Tager ni detta ansvari nöd och lust?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tager ni detta ansvari nöd och lust?"

Transkript

1 Fakulteten för kultur och samhälle Urbana studier Examensarbete i Miljövetenskap 15 högskolepoäng Tager ni detta ansvari nöd och lust? En studie om hur en integrerad CSR-strategi skapar gemensamma värden Do you take this Responsibilityfor better, for worse? CSR as an Integrated Strategy Creates a Shared Value Sandra Hansson Jenny Johansson Kandidatexamen i Miljövetenskap, 180 p Vårterminen 2014 Handledare: Kjell Mårtensson

2 Sammandrag CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut. Med ett abduktivt förhållningssätt har den kvalitativa studien baserats på intervjuer. Vårt urval för intervjuerna var CSR-ansvariga från olika branscher som ingår i nätverket CSR- Skåne. Studiens resultat påvisar att fallföretagen på skilda vis uttrycker en problematik med att integrera CSR i hela verksamheten. Även det filantropiska synsättet blir en utmaning eftersom det ofta uppstår en separering mellan företagens affärsstrategi och de filantropiska aktiviteter som bedrivs. Slutligen presenteras vår egen modell som ger en tydlig bild för hur CSR-arbete bör se ut. Här suddas filantropin ut och genom integrerad CSR-strategi skapas ett gemensamt värde. Nyckelord: CSR. Samhällsansvar. Integrering. Filantropi. Gemensamt värde

3 Abstract CSR (Corporate Social Responsibility) is a business model that advocates companies to take responsibility for their environmental, ethical, social and economic impact on society. Since the 1950s the concept of social responsibility established and grown on the business market. The purpose of our thesis is to investigate whether CSR as a strategy can be a tool for sustainable business and if it can provide a long term profitability for a company. We used our theoretical framework in order to understand the complexity of CSR and be able to analyze our empirical data. The Pyramid of Corporate Social Responsibility, by Archie Carroll, is introduced as a basic model followed by the more expanded Three Domain Model. To understand how environmental management works in practice we introduce Lucas, followed by Mintzbergs theory about organizations and how their various activities can look like. With an abductive approach is this qualitative study based on interviews. Our data selection were CSR managers from various industries within the network CSR-Skåne. Based on the empirical data two main categories where identified; integration and separation and the different approaches of philanthropic. Our results demonstrate that the case companies, in different ways express problems when it comes to the integration of CSR. The philanthropic approach is a challenge as well, it often occurs a separation between companies business strategy and philanthropic activities. To close this thesis we present our own model that provides a clear picture of how CSR a business model should look like. The philanthropy is wiped out and an integrated business strategy creates a shared value. Keywords: CSR. Responsibility. Integration. Philanthropy. Shared Value

4 Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Kjell Mårtensson. Tack vare dina synpunkter och inspirerande idéer har vi lyckats lyfta uppsatsen till den nivå vi strävat efter sedan start. Vägen hit har varit krokig och lång, men med hjälp av dina råd och kommentarer har vi även under de hårdaste perioder lyckats skymta ljuset i tunneln. Vi vill även skickat ett stort tack till alla hjälpsamma individer bakom våra fallföretag. Det är hållbarhetschefer och miljösamordnare likt er som inspirerar oss till att komma ut på den framtida arbetsmarknaden. Ert trevliga bemötande och era ärliga svar på våra ibland ganska hårda frågor, var a och o för att denna uppsats skulle lyckas. Slutligen vill vi skicka en varm hälsning till alla våra nära och kära. Utan ert stöd och tålamod hade detta blivit betydligt jobbigare. Ni är guld värda! Malmö, 2 juni 2014 Sandra Hansson Jenny Johansson

5 Innehållsförteckning CSR- En resa inte en destination 1 Den nya samhällssynen 1 Problemformulering 3 Syfte och frågeställning 3 Avgränsning 4 Disposition 5 Uppsatsens teoretiska referensram 6 CSR-pyramiden 6 Tre-stegsmodellen 9 Strategisk miljöledning 11 Organisationens fem grundpelare 13 Sammanfattning av teoretisk referensram 16 Tidigare forskning 16 Studiens tillvägagångssätt 20 Forskningsansats 20 Val av metod 20 Tillvägagångssätt 21 Urval 22 Äkthet och tillförlitlighet 24 Fallföretagens syn på CSR 25 Integrering och separering 25 Filantropins skilda synsätt 32 Från separering till värdeskapande 37 Cirkeln sluts men resan fortsätter 37 CSR som integrerad affärsstrategi 38 Filantropin suddas ut och gemensamma värden skapas 40 Slutord 43 Referenser 44

6 CSR- en resa inte en destination Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats mer inom företagsvärlden (Carroll & Buchholtz, 2008, s. 38). Tyngdpunkten har sedan flyttats från en allmän medvetenhet om sociala och moraliska frågor till mer specifika frågor såsom bolagsstyrning, produktsäkerhet, ärlighet i reklam, anställdas rättigheter, hållbar miljö och etiskt beteende. I början av 1990-talet började begrepp som det goda företaget och företagsansvar bli allt vanligare och under de senaste åren har flera verksamheter i Sverigs påbörjat någon form av CSR-arbete (Löhman & Steinholtz, 2004: 9-10). CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv (Grafström, Göthberg och Windell, 2008: 15). På frivillig grund arbetar företagen med miljömässiga och sociala aspekter i verksamheten, utöver vad lagen föreskriver. Politiska åtgärder från EU, FN och andra internationella organisationer har bidragit och format omfattande initiativ och riktlinjer som Agenda 21, Global Compact, GRI (Global Reporting Initiative) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag (Löhman & Steinholtz, 2004: 10-13). Ett aktivt CSR-arbete kan bidra till konkurrensfördelar på marknaden samt ge en positiv inverkan i verksamheten, motiverade medarbetare, effektivare affärsidé, lojalare kunder och leverantörer, vassare strategi, starkare förtroendekapital samt bättre lönsamhet (ibid). Ett problemområde med CSR är huruvida det integreras i hela företaget och vem som bär ansvar för hur CSR-arbetet hanteras i den dagliga verksamheten (Grafström et al. 2008: 48). Företag arbetar med samhällsansvar på skilda vis och CSR placeras på olika nivåer i organisationsstrukturen beroende på typ av verksamhet; ledningen, personalavdelningen eller informationsavdelningen är exempel på hur CSR-styrningen kan skilja sig. Vissa företag har en CSR-chef eller hållbarhetschef som aktivt arbetar med CSR vilket centrerar och markerar vem som bär huvudansvaret. Men att CSR-frågor behandlas på olika sätt speglar att frågorna spänner över flera områden och att det idag inte finns någon självklar organisatorisk hemvist (ibid). Den nya samhällssynen Som tidigare nämnt har företagsansvar funnits med i samhällsdebatten sedan mitten av talet. Men det var först när Archie Carroll introducerade CSR-pyramiden 1991 som en visuell 1

