ge lägre energikostnader jämfört med byggnader som uppförs utan ytterligare ambitioner än att klara byggreglernas krav och på längre sikt kan man därför förvänta sig att investeringen tjänas in och att fastighetsvärdet kan påverkas positivt. Man kan räkna med att det kommer att krävas en större informationsinsats för att uppnå de mål som satts upp för energieffektivt byggande. Detta kommer bland annat att ske genom att utöka energioch klimatrådgivningstjänsten. Utöver detta tillkommer kostnaderna för att följa uppställda energikrav vid nybyggnation. Här kommer besparingen att hamna på förvaltningen men ge kommunen en extra kostnad. Vad gäller energieffektiviseringen i infrastrukturen, som byte av vägbelysning, kan man förväntas sig snabb avkastning om den befintliga belysningen är av äldre ålder. Konvertering mot förnyelsebar energi genom att utreda möjligheterna att en biogasanläggning samt en solcellsanläggning kostar mycket initialt men kommer på ett längre perspektiv ge en säker inkomst till låga driftkostnader. En långsiktig aspekt, ifall inte den bebyggda arean i kommunen ökar, är att det kommunala energibolaget kommer att sälja mindre energi till följd av energiplanens mål, vilket minskar de
4 kommunala inkomsterna hos bolaget. Industri Målet för industrin i energiplanen är att andelen förnyelsebar energi inom industrin skall öka. Industrisektorn berörs även i målet om att den totala energianvändningen skall minska med 20 %. Hur det skall uppnås är inte närmare specificerat, men bland annat nämns att den kommunala energi- och klimatrådgivningen skall utökas. Kostnaden och eventuella besparingar är i dagsläget svåra att bedöma då nulägesanalys saknas av industrins möjligheter för att uppnå detta. Är till exempel inte enklare energieffektiviseringsåtgärder redan genomförda hos kommunens industrier kan energieffektiviseringen ske till en låg kostnad. Är däremot sådana åtgärder redan genomförda i stor utsträckning blir kostnaden större för varje kwh som ska sparas. Den förväntade höjningen av energipriset kommer att påverka i vilken utsträckning åtgärder blir tillräckligt kostnadseffektiva för att industrin skall förväntas att genomföra åtgärderna. Sociala aspekter Bedömningen av sociala aspekter av Alingsås kommun Energiplan utgår ifrån de olika bedömningsområdena arbetskraft och arbetsmarknad, social integration, jämlikhet samt folkhälsa och säkerhet. Även ur ett socialt perspektiv karaktäriseras energiplanen av strategiska och generella åtgärder vilket gör att en bedömning av vilka grupper som påverkas svår att avgöra. Arbetskraft och arbetsmarknad Alingsås har en energianvändning som är låg jämfört med både Västra Götalandsregionen och Sverige då industri och jordbruksverksamheter jämfört med övriga verksamheter inom kommunen är låg. Även åtgärdsförslagen i Energiplanen riktar sig främst till kommunal verksamhet och privatpersoner. Detta görs att arbetsmarknaden påverkas relativt lite av energiplanen. Däremot kan jobb skapas genom att grön teknik och nyinvestering behövs, men omfattningen av detta bedöms vara relativt begränsad. Social integration och trygghet Många av målen och åtgärderna i energiplanen berör informationsinsatser, till exempel resvaneomställningar och utbildningar i möjligheten att utnyttja förnyelsebara energikällor. Beroende på hur de berörda instanserna lyckas kommunicera med de olika socioekonomiska grupperna kommer åtgärderna bli mer eller mindre inkluderande ur ett socialt perspektiv. De sociala konsekvenserna kan även få stora spridningar beroende på hur infrastruktursatsningarna och reseomställningarna fördelar sig. Även här måste skillnaderna mellan kvinnors och mäns resande beaktas, då män generellt reser längre samt använder sig av bilen mer än kvinnor gör. Beroende på hur satsningen görs kan det leda till skillnaderna ökar eller minskar. Det är viktigt att förändringar och satsningar på hållbara transporter inte exkluderar grupper som rörelsehindrade och äldre utan regelmässigt utvärderar behov och konsekvenser även hos dessa grupper. En ytterligare social konsekvens är att ökad lokal produktion av energi leder till mindre och kortare strömavbrott vilket kan ger medborgarna större trygghet. Privatekonomiska aspekter Att bygga energieffektivt kan ge initialt större kostnader, då material och arbetskostnaderna förväntas ligga något högre. Det är dock rimligt att förutsätta att energieffektivare bostäder kommer att ge lägre driftkostnader och minska boendekostnaderna på längre sikt. Utredningen samt satsningen på förnyelsebara lokal energiproduktion kommer att minska effekterna av förväntade höjningar av energipriset. Folkhälsa Då många av åtgärderna riktas mot att förändra resvanorna mot alternativ som är mer miljövänliga kan man konstatera att de åtgärder som riktar sig mot att byta ut bilen mot kollektivtrafik och
