Slutrapport. Utredning av studentgenomströmning och avbrutna studier vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi

Transkript

1 Slutrapport Utredning av studentgenomströmning och avbrutna studier vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi Sofia Slotte Åbo, februari 2012

2 Innehåll Förord... 1 Om projektet... 2 Bakgrund och utgångsläge... 2 Projektbeskrivning och metod... 7 Studieprestationer och avbrutna studier Case: nyinskrivna studenter vid Handelshögskolan åren Urval och avgränsningar, studierätter Den femåriga ekonomutbildningen De två- åriga magisterutbildningarna Att återuppta avbrutna studier Avbrott i början av studierna, pauser och gradvist försvinnande längre in i studierna Att studera vid Handelshögskolan studenternas perspektiv Faktorer som inverkar på studietakten Studieplanering, trivsel och attityder Utvecklingsförslag och önskemål Ämnesvisa kommentarer Sammanfattning Handelshögskolan och studentgenomströmning Erfarenheter av genomströmningsfrågor från andra universitet Haaga- Helia Handelshögskolan i Stockholm allt striktare fokus på genomströmning och årskurs Uppsala Universitet när botten går ur en utbildning förändras studentunderlaget och den första reaktionen är ofta hur ska vi få tillbaka den gamla typens studenter? Diskussion och åtgärdsförslag Diskussion Åtgärdsförslag Referenser... 44

3 Förord Stramare regler för statens finansiering av universiteten har lett till att allt mer uppmärksamhet fästs vid studentgenomströmning och studietakt. Inget tyder på att man kommer att frångå detta framöver. Under åren 2011 och 2012 har flera interna utredningar av studentgenomströmningen genomförts på institutionsnivå vid Åbo Akademi 1. I den här rapporten sammanfattar jag den utredning av studentgenomströmning och orsakerna till avbrutna studier vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi som jag på uppdrag av Handelshögskolans prefekt (Prefektbesut HHÅA58/2011) gjort mellan augusti 2011 och februari Barbro Schauman har handlett projektet i egenskap av ordförande för handelshögskolans pedagogiska ledningsgrupp. Ett liknande projekt för att förbättra genomströmningen gjordes inom dåvarande ekonomisk- samhällsvetenskapliga fakulteten år 2002 och syftet var att puffa på studeranden som stannat upp i studierna, och hjälpa dem att slutföra studierna (Stenman 2002). (Se bilaga 1 för en mer ingående sammanfattning av Stenmans projektrapport) I organisationsförändringen i januari 2010 uppväckte Åbo Akademi igen sin handelshögskola, Handelshögskolan vid Åbo Akademi (HHÅA). Vid Handelshögskolan kan man avlägga ekonomie kandidat (EK) och ekonomie magisterexamen (EM) i ämnena företagets organisation och ledning, internationell marknadsföring, nationalekonomi och redovisning samt politices kandidat (PK) och politices magisterexamen (PM) i ämnena informationsvetenskap och nationalekonomi samt postgraduala examina. Den här studien fokuserar på utbildningarna på kandidat- och magisternivå. 1 Vid institutionen för informationssystem (Daniela Sund) våren 2011, biovetenskap våren 2012 (Pia- Maria Grandell, pågående), vid Humanistiska fakultetsområdet våren 2012 (Anders Ahlbäck, pågående, delprojekt i en större utredning). 1

4 Om projektet Mycket har förändrats inom universitetet sedan Stenmans projekt år Bologna- systemen infördes 2005 och från och med 2009 fungerar Akademin helt enligt Bologna- avtalets principer. I det här kapitlet behandlar jag utredningens kontext och projektets upplägg. Bakgrund och utgångsläge Jag beskriver utgångsläget och kontexten för studien med en översikt över studentströmmarna vid Handelshögskolan som baseras på Akademins officiella statistik, rapporter ur studentregistret STURE och Finlands Ekonomförbund Sefe rf:s uppföljning av ekonomutbildningarna Begränsad studietid Studerande som antagits till studier för lägre och högre högskole- examen från och med år 2005 har enligt universitetslagen (L 558/2009 5:40) begränsad studietid. Den i lag inskrivna målsatta studietiden är tre läsår för kandidatexamen och två läsår för magisterexamen. Den enligt lagen tillåtna studietiden för kandidat och magisterexamen är sammanlagt sju år beräknat från det år studenten tar emot studieplatsen. Föräldraledigheter och militärtjänstgöring räknas inte som studietid men det gör frånvaro av annan orsak. Studietiden kan enligt universitetslagen dock på välmotiverad anhållan förlängas förutsatt att studenten har en realistisk plan för att avlägga examen inom den förlängda studietiden. Förlängd studierätt har efter anhållan beviljats i enstaka fall vid HHÅA. Åbo Akademis statistik och uppföljning Åbo Akademi har hittills följt upp studentgenomströmningen med förvaltningens statistik över studietid 2, andel examina avlagda inom målsatt studietid 3 och den procentuella andelen avbrytare per utbildningsområde 4. För dem som antagits år 2004 var avbrottsprocenten inom de merkantila utbildningarna 30,28 % medan den var 33,71 % vid samhällsvetenskaperna i Åbo, 25,0 % vid samhällsvetenskaper i Vasa, 35,71 % vid hälsovetenskaperna och 8,33 % vid de juridiska utbildningarna (HHÅA- Institutionsrådets meddelanden 2011). Storleken på ekonomutbildningen vid ÅA har varit relativt konstant. Antalet nyinskrivna närvaroanmälda vid ekonomutbildningen har sedan år 2006 varierat mellan 45 och 68 (Åbo Akademi 2010). Antalet 2 Studietiden beräknas som inskrivningsåret subtraherat från examensåret med föräldraledigheter och militärtjänstgöring borträknade. Annan frånvaro räknas in i studietiden. 3 Tre år för kandidatexamen och två år för magisterexamen, sammanlagt fem år. Denna målsättning är inskriven i universitetslagen (Universitetslag 558/ kap. 40 ) och fastställd att räknas från det år studenten tar emot studieplatsen (L 558/2009:5:41) 4 Som avbrytare räknas i den officiella statistiken de studenter som sju (7) år efter inskrivningen inte längre gör terminsanmälan trots att de inte avlagt examen. 2