7 formation av CSR skapades. Carroll (1991) delade in företagens ansvar i fyra olika dimensioner; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt. Det sistnämnda, filantropi, innebär att företag ska vara goda medborgare och bidra till samhället genom till exempel donationer till välgörande ändamål. Begreppet har tolkats och definierats på olika sätt och har kommit att bli en av de viktigaste dimensionerna av CSR. Diskussionen har gått från varför företag ska engagera sig i välgörande ändamål till huruvida det kan ses som en marknadsföringsmekanism. Eller handlar det enbart om att vara snäll? Tidigare forskning kring CSR har fokuserat på reaktionerna från specifika intressentgrupper som chefer, anställda och kunder, men de senaste åren har tendenser till ett paradigmskifte kunnat urskiljas (Marín, Rubio & Ruiz de Maya, 2012). Det handlar inte längre enbart om intressenternas relation till företagen, utan sambandet mellan företagens samhällsansvar och den finansiella utvecklingen. Porter och Kramer (2011) menar att CSR är en affärsstrategi som handlar om att skapa gemensamma värden, där både företag, samhälle och miljö gynnas. Att skapa ett gemensamt värde innebär en möjlighet för företag att öka sin konkurrenskraft, samtidigt som de ekonomiska och sociala förhållandena förs framåt i samhället. Det finns dock ett glapp angående effekterna av CSR som företagsstrategi och dess konkurrenskraft. Vilanova, Lozano och Arenas (2009) hävdar att CSR och konkurrenskraft är relaterade eftersom ett oetiskt företag försämrar sitt rykte och image och på sätt förlorar sina intressenter. De får medhåll av Marín et al. (2012) som menar att ett proaktivt CSR-arbete har en förmåga att fånga in framtida ansvar, vilket ger en konkurrensfördel. Intressenterna påverkas positivt eftersom företaget framstår som mer uppriktigt och ärligt. Andra författare har föreslagit alternativa metoder, att generera konkurrenskraft genom att skapa ett värde för enbart intressenterna. Nobelpristagaren och nationalekonomen Milton Friedman (1970) är en av de största kritikerna till företagens sociala ansvar. Han menar att ett företags huvudsakliga uppgift är att tillgodose aktieägarna och kunderna genom att generera i vinst. Företag bidrar till samhället genom att gå med vinst, betala skatt, anställa personal och producera varor och tjänster. De ska inte involvera sig i filantropisk verksamhet. Motståndare till CSR bygger vidare på Friedmans teori och menar att socialt ansvar är ett hot mot kapitalismen och står i motsättning till den fria marknaden (Grafström et al. 2008: 32). Porter och Kramer (2006) motsäger sig detta och menar att hela marknadsidén bygger på ett samspel mellan marknad och samhälle. Det blir istället ett sätt att rädda marknaden som bygger på en kapitalistisk idé. 2

8 Vad är CSR? CSR innebär hållbarhet inom en verksamhet och är ett begrepp vars definition fortfarande inte är helt självklar (Löhman & Steinholtz, 2004: 17). I vår studie har vi valt att använda definitionen av Corporate Social Responsibility ur ISO 26000, eftersom vi tycker den inkluderar hela ansvarsområdet, samt att den utgår från organisationens synsätt: Det mest grundläggande kännetecknet på socialt ansvarstagande är en organisations vilja att införliva sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattande och att ta ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhället och miljön. Det innebär ett transparent och etiskt uppförande som bidrar till hållbar utveckling, som följer tillämplig lag och är förenligt med internationella uppförandenormer. Det innebär också att socialt ansvarstagande är integrerat i hela organisationen, att det praktiseras i organisationens relationer och att organisationen tar hänsyn till intressenternas intressen (SS-ISO 26000, 2010: 6). Så vad brottas egentligen företagen med idag? Marín et al. (2012) menar att integreringen av CSR är avgörande för huruvida företag ska kunna arbeta med CSR och bilda en strategisk affärsmodell, där samhällsansvar tas. Thorne, Ferrell och Ferrell (2011: 323) diskuterar problematiken kring filantropi, medan Porter och Kramer (2011) säger sig ha lösningen för hur filantropiskt ansvar ska bedrivas inom verksamheten. Vi vill med denna uppsats se om CSR kan bilda en enhetlig strategi som går att applicera på olika verksamheter. Problemformulering För att förstå hur framtidens företag bör förhålla sig i en tid där strävan mot ett hållbart samhälle ständigt är på agendan, har vi valt att undersöka hur företag kan bidra till denna utveckling. Fokus ligger på att förstå vilka utmaningar och problemområden företag stöter på i det dagliga arbetet. Vi vill, genom intervjuer med personer som arbetar med CSR dagligen, kartlägga vilka aktiviteter och attityder som bidrar till ansvarstagande. Syfte och frågeställning För att förstå hur företag arbetar med CSR kommer vi att undersöka hur olika verksamheter integrerar CSR, samt hur de förhåller sig till det filantropiska ansvaret. Utifrån problemformuleringen är vårt syfte att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg 3

9 för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna identifiera en röd tråd mellan CSR i praktik och teori samt förstå komplexiteten inom ämnet utgår vi från följande frågeställning: Hur kan CSR integreras i företag? Hur ser företag på filantropiskt ansvar? Kan CSR som företagsstrategi bidra till ett hållbart samhälle? Avgränsning Vi är medvetna om att området CSR är brett och tämligen utforskat och därför har vi varit tvungna att avgränsa oss inom ämnet. Vi har valt att se till två klassiska CSR-modeller, en teori för praktisk tillämpning av miljöledning och slutligen en organisationsteori för att förstå hur strukturen påverkas av CSR och hur separeringen av arbetsområden inverkar på arbetet. I uppsatsen görs inte en bedömning huruvida våra fallföretag gör ett bra eller dåligt CSRarbete. Fokus har varit att se hur CSR integreras och blir en del av företags strategiska arbete, samt hur de ställer sig till filantropi. Vi är medvetna om att ur ett miljöperspektiv är tillväxt omdebatterat, men vi lägger ingen värdering i huruvida fallföretagen genererar vinst eller inte. Vårt fokus ligger på ansvarsdelen och att företag ska ta hänsyn till sin omvärld. 4

10 Disposition Avsnitt 1 I vårt inledande avsnitt introduceras tankarna bakom CSR samt den nya samhällssynen inom ämnet. Därefter ges en definition följd av problemformulering, syfte och frågeställning, detta för att ge läsaren en uppfattning om vad som kommer undersökas. Avsnittet avslutas med avgränsning av uppsatsen. Avsnitt 2 I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska referensram för att ge läsaren en vägledning och förståelse för ämnet. Teorierna används likt granskande glasögon som ett analysverktyg för att förstå vårt empiriska material. Avslutningsvis presenteras tidigare forskning inom CSR-området. Avsnitt 3 I metodavsnittet redovisas vårt tillvägagångssätt för insamling och analys av det empiriska materialet. En kort presentation av forskningsansats ges följt av metodval. Därefter introduceras urvalsprocessen där fallföretagen presenteras. Slutligen diskuteras studiens äkthet och tillförlitlighet. Avsnitt 4 I detta avsnitt presenteras vårt empiriska material genom våra teoretiska glasögon. Avsnittet är uppdelat i kategorierna, integrering och separering samt filantropins skilda synsätt, med underteman som identifierades vid kodningen av intervjuerna. Avsnitt 5 Syftet med avsnitt fem är att ge en begreppsutveckling kring vad kategorierna med underliggande teman betyder utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Vi lyfter begreppen till en högre nivå för att ge en modern syn på hur CSR kan utvecklas i praktiken. Slutligen återknyter vi till inledning för att ge läsaren en förankring till det syfte och frågeställning som legat till grund för uppsatsen. Avsnitt 6 I det sista avsnittet knyts säcken ihop och en kort slutsats presenteras. 5

