Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende"

Transkript

1 Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

2 Multidisciplinär forskargrupp (medicin, vårdvetenskap och samhällsvetenskap) 7 Forskare (2 professorer, 2 docenter, 2 post dok (docentur på gång),1 junior forskare) 5 Doktorander 2

3 Skapa en sammanhållen vårdkedja, från akutmottagning och ut i det egna hemmet för sköra äldre personer Utvecklats tillsammans med företrädare för sjukhuset, kommun, primärvård och forskare Evidens och beprövad erfarenhet 3

4 Vänder sig till sköra äldre personer med aktivitetsnedsättning och risk för hög vårdkonsumtion Hypotesen var att interventionen kan minska vårdkonsumtion, öka personernas nöjdhet med hälso och sjukvård samt omsorg samt att bibehålla aktivitetsförmåga 4

5 Deltagare Hemmaboende 80 år och äldre eller 65 år och minst en kronisk sjukdom och beroende i minst en vardaglig aktivitet Söker på akuten Mölndals sjukhus Boende i Mölndal Ej dement/svår kognitiv svikt Ej i palliativt skede 5

6 Vilket arbetssätt har utvärderats Intervention: Sjuksköterska med geriatrisk kompetens på akuten, case manager med multiprofessionellt team i kommunen, planering i hemmet, tidig och aktiv uppföljning, tidigt anhörigstöd Kontrollgrupp: sedvanlig vård och omsorg 6

7 Hur har utvärderingen gått till 1) Randomiserad och kontrollerad studie Uppföljning 3 månader, 6 månader och 1 år 2) och en explorativ design - kvalitativa metoder 3) implementeringsstudie 7

8 Randomiserad kontrollerad design randomisering Intervention 85 personer Kontroll 76 personer 8

9 Baslinje Antal deltagare totalt (161 stycken) Kontroll n=76 % Intervention n=85 % Kvinna 55,3 55,3 Man 44,7 44,7 Ensamboende 60,5 56,5 Akademisk utbildning Upplevd hälsa (Utmärkt/mycket god/god) 15,8 12,2 28,9 31,4 9

10 Åldersfördelning, baslinje Kontroll n=76 Intervention n=82 Ålder Median Åldersintervall

11 Kajsa Eklund Fil.Dr., leg. arbetsterapeut FRail Elderly Support research group - FRESH 11

12 Skörhetsindikatorer (minskad reservkapacitet) Trötthet Svaghet Minskad uthållighet Viktminskning Låg fysisk aktivitet Dålig balans Nedsatt kognition Synnedsättning Stark koppling till Aktivitetsbegränsningar Multipla sjukdomar FRail Elderly Support research group - FRESH 12

13 Skörhetsindikatorer baslinje Antal skörhets- Kontroll Intervention indikatorer % %

14 ADL-trappan; Nio kumulativa aktiviteter oberoende av personlig hjälp städning inköp transport matlagning badning påklädning toalettbesök P-ADL förflyttning födointag I-ADL ADL 14

15 Förbättrad ADL Uppföljning Kontroll % OR Intervention % OR (95% CI) 3 mån ( ) 6 mån ( ) 12 mån ( ) 15

16 Försämrad ADL Uppföljning Kontroll % OR Intervention % OR (95% CI) 3 mån ( ) 6 mån ( ) 12 mån ( ) 16

17 Eva Holmgren Med. Dr. Leg. sjukgymnast FRail Elderly Support research group - FRESH 17

18 Fysiska mått Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Gång - hastighet Balans Bergs Balansskala Fall Rädsla, fallhistorik 18

19 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 3 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 3 mån Aldrig Sällan Regelbundet 15% 16% 67% 18% 63% 21% 19

20 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 6 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 6 mån Aldrig Sällan Regelbundet 22% 20% 65% 13% 66% 14% 20

21 Promenader el annan liknande fysisk aktivitet Interventionsgrupp 12 mån Aldrig Sällan Regelbundet Kontrollgrupp 12 mån Aldrig Sällan Regelbundet 28% 24% 61% 11% 58% 18% 21

22 Gånghastighet, m/s 0,7 0,6 0,5 0,59 0,57 0,53 0,52 0,45 0,45 0,4 0,3 0,2 0,1 0 3 mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 22

23 Balans ,6 40,34 39,2 36,3 35,9 36, mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 23

24 Rädda för att falla, % mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 24

25 Har fallit de senaste 3 månaderna, % mån 6 mån 1 år Interventionsgrupp Kontrollgrupp 25

26 Katarina Wilhelmson Med.Dr., geriatriker FRail Elderly Support research group - FRESH 26

27 Sjukdomsbörda The Cumulative Illness Rating Scale for Geriatrics Mäter medicinska problem från 13 olika organsystem + psykiska besvär Skattar hur drabbad man är av sin sjukdom 0= inga besvär 1= lindriga besvär eller tidigare besvär 2= moderata besvär, oftast lika med kronisk sjukdom 3= svåra besvär, sjukdomen ej under kontroll 4= extremt svåra besvär 27

28 Antal kroniska sjukdomar vid baslinje (skattning minst 2) antal kroniska sjukdomar vid baslinje % Kontroll (n=76) Intervention (n=85) >7 antal organsystem med skattning minst 2 28

29 Svår sjukdom, baslinje (skattning 3 eller 4) sjukdom ej under kontroll, baslinje % Kontroll (n=76) Intervention (n=85) antal organsystem med 3 eller 4 29

30 Vårdtillfället vid inkludering Antal vårddagar Kontroll Intervention n=76 n=85 Totalt Per deltagare

31 Antal återinläggningar Kontroll n=76 Intervention n=85 Totalt Per deltagare Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle

32 Inom ett år efter inkludering Antal vårddagar Kontroll Intervention n=76 n=85 Totalt Per deltagare Per vårdtillfälle Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle

33 Antal återinläggningar med svår sjukdom (3 eller 4 på sjukdomsbörda) Kontroll n=42 Intervention n=56 Totalt Per deltagare Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle

34 Inom ett år efter inkludering svår sjukdom (3 eller 4 på sjukdomsbördan) Antal vårddagar Kontroll Intervention n=42 n=56 Totalt Per deltagare Per vårdtillfälle Per deltagare som haft minst ett vårdtillfälle

35 Betaldagar upp till 6 månader Kontroll n=76 Intervention n=85 Antal

36 Evidens hittills Minskat sjukvårdskonsumtionen Dubblerat chansen för att förbättra ADL förmågan vid 3 och 12 mån Halverat risken att minska sin ADL förmåga vid 6 mån Självbestämmandet minskat mer i kontrollgrupp Ökat tillfredsställelsen med vård och omsorg 36

37 Självbestämmande varför och resultat Kajsa Eklund, Fil.Dr, leg arbetsterapeut Christina Ekelund, Fil. Mag., leg arbetsterapeut, doktorand Institutionen för neurovetenskap/arbetsterapi FRail Elderly Support research group - FRESH 37

38 Skydd för självbestämmandet för äldre personer HSL SoL (2011 inkluderades äldreomsorgens nationella värdegrund) EU s deklaration om äldres rättigheter; 2:a artikeln FN s deklaration om principer för äldre FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 38

39 Självbestämmande Värnas av hälso- och sjukvårdspersonal Ingår i etiska koder FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 39

40 Äldre och självbestämmande Studier visar på brister i självbestämmande oavsett yrkesprofession; Vid målformulering Behandlingsinriktning Hjälpmedelsordination Utskrivning från klinik Hemtjänstbeslut Hemtjänstens innehåll FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 40

41 Självbestämmande hos äldre Betydelse för livskvalité Koppling till depression och dödlighet FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 41

42 Vad vi ville veta mer om självbestämmande Hur definieras det i vetenskaplig litteratur om äldre Hur uppfattar äldre sårbara som bor i eget boende det själva Instrument för att mäta Kan självbestämmandet i vardagen bibehållas i en personcentrerad integrerad vårdkedja? FRail Elderly Support research group - FRESH

43 Självbestämmande begreppsanalys Syfte; definiera och förtydliga begreppet i relation till hemmaboende sköra äldre personer Metod; Walker & Avant Systematisk litteratursökning innehållsanalys FRail Elderly Support research group - FRESH

44 Attributen som definierar självbestämmande Förmåga att ta beslut Ha kunskap Agera och besluta grundat på eget val Ha kontroll i hela processen Ha legala och etiska rättigheter FRail Elderly Support research group - FRESH

45 Definition som bygger på attribut En process i vilken personen har kontroll, har lagliga och etiska rättigheter, kunskap och förmåga att ta beslut som bygger på egna val 45

46 Modellfall Mary är en äldre dam som är van att klara sina dagliga aktiviteter självständigt och gör det fortfarande, förutom att duscha, som hemtjänsten hjälper henne med tisdag och fredag morgon. Hon har kunskap och förmåga att själv besluta och har bestämt att hon vill duscha tisdag och fredag morgon. Det är alltid samma kvinna från hemtjänsten som hjälper henne, vilket är viktigt ur etisk synvinkel för Mary. De har känt varandra en tid och kommer bra överens. Hon hjälper Mary med att tvätta håret och med att tvätta ryggen. Det fungerar mycket bra och hon känner att hon kan själv bestämma i vilken ordning hon vill tvätta sina kroppsdelar och kvinnan från hemtjänsten respekterar det. Hon upplever att hon har kontroll genom hela processen. Mary är självbestämmande FRail Elderly Support research group - FRESH

47 Äldre sköras uppfattningar om självbestämmande Metod; Kvalitativ design med fenomenografisk inriktning Femton personer 8 män, 7 kvinnor år varierande grad av beroende av hjälp intervjuades i sina hem FRail Elderly Support research group - FRESH

48 Resultat Vara agent i sitt eget liv som äldre Självbestämmande är villkorat Självbestämmande kan inte tas för givet. FRail Elderly Support research group - FRESH

49 Vara agent i sitt eget liv som äldre att vara stark och att ha makt och frihet att styra över sig själv för att må bra att kämpa för sitt oberoende att ta ansvar och stå upp för sina behov FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 49

50 Självbestämmande är villkorat Det krävs att man blir lyssnad på, känner trygghet, samt får möjlighet till inflytande och kan vara delaktig FRail FRail Elderly Elderly Support Support research research group group - - FRESH 50

51 Självbestämmande kan inte tas för givet är föränderligt blir fråntagen självbestämmandet styrs av attityder i samhället 51

52 Självbestämmande; IPA-Ä 7 områden, 22 påståenden fem-gradig skala; instämmer helt - instämmer inte alls Rörlighet Ex. Jag bestämmer vart jag vill förflytta mig i min egenbostad Personliga bestyr Ex. Jag bestämmer när jag ska lägga mig och stiga upp Aktiviteter hemma Ex. Jag får gjort tyngre hushållsarbete (ex städning), antingen själv eller av någon annan så som jag vill Ekonomiska situation Jag använder mina egna pengar så som jag vill 52

53 IPA-Ä forts Användning av tid Jag använder min tid så som jag vill Sociala kontakter Ex. Jag träffar andra människor så ofta jag vill Hjälpa och stödja andra Min möjlighet att hjälpa eller stödja andra människor är god Sammanfattning Min möjlighet att leva det liv jag vill är god FRail Elderly Support research group - FRESH

54 Vårdkedjan - personcentrerad Betonar att den äldre personen är med i alla beslut Vårdplanering i hemmet ger den äldre en starkare röst och teamet ser personen i sin omgivning FRail Elderly Support research group - FRESH

55 Self-determination theory (SDT) självbestämmande teorin Motivationsteori som tydligt anger självbestämmande som ett mänskligt behov och som stödjer individens förändring Ng et.al FRail Elderly Support research group - FRESH

56 Självbestämmandeteorins delar Omgivning -Stödjer egna beslut -Personliga värderingar - personliga mål Basbehov -Autonomi Styr själv sitt beteende -Kompetens Känner sig dugande -Samhörighet Känner sig förstådd Förändring Psykisk hälsa Fysisk hälsa Ryan et.al FRail Elderly Support research group - FRESH

57 Personcentrering Självbestämmandeteorin Varje persons vardagsliv, motivation och drivkraft ska uppmärksammas varje person är unik. Komplexa personer beroende av mellanmänskliga relationer och sin omgivning Omgivning -Stödjer egna beslut -Personliga värderingar -personliga mål Basbehov -Autonomi Styr själv sitt beteende -Kompetens Känner sig dugande - Samhörighet Känner sig förstådd FRail Elderly Support research group - FRESH

58 Bibehållet eller ökat självbestämmande Kontroll % Vårdkedja % OR CI 3 mån mån mån FRail Elderly Support research group - FRESH

59 Synneve Dahlin-Ivanoff Professor, leg. arbetsterