BUN. Inför arbetet med budget 2010 finns ett antal alternativ inför vidare diskussioner och ställningstagande.

Transkript

1 1 (2) Handläggare Bisse Carlsson Telefon +46 (0) E-post Datum BUN Fårö förskola Erbjudande av Barnomsorg på Fårö från till föräldrar som efterfrågar detta underlag för vidare diskussion och ställningstagande i samband med budgetarbetet 2010 Idag finns en förskola med 7 barn inskrivna i verksamheten (Fn. 262 tim=7.5 barn). I nuläget är det ingen kö till förskolan. Det innebär att det finns en personalbudget motsvarande 1.4 personal. För budgetåret 2009 finns ett beslut från BUN att medge överskridande av budget för att tillgodose behovet av personal. Inför arbetet med budget 2010 finns ett antal alternativ inför vidare diskussioner och ställningstagande. 1. Erbjuda fortsatt förskoleverksamhet på Fårö. Budget utifrån fördelningsmodell 1 2 år 3 5 år Kommunalt belopp exkl lokaler, admin & BeH Enligt Procapita Antal Belopp Personal Heltidsbarn 1 2 år 2, Heltidsbarn 3 5 år 4, Summa 7, Budget för 1,47 tjänster utifrån en beräkn /personal Hyra Fårö förskola Städkostnader Summa lokalkostnader Lokalanslag enl à pris Behov av utökning av personal personal =0.78pers. Motsvarar antal heltidsbarn 4,0 Behov av budgetförstärkning för att kunna bedriva fsk verksamhet OBS! Beräkningarna ovan grundar sig på antalet volymtimmar Vid ev. minskning av timmarna utökas behovet av budgetförstärkning. Dessutom tillkommer behov av kökspersonal eftersom lunch inte levereras till Fårö utan tillagas på plats. Idag är beräkningen av personal 2 tim/dag Hyresavtal måste tecknas med fastighetsägaren eftersom fastigheten övergår i annan ägo.

2 2. Erbjuda förskoleverksamhet på förskolan Sjöliljan i Fårösund, samt erbjuda pedagogisk omsorg på Fårö Pedagogisk omsorg Personal Kommunalt belopp Omkostnadsersättning Summa Totalt anslag heltidsbarn enl ovan Budget för 1,44 tjänster utifrån en beräkn /personal Kommunens skyldighet att erbjuda allmän förskola från 4 års ålder tillgodoses genom att erbjuda den i Fårösund som måste ses som ett rimligt avstånd. Utifrån antalet barn och volymtimmar anpassar man volymen på personal i den pedagogiska omsorgen. Utgår man ifrån antalet volymtimmar finns möjlighet att anställa 2 personal på 75% tjänst med arbetet förlagt till det egna hemmet. 3. Erbjuda förskoleverksamhet endast på förskolan Sjöliljan i Fårösund Det är fullt möjligt att från erbjuda plats på förskolan Sjöliljan för alla barn som idag finns inskrivna på Fårö förskola. Personalen på Sjöliljan utökas då utifrån antalet volymtimmar. 4. Verksamhet i enskild regi (En ansökan inlämnad. Behöver kompletteras innan handläggning kan påbörjas) efter beslut i BUN Budget utifrån tidigare beskriven fördelningsmodell Bisse Carlsson För och grundskolechef

3 1 (11) Handläggare Bisse Carlsson Telefon +46 (0) E-post Datum BUN Organisation av Fårösunds och Slites högstadieskolor underlag för vidare diskussion och ställningstagande i samband med budgetarbetet 2010 BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag Utreda förutsättningar och konsekvenser av att organisera Fårösunds och Slites högstadieskolor under ett gemensamt rektorsområde Förutsättningar: Utgångspunkt är att båda skolorna skall erbjuda undervisning i åk 7 9 Fårösundskolan är idag en F 9 skola med en rektor som ansvarar för verksamhet från förskoleklass åk 9. Solklintsskolan är idag en F 9 skola bestående av två rektorsområden med två rektorer. Rektorsområden är indelade är indelade i F åk5 samt åk 6 9 Organisatoriska konsekvenser: Fårösundsskolan måste åter delas i två rektorsområden F åk6 samt åk 7 9. I januari 2008 gjordes en förändring från två till ett rektorsområde. Solklintsskolan måste göra en förändring av sin nuvarande uppdelning till F åk 6 samt åk 7 9 En skriftlig rapport med möjligheter, svårigheter och fyra alternativ presenterades för BUN De fyra alternativ som presenterades var: 1. Båda skolorna erbjuder åk 7 9 i en särskild organisation med en gemensam rektor för åk Båda skolorna erbjuder åk 7 9. Båda skolorna blir F 9 skolor med en rektor på varje skola 3. Åk 7 9 förläggs till en utav skolorna 4. Nuvarande organisation bibehålls, kanske med olika profiler Ekonomiska aspekter: Elevtalet i det nya rektorsområdet Fsd/Slite åk 7 9 kommer att uppgå till elever. Det innebär att med nuvarande fördelningsmodell för regionalt stöd är det inte aktuellt för det nya rektorsområdet. Hur organiserar man då undervisningen utifrån de ekonomiska förutsättningarna kopplat till elevernas garanterade undervisningstid i alla ämnen med undervisningen förlagd till båda skolorna? Kan skolorna vara F 9 skolor utan regionalt stöd kopplat till ovanstående fråga? Busskostnader och restid för eleverna måste tas fram för de olika alternativen BUN beslutade: 1. Rapporten godkändes 2. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma i budgetarbetet inför 2010 med förslag till hur F 9 skolor kan organiseras i Slite och Fårösund, samt undersöka hur övriga mindre kommuner organiserar sina små högstadieskolor Utifrån BUN:s beslut har arbetet fortskridit enligt följande:

4 Inför HT 2009 hade båda skolorna ett antal vakanta tjänster. Sex tjänster lystes ut och tillsattes med tjänstgöring på båda skolorna. Inför det beslutet fördes noggranna diskussioner om lärarna skulle ha en arbetsplats och eleverna pendla mellan de två skolorna för att på så sätt få större elevgrupper. Total enighet rådde mellan alla parter att utifrån elevfokus var det enda alternativet att lärarna hade två arbetsplatser. En första avstämning har gjorts. Följande har lärarna angivit som positivt: - Man tjänar tid i planeringen jämfört med en vanlig 100% tjänst på en och samma skola eftersom samma planering ibland kan användas på båda skolorna. - Dessutom underlättar det att båda skolorna har samma läromedel.(en investering som var nödvändig för att ge lärarna rimliga förutsättningar) - Intressant att jobba på två olika skolor och kunna göra jämförelser och få många nya erfarenheter och idéer. - Man får möta två olika kulturer Följande har lärarna angivit som mindre positivt: - Eftersom man bara är 50% på skolan känner man sig ofta otillräcklig och inte riktigt delaktig. Man kan inte delta på alla konferenser och möten och missar information - Svårt med mentorskapet. Är bara på skolan 2,5 dag/vecka. Detta bidrar till att det är svårt att lära känna mentorseleverna och bygga upp ett förtroende. Den nära relation med ömsesidigt förtroende som man kan bygga upp när man har eleverna oftare/i fler ämnen/ser dem varje dag, kommer inte till stånd. - Dagen då man är på båda skolorna kan kännas stressande och splittrad. - Som personal känner man sig inte riktigt hemma någonstans. Samarbetet med andra kollegor blir lidande eftersom man inte träffas lika ofta. Man hinner inte riktigt lära känna eleverna eftersom man bara har dem vid 2 3 tillfällen i veckan och bara i ett ämne. - Man tappar möjligheten att kunna återknyta till ett annat ämne i sin undervisning, man tappar helheten för eleverna Rektorernas reflektioner: Positivt: - Vi har rekryterat flera behöriga ämneslärare än tidigare då vi lyst ut exempelvis 40% spanska osv. Vi kan tveklöst slå fast att de delade tjänsterna har medfört en klar kvalitetshöjning vad gäller behörig personal. Mindre positivt. - Både Fårösund och Solklintsskolan är två små skolor vilket tvingar oss att använda personal som vi delar som mentorer. Lyckligtvis har vi undvikit att någon måste vara mentor på båda ställena men trots detta ser vi stora brister i mentorskapet för de delade lärarna. Som de själva uttrycker så hamnar de i en situation som i sig förmodligen kan resultera i ökad stress och en känsla av otillräcklighet. Vi anser att mentorskapet är oerhört viktigt för en skolas framgång och vi ger helt enkelt inte de delade tjänsterna tillräckliga verktyg att lyckas med sitt mentorskap när de måste