5 studeranden på magisternivå har ökat stadigt sedan det blev möjligt att med en lägre högskole- examen i kombination med allmän behörighet söka direkt till magisterutbildningar år Andelen examina i förhållande till närvaroanmälda har under flera år varit lågt (se tabell 1). Åren 2009 och 2010 har ca 520 personer närvaroanmält sig per år, antalet magisterexamina under samma tid har varit ca 35 per år. År 2008 (när universitetet slutgiltigt övergick till Bologna- systemet) var antalet examina 108 på 483 närvaroanmälda studenter. (HHÅA 2011) (Bilaga 2) I figur 1 visas hur studenter (både på utbildningarna till ekonomie och politices magister), närvaroanmälda för studier vid Handelshögskolan eller för utbytesstudier, fördelas enligt inskrivningsår vid Handelshögskolan våren Om studenterna som inleder sina studier skulle studera enligt rekommenderad tid borde de fem till sex första staplarna i figur 1 vara ungefär lika stora eftersom antalet nya studeranden varit relativt konstant de senaste åren. I figur 1 ser man däremot en tydlig nedgång i antalet närvaroanmälda på årskullar inskrivna 2008 eller tidigare, som inte kan förklaras med att studenterna utexaminerats eller frånvaroanmält sig (se figur 2). Variationerna beskriver andelen studenter som avbyter sina studier vid Handelshögskolan. Grafen antyder att majoriteten avbrutna studier sker inom de tre första studieåren. 70 Närvaroanmälda vid HHÅA våren 2012 per inskrivningsår och huvudämne 60 Antal studenter Redovisning Nationalekonomi (Ekon+Pol.) Informationsvetenska p IMF Fool Inget huvudämne 0 Inskrivningsår till HHÅA Figur 1. Närvaroanmälda våren 2012 fördelade enligt året de skrev in sig för studier vid HHÅA. (STURE ) 3

6 70 Frånvaroanmälda från HHÅA våren 2012 per inskrivningsår och huvudämne 60 Antal studenter Redovisning Nationalekonomi (ekon+pol) Informationsvetens kap IMF Fool Inget huvudämne 10 0 Inskrivningsår till HHÅA Figur 2. Frånvaroanmälda våren 2012 fördelade enligt året de skrev in sig för studier vid HHÅA. (STURE ) Fördelningen av studenterna mellan kandidat- och magisterexamina på de 5- åriga utbildningarna visar att majoriteten av studenterna i samplet inte tagit ut sin kandidatexamen efter tre år som de nya målsättningarna förutsätter (figur 3 och 4). Figur 4 visar att en stor del av studenterna studerar upp till sju år innan de tar ut sin magisterexamen. Antal studenter Anmälda för kandidatstudier vid HHÅA våren 2012 enligt inskrivingsår Frånvaro- anmälda Närvaro- anmälda Inskrivningsår till Handelhögskolan Figur 3. Data hämtat ur STURE

7 25 Anmälda för magistersstudier vid HHÅA (på de 5- åriga utbildningarna) våren 2012 enligt inskrivningsår Antal studenter Frånvaro- anmälda Närvaro- anmälda 0 Inskrivningsår till Handelhögskolan Figur 4. Data hämtat ur STURE Akademins officiella examensstatistik för ekonomie- studenter på den femåriga ekonomutbildningen ses i tabell 1 och för studenter på de två- åriga magisterutbildningarna i tabell 2. Examina avlagda inom målsatt tid på den femåriga ekonomutbildningen Inskriv- ningsår Antal inskrivna närvarande Avlagda EK- examen före målsatt studietid (antal)/ i % Avlagda EK- examina (antal) / i % avlagda inom målsatt studietid Avlagda EM- examina (antal) / i % före målsatt studietid 2010 Avlagda EM- examina inom målsatt studietid (antal) / i % (38) / 15 % - (12) / 13 % (24) / 18 % (4) / 5 % (11) / 17 % (1) (4) / 6 % - (1) - Tabell 1: ÅA:s officiella statistik (Åbo Akademi, /so, rp) Examina avlagda inom målsatt tid på ekonomie magisterutbildningarna Inskrivningsår Antal inskrivna närvarande per den Avlagda EM- examina inom målsatt studietid (antal) / i % (7) / 75 % (16) / 30 % (8) / 27 % (5) / 28 % (1) / 4 % Tabell 2. ÅA:s officiella statistik (Åbo Akademi, /so, rp) 5

8 Ekonomutbildningen vid HHÅA Inskrivningsår => Nya studenter Antal sökande (första / / / /482 preferens/totalt) Antal antagna Antal mottagna studieplatser Antal närvaroanmälda (1 och 3) ( ) Antal frånvaroanmälda 2 och (5), (1) 10 (3) 6 (11) kandidatnivå, ( ) Antal frånvaroanmälda och (5) magisterstud. ( ) Antal studeranden som avlagt EK examen och nu bedriver EM- studier, ( ) Antal studerande som avlagt EM- examen ( ) * 4 4* Tabell 3. * varav sju examina i gamla systemet före hösten 2006 och 2 före hösten betyder att data inte varit tillgängligt. Det är värt att notera att färre än 20 % av dem som antagits till den femåriga utbildningen år (närvaroanmälda hösten 2011) har avlagt kandidatexamen inom målsatt studietid. Genomströmningen på magisterutbildningen är bättre än på de femåriga utbildningarna. Ekonomutbildningen vid ÅA enligt Sefe rf.s årliga uppföljning Finlands Ekonomförbund Sefe rf. sammanställer årligen en omfattande rapport om ekonomutbildningen i Finland. Rapporten baseras på en enkät riktad till alla som avlagt ekonomie kandidat eller ekonomie magisters examen under året. Sefe:s undersökning mäter bl.a. orsakerna till förlängda studier utgående från svarsalternativ där den svarande väljer de tre som bäst passar honom eller henne. Handelshögskolan behåller de originalblanketter som lämnats in till avdelningssekreteraren och de används av en del anställda för att inhämta feedback om utbildningen. Jag har jämfört rapporterna från år för att se om det finns faktorer som är återkommande under flera år (trots låg svarsprocent för ÅA:s del). Rapporterna bekräftar att respondenterna valt att studera ekonomi vid HHÅA utgående från placeringsort 5 och utbildningsspråk 6. Det bör dock observeras att det finns andra universitet (bl.a. Uleåborgs och Tammerfors universitet) där placeringsorten spelat en betydligt större roll i valet av universitet. För universiteten i Helsingfors inverkar andra faktorer än placeringsort i större utsträckning på hur studenterna väljer. Under åren verkar allt fler söka till HHÅA för att studera ett specifikt ämne medan färre uppger stor valfrihet och möjligheter till bredd i studierna eller enhetens rykte som den främsta orsaken till att de valde HHÅA % år 2007 (Alatalo 2008, 13), 31 % år 2008 (Meriläinen 2009, 13), 48 % år 2009 (Rintala 2010, 13), och 25 % av kandidaterna och 38 % av magistrarna år 2010 (Saarinen 2011, 22 och 222). 6 Ca 12 % årligen uppger undervisningsspråket som den främsta grunden till att de sökte till HHÅA. 6