11 Uppsatsens teoretiska referensram Nedan följer ett teoriavsnitt med syfte att skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR. Vi använder nedanstående teorier likt granskande glasögon som ett analysverktyg för att förstå vårt empiriska material. Carrolls CSR-pyramid introduceras för att ge läsaren en förståelse för uppbyggnaden av CSR, för att därefter byggas på med den utvecklade trestegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att ge tyngd vid hur företag kan ta ett miljöansvar utifrån satsningar inom organisationen. Fortsättningsvis presenteras Mintzbergs organisationsteori om de fem grundpelarna för att visa hur olika verksamheter kan se ut. Slutligen introduceras tidigare forskning kring CSR som affärsstrategi, där konkurrensfördelar och ett vinstsyfte ses som centralt. CSR-pyramiden Archie Carroll (1979) ville med sin definition av CSR minska klyftan mellan det ekonomiska och det samhällsinriktade synsättet på företagens ansvar. Hans definition lyder: The social responsibility of business encompasses the economic, legal, ethical and discretionary expectations that society has of organizations at a given point in time. (Carroll, 1979:500). Carroll (1991) menar att socialt ansvar utgör fyra typer av ansvar som måste finnas med för ett lyckat CSR-arbete. De fyra typerna definierar Carroll (1991) i en pyramid som består av ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. De olika ansvarsdimensionerna fungerar fullständigt när de ingår dynamiskt i ett samspel och tillsammans illustrerar företagets totala sociala ansvarstagande. Anledningen till att vi har valt att presentera Carrolls pyramid beror på att mycket av den forskning vi kommer använda grundas i Carrolls pyramid. Samtidigt ifrågasätter vi med stöd från Porter och Kramer (2011) dess uppbyggnad och betvivlar att den är tillräckligt modern för att kunna appliceras på dagens företag. Carrolls fyrdelade definition placerar ekonomiska och rättsliga förväntningar på verksamheten i ett sammanhang genom att relatera dem till mer socialt orienterade problem. Dessa sociala frågor omfattar etiska och filantropiska ansvarsområden (Carroll & Buchholtz, 2008: 40). Pyramiden nedan (se figur 1) skildrar komponenterna av CSR och börjar med den grundläggande byggstenen i det ekonomiska resultatet vid basen (ekonomiskt ansvar). Samtidigt som verksamheten förväntas följa lagen (juridiskt ansvar), eftersom lagen är samhällets kodifiering av acceptabla eller oacceptabla metoder. Vissa företag tar ansvar genom att arbeta enligt etikens minimi-nivå, eftersom det finns en skyldighet att göra det som 6

12 är rätt och rättvist samt att undvika eller minimera skador på intressenter (etiskt ansvar). Slutligen förväntas företag vara goda samhällsmedborgare genom att uppfylla sitt filantropiska ansvar genom att bidra finansiellt med mänskliga resurser till samhället och att förbättra livskvaliteten (ibid: 46). Pyramiden avser att illustrera det totala sociala ansvarstagande som består av distinkta komponenter som tillsammans utgör ett fungerade CSR-arbete. Filantropiskt ansvar Vara en god samhällsmedborgare Bidra med resurser & livskvalitet Etiskt ansvar Vara etisk Skyldighet att göra det rätta, undvika skada Juridiskt ansvar Lyda lagen Samhällets lagar utgör rätt och fel Ekonomiskt ansvar Vara lönsamt Grunden till alla andra ansvarsdelar Figur 1 visar de olika ansvarsdelarna i CSR-pyramiden (Carroll, 1991: 42). Ekonomiskt ansvar Det ekonomiska ansvaret innebär att ett företag ska producera de tjänster och varor som efterfrågas till ett rimligt pris. Vinstintresse och konkurrenskraft är två nyckelord, eftersom företagen ska minimera sina kostnader samtidigt som de erbjuder vad marknaden efterfrågar. Det ekonomiska ansvaret ligger som bas för de följande tre områdena, då vinstmaximering är utgångspunkten i de allra flesta företag. Det är viktigt att företaget definierar sig som en ansvarstagande verksamhet och upprätthåller hög effektivitet för att vara konkurrenskraftigt. Juridiskt ansvar Företag har ett ansvar gentemot samhället och de juridiska lagar och föreskrifter som utfärdats av federala, statliga och lokala myndigheter. Juridiskt ansvar speglar "kodifierad etik" i den meningen att det gestaltar grundläggande begrepp av rättvis verksamhet som fastställs av våra 7

13 lagstiftare. Det är viktigt att företag är laglydiga samhällsmedborgare som erbjuder varor och tjänster som uppfyller rättsliga krav. Ett framgångsrikt företag uppfyller samhällets legala skyldigheter för att uppnå sina ekonomiska mål. Etiskt ansvar Det etiska ansvaret grundas på att lagen är viktig men inte tillräcklig. Etiskt ansvar gestaltar de normer, standarder och förväntningar som speglar tron på vad konsumenter, anställda, intressenter och samhälle betraktar som rättvist. Det är viktigt att inse att företagens integritet och etiska beteende går utöver att bara följa lagar och förordningar. Det är viktigt att företag värderar sitt etiska ansvar och kan känna igen och respektera nya, - eller utveckla, etiska/moraliska normer på egen hand. Förändringar i etik och normer föregås många gånger av inrättandet av lagar eftersom det blir den drivande kraften bakom skapande av lagar eller förordningar. Filantropiskt ansvar Den fjärde och sista dimensionen är filantropiskt ansvar som handlar om förväntningar och förhoppningar från samhället. Företagets aktiviteter fungerar som svar på samhällets förväntningar för att vara goda samhällsmedborgare. I det ingår att aktivt delta i åtgärder eller program till att främja människors välfärd eller goodwill. Exempel på filantropi är bidrag eller donationer, till exempel till socialt utsatta, utbildningar eller samhällsprojekt. Till skillnad från företags etiska ansvar är filantropiskt ansvar mer frivilligt även om det finns en förväntning från samhället att företag ska vara goda medborgare. Kritik mot Carrolls pyramid Carrolls (1991) CSR-pyramid har fått kritik för att den hierarkiska modellen kan missförstås genom att den översta kategorin (filantropiskt ansvar) kan ses som mest betydelsefull och mest åtråvärd (Schwartz & Carroll, 2003). Det gör att pyramiden kan tolkas som att alla företag stävar efter den översta kategorin och pyramidens botten (ekonomiska ansvar) värderas minst. Lin-Hi (2010) diskuterar definitionsproblematiken med att filantropi ingår i CSR. Han menar att filantropiskt ansvar går utanför företagets kärnverksamhet och kan liknas vid välgörenhet som inte genererar vinster tillbaka till företaget och bör därför inte inkluderas i CSR. Lin-Hi (2010) poängterar att filantropi inte är något nytt, välgörenhet har funnits länge och bara för att företag sysslar med någon form av välgörenhet innebär det inte att de tar samhällsansvar. Porter och Kramer (2011) är två av de forskare som vill omformera det 8