vara på en annan skola halva veckan. - Schematekniskt är det en mardröm med så många delade tjänster. Nästintill halva personalstyrkan arbetar på en annan skola halva veckan. - Konferenserna är tillfällen till reflektion och en möjlighet för lärarna att dryfta elevärenden mm. Även här ser vi svårigheter med delade tjänster. Om man inte deltar när kollegiet träffas som grupp så hamnar man utanför allt från elevarbetet till den kollegiala gemenskapen. De kan inte ta del av den info som krävs för att få allt att flyta. Nu mailar lärarna varandra men de skulle behöva träffas mer regelbundet vilket är omöjligt i dagsläget. Utgångspunkt för vidare arbete: 2

5 Sammanfattningsvis kan man konstatera att rektorerna är mycket nöjda med att de lyckats få behörig personal men att fördelarna med detta minskar kraftigt i och med att nackdelarna med delade tjänster klart väger tyngre. Små F 9 enheter inom kommungruppen Urval Att göra jämförelser med andra kommuner kräver först ett urval av landets 290 kommuner och då vi tillhör kommungruppen Övriga kommuner över invånare föll det sig naturligt att välja den. Kommunerna som är 34 till antalet finns över hela landet och Gotland är till invånarantalet största kommunen och Härnösand är den minsta. För att betraktas som en liten F 9 enhet har skolan mellan 130 och 240 elever. Resultat I kommungruppen har Hudiksvall fyra små F 9 enheter, Falköping har tre enheter, Gotland har två och åtta kommuner har varsin liten enhet. Kontakt via e post togs. De fick fyra frågor: 1. Hur budgeterar ni skolverksamheten; via skolpeng eller något annat sätt? 2. Får den mindre enheten något extra? Om ja, via egen nämnd eller Kommunstyrelsen och hur mycket extra per elev? 3. Klarar de mindre enheterna att hålla sin budget? 4. Finns det planer på att förändra organisationen d v s stänga någon enhet? Falköpings kommun I kommunen finns för nuvarande tre enheter med elevtal mellan 220 och 245. Falköping har liksom Gotland gjort en översyn av skolorganisationen och främst kring de små landsbygdsskolorna. Översynen resulterade i att inga skolor slogs samman men de samlade förskola och elever till år tre i ett som de kallar Barnens hus som tillhör en större enhet med elever upp till år nio. Grund för budgetfördelning utgår från årsgruppstorlek som påverkar vad en enhet är berättigad till. De här minsta enheterna får extra budgetmedel via olika faktorer i deras fördelningsmodell som medger ett större bidrag till de mindre enheterna. Enligt ekonomen så kan skillnaden vara så mycket som kr/elev och år, vilket motsvarar det extra stöd som Gotlands kommun har. Omfördelningen sker inom skolnämndens ram. Med den fördelningsmodellen klarar även enheterna sin budget i balans. Bodens kommun I kommunen finns en liten F 9 enhet med 131 elever. Fördelning till skolorna sker via skolpeng. Ingen skola får numera något extra bidrag på grund av för få elever och det beror på gjorda organisationsförändringar vilka dock inte är tillräckliga. Barn och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun måste under 2009 dra in på ytterligare kostnader i form av bland annat stängda förskoleavdelningar. De kommer troligen även att lägga ner fler skolenheter, om den ovan nämnda skolan ingår där framkommer inte. Sandvikens kommun I kommunen finns en liten F 9 enhet med 138 elever som ligger ca 35 km från Sandviken och den kommer att bli föremål för en utredning om hur de bäst ska kunna tillgodose år 7 9 elevernas undervisning då det är svårt att rekrytera personal till skolan. Sandviken kommun tillämpar i huvudsak budgetfördelning enligt volymer/skolpeng men för att täcka behovet av pedagogresurser så får de minsta enheterna extramedel. Fram till och med år 2007 klarade förvaltningen att hålla budget men då elevminskningen fortgår och intäkterna förändrats under löpande budgetår varslar förvaltningen 100 personer. Inga politiska beslut är tagna om skolsammanslagningar. Ludvika kommun I kommunen finns en liten F 9 enhet med 70 elever. Grunden för budgetfördelning är skolpeng. Den aktuella skolan får 10 % mer i elevpeng för sina elever i år

6 Förvaltningsekonomen anger att även om de små enheterna tilldelas extramedel är det ett problem med vikande elevunderlag i små skolor. Hudiksvalls kommun I kommunen finns för nuvarande fyra små F 9 enheter med elevtal mellan 145 och 190, men i två av dessa skall år 7 9 flyttas till andra skolor inför höstterminstart. Det förs även diskussioner om att stänga två F 6 enheter 2010 då det är svårt att få en budget i balans. I kommunen har organisationsförändringar gjorts och det har medfört att olika kulturer angående fördelning till för och grundskola har behövts jämkats. Hudiksvall använder inte begreppet elevpeng/skolpeng men elevtalet är en viktig faktor vid fördelning till skolorna. De små enheterna (även små F 6 enheter) har fått extra bidrag med cirka kr för att klara sin budget, men det har inte varit tillräckligt. De extra bidragen har omfördelats inom egen nämnd. Övriga kommuner, invånare I kommungruppen som består av 37 kommuner över hela landet är det tre kommuner som har F 9 skolor inom det aktuella elevantalet, alla övriga kommuner har organiserat sina grundskolor så att eleverna i år 7 9 samlas till en, två eller tre skolor. De kommuner som har små enheter är Sollefteå och Kiruna med tre skolor samt Sala en skola. Glesbygdskommuner Kommungruppen består av 39 kommuner varav de flesta finns i landets norra del och inland. I den här kommungruppen är det ca hälften som har små F 9 enheter. Härjedalens kommun Härjedalen har två F 9 enheter, en med 190 elever och en med 65 elever. Fördelning sker via fördelningsnycklar som bygger på gruppstorlekar och där elevantalet sätts in i intervaller. Inget extra fördelas till de mindre enheterna. I nuläget så klarar enheterna att hålla sin budgetram. Det finns inga planer på att stänga någon skola då det är stora avstånd inom kommunen. Den minsta F 6 enheten finns i Lofsdalen och har tio elever men de skulle vid en stängning få 70 km enkel resa till närmsta skola. Torsby kommun Torsby kommun har två små F 9 enheter med 140 respektive 90 elever. Budget fördelas utifrån lärartäthet med 7,5 lärare/100 elever för år 1 5, och för år 6 9 beräknas 9,7 lärare/100 elever. Därutöver ges ett elevbidrag för övriga kostnader. Inget extra bidrag ges till de mindre enheterna och de har även klarat att hålla sin budgetram. Det finns i nuläget inga planer på skolnedläggelser. Ljusdal kommun Ljusdal kommun har två små F 9 enheter med elevtal under 100. Budget fördelas utifrån nyckeltal med tjänster/100 elever; för år 1 3 är det 7,0 tjänster/100 elever, år 4 6 7,42 tjänster/100 elever och för år 7 9 7,82 tjänster/100 elever. Utöver detta ges ett glesbygdstillägg till de skolor som ligger minst 5 km från en centralort och har färre än 90 elever i F 6 och mindre än 60 elever i år 7 9. Glesbygdstillägget uttrycks i form av tjänst/elevintervall. Tillägget hanteras inom nämndens ram. Inga sammanslagningar är planerade och de aktuella skolorna ligger långt från närmsta annan skola. Ett urval av övriga kommuner: 4

7 Nordanstigs kommun Antalet invånare är c:a Det finns åtta grundskolor på 6 orter. Högstadium finns på två av dessa orter. Man har slagit samman två högstadieskolor bestående av 120 respektive 140 elever till en skola. En process där föräldrarna var delaktiga. Man har varit överens om att prioritera yngre barnen som skall ha närhet till sin skola medan de äldre eleverna kan åka längre sträckor. Argumenten var i första hand varit pedagogiska. Genom att bli en skola med 260 elever fick möjlighet till större grupper bl. i moderna språk, samt att kunna göra olika gruppkonstellationer. Man såg även en större möjlighet till att få utbildade lärare vilket ger förutsättningar för en utbildning av högre kvalitet för eleverna. Inget regionalt stöd har utbetalats, utan skolområdet