9 Respondenterna uppger förvärvsarbete som den främsta orsaken till att studier i ekonomi vid HHÅA räckt längre än planerat. Framförallt heltidsarbete anges som den mest avgörande faktorn till att studierna räcker längre än planerat. Deltidsarbete upplevs i mindre utsträckning som orsak till utdragna studier. En annan orsak som uppges till utdragna studier är att pro gradu- avhandlingen blir försenad. Denna faktor är inte lika vanlig som främsta orsak till utdragna studier, men återkommer ändå relativt ofta. År 2007 uppgav 4 % (Alatalo 2008, ), år 2008; 8 % (Meriläinen 2009, 108) år 2009; 9 % (Rintala 2010, ) och år 2010; 9 % (Saarinen 2011, ) av de utexaminerade förseningar med pro gradu- avhandlingen som främsta orsak till att studierna inte slutförs i tid. År 2007 ansåg 14 %, år 2008; 14 % och år 2010; 25 % att förseningar med avhandlingen var den näst största orsaken till utdragna studier (data för år 2009 saknas). Studier utomlands och vid andra utbildningsinrättningar verkar i allt mindre grad inverka negativt på studietiden. Det framgår inte i undersökningen om minskningen beror på att möjligheterna att tillgodoräkna studier förbättrats eller på att antalet studenter som åker på utbyte minskat. Personalens syn på utbildningarna och genomströmning Från intervjuer med handledande personal framgår det att flera upplever att studentströmmarna har förändrats men att de inte kan säga vad det är som styr dem. Samtidigt anser en del att arbete, familj och annat som studenterna engagerar sig i utanför studierna är de främsta orsakerna till avbrutna eller utdragna studier. Värt att notera är att personalen på studiekansliet och på institutionen uppfattar situationen olika. Studiesekreterarna och studierådgivarna anser att ekonomstuderandena hör till de mest målmedvetna studenterna på akademin, att de överlag har ett bra språk, är ambitiösa och vet vad de vill medan anställda på HHÅA överlag inte verkar anse studenterna vara särskilt målmedvetna eller ambitiösa. Så gott som alla anställda som jag talat med är dock av den åsikten att det inte är så många som avbryter studierna vid HHÅA och några uppfattar att de som klarar sig ända till pro gradun blir färdiga förr eller senare. (Intervjuer med anställda i augusti 2011). Handledande personal vid Handelshögskolan ansåg också att: 1. det tidigare fanns vissa kurser som orsakade problem för många studerande (Grk i juridik, makro- och mikroekonomi, språkstudier, ekonomisk matematik) men att dessa har åtgärdats. 2. fler och striktare deadlines, mer formaliserade och mindre fria studier gör att folk inte blir hängande i systemet och blir klara snabbare. 3. kursen vetenskapligt skrivande (för magisterstuderande) är en stötesten för studenter i ämnena organisation och ledning och redovisning. 7

10 Projektbeskrivning och metod Syfte och målsättning Syftet med utredningen är att ge verktyg för att förbättra studentgenomströmningen vid institutionen genom att synliggöra orsakerna till studieavbrott och trösklar i utbildningarna. Målsättningarna är: 1. Att klargöra orsakerna till varför studerande vid HHÅA avbryter studierna. 2. Att utreda vad institutionen kan göra för att de, som redan avbrutit, ska slutföra sina studier. 3. Att utreda vilka preventiva åtgärder som kan vidtas för att minska andelen avbrutna studier vid institutionen. Urval och avgränsningar Jag har valt att begränsa utredningen till studenter som skrivit in sig vid Handelshögskolan år , samt för läsåret inskrivna studenter. Denna avgränsning är nödvändig för att göra samplet hanterbart och för att fokusera på studenter som kan belysa de förhållanden som råder nu. Förändringar i akademins organisation gör att den information, som är relevant för undersökningen om studierätter, enklast 7 kan fås ur studentregistret STURE från och med hösten Information om studierätterna vid den femåriga ekonomutbildningen vid HHÅA är hämtad ur STURE genom ett antal specialrapporter som Susanne Olin på Datacentralen gjort. Det finns kompletta uppgifter över studierätterna på magisterutbildningarna, där man klart kan se hur studentgenomströmningen utvecklats. I Akademins studentregister STURE markeras terminsanmälan med 1 för närvaroanmälda studenter, med 3 för utbytesstudier (närvarande vid annat universitet), med 2 för frånvaroanmälda, med 5 för frånvarande på grund av föräldraledighet eller militärtjänstgöring och med en 4 för de som meddelat att de avbryter sina studier. En markering om avbrutna studier krävs för att personen ska ha rätt till t.ex. arbetslöshetsunderstöd. I den här utredningen har jag definierat de studenter som under någon termin efter antagning inte gjort terminsanmälan som avbrytare. Med återvändare avser jag dem, som igen gjort terminsanmälan och återupptagit sina studier efter att under någon termin inte ha gjort terminsanmälan. Även de studenter som, trots att de varje år gjort terminsanmälan, inte studerat, men under åren återupptagit studierna, räknas här som återvändare. 7 Ekonomistuderanden som ämnat välja informationssystem som huvudämne har fram till år 2006 antagits till ekonomutbildningen vid dåvarande ESF (nuvarande vid HHÅA) men har till följd av en omstrukturering från och med år 2006 antagits som studerande vid TkF. Eftersom de är en betydande grupp bland ekonomstuderandena men inte relevant för den här utredningen har jag valt begränsa de statistiska data över till den ekonomutbildning som sker inom nuvarande HHÅA och det låter sig lättast göras genom att utelämna uppgifter från åren före Detta är även motiverat med tanke på att ekonomutbildningen förändrats mycket under de senaste tio åren och de orsaker anknutna till utbildningen som studeranden för tio år sedan eller mer kan ha haft till att avbryta studierna knappast längre är relevanta. 8