14 kapitalistiska synsättet och ta det ett steg längre genom att få företag att förstå vikten av samhällsansvar. Den neoklassiska synen på kapitalism i vilket företag enbart ska bidra med vinst i monetär form måste förändras. Porter och Kramer (2011) talar om att skapa ett delat värde för företaget och dess intressenter samt att CSR-arbetet måste individualiseras beroende av verksamhet. De kritiserar Carrolls (1991) pyramid eftersom filantropi står som en egen del utanför verksamheten. Tre-stegsmodellen Schwartz och Carroll (2003) utvecklade CSR-pyramiden genom att skapa tre-stegsmodellen, i vilken det filantropiska ansvaret inkluderas bland övriga ansvarsområden. Kategorierna ekonomiskt, juridiskt och etiskt, är definierade på liknande sätt i tre-stegsmodellen och överensstämmer med Carrolls ursprungliga CSR-pyramid. Modellens områden är dock mer utvecklade och mer fullständiga både i fråga om vad var och en betyder eller innebär. Tanken med modellen är att den ska kunna användas för att klassificera företagsaktiviteter för att få en bättre förståelse för relationen mellan näringsliv och samhälle genom att identifiera aktiviteter inom modellens ansvarsområden. Om ett företag arbetar inom ramarna för ekonomiskt/juridiskt ansvar är tanken att beakta vilka etiska aktiviteter verksamheten kan genomföra för att sträva emot ett förbättringsarbete inom CSR. Rent Etiskt Ekonomiskt /Etiskt Juridiskt/Etiskt Ekonomiskt/ Juridiskt/Etiskt Rent Ekonomiskt Ekonomiskt/ Juridiskt Rent Juridiskt Figur 2 visar de sju ansvarsområdena i tre-stegsmodellen. 9

15 Vid första anblick kan de större områdena i modellen, till exempel rent juridiskt, ge en uppfattning av att vara mer betydelsefulla än de mindre områdena men så är inte fallet. De tre grundområdena sätter ramarna som företagen måste förhålla sig till men det handlar om att integrera och ta hänsyn till de aktiviteter som speglas av fler ansvarsområden. Modellens huvudsyfte är att fungera som en mall för att hjälpa företag analysera företagsbeslut och aktiviteter för att få indikationer för hur företag arbetar med CSR. Nedan följer en förklaring av de sju områdena i tre-stegsmodellen. Vi har valt att presentera varje område kortfattat för att ge läsaren en översikt av modellens innehåll. Vidare kommer vi att analysera vår empiri utifrån tre-stegsmodellens innersta område (ekonomiskt/juridiskt/etiskt) eftersom det är där Schwartz och Carroll (2003) menar att ett långsiktigt och fungerade CSR upprätthålls. Rent Ekonomiskt: området ringar in verksamheter som har direkt eller indirekt ekonomisk inverkan på företaget i fråga. I detta område hamnar de verksamheter som inte tar hänsyn till naturen och som antingen är olagliga (kriminellt eller civilrättsligt) eller passivt följer lagen och anses vara amoraliska eller oetiskta (baserat på egoism, dvs. företagets ekonomiska intresse). Rent Juridiskt: området avser händelser inom verksamheten som inte anses etiskt men som har direkta eller indirekta ekonomiska fördelar. Mycket få verksamheter kan betraktas som rent juridiska eftersom de flesta aktiviteter som anses lagliga också anses som etiskt. Dessutom har de flesta verksamheter som är juridiska även ett ekonomiskt incitament. Rent Etiskt: de verksamheter som inte har någon direkt eller indirekt ekonomisk eller juridisk påverkan hamnar inom området. En sådan aktivitet utförs eftersom de anses etiskt baserat på minst en moralisk princip trots brist på positiv ekonomisk inverkan. Detta område omfattar lyhördhet för både inhemska och globala etiska krav. Ekonomiskt/Etiskt: Detta område inkluderar många aktiviteter och motiveras ofta med; god etik är gott företagande. Företag med grön -produktion faller inom det här området som tar hänsyn till både sociala- och miljömässiga aspekter. Ekonomiskt/Juridiskt: Få företag bedriver verksamheter som både är ekonomiska och juridiska som samtidigt anses vara oetiskt. Verksamheter som baseras på en hänsyn till rättssystemet är sannolikt etiskt eftersom lagar ofta grundar sig i etik. 10

16 Juridiskt/Etiskt: Vissa företagsaktiviteter som uppstår grundar sig inte i några ekonomiska fördelar, det är både juridiskt och etiskt. Få verksamheter faller inom den här kategorin, ett exempel är aktiviteten med att installera en reningsanordning eftersom det krävs enligt lag och anses vara etiskt även om det inte finns någon ekonomisk fördel på lång sikt skulle falla inom detta område. Ekonomiskt/Juridiskt/Etiskt: En verksamhet som motiveras av det ekonomiska, det juridiska systemet och etiska principer skulle falla in i detta område. Modellens innersta område följer vad Carroll kallar Moral Management där lönsamhet faller inom ramarna för att lyda lagen och att vara lyhörd för etiska normer. Det är vad företag bör stäva mot för att kunna utföra ett så effektivt CSR-arbete som möjligt. Kritik mot tre-stegsmodellen När det gäller tydligheten är Schwartz och Carroll (2003) medvetna om att modellen kan ifrågasättas eftersom områden identifieras som rent ekonomiskt, rent juridiskt eller rent etiskt. Några av CSR-kategorierna (t.ex. rent juridiskt, rent etiska och ekonomiska/juridiska) kommer sällan tillämpas, vilket begränsar den praktiska tillämpningen av vissa delar av modellen. Den största orsaken till detta beror förmodligen på hög korrelation mellan aktiviteter som både är ekonomiska och juridiska, och de som är både juridiska och etiska, vilket innebär att flera av dem kommer att vara mindre viktiga i praktiskt tillämpning av modellen. Lin-Hi (2010) diskuterar sambandet mellan etik och filantropi och menar att rent filantropiskt ansvar handlar om att företag använder resurser utanför sin kärnverksamhet till välgörande ändamål, vilket kan uppfattas som vilseledande eftersom företag som donerar till välgörenhetsprojekt ändå inte behöver ta ett etiskt ansvar. Strategisk miljöledning Som komplement till tre-stegmodellen presenterar vi Lucas (2010) syn på miljösatsningar inom verksamheter för att ge en mer handgriplig teori för hur företag kan arbeta med CSR utifrån ett miljöperspektiv. Inom CSR ligger miljöansvar som en central del och vi menar att det finns ett glapp mellan praktiska exempel i teorin för hur CSR ska implementeras och hur det praktiskt ska hanteras. Lucas presenterar i sin artikel en resursbaserad syn på hur företag, som redan åtagit sig miljöansvar, kan göra satsningar i sin verksamhet som leder till en 11