har ett gemensamt ansvar för sin planering utifrån ekonomiska förutsättningar. Det man kan konstatera är att eleverna i åk 7 9 har fått betala notan för att tillgodose de yngre elevernas rätt till utbildning av hög kvalitet. Växjö kommun Antalet invånare c:a Politikerna har bestämt att alla småskolor ska finnas, även de minsta med bara ca 25 barn mellan åk det finns bara en liten 7 9 skola men den ligger vägg i vägg med en F 6 skola och skolorna har gemensam rektor vilket underlättar då man lägger organisationen. Skolan ligger i ett samhälle norr om Växjö, Lammhult. Den 7 9 skolan har 110 elever och rektorn har stora problem att klara tjänstefördelningen så att skolan har behöriga lärare i alla ämnen trots att vi tilldelar : /läsår i ett vad de kallar glesbygdsstöd. Stödet är riktat till 7 9 skolan. Moderna språk är ett bekymmer men rektorn har klarat sig hittills, eleverna har valt så att det är möjligt att ha bra storlek på grupperna och få tag i behörig lärare. Men varje läsår är det ett fåtal elever som inte får sitt första val eftersom det är färre än fem i ett språk. Om det skulle bli en granskning är det tveksamt om att kommunen skulle klara sig. eller de vet att de skulle få kritik. Hammarö kommun ( 10:e plats av 20 i SKL:s rapport) Antalet invånare c:a De har två 7 9 skolor med 269 och 320 elever. Hammarö är en inflyttnings kommun så elevantalet kommer att öka, Totala elevantalet är 2000 elever och kommer att inom en snar framtid att vara 2250 elever. Enheterna kan hålla sin budget, en av enheterna får lite mer resurser utifrån socioekonomiskt index. De goda resultaten nu och över tid beror på flera faktorer bla att de systematiskt följ upp verksamheternas resultat och i dialog med verksamheten arbetat med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbete är väl förankrat i verksamheten och bland politikerna. Man arbetar med ett medvetet språkarbete i förskolan, av våra elever läser 80 87% i år 1 i oktober % i maj. Grunden för hög måluppfyllelse börjar i förskolan. Kommunen ser grundskolan som just grundskola där alla ämnen är viktiga för helheten. De har Sveriges högsta behörighet såväl i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolan som ex 86% av våra medarbetare i förskolan är förskollärare. Det pågår för närvarande en lokalutredning som pekar på en omorganisation mot tre F 9 skolor vilket skulle innebära att två mindre skolor med elever F 6 skulle tas bort, alternativt 5

8 att en av dem skulle kunna omvandlas till förskola utifrån ett växande behov av fler förskolor. Detta skall nu diskuteras av politikerna i Hammarö kommun. Gävle kommun Antalet invånare i kommunen är Indelat i sex skolområden varav Bomhus är ett. Diskussioner angående framtiden. Allt tyder på att antalet elever blir färre. Att behålla två högstadieskolor i Bomhus är inget alternativ som skapar goda förutsättningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska aspekter med två högstadieskolor Två små högstadieskolor kan ge något sämre förutsättningar när det gäller utbudet av t ex. språkvalet Utrymmet för att ge olika former av stöd minskar eftersom de ekonomiska marginalerna minskar Ledningen i Bomhus måste styra elevers placering för att ge de båda skolorna så goda förutsättningar som möjligt De två högstadieskolorna kommer enligt prognos att tappa elever idag 362 elever elever. Det är inte fler elever än vad som ryms på en skola Värmdö kommun Antalet invånare i kommunen är Skärgårdsskolan är ett rektorsområde med sex mindre enheter och med små barn/elevgrupper på: Möja, Runmarö och Svartsö, vilket ger stora möjligheter till individuell undervisning/pedagogisk verksamhet. Under läsåret 07/08 har förskole och skolverksamheten på Nämdö och skolverksamheten på Sandhamn varit vilande och kommer att vara det även under kommande läsår. Sandhamns förskola startade upp verksamheten den 1 sept Eftersom elevantalet är förhållandevis lågt, blir alla barn sedda och kamratskapet och sammanhållningen god mellan åldrar och kön och det ger goda studieresultat. Förskolorna/skolorna är belägna i närheten av hemmet och erbjuder en trygg och empatisk miljö. Antalet förskolebarn är 25 under höstterminen 2009, fritidsverksamheten har 28 barn och på skolan är det 75 elever. Skärgårdsskolan är en skola för alla barn mellan 1 år till 16 år och den skall ge grunden till "Skärgården skall leva". Detta innebär att vi har lagt in "Skärgårdskunskap" på schemat. Tillsammans kan vi bevara och befrämja en positiv utveckling av vår skärgård. Skolobservationen: Våga Visa Under hösten 2008 har Skärgårdsskolan observerats och vi kan glädjande delge er resultatet. Se mer på Värmdö kommuns hemsida. Under följande rubriker fick vi inom skolområdet högsta betyg: Mycket god kvalitet. Normer och världen Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Hem och skola 6

9 Under övriga rubriker fick bedömningen; "God kvalitet". Inom förskoleområdet fick vi lika delar bedömningen; "God kvalitet" och "Tillfredsställande". Vi ser fram mot att arbeta vidare och utveckla våra förskolor och vi skall arbeta för att bli bättre inom skolan inom de områden vi fick bedömningen; "God kvalitet". Skärgårdskunskap Skärgårdskunskap innebär att vi slår vakt om vårt unika kulturarv och vår vackra miljö. Samtliga enheter arbetar tematiskt i perioder under hela läsåret och vi lägger in ämnet på olika sätt i schemat. Förutom vårt gemensamma "Skärgårdskunskap" har varje skolenhet särskilda inriktningar: Möja skola har tema "Tingen berättar" och en stark samverkan med lokala företag. Runmarö skola satsar på "Hälsoprofil" Svartsö skola har "Grön flagg" och "EQ". Skärgårdsskolan samverkar lokalt med alla intressenter! Åsele kommun Antalet invånare i kommunen är (5:e plats av 20 i SKL:s rapport) Vi har idag två högstadieskolor, Åsele centralskola med 94 elever i år 7 9 och Fredrika skola med 6 elever i år 7 9. Avståndet mellan skolorna är ca 6 mil och avståndet från enskild elev till skolan kan vara upp till 4 mil. Vi ser att högstadieskolan med 6 elever i år 7 9 (totalt i skolan år elever) så blir lärarlönekostnaden betydligt högre. Vi har tittat på de två skolor vi har och då är lärarlönekostnaden ungefär dubbelt så hög i den lilla skolan. Övriga kostnader är också klart högre per elev i den lilla skolan även om det inte finns någon exakt siffra. När det gäller kompetensen hos lärarna i den lilla skolan så lever vi på gamla mellanstadielärare som har olika tillval men det ser tufft ut när vi skall rekrytera nytt folk. Vi stöttar under med ambulerande lärare när det gäller slöjd och hemkunskap från den "stora" skolan till den lilla. När det gäller framtiden för den lilla skolan så är den lite besvärlig att hantera eftersom en nedläggning ger enkelvägsavstånd på 8 9mil för vissa elever vilket gör att vi nästan bara byter lärare mot taxibilar. Trafikströmmarna för lokaltrafiken går åt fel håll vilket gör att vi måste skapa separata trafiksystem som blir dyrbara. Pajala kommun (7:e plats av 20 i SKL:s rapport) Antal invånare Jag tror att du hittat Sveriges mesta glesbygd när du hittat Pajala. Vi har för nästa läsår 630 elever mellan förskoleklass och år 9 i grundskolan. De eleverna är uppdelade på 6 kommunala skolor och 2 friskolor. År 7 9 enheterna varierar i storlek. Av de kommunala skolorna fördelar sig elevantalet som så; Pajala ca 130 Tärendö ca 20 Junosuando ca 30 Korpilombolo ca 25 Friskolan som organiserar år 7 9 har ca 10 elever. Den största skolan har en traditionell organisation med 2 eller 3 7

10 paralleller. De mindre skolorna arbetar åldersblandat. För att alla elever skall få utbildade lärare använder vi distansöverbryggande teknik i undervisningen. Framförallt moderna språk organiserar vi så att elever i alla skolenheter får språkundervisning med videokonferenser. Vi erbjuder spanska, tyska, franska, engelska, svenska och meänkieli (tornedalsfinska) till samtliga elever i år 6 9. För att få någorlunda stora undervisningsgrupper samordnas undervisningen på samtliga skolor och merparten av undervisningen sköts av en språklärare som sänder från en skola till elever som finns på de övriga skolorna. Vi använder samma teknik också för andra ämnen, men då handlar det om att nyttja lärarkompetens på en skola för elever som går på en annan skola. Jag kan berätta mycket om vår sk. fjärrundervisning som verkligen hjälper oss att ge det eleverna enligt lag och förordning har rätt till med lärare som har utbildning utan att behöva sitta på buss i många timmar. Hittills har de också lärt sig eftersom deras prestationer gett goda betygs resultat. Mariestads kommun Antal invånare Grundskoleverksamheten är geografiskt indelad i tre skolområden. Det finns sammanlagt 13 F 6 skolor och tre 7 9 skolor. Av de 13 F 6 skolorna är 6 st. landsortsskolor. Samtliga tre 7 9 skolor är placerade i Mariestads tätort.. Man gör en översyn där syftet är att se över dels lokaler, dels att gå från tre till två högstadieskolor. Borgholms kommun på Öland. Antal invånare Barn och ungdomar ska, var de än bor i kommunen, erbjudas samma höga kvalitet. Vi har 7 skolor, varav två högstadieskolor Skola Slottsskolan Åkerboskolan Åk 7 75/3 23 Åk 8 98/4 31/2 Åk 9 88/4 28/2 Totalt Snitt/klass 24,8 16,4 Slottsskolan ligger i Borgholm och Åkerboskolan ligger i Löttorp, i den norra kommundelen. Förutsättningarna skiljer sig elevmässigt mycket mellan skolorna. 8

11 På Slottsskolan är klasstorleken i snitt drygt 24 elever medan den på Åkerboskolan stannar vid ca 16 elever. Resurstilldelningen till skolornas grundorganisation styrs av nyckeltal tillsammans med individuell tilldelning. Organisation av undervisningen. Slottsskolan har en traditionell 7 9 organisation med i huvudsak ämnesuppdelad undervisning. På Åkerboskolan är åk 6 knutna till högstadiets organisation. Detta skapar ett större underlag för högstadiets lärartjänster och därmed också större möjlighet att behålla behöriga lärare på skolan. Temaundervisning utgör en väsentlig del av den totala undervisningstiden. Undervisning i moderna språk startar i åk 6. Nu pågår en diskussion om att ev. flytta åk 6 till Slottsskolan för att skapa likvärdiga förhållanden för sexorna i hela kommunen (bl.a. vad gäller moderna språk och tillgång till ämneslärarkompetens). Mot tankarna om att flytta sexor till Slottsskolan står politikens önskan att behålla två F 6 skolor (med vikande elevunderlag). Med tanke på elevutvecklingen på öns norra del kan Åkerboskolans högstadium vara hotat inom en inte alltför avlägsen framtid. Överkalix Kommun ( 6:e plats av 20 i SKL:s rapport) Antal invånare Vi är en liten kommun och här har vi haft många skolnedläggningar. De mindre orterna har minskat sin befolkning och barnfamiljerna finns i huvudsak nära centralorten. Här finns bara skolor i centralorten. Eleverna är organiserade i klasser efter årskurs och vår målsättning är att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Idag finns inte några planer på ytterligare stängning av skolor. I kommunen finns en kommunal grundskola (1 3 och 4 9) ca 280 elever, särskola samt gymnasieskola. Det finns också en friskola åk 1 9, 40 elever. Idag har vi samlat alla elever i centralorten. Politikerna har varit eniga om skolnedläggningar och det har tagits beslut med god framförhållning. Vi har bedrivit ett långsiktigt förändringsarbete under många år och förhoppningsvis har det bidragit till resultatförbättringar. Men vi har små elevkullar och resultaten kan variera över åren. Sammanfattning och underlag för vidare diskussion och ställningstagande i samband med budgetarbetet 2010 Den viktigaste frågan är hur vi tillgodoser elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet? Genom forskning vet vi att behöriga, kompetenta och engagerade lärare som har stora förväntningar på eleverna är den viktigaste förutsättningen för att nå det målet Utifrån BUN:s beslut om fortsatt arbete med inriktning mot förändring läsåret 2010/11 är det väsentligt att det blir en positiv process för alla inblandade. Det är också viktigt att beslutet om organisationen inte drar ut på tiden för tid måste finnas för förankringsarbete hos alla berörda parter dvs., elever, föräldrar och personal 9

12 Utifrån de fyra alternativ som presenterades för BUN har arbetet fortsatt enligt uppdraget och inför fortsatta arbete och beslut 1. Båda skolorna erbjuder åk 7 9 i en särskild organisation med en gemensam rektor för åk 7 9 på de båda skolorna Utgångspunkt är att båda skolorna skall erbjuda undervisning i åk 7 9. Fårösundsskolan måste åter delas i två rektorsområden F åk6 samt åk 7 9. I januari 2008 gjordes en förändring från två till ett rektorsområde. Solklintsskolan måste göra en förändring av sin nuvarande uppdelning till F åk 6 samt åk 7 9 Med tanke på det låga antalet elever på resp. skola skulle det kännas onaturligt med en särskild organisation för åk 7 9. Kunskapen om elever, organisation, personal mm finns ju på skolan genom F åk 6. Utifrån antalet elever är helheten viktig dvs. man har möjlighet att arbeta utifrån förutsättningen att alla barn är allas barn Om man beaktar rektorsperspektivet så innebär det att för en av rektorerna blir den ena skolan hemmaskola och den andra skolans åk 7 9 blir taget ur sitt naturliga sammanhang sett ur både elev och personalperspektiv. 2. Båda skolorna erbjuder åk 7 9. Båda skolorna blir F 9 skolor med en rektor på varje skola. De ekonomiska förutsättningarna ex. om regionalt stöd utgår eller ej, måste vara beslutade innan man utarbetar ett förslag till organisation. Viktigt att beakta alla elevers rättighet att utifrån sin ålder få utbildning av behöriga lärare samt tillgodose den garanterade undervisningstiden i samtliga ämnen. Ambitionen måste vara att få en större del två eller fler ämneslärare på respektive skola istället för enämneslärare på två skolor. 3. Åk 7 9 förläggs till en utav skolorna. 4. Nuvarande organisation bibehålls, möjlighet till distansundervisning i moderna språk undersöks samt kostnaderna för denna form av undervisning. Moderna språk är de ämnen som det är svårast att rekrytera behöriga lärare till. Vi kan konstatera att det finns fördelar med att dela lärare mellan två skolor, men sammantaget upplever man att nackdelarna överväger när man ser till helheten för både elever och lärare. Erfarenheter av distansundervisning finns från ett antal kommuner som kan bilda underlag för vidare arbete 10

13 Distansundervisning Sofia Distans Sofia Distansundervisning bedriver undervisning för årskurserna 6-9. Undervisningen sker via dator och vi erbjuder samtliga ämnen. Vi följer grundskolans kursplaner och betygskriterier och eleverna får betyg i år 8-9. Våra elever är till största delen bosatta i utlandet, men vi undervisar även elever bosatta i Sverige som av olika anledningar inte går i en vanlig skola Sofia Distans ger eleven: tydliga instruktioner och mål för studierna när läsåret påbörjas frihet att utifrån studieplaneringar själv ta ansvar för sina studier frihet genom tidsoberoende studier, vilket innebär att eleven själv kan välja när hon/han studerar och använder den tid som just hon/han behöver i de olika ämnena frihet genom platsoberoende studier, vilket innebär att eleven själv kan välja varifrån hon/han studerar möjlighet till individanpassad undervisning utifrån elevens kunskaper och förutsättningar möjlighet att följa svensk skolundervisning i utlandet möjlighet att endast läsa ämnet svenska på distans för att få behörighet till svenskt gymnasium möjlighet att vid behov och i samråd med läraren läsa G-kurser som syftar till betyget G i kärnämnena år 9 möjlighet att på ett alternativt studiesätt få betyg i år 8 och 9 utifrån gällande kursplaner och uppnåendemål chans att lära känna skolkamrater i andra länder och andra kulturer Bisse Carlsson För och grundskolechef 11