11 Utmaningarna i att utnyttja existerande och sammanställa ny statistik, återspeglas i vilka uppgifter som finns med i den här rapporten och vilka som inte gör det. Omorganiseringar vid akademin har förändrat hur (grundläggande) statistik rapporteras och därför är mycket av den existerande statistiken inte relevant med avseende på utredningens syfte och avgränsningar. Handelshögskolan som egen enhet vid Akademin bildades år 2010 när man frångick den tidigare indelningen i fakulteter. Studerandena vid nuvarande HHÅA var tidigare en del av studerandena vid Ekonomisk- statsvetenskapliga fakulteten (ESF) och så gott som all statistik och uppgifter från tidigare år baserar sig på denna indelning. Att sammanställa statistik enbart utgående från vilken examen studeranden är antagna till, i detta fall ekonomexamen (ekonomie kandidat + ekonomie magister) och politices kandidat och magisterexamen är problematiskt eftersom det förutom vid HHÅA utbildas ekonomie magistrar vid Fakultetsområdet för teknik och kemi i ämnet informationssystem. Av ÅAs politices kandidater och magistrar utbildas endast en liten del vid HHÅA i ämnena informationsvetenskap och nationalekonomi medan majoriteten politices kandidater och magistrar utbildas vid institutionen för samhällsvetenskaper. Valt huvudämne kunde inte heller användas som variabel för avgränsning av data, eftersom studenterna väljer huvudämne i slutet av första studieåret och första årets studenter därmed skulle exkluderas ur samplet. Av den orsaken har jag efter diskussion med handledare och prefekt valt att begränsa delar av studien till enbart ekonomutbildningen vid Handelshögskolan. Metod och utförande Utredningen bygger på intervjuer med fokusgrupper, en enkät till alla grundstuderande vid Handelshögskolan och fokuserad analys av uppgifter i STURE. De statistiska uppgifter som jag sammanställt för utredningen är beräknade läsårsvis till skillnad från ÅAs officiella statistik som beräknas enligt kalenderår. Detta för att ge en mer detaljerad uppfattning om studentgenomströmningen vid institutionen. Läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli varje år, vårterminen inleds den 1 januari. STURE- rapporterna över nya studierätter vid Handelshögskolan åren har jag sammanställt till en enda lista som jag efter hand kompletterat med information jag samlat ur STURE om de enskilda studierätterna. Senare kategoriserade jag studierätterna i den kompletta listan utgående från anmälningsstatus (terminsanmälan) och studietakt. En lista där studenterna är anonymiserade finns bifogad (bilaga 3). Studenter som hör till kategorin avbrytare intervjuade jag för att utreda orsakerna till deras studieavbrott, vad institutionen eller universitetet kan göra för att de ska slutföra sina studier och vad institutionen kan göra preventivt för att andra inte ska avbryta. Jag har genomgående använt öppna frågor vid intervjuer och i studentenkäten. Öppna intervjuer är lämpliga för att samla in djupgående information som speglar informanternas perspektiv. Genom att intervjua både anställda och studenter strävar jag efter att upptäcka eventuella avvikelser mellan dessa 9

12 gruppers inställning till studietakt och till att avlägga examen vid ett universitet. Jag har intervjuat 14 personer som representerar personalen: egenlärare, studierådgivare (studiesekreterare, avdelningssekreterare, studiechef) samt ett slumpmässigt urval professorer, akademilektorer och forskare som handleder avhandlingar. Med dessa intervjuer inledde jag utredningen i augusti Som stöd under intervjuerna har jag använt en intervjuguide för anställda och en annan för intervjuer med studenter (bilaga 4). Längden på intervjuerna med anställda var minuter. Längden på studentintervjuerna varierade mellan 10 och 60 minuter, de längsta intervjuerna är med återvändare och studenter som avbrutit sent i studierna. Jag har valt att, i mån av möjlighet, personligen träffa de studenter, som avbrutit sina studier sent, medan jag använt mig av telefonintervjuer med studenter, som avbrutit i början av studierna. Den förstnämnda gruppen är mera intressant ur genomströmningssynvinkel, och därför valde jag att satsa mera tid på att intervjua representanter för den gruppen. Att skriva ut intervjuanteckningarna i form av narrativ anser jag vara det lämpligaste och mest informativa sättet att analysera materialet eftersom informanterna de facto beskrev sina val av studier, sin livssituation och varför de avbrutit som små livsberättelser. Jag analyserade slutligen narrativen både genom att koda dem och genom att söka regelbundenheter i hur subjekten beskriver sin livssituation och i deras studieframgångar (utgående från uppgifter hämtade ur STURE). För att utreda rådande förutsättningar för effektiva studier och situationerna studenterna möter i sina studier gjorde jag en enkätundersökning (bilaga 5) bland studenter (inskrivna läsåret ) på grundstudienivå. Resultaten har jag valt att rapportera enligt tema eftersom respondenterna kunde diskutera samma tema i svaren på flera frågor (bilaga 6). Ju större stil ett ord eller en mening är skrivet med i bilaga 6, desto fler respondenter har svarat samma sak. Uttrycken med störst stil har respondenter varit överens om. Uttrycken med minst stil motsvarar 1-2 respondenter. Som en del av arbetet med utredningen har jag deltagit i de besök som Handelshögskolans pedagogiska ledningsgrupp gjort till övriga universitet i Finland och Sverige. Under några av besöken har vi bland annat diskuterat genomströmning. Jag har valt att inkludera en sammanfattning av diskussionerna från tre av dessa besök i rapporten för att exemplifiera hur man upplevt och handskats med genomströmningsfrågor på andra universitet. 10

13 Studieprestationer och avbrutna studier Case: nyinskrivna studenter vid Handelshögskolan åren I det här kapitlet redogör jag för studierätter vid Handelshögskolan från åren utgående från information i STURE, dekanus beslutsprotokoll och intervjuer med tidigare studenter. Se bilaga 3 för listan över nya studierätter vid Handelshögskolan åren med information om inskrivningsår till Handelshögskolan och till Akademin, terminsanmälan från år 2006 och framåt, studiepoäng hösten 2011, studiepoäng under första studieåret, studentens övriga examina från ÅA, avbrutna studierätter, avlagda examina och återupptagna studier. Urval och avgränsningar, studierätter Som utgångspunkt för den här delen av utredningen har jag med hjälp av Susanne Olin på datacentralen sammanställt en lista över nya studeranden på den femåriga ekonomutbildningen åren På grund av att studentregistret är kopplat till rådande organisationsstruktur går det inte att sammanställa en motsvarande företeckning över studenter som studerar för politices kandidat eller magisterexamen i de ämnen som i samband med organisationsförändringen vid ÅA år 2010 blev en del av Handelshögskolan. Listan i bilaga 3 är en möjligast heltäckande lista över nya studierätter i ekonomi från perioden sammanställd utgående från rapporter ur STURE. Endast personer som antagits men som aldrig gjort terminsanmälan och därmed aldrig inlett studierna ingår inte. För motivering till urvalet; nya studierätter åren , se föregående kapitel. Utgående från listan över studierätter markerade jag dem som uppenbarligen avbrutit sina studier i och med att de varken när- eller frånvaro- anmält sig hösten Avbrytare, fakultets- och utbildningsbytare, de som varken kan klassas som avbrytare eller aktivt studerande, återvändare och utexaminerade är markerade med olika färger utgående från ingående analyser av uppgifter i STURE. Förutom analys av uppgifter i STURE har jag intervjuat ett urval studenter. Återvändare och avbrytare med studieprestationer var första prioritet för intervjuer. För detta urval tog den målsatta studietiden på fem år slut för antagna år 2006 i juli 2011 medan den tillåtna studietiden på sammanlagt sju år tar slut först i augusti Man kan alltså inte ännu veta hur många av dem som antagits mellan 2006 och 2009 som sist och slutligen avbryter studierna inom tillåten studietid. Hösten 2011 var läget för studenterna som ingår i urvalet för ekonomutbildningarna som visas nedan. En klar majoritet av de utexaminerade har studerat på de två- åriga magisterprogrammen. Utexaminerade 45 st 15 % Aktivt studerande 164 st 54 % Avbrytare 71 st 23 % Återvändare 4 st 1 % Osäkra 22 st 7% 11

14 Den femåriga ekonomutbildningen Samplet består av 234 studenter, varav 56 avbrutit (24 %) och 141 (60 %) studerar hösten Kategori, underkategori Antal % av hela samplet % av under- kategorin Sammanlagt antal studierätter i samplet Antal avlagda examina 9 4 % Sammanlagt antal aktiva studenter (studierätter) % - Aktivt studerande studenter med 180sp på kandidatnivå % 209 Programbytare EK => EM, studierätter från % - Avbrutna studierätter från åren (ej EK => EM medräknat) % - Median sp varav bytt till andra utbildningar vid ÅA 16 7 % 29 % 70 varav avbrytare som helt försvunnit % 71 % - varav inga prestationer efter antagningen % 0 varav avbrutit efter 1-2 år eller sp efter antagning, (utan att fortsätta vid ÅA) 26 (11) 46 % 62 varav avlagt >121 men inte EK- examen 2 4 % - varav avbrutit efter EK- examen 5 9 % 42 Osäkra = oklart om studenten studerar eller inte 20 9 % 21 varav inga prestationer efter antagningen 6 30 % - Sammanlagt antal studierätter utan prestationer efter antagning % - Prestationer under första studieåret Medianen för antal avlagda studiepoäng år ett ligger närmare 45 än 60 visar denna sammanställning av studieprestationerna under första året studenten varit närvaroanmäld minst en termin för studier i ekonomi eller samhällsvetenskaper. Observera att uppgifterna för ekonomutbildningen och de samhällsvetenskapliga utbildningarna inte är sinsemellan jämförbara. I dessa data ingår studieprestationer enligt Bologna- systemet avlagda vid Åbo Akademi. I tabell 4 ingår inte prestationer avlagda vid annat universitet eller utbildningsinstitut före studenten inledde sina studier vid institutionen eller under utlandsvistelse inom studierna vid Handelshögskolan, vilka kommer att ingå i examen och har registrerats i STURE under studentens studieår på studierätten. Dessa noteras inte eftersom de inte räknas institutionen till godo. I samplet var 16 studenter närvaroanmälda endast en termin under sitt första studieår. De avlade sammanlagt 208 sp, vilket motsvarar i medeltal 13 sp/student. Om man räknar bort 0- poängarna (5st) blir medeltalet avlagda studiepoäng under första studieåret bland de som var närvarande en termin 19 sp/student. 12

15 Studieprestationer under första studieåret Antal studenter i kategorin Summa studiepoäng i kategorin Sp i medeltal / student under första studieåret* Median sp under första studieåret* Ekonomutbildningen sammanlagt Infovetenskap Enligt huvudämne, antagna åren (kand +mag, ej mag,nivå) Antal studenter Summa studiepoäng Medeltal studiepoäng / student under första studieåret* FOOL IMF+marknadsföring Nationalekonomi (EM) Redovisning Informationsvetenskap** Enligt inskrivningsår, ekonomutbildningen (HHÅA) Antal studenter Antal studiepoäng Medeltal sp/student under första studieåret* Median Median *första studieåret avser här det första året studenter varit närvaroanmäld åtminstone en termin i studierätten, nio studenter i samplet (från kategorin ekonomutbildning/kand) har aldrig varit närvaroanmälda på studierätten och beaktats därmed inte. ** Samplet består av studenter som hösten 2011 har informationsvetenskap som sin aktiva studierätt, samt av studenter som antagits åren och utexaminerats enligt Bologna systemet fram till slutet av år I samplet ingår inte studenter som antagits åren och senare avbrutit genom att skriva in sig på en annan studierätt eller genom att inte göra terminanmälan hösten Kategorin kan inte direkt jämföras med ekonomutbildningarna. Tabell 4. Uppgifterna hämtade ur STURE. Tabell 4 visar att det inte finns betydande skillnader i studieprestationer under första studieåret mellan årskullarna - 06, - 07, - 08 och Däremot visar tabell 5 att det finns det variationer mellan ämnena; 13 % (tre av 23) av studenterna med organisation och ledning som huvudämne avlade mer än 55 sp under sitt första studieår medan 47 % (14 av 30) studenter med nationalekonomi som huvudämne (EM- utbildningen) avlade minst 55 sp under sitt första studieår. För prestationer under första studieåret borde ämnesvisa skillnader inte förekomma eftersom studenterna väljer huvudämne först i slutet av året och därmed antas gå gemensamma kurser under år ett. I praktiken inleder dock en betydande andel studier i ekonomi vid sidan om en annan utbildning vid akademin och antas till ekonomutbildningen först när de ska skriva sin kandidatavhandling. Ur samplet är 63 stycken (28 %) av studierätterna på ekonomutbildningen (magisterutbildningarna inte medräknade) inte studentens första studierätt vid ÅA. Dessa studenter börjar vanligen läsa kurser i ekonomi innan de antagits till ekonomutbildningen vilket delvist inverkar på 13

16 resultaten som presenterat i det här avsnittet. Speciellt för ämnet organisation och lednings del beror de låga siffrorna för de här åren på att en handfull studenter skrev sina avhandlingar i andra ämnen vid akademin samma år som de inledde sina studier vid Handelshögskolan och därför inte avlagt studiepoäng vid institutionen. Studenter som har mer än sp under år ett har i regel läst överstigande del språk eller kurser från andra institutioner. Studieprestationer under första studieåret studenter med 55 sp eller mer år ett Huvudämne Antal studenter i samplet 0 sp 1-44 sp sp sp >75 sp Antal studenter med 55 sp eller mer år 1 Andel studenter (%) med 55 sp eller mer år 1 FOOL % IMF + marknadsföring % Nationalekonomi (EK, EM) % Redovisning % ej valt huvudämne (EK- nivå) % Ekonomutbildningen sammanlagt % Ekonomutbildningen, de som valt huvudämne % Informationsvetenskap* % * Samplet består av studenter som hösten 2011 har informationsvetenskap som sin aktiva studierätt, samt av studenter som antagits åren och utexaminerats enligt Bologna systemet fram till slutet av år I samplet ingår inte studenter som antagits åren och senare avbrutit genom att skriva in sig på en annan studierätt eller genom att inte göra terminanmälan hösten Kategorin kan inte direkt jämföras med ekonomutbildningarna. Tabell 5. Uppgifterna hämtade ur STURE. Val och byte av huvudämne Studeranden väljer huvudämne i slutet av första läsåret. Under åren har ämnena vid nuvarande HHÅA fått nya studeranden i enlighet med tabellerna 6-9. Val av huvudämne inom kandidatexamen vid HHÅA Ämne År Företagets organisation och ledning Handelsrätt(EK) Informationsvetenskap (PK) Internationell marknadsföring Marknadsföring Nationalekonomi EK+PK Redovisning Tabell 6. Antal studerande per år som valt respektive ämne som huvudämne för sin examen. Uppgifterna hämtade ur dekanus beslut. 14

17 Byte av huvudämne inom kandidatexamen vid HHÅA Ämne År Företagets organisation och ledning +1/- 1 +1/- 1 Informationsvetenskap (PK) Internationell marknadsföring Marknadsföring +1-1 Nationalekonomi (EK) +1/- 1 +1/- 1 Nationalekonomi (PK) Redovisning +3 +2/- 1 +1/- 1 Tabell 7. Antal studeranden inom kandidatutbildningen som bytt till (+)/bytt från (- ) respektive ämne per år. Uppgifterna hämtade ur dekanus beslut. - 3 Byte av huvudämne inom kandidatexamen vid HHÅA, detalj År tidigare huvudämne nytt huvudämne antal 2007 FOOL => redovisning 1 Handelsrätt EK => redovisning 1 Handelsrätt EK => FOOL 1 IMF => redovisning Nationalekonomi EK => redovisning 1 IMF => redovisning 1 Redovisning => marknadsföring (+IMF) 1 Handelsrätt EK => nationalekonomi EK Nationalekonomi PK => statskunskap 2 Nationalekonomi PK => privaträtt 1 FOOL => IMF 1 Informationssystem => IMF 1 Marknadsföring => redovisning 1 Nationalekonomi EK => FOOL 1 Redovisning => nationalekonomi EK 1 Tabell 8. Enligt uppgifter i dekanus beslutsprotokoll och dess bilagor. Byte av huvudämne till/inom magisterexamen vid HHÅA efter avlagd EK/PK- examen Ämne År Företagets organisation och ledning Informationsvetenskap Internationell marknadsföring +1* Marknadsföring Nationalekonomi (PM) +1** Redovisning +1*** +1**** Tabell 9. Uppgifterna hämtade ur dekanus beslut. * från informationssystem (EK- examen i IMF) ** studerande i gamla systemet första val av huvudämne *** antagen 1995, EK i redovisning 07, valt redovisning för magistersstudier år 2007 men senare bytt till informationssystem som är aktiv studierätt per den **** från informationssystem. 15

18 Utgående från tabellerna 6-9 kan man konstatera att få studeranden byter huvudämne inom Handelshögskolan och byte av huvudämne kan endast i enstaka fall (ca 4 per år) vara orsak till utdragna eller avbrutna studier. En övervägande majoritet av studenterna håller fast vid sitt första huvudämnesval fram till examen (eller studieavbrott). De huvudämnesbyten som sker fördelar sig jämt mellan institutionens huvudämnen. Avbrutna och utdragna studier på ekonomutbildningen Ur bilaga 3 framgår, att en majoritet av dem, som avbryter sina studier, gör det under de första två studieåren eller med sp. 41 % av de avbrytare, som fått studierätt , inledde aldrig sina studier, medan 46 % avbröt efter ett till två år eller med färre än 120 studiepoäng. En majoritet av dessa hade inte valt huvudämne. Om man låtit bli att börja studera på Handelshögskolan fortsätter man inte heller på någon annan institution inom ÅA. Däremot fortsätter ungefär hälften av Handelshögskolans avbrytare (d.v.s. de som avbryter i början) med studier i något annat ämne vid Akademin. Studenter, som börjar studera vid institutionen på grund av att de inte fått studieplats på den utbildning de vill studera vid Akademin och som avbryter när de fått studieplats på den utbildningen, är inget stort problem för Handelshögskolan. Fenomenet förekommer i mycket liten utsträckning. De studenter som presterat bra (60sp och mer per år) fram tills att de avbrutit (2-3 studenter per år, ibland efter första men i vanliga fall efter andra studieåret) har i regel sökt sig till andra studier inom Akademin. Det finns en stor andel avbrytare som tar emot studieplats vid Handelshögskolan men aldrig inleder sina studier eller endast presterar få studiepoäng innan de avbryter. Denna grupp antyder, att en del av dem som får studieplats, tar emot platsen för att de inte fick den studieplats de helst ville ha. En annan förklaring kunde vara att något i det första mötet med Akademin, Handelshögskolan och/eller kurserna avskräcker dem från att satsa på studier här. I intervjuer uppgav fyra av fem studenter på kandidatnivå, som inte inlett sina studier vid Handelshögskolan eller avbrutit i ett tidigt skede, att de har bytt till Hanken Svenska handelshögskolan. Tre av dessa hade universitetsexamen från tidigare, två på kandidatnivå (rättsnotarie och farmaceut) från ÅA och de kom till HHÅA för att det var enkelt att fortsätta vid samma universitet som tidigare. Alla tre valde. ÅA för att de bodde i staden. En avbröt för att få variation, två för att de redan i gymnasiet planerat att studera vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och nu beslutat förverkliga den drömmen och en tredje för att hon började arbeta i Helsingfors och det var mer praktiskt att studera där. Efter de första två åren avbryter enstaka studeranden per år och per ämne, inga skillnader mellan ämnena går att urskilja. Två studenter som avbrutit efter flera års aktiva studier hade bägge flyttat från Åbo en tid innan de avbröt. Den ena avbröt på grund av att han blev underkänd i sin sista tent och därmed inte kunde få examen som planerat. Den andra gav upp då det uppstod problem i företaget han skrev sin avhandling för och han därför inte kunde arbeta med den på ett halvt år. En respondent, som studerat länge men långsamt, 16