17 gynnsam konkurrenskraft och en mer hållbar ekonomi. Lucas menar att den resursbaserade synen ger god språngbräda för att förstå hur satsningar på miljöarbete gynnar konkurrenskraft. Hon delar in resurserna i fyra områden; fysisk, human, social och organisatorisk resurs. För att förstå den resursbaserade synen menar Lucas att det är viktigt att betona två funktioner i resursbaserad logik för att ge ytterligare insikter i relationen mellan miljöledning och hållbar konkurrensfördel. För det första är resurserna inte isolerade till ett ekonomiskt värde. För det andra är resurserna inte produktiva i sig själva, det vill säga det är inte enbart ägande av resurser som är betydande, utan hur de sammanförs i olika kombinationer som uppnår hållbar konkurrensfördel. I den här uppsatsen kommer vi främst se till satsningar i humana, sociala och organisatoriska resurser varav vi endast kommer presentera den fysiska resursen kortfattat. Den här teorin täcker inte in samhällsansvaret som inkluderas i CSR vilket vi är medvetna om och vi ser teorins strategiska verksamhetssatsningar som relevanta för att resonera kring hur företag kan arbeta med CSR. Nedan presenteras de fyra områdena som Lucas tar upp som de resurser som företag måste göra satsningar inom för att ta ansvar för miljön. Fysisk resurs Med fysiska resurser syftar Lucas (2010) till verksamhetens fysiska tillgångar. Exempel på det är anpassningar av produktionssystem för respektive produkt. Det kan vara satsningar på utrustningar, maskiner, anläggningar och andra materiella resurser som finns på ett företag. En verksamhet kan välja mellan en rad olika gröna produkt- och produktionstekniker för att begränsa eller minska sin negativa påverkan på miljön. Humanresurs Lucas (2010) begränsar definitionen av satsningar i humana resurser till det som främjar enskilda anställdas kunskaper, färdigheter och förmågor och därigenom separeras begreppet från de banor där kunskap sprids i organisationer (se social resurs nedan). Investeringar i humana resurser grundar sig oftast på mekanismer för att anställa, utbilda, distribuera och behålla medarbetare. Lucas menar att många företag kanske inte når full investering i humana resurser eftersom framgången för miljöinitiativ ofta vilar tungt på aktivt deltagande av enskilda medarbetare. De kunskaper, färdigheter och förmågor i enskilda chefer och medarbetare är grundläggande för skapande av kunskap, och i slutändan, till organisatoriskt lärande. 12

18 Social resurs Satsningar som görs för att öka miljökunskaper som är inbäddade och tillgängliga, utnyttjas genom interaktioner mellan enskilda anställda och deras nätverk kallas för investeringar i sociala resurser. Denna form av resurs utgörs av formella och informella relationer mellan individer och grupper inom verksamheten samt relationer med intressenter som till exempel kunder och leverantörer utanför organisationen. För att främja ett sådant utbyte krävs investeringar i sociala resurser, en utveckling av normer som underlättar samverkan samt ett utbyte av idéer både inom och utanför företaget. Internt är samordning och integration av alla funktionella områden inom verksamheten som till exempel forskning, utveckling, konstruktion och marknadsföring avgörande för att utveckla nya miljövänliga produkter eller utforma miljövänliga processer. Externt är behovet av nära relationer som överskrider de formella gränserna av verksamheten viktiga för att förstå aktiviteterna längs hela värdekedjan, från leverantör till kund. Organisatorisk resurs Satsningar i organisatoriska resurser beskrivs som verksamhetens formella rapporteringsstruktur, dess formella och informella planering, styrning och koordinering, det vill säga kunskaper och rutiner som är lagrade inom företaget. En stor del av den kunskap som individer skapar genom humana resurser och som sprids genom sociala resurser hamnar i databaser, rutiner, system som på så sätt förvandlas till organisationsresurser Andra satsningar i organisationsresurser omfattar användning och utveckling av mät- och miljöledningssystem som används för att spåra information, utföra revisioner samt konsekvensanalyser. Slutligen kan satsningar i organisationsresurser ge ett externt fokus genom kommunikation med intressenter om företagens miljöinitiativ, exempelvis genom rapportering kring offentliggörande av miljörapporter, samt frivilligt utlämnande av information om miljöarbete eller sponsring av miljömässiga händelser. Organisationens fem grundpelare Vi har valt att presentera Mintzbergs (1983) organisationsmodell för att ge en riktning för hur CSR kan integreras i verksamheten. Vi belyser Mintzbergs organisationsteori för att förstå hur strukturen påverkar och påverkas av CSR samt hur separeringen av arbetsområden inverkar på arbetet. Våra fallföretag i CSR-Skåne är olika verksamheter och har varierande strukturer 13

19 och för att ge en bild av hur olika branscher kan arbeta med CSR som strategi används Mintzbergs teori. Modellen är generell samtidigt som den kan appliceras på de flesta organisationer, vilket gör den användbar i vår forskning. Mintzbergs (1983) teori visar hur olika organisationsformer uppstår, fungerar samt vilka karaktäristiska strukturer de kan utveckla. Mintzberg har studerat organisationer utifrån ett internt maktperspektiv genom att identifiera vilka områden i en verksamhet som är betydande för hur strukturen ser ut. Enligt Mintzberg (1983: 9-19) bygger organisationer på fem grundpelare; strategisk ledning, teknostruktur, servicestruktur, mellanchefer samt den operativa kärnan. Figur 3 visar Mintzbergs fem grundpelare av en organisation. Källa Mintzberg (1983: 11). Egen översättning från engelska till svenska. Genom en förståelse för de fem olika pelarna och vilken roll de spelar inom organisationen kan en indikation ges för vilka utmaningar som ledning och medarbetare ställs inför. Nedan följer en kort beskrivning av modellens fem grundpelare för att i senare avsnitt kunna diskutera den separation som kan uppstå mellan dem. Strategisk ledning: är den högsta ledningen för en organisation. Den fungerar som organisationens hjärna. Deras främsta uppgift är att maximera organisationens avkastning på investeringar. 14

20 Teknostruktur: är den del av organisationen som har syftet att effektivisera de andra delarna, men som inte räknas till mellanchefer. De sätter upp rutiner och bedriver internutbildningar. Hit räknas bland annat analytiker och planerare inom till exempel utbildning och personalutveckling. Servicestrukturen: omfattar de olika tjänstefunktionerna i organisationen, allt från lokalvårdare, cafeteriapersonal till PR-avdelningen. Deras primära syfte är att stödja den övriga organisationen genom att garantera dem optimala inställningar för att göra sitt arbete. Mellancheferna: eller ledningen på mellannivå. Det är den grupp som har huvudansvar för kommunikation, övervakning och samordning av produktion samt de som förmedlar information från den operativa kärnan uppåt i systemet samt från toppen ner i den operativa kärnan. Den operativa kärnan: är de medarbetare som utför det dagliga arbetet inom produktion och tjänster. Här finns aktiviteter som till exempel produktion, inköp och försäljning. De fem grundpelarna koordinerar arbetsuppgifter, strukturerar upp och håller samman organisationen. Dock menar Mintzberg (1983) att organisationsform och struktur kan se olika ut beroende på verksamhet samt påverkan av yttre variabler. Företag är organiserade på olika sätt, vilket speglar verksamheters struktur och uppbyggnad. I vissa företag sker koordineringen i stort sätt genom direkt styrning från ägare medan andra företag styrs av mellanchefer utifrån olika fokusområden. Ett centralt begrepp Mintzbergs använder är omvärld som kan summeras till alla yttre variabler som påverkar företaget på ett eller annat sätt (Bakka, Fivelsdal & Lindkvist, 2001: 77-79). Omvärlden kan vara lokal eller global, beroende på organisationens storlek och påverkningssfär. Analyser av en organisations omvärld grundar sig ofta i intressenter eller det marknadssystem som organisationen är orienterad mot (Bakka et al. 2001: 77). 15

21 Kritisk kommentar om Mintzbergs organisationsmodell Teorin betraktas som väl underbyggd och den utgör ofta stommen i forskning inom organisations system för att analysera förhållandet mellan struktur och omvärld. Bakka et al. (2001: 85-87) diskuterar omvärldens betydelse för organisationsstrukturen. De ser en problematik i fråga om vilka mekanismer eller processer av verksamhetens påverkningssfär som kan förklara omvärldens relation till företaget. Till exempel kan omvärlden påverka en organisation direkt om externa intressenter ställer krav som direkt eller indirekt påverkar verksamhetens struktur. De menar att Mintzberg ger lite utrymme för indikatorer från omvärlden som kan påverka en organisation på flera olika plan, vilket inte modellen illustrerar. Vi är medvetna om att modellen är generell, men vi är som ovan nämnt, intresserade av att ge en allmän bild över hur olika organisationsstrukturer kan se ut för att i senare avsnitt illustrera hur CSR påverkar våra fallföretag. Angående hur pass aktuell teorin är, eftersom den är från 1983, anser vi ändå att den står sig stark och ger en generell förståelse för hur organisationer kan se ut, utan att behöva presentera våra fallföretag mer ingående. Sammanfattning av teoretisk referensram Avsnitt två inleddes med en genomgång av Carrolls (1991) CSR-pyramid för att introducera de grundläggande dimensionera av CSR. Pyramiden är, trots att den är från 1991, fortfarande en central modell för hur företag ser på ansvarstagande. Dock har pyramiden kritiserats av flera forskare och därför utvecklade Schwartz och Carroll (2003) tre-stegsmodellen för att ge en mer praktisk bild över hur CSR kan tillämpas i företag. Vi kommer använda trestegmodellen som ett verktyg för att identifiera och analysera aktiviteter företag kan verkställa för att ta samhällsansvar. Vidare ser vi Lucas (2010) strategiska miljöarbete som ett konkret verktyg för att identifiera de aktiviteter som faller inom ramarna för att uppfylla ett fungerade CSR-arbete. Slutligen presenterades Mintzbergs (1983) organisationsteori för att ge läsaren en grundläggande förståelse för olika verksamheters organisationsstrukturer. I empiriavsnittet behandlas Mintzbergs modell för att positionera CSR och hur det bör integreras i organisationen. Tidigare forskning Forskningen kring CSR är väletablerad och är ett ständigt aktuellt ämne (Carroll & Buchholtz, 2008, s. 38). När det kommer till den filantropiska delen av ansvar är fortfarande Carrolls 16

22 (1991) CSR-pyramid en central modell för hur flera företag ser på CSR. Thorne et al. (2011: 323) skriver att det vanligaste sättet som företag utför välgörenhet är genom donationer till socialt utsatta grupper och utbildningsprojekt i tredje världen samt räddningsinsatser för katastrofområden. Porter & Kramer (2006) menar att välgörenhet genom donation är begränsande eftersom företag har olika ekonomiska förutsättningar. Genom att skänka pengar till olika ändamål uppstår en värderingsfråga i hur mycket pengar som ska doneras och hur donationen motiveras. De menar att värderingsfrågan blir problematisk för individen som fattar beslut kring donationen. Det i sin tur speglar verksamhetens värdering för vilket välgörande ändamål som anses viktigast. Nedan presenteras forskning som visar varför CSR ska etableras i hela verksamheten som en värdeskapande affärsstrategi. Vi har valt Porter och Kramers (2006, 2011) forskning kring hur gemensamma värden skapas samt Marín et al. (2012) analys angående integration- och ledningsstrategi som avstamp i vår uppsats. Att skapa gemensamma värden Att skapa ett gemensamt värde innebär en möjlighet för företag att öka sin konkurrenskraft, samtidigt som de ekonomiska och sociala förhållandena förs framåt i samhället (Porter & Kramer, 2006). Den centrala tanken bakom begreppet är att konkurrenskraften för företag och ett välmående samhälle är ömsesidigt beroende av varandra. Framgångsrika företag behöver ett starkt och välmående samhälle där utbildning, sjukvård och lika rättigheter är grundläggande för en produktiv arbetskraft. Produktsäkerhet och goda arbetsförhållanden attraherar inte bara nya kunder, utan minskar även arbetsolyckor. Tanken är att omdefiniera kapitalismen genom att utnyttja sambandet mellan ekonomiska och samhälleliga framsteg. Delat värde är kapitalism, men det är en högre form av kapitalism. Istället för att ställa företag och samhällen emot varandra bör de inse att de egentligen är beroende av varandra. Porter och Kramer (2006) menar att aktiviteter som hade gynnat både samhälle och företag för tillfället går till spillo. Genom att applicera det kapitalistiska synsättet på samhällsproblematiken omskapas affärsmodeller. Porter och Kramer (2006) menar att företag som integrerar ett CSRarbete i sin företagsstrategi kan uppnå konkurrensfördelar på marknaden, eftersom CSR kan vara mycket mer än välgörenhet eller en kostnadspost. CSR-arbetet skulle bli mer effektivt om företagen använder ett mer strategiskt synsätt på CSR. Då kan CSR växa, från att vara en kostnad till att bli källa till innovation och konkurrensfördelar. 17

23 I Porter och Kramers artikel Creating Shared Value (2011) diskuterar författarna tre tillvägagångssätt som företag kan använda sig av för att skapa gemensamma värden: Genom att omskapa produkter och marknader: Företag kan tillgodose sociala behov, samtidigt som de förbättrar marknaden. I utvecklade länder växer efterfrågan på produkter som framställts på ett etiskt och miljömässigt vis och företagen måste bemöta dessa kravställningar. Genom detta öppnas nya dörrar för innovation och samhällsnyttan blir större. Sundare livsmedel och miljövänligare produkter skapas och det blidas en win-win-situation, ett gemensamt värde. Genom att omdefiniera produktiviteten i värdekedjan: Företag kan förbättra kostnader, kvaliteten, kvantiteten, tillförlitligheten av råvaror och distributionen samtidigt som de förvaltat naturresurser och driver på den ekonomiska och sociala utvecklingen. Genom att utveckla gemensamma och lokala nätverk: Företag fungerar inte isolerade från sin omgivning, utan är beroende av pålitliga leverantörer, kunniga medarbetare samt fungerande lagar och riktlinjer. Att skapa gemensamma värden i praktiken Porter och Kramer (2011) menar att det finns sju områden där kopplingen mellan företag och samhälle är som starkast och där en justering ofta genererar i vinst. Dessa områden är energianvändning, vattenanvändning, personalhälsa, arbetseffektivitet, personalkunskap, leverantörer och miljöpåverkan. Finansmarknaden och ett flertal företagsledare har dock ett synsätt där all vinst är likvärdig, oberoende av aktivitet. Detta menar Porter och Kramer (2011) är felaktigt och diskuterar hur vinst som innehar ett socialt syfte representerar en högre form av kapitalism, en form som gör det möjligt för samhället att utvecklas mer hållbart samtidigt som företag tjänar mer pengar. De anser i linje med Schwartz och Carroll (2003) att ekonomi, juridik och etik är tre viktiga komponenter som bör integreras, men för att skapa ett gemensamt värde måste man gå längre än så. Möjligheten att skapa ekonomiskt värde genom socialt värde tror Porter och Kramer (2011) kommer bli en av starkaste drivkrafterna inom den globala ekonomin. Det representerar ett nytt sätt att förstå sina kunder, produktion samt den externa påverkan på företagens framgång, samtidigt som den belyser de mänskliga behoven som ska tillgodoses. 18

24 Konkurrenskraft som ett strategiskt resultat av CSR Vi har tidigare nämnt hur Carroll (1991) identifierat fyra typer inom företagens ansvarsområden; ekonomi, juridik, etik och filantropi. Utifrån denna klassificering visas hur företagens sociala ansvar påverkar intressenterna och istället lyfter Marín et al. (2012) fram en mer strategisk affärsmodell som visar hur intressenterna påverkas när CSR integreras i företaget. De menar att ett väl integrerat CSR-arbete bidrar med starkare konkurrenskraft. I deras forskning ligger fokus på att undersöka vilken påverkan CSR-strategier har på konkurrenskraften hos företag i olika branscher, där verksamhetsstorlek och strategier varierar. Studiens resultat visar att företag som arbetar proaktivt med CSR och samhällsansvar får en konkurrensfördel, eftersom proaktiva företag har förmågan att förutse framtida ansvar. Deras dynamik och anpassning påverkar intressenterna eftersom företaget framstår som mer uppriktigt och ärligt. De positionerar sig som en verksamhet där ansvarstagande och transparens står i centrum och då når de sina kunder, anställda och leverantörer på ett djupare plan. Marín et al. (2012) menar att en annan viktig komponent med CSR som strategi är att ledningen är engagerad i CSR-arbetet. CSR utgör en möjlighet för företag att hantera risker, öka varumärkesuppfattningen och tillgodose intressenternas behov och en god förståelse för detta hjälper ledningen att bättre utforma, kommunicera och genomföra en CSR-strategi. För att CSR ska bli mer än sponsring och filantropi krävs det att arbetet implementeras i företagets kärnverksamhet och att beslutet går från ledningsnivå och sedan integreras i hela företaget. Författarna anser att först när CSR genomsyrar hela företaget kan det betraktas som en strategisk resurs som tillför värdeskapande mål för verksamheten. Även Stead och Stead (2008) diskuterar vikten av en engagerad ledning. De talar om Sustainable Strategic Management där fokus ligger på att ledningen utvecklar en hållbar organisationsstruktur där personal, teknik och ledningssystem involveras i verksamheten. 19

25 Studiens tillvägagångssätt I metodavsnittet kommer vi redogöra för tillvägagångssättet för insamlingen och analys av vårt empiriska material. En kort presentation av forskningsansatsen följs av metodval, tillvägagångssätt och urval där företagen introduceras. Slutligen redogör vi för studiens äkthet och tillförlitlighet. Forskningsansats Tanken med vår studie var att undersöka CSR utifrån de värderingar och sociala påtryckningar som samhället frambringar. Vi ville se hur yttranden, handlingar och kunskaper grundas utifrån de normer och krav som ställs på företagen. Med utgångspunkt i denna tolkning av fenomenet CSR behandlas framtidstankar och trender, där sedan fokus ligger på att förstå hur fallföretagen arbetar med CSR. Val av metod Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan integrera CSR i sin verksamhet samt hur de ser på filantropiskt ansvar har vi valt att arbeta utifrån ett kvalitativt synsätt, där vi gör vår insamling av empiri genom intervjuer. Vi ville få en djupare förståelse kring hur fallföretagen arbetade strategiskt med CSR samt identifiera om det fanns några problemområden inom verksamheten. Eftersom det inte går att generalisera resultaten handlar studien om att skaffa kunskap i kombination med att förstå den helhet som våra respondenter redogjorde för. Efter varje intervju uppkom flera betydelsefulla och intressanta tankar som mynnade ut i diskussioner. Genom att skriva ner dessa tankar och idéer gick uppsatsprocessen framåt och nya infallsvinklar utvecklades för hur uppsatsen skulle utformas och riktas. Eftersom vårt forskningsområde är tämligen avgränsat samt att goda förkunskaper fanns föll ett abduktivt (Kvale & Brinkmann, 2009:145) förhållningssätt till uppsatsens materialinsamling naturligt, eftersom förståelse utvecklades under arbetets gång. Genom diskussion kring intervjumaterial och teori fastställdes uppsatsens utgångspunkt, eftersom det under intervjuveckorna växte fram en tydligare bild för var vi ville att uppsatsen skulle landa. 20