5 cykling kommer att leda till förbättrad folkhälsa, då dessa transportalternativ leder till mer fysisk rörelse än biltransport. Om miljövänligare transportalternativ väljs så leder det till förbättrad luftkvalitet vilket kommer att ha en positiv effekt på folkhälsan, såväl som på miljön ur buller och emissionssynvinklar. Om produktionen solenergi ökar är det rimligt att biobränsle användning minskar vilket ger färre lokala emissioner, vilket i sin tur leder till bättre luft minskar ohälsa relaterad till dålig luftkvalitet. Behovsbedömning av miljöbedömning I samband med att kommuner och myndigheter tar fram planer och program skall en behovsbedömning av miljökonsekvensbedömning göras enligt ske 6 kap. 11 MB. Avgörande för ifall energiplan kräver en miljöbedömning är om energiplanen antas medföra betydande miljöpåverkan. Energiplanen bedöms inte medföra förutsättningar för kommande tillstånd av åtgärder och verksamheter som anges i bilaga 3 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Generellt kan sägas att energiplanen är av huvudsakligen strategisk art och i ganska liten grad definierar åtgärderna specifikt. Till exempel är målet att skapa förutsättningar för förnyelsesebara energikällor så generellt hållet att det inte går att avgöra om de innebär kommande tillståndspliktiga verksamheter. Ett av åtgärdsförslagen är att utreda förutsättningar för biogasproduktion samt kraftvärmeproduktion i Alingsås, där det i ett eventuellt nästkommande steg kan bli aktuellt med en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvenserna av att implementera K2020 och Alingsås trafikförsörjningsplan bedöms i arbetet med dessa planer, ej i energiplanen. Dock kan ändringar i, samt handlingsplaner till, Alingsås energiplan innebära att en miljöbedömning skall påbörjas.
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merNu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merSL
1 2 Utredning Övergång till eldriven busstrafik i Stockholms län Transportforum 2019 Elbussar och nollemissionsdrift som nästa steg i hållbarhetsarbetet 1 2 2017-03-08 3 4 EFFEKTMÅL Visar vad eldriven
Läs merEftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merBegränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merBegränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?
Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merMiljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Läs merBegränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund
Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad
Läs merKlimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merVästra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Dalarna
Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merIsolering och klimatfrågan
Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merBilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merRemissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Läs mer1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Läs merUPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER
UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merEnergi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merInvesteringsstöd för åtgärder inom klimat och energi
Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi Jenny Nordén klimathandläggare Länsstyrelsen Västerbotten www.sciencealert.com/images/articles/processed/climate-2_1024.jpg https://oasisenergysolutions.com/wp-content/uploads/2009/12/how-to-save-electricity-at-home-10-e1436347977343.jpg
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs mermiljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Läs merKan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?
Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merSolenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
Läs merÄrende 25. Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun
Ärende 25 Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-15 SBN 123 SBN 2015.0261 Motion om en handlingsplan för solenergi
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merÅtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merKARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013
KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering
Läs merEnergibalans för kroppen, jorden och samhället
Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan
Läs merProjektarbeten på kursen i Fysik för C & D
Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig
Läs mer