19 uppgav i en intervju att han nog ämnar avlägga examen men att han gör det vid sidan av arbetet. Han hade efter fem års studier 65 studiepoäng. Detta fall väcker frågan om studenterna är medvetna om den begränsade studietiden och om kopplingen mellan avlagda kurser och examensstruktur. Här bör man göra sambanden tydligare och betona att det lönar sig att ta ut examen på den studierätt man först är antagen till för att inte behöva komplettera tidigare prestationer som inte längre godkänns. I enkätundersökningen som presenteras längre fram framkom även önskemål om bättre studiehandledning i avläggande av dubbelexamen. Majoriteten av de osäkra studenterna (de som man inte kan avgöra om studerar eller inte eftersom de gjort terminsanmälan men saknar prestationer eller har mycket få prestationer), har nyligen inlett studierna. Avbryter de så kommer de att höra till gruppen studenter som avbryter i början av studierna. Av dem, som skrivit in sig åren , har 23 % hittills avbrutit sina studier om man bortser från de studenter som bytt från den femåriga utbildningen till något av magisterprogrammen. Listan i bilaga 3 visar därmed inte hela bilden av studieavbrott i studiernas slutskede. Genomströmningsproblem på grund av studenter som blir kvar på kandidatnivån men avlagt nästan alla magisterkurser finns främst inom redovisning. Enstaka studenter som avlagt 180 sp eller mera men inte tagit ut sin kandidatexamen finns också inom andra ämnen men i redovisning är andelen påfallande stor. Någon entydig orsak till detta kan jag inte hitta, men ifall någon kurs blir ogjord eller underkänd i början av studierna förblir den vanligen ogjord tills man är tvungen av senast avlägga den dvs. när man ska ta ut sin examen. Enskilda kurser kan inte pekas ut som speciellt besvärliga utgående från enkätsvaren eller uppgifter i STURE. Grundkurser och gemensamma studier som blir på hälft är generellt problematiskt. Det är viktigt att studenterna är insatta i vilka kurser som ska ingå i examen från början av studierna - eller senast ett år innan studenten planerar att ta ut sina papper. Den slutsats kan man dra av de enkätsvar som nuvarande studenter gett, som trots tillräckligt antal studiepoäng inte tagit ut examen. Om studenten missat en obligatorisk kurs, fördröjs examen vanligen med ett halvt till ett och ett halvt år, beroende på när kursen går nästa gång. Värt att notera att det är betydligt fler manliga än kvinnliga studenter som inte tar ut kandidatexamen trots att de fortsätter att studera. Byte av utbildningsprogram och studenternas examina i andra ämnen Under har 14 ekonomstudenter bytt utbildningsprogram inom Akademin utan avsikt att slutföra sina studier i ekonomi. Dessutom har 4 studenter återgått till studier inom andra institutioner. Flest ekonomstuderande har bytt till rättsnotarieutbildningen (4st), övriga har bytt till informationssystem (2st), logopedi (2st), samhällsvetenskaper (2st), språkstudier (2st) och 2 stycken till andra utbildningar. 17

20 Studenter som bytt utbildningsprogram, är markerade med blått i listan i bilaga 3. Anmärkningsvärt är, att dessa studenter överlag har studerat enligt rekommenderad studiegång under sin tid vid Handelshögskolan. De, som byter utbildning till den femåriga ekonomutbildningen, tar vanligen dubbla magisterexamina (diplomingenjörer 5st och filosofiemagistrar 6st) eller så kommer de från tre- åriga utbildningsprogram med en liten del valbara studier i examensstrukturen (farmaceuter 5st, rättsnotarier 4st). Kandidater i ämnen med mera valfrihet i examensstrukturen (humanistiska vetenskaper 8st och politices kandidater 11st) söker direkt till någon av de två- åriga magisterutbildningarna. Av dem, som antagits i magistersantagningen, finns även flera diplomingenjörer (6st) och politices- magistrar (4st). En filosofiemagister som avlagt EK- examen motiverade i en intervju sin dubbelexamen och det faktum att hon inte fortsatte efter kandidatexamen så här: Jag visste inte om att jag hade ett intresse för ekonomi, men eftersom jag visste att jag inte ville bli lärare valde jag fax- linjen och läste ekonomi som biämne och då insåg att det intresserade mig. Jag började studera ekonomi med avsikten att ta kandidat- examen, vilket jag också gjorde. (tidigare student på Handelshögskolan ) Avbrottsprocenten är inte högre bland studeranden med examina på kandidat- eller magisternivå i andra ämnen. Av totalt 84 studenter som avbrutit sina studier mellan åren 2006 och 2009 har 12 personer en magisterexamen i något annat ämne, 6 personer en kandidatexamen. Bland de som inlett kandidat- plus magisterstudier i ekonomi åren har 28 redan en examen från Åbo Akademi. Hur många som har examina från andra utbildare på tredje stadiet framgår inte. Studenter som bytt till Svenska handelshögskolan gjorde det efter ett års studier eller efter kandidatexamen. De två- åriga magisterutbildningarna Från och med år 2005 har studeranden med kandidat- eller yrkeshögskoleexamen även antagits direkt till magisterutbildningen vid HHÅA. År 2005 antogs studeranden villkorligt, så att de fick rätt att skriva in sig som magisterstuderande vid institutionen först när villkoren (studieprestationer) uppfyllts. Dessa studeranden syns i tabell 10 som antagna från och med det år de fått rätt att skriva in sig som magisterstuderanden, dvs. då de uppfyllt villkoren för antagningen. Från och med antagningen år 2006 har endast studeranden som uppfyllt behörighetskraven för magisterutbildningen antagits som studeranden. Uppgifterna är hämtade ur antagningsbesluten och ur studentregistret STURE, officiell statistik över studietiden för studeranden antagna via magistersantagningen sammanställs inte i dagsläget vid Akademin. I magistersantagningen antas studeranden till magisterstudier med ett specifikt huvudämne. Ämnesspecifika kvoter finns inte utan Handelshögskolan har en gemensam kvot för magistersantagningen 18

21 som för år 2011 var studerande. Till magisterutbildningen i respektive ämne inom HHÅA har under åren antagits studeranden enligt tabell 10. Fördelningen av dessa studeranden på respektive ämne är jämnare än vid valet av huvudämne inom kandidatutbildningen. Endast nationalekonomi får märkbart färre studeranden via magistersantagningen än de andra ämnena vid Handelshögskolan. Av de som antagits till magisterutbildningen i nationalekonomi under åren byter dessutom en majoritet endast examen inom ämnet. Ingen har antagits till politices magisterutbildningen i nationalekonomi åren Ämnena organisation och ledning och informationsvetenskap lockar däremot proportionellt sett fler studenter på magisternivå än inom den fem- åriga ekonomutbildningen. I detta avsnitt är alla utbildningar (EM och PM) jämförbara sinsemellan. Antagna i magistersantagningen , huvudämnesvis Ämne Antagningsär Företagets organisation och ledning Informationsvetenskap Internationell marknadsföring Nationalekonomi EK Redovisning HHÅA totalt Tabell 10. Uppgifterna hämtade ur dekanus beslut. Sammanfattning magisterutbildningarna (EM och PM) Antal % av hela samplet % av under- kategorin Sammanlagt antal studierätter i kategorin 87 - Antal avlagda examina % - Sammanlagt antal aktiva studenter % 86 Antal aktiva studenter med >120 sp på studierätten 1 1 % - Osäkert om studerar eller inte 6 7 % 40 Avbrytare bland antagna till mag./nivå % 0 Varav inte inlett studierna (0sp) % 61 % 0 varav avbrutit efter 1-60 sp 2 2 % 11 % 53 median sp varav avbrutit efter > 61 sp 4 5 % 22 % 110 Avbrutna och utdragna studier Av de 92 studeranden som antagits i magisterantagningen under åren inklusive de två (2) studeranden som antagits villkorligt år 2005, och uppfyllt villkoren för antagning år 2006 respektive 2007, tackade 5 nej till studieplatsen och 14 av dem som tagit emot studieplatsen inledde aldrig sina studier. Det innebär att 20 % av de som fått studieplats på magisterutbildningen åren aldrig synts till på Handelshögskolan, vilket motsvarar situationen på den fem- åriga ekonomutbildningen. 19

22 I intervjuer med studenter som avbrutit framgår att en vanlig orsak till detta är att de samtidigt fått arbete utgående från sin tidigare examen. Om de då också flyttat från Åbo söker de flesta sig av praktiska skäl hellre in till en motsvarande utbildning på den nya hemorten i stället för att studera på distans (några som flyttat till Helsingfors studerar nu vid Svenska Handelshögskolan av den här orsaken). Av de 73 personer som inlett sina studier vid Akademin har 12 personer avbrutit eller varit frånvaroanmälda eller föräldralediga under mer än två år efter antagningen per den Två år med frånvaroanmälan och obegränsat antal år föräldraledighet ingår dock i den tillåtna studietiden och 4 personer har i teorin ännu möjlighet att slutföra sin examen. Ju längre tid det går sedan studenterna studerat aktivt desto mindre sannolikt är det att de kommer att slutföra sina studier. Svaren visar att studenter, som försvunnit utan att säga hejdå eller berätta om sina planer får dåligt samvete. De upplever att tröskeln att återvända med tiden blir allt högre. Av de återstående 61 studerandena (65 % av de antagna) har 34 stycken (56 % av de som inlett magistersstudier vid HHÅA) utexamineras per den , 27 studenter studerar fortfarande aktivt. Andelarna studeranden som aldrig inleder sina studier och studeranden som avbryter sina studier är ungefär lika stora. De studerande som antagits år 2009, dvs. de som hösten 2011 påbörjar sitt tredje läsår som magisterstuderanden, borde nu slutföra sina studier och studieavbrott relaterade till svårigheter att klara kurser eller med avhandlingen syns ännu inte i statistiken. Den rekommenderade studietiden för magistersstudier är två år, medelvärdet för studietiden bland utexaminerade som antagits i magistersantagningen åren är 2,5 läsår (per den ). Ur tabell 11 framgår även att andelen examina efter två års studier eller mindre är låg, andelen studeranden som examinerats efter tre års studier märkbart större. Trenden verkar dock vara en försiktigt stigande genomströmning på magisterutbildningarna. Figur 5 visar vilket år studenter som gjort termins- anmälan för våren 2012 har inlett sina studier. Antal studenter Anmälda på magistersnivå (2- årig utbildning) vid HHÅA våren Frånvaro- anmälda Närvaro- anmälda Inskrivningsår till Handelhögskolan Figur. 5. Data hämtat ur STURE

23 I intervjuer med studenter som avbrutit eller som det är osäkert om studerar framgår flytt från Åbo som de viktigaste orsakerna till avbrutna studier på magisterutbildningarna. Men även flera av dessa studenter har examina från tidigare och vill börja arbeta och studerar ekonomi vid sidan om ifall de tror sig ha nytta av utbildningen, medan andra kommer för att de inte vet vad de ska göra efter examen och börjar läsa ekonomi tills de får arbete. Några som tänkt ta dubbel- magisterexamen med stram tidtabell tappade orken i slutet vid relativt små motgångar i slutet av ekonomutbildningen. Studentgenomströmning på magisterutbildningarna Antagningsår Mottagna studieplatser i magisterantagningen Studenter som aldrig inlett studierna Studenter som inlett och avbrutit studierna Osäkra som inlett studierna Aktivt studerande Utexaminerade Utexaminerade inom 2år Medelvärde för studietiden bland utexaminerade 3,4 2,9 2,1 1,8 2,5 Tabell 11. Studentgenomströmningen i antal studeranden för antagna direkt till magisterstudier vid HHÅA åren Uppgifter över antagna hämtade ur antagningsbesluten och över studieframgången ur STURE. I tabellen anges situationen per den Studentgenomströmningen på magisterutbildningarna % Antagningsår Aldrig inlett studierna 24 % 19 % 15 % 31 % 23 % Avbrutit studierna 24 % 5 % 5 % 3 % 8 % Osäkra 0 % 19 % 0 % 0 % 5 % Aktivt studerande per 9/ % 10 % 30 % 59 % 31 % Utexaminerade 47 % 48 % 50 % 28 % 41 % Utexaminerade inom 2 år 12 % 10 % 30 % 17 % 17 % Tabell 12. Studentgenomströmningen i % för antagna direkt till magisterstudier vid HHÅA åren Uppgifter över antagna hämtade ur antagningsbesluten och över studieframgången ur STURE, i september I tabellen anges situationen per den Flyttning bort från Åbo framstår som en de viktigaste orsakerna till avbrutna studier på magisterutbildningarna. Det är kontentan av intervjuer med studenter som avbrutit eller som det är osäkert om de studerar eller ej. Flera av dessa studenter har examina från tidigare och vill börja arbeta; de studerar ekonomi vid sidan om ifall de tror sig ha nytta av utbildningen. Andra kommer för att de inte vet vad de ska göra efter examen och börjar läsa ekonomi tills de hittar en arbetsplats. Några som tänkt ta dubbel- magisterexamen med stram tidtabell, tappade orken i slutet pga. relativt små motgångar i slutet av ekonomutbildningen. 21