26 Tillvägagångssätt Tanken bakom uppsatsen är förståelseinriktad har vi valt att utföra djupintervjuer (Bryman, 2011: 206), dels för att komma respondenterna djupare in på ytan, dels för att få tillräckligt underlag för att tolka det som sades under intervjuerna. Inför respektive intervju studerades verksamheten samt deras CSR-arbete och utifrån det förbereddes ett frågeschema som varierade beroende av verksamhet och respondent. Vi utgick från Brymans (2011: 445) checklista för kvalitativa intervjuer, för att försäkra oss om att kvaliteten på intervjuerna skulle vara god och att vi inte skulle missa något viktigt tema. För att få struktur på frågorna delades de upp i olika huvudfrågor; respondentens roll inom företaget, företaget i sig samt framtidsutsikter. Varje frågeschema innehöll frågor. Dock användes frågeschemat mer som grundunderlag eftersom ordningsföljden varierade beroende av svar. De följdfrågor som uppkom under intervjuernas gång antecknades och kompletterade frågeschemat där de passade bäst in. Varje intervju genomfördes på respektive verksamhets kontor, med undantag för en intervju där respondenten själv valde att komma till Malmö Högskolas bibliotek. Intervjuerna pågick mellan 45 till 60 minuter och spelades in på två olika inspelningsenheter, detta för att minska risken för dålig inspelningskvalitet. Samtidigt fördes anteckningar, vilket hjälpte när följdfrågor uppstod, för att slippa avbyta under pågående svar från respondent. Efter att intervjun genomförts transkriberades materialet samma dag eller dagen efter, för att bibehålla samtalet vid gott minne och lättare kunna reflektera över underlaget. Vid kodningen av intervjuerna lästes materialet igenom flera gånger och intressanta stycken ströks under samt att anteckningar fördes i marginalerna. Vi kunde utläsa gemensamma teman och tendenser till likartade upplevelser kring företagens CSR-arbete. Utifrån det identifierades nyckelord som användes som verktyg för sortering av materialet. Under nyckelorden placerade vi längre utdrag från transkriberingarna för att krympa materialet till att bli mer lätthanterligt. På så vis skapades kategorier där likartade utsagor från de intervjuade företagen klistrades in. Därefter gick vi igenom kategorierna och analyserade mönster och underliggande meningar som vi ansåg vara betydande för vår forskning. Slutligen valde vi två kategorier med underliggande teman där vi placerade det vi ville lyfta fram i vår empiri. 21

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Hur arbetar banker med CSR?

Hur arbetar banker med CSR? Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 15hp vt-10 Hur arbetar banker med CSR? -En jämförelse mellan Handelsbanken & Sparbanken Gripen- Författare: Caroline Sundberg & Oscar

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

PErSPEktIV. tänk grönt redan vid ritbordet. ledningssystem & verksamhetsutveckling. #188 mars ÅrGÅNG 23. Dags att företagen börjar

PErSPEktIV. tänk grönt redan vid ritbordet. ledningssystem & verksamhetsutveckling. #188 mars ÅrGÅNG 23. Dags att företagen börjar PErSPEktIV #188 mars ÅrGÅNG 23 ledningssystem & verksamhetsutveckling tema miljöanpassad produktutveckling tänk grönt redan vid ritbordet aktuellt artikelserie Nytt nätverk för socialt ansvar Plocka godbitarna

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Hur vet företag att CSR är lönsamt?

Hur vet företag att CSR är lönsamt? Hur vet företag att CSR är lönsamt? En undersökning av hur svenska företag mäter och utvärderar sitt hållbarhetsarbete Företagsekonomiska institutionen Ekonomie kandidatuppsats Uppsala universitet Vårterminen

Läs mer

Några övergripande strategiaspekter Ett exempel på strategisk kongruens Strategi för hållbarhet

Några övergripande strategiaspekter Ett exempel på strategisk kongruens Strategi för hållbarhet Dagens agenda n n n Några övergripande strategiaspekter Ett exempel på strategisk kongruens Strategi för hållbarhet Strategisk ekonomistyrning: Lite mer om strategi Universitetslektor Erik Jannesson Linköping

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar

ISO 26000. En standard om ta samhällsansvar 1 ISO 26000 En standard om ta samhällsansvar Anna Linusson, Stockholms läns landsting, Ordförande Svenska ISO 26 000 kommittén Ordförande Internationella myndighetsgruppen 2 ISO 26000 i korthet Titel:

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR BORTOM TRENDERNA CHARK-SM I GÖTEBORG 30 oktober, 2014 ingela.stenson@unitedminds.se LÄGET JUST NU ENORMT INTRESSE FÖR MAT SKANDALERNA TILLSATSERNA Fenomenet MATS-ERIC NILSSON

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Vår vägvisare. * MTD betyder morgontidig distribution.

Vår vägvisare. * MTD betyder morgontidig distribution. * Vår vägvisare * MTD betyder morgontidig distribution. Det som kännetecknar framgångsrika företag är förmågan att skapa värden för sina kunder. Att helt enkelt göra nytta. Ett starkt varumärke, goda relationer

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 Helsinborg, 23 maj 2012 Iris Rehnström Praktiska verktyg för ett lyckat CSR-arbete Iris Rehnström, TEM Hanna Claesson, Wihlborgs Fastigheter December 2012 Presentation

Läs mer

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility Mälardalens Högskola VT 2008 Kandidatuppsats i företagsekonomi Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Slutseminarium 2008-06-04 Corporate Social Responsibility Varför företagen tar ett ökat

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna hållbarhetsredovisning följer GRI:s, Global Reporting Initiative, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor av intresse för intressenter.

Läs mer

Är ditt bolag redo att ta risken?

Är ditt bolag redo att ta risken? Är ditt bolag redo att ta risken? Huvudslutsatser från en unik studie om 100 svenska börsbolags barnrättsarbete. Oktober 2014 Varför har vi gjort studien? För att bidra till att bredda och fördjupa insikten

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Hållbart /05/2017

Hållbart /05/2017 Hållbart företagande @Byggforum 2017 09/05/2017 Martin Horwitz 1 1 Varför CSR? Världen idag 1. Finanskris - instabillitet 2. Stora miljö- och klimat utmaningar 3. Social kris (utanförskap & tillitsbrist)

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor

De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna ICA Gruppens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet

Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet Corporate Social Responsibility En hållbar affärsverksamhet En affärsmässig och hållbar CSR-insats Vår verksamhet kännetecknas av våra rötter i det grönländska samhället. Det innebär att när du möter Royal

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

HÅLLBARHETS- REDOVISNING VARFÖR? HUR?

HÅLLBARHETS- REDOVISNING VARFÖR? HUR? HÅLLBARHETS- REDOVISNING VARFÖR? HUR? Anna Bruun Månsson Rådgivare och utbildare inom CSR/hållbarhet. GRI-specialist. 0707 666 213 anna@tomorrowtoday.se tomorrowtoday.se VARFÖR? Licenseto operate Affärsmöjligheter

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE INNEHÅLL Vd och koncernchef Bertil Persson... 4 Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech... 5 Ansvarsfullt företagande... 6 Människor och samhälle... 8 Miljö...12 Etik...16 Hållbar

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Intressentundersökning bekräftar Vattenfalls prioriterade hållbarhetsområden

Intressentundersökning bekräftar Vattenfalls prioriterade hållbarhetsområden 2014-03-24 Intressentundersökning bekräftar Vattenfalls prioriterade hållbarhetsområden För Vattenfall är det viktigt att lyssna till företagets intressenter och förstå deras förväntningar på bolaget.

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015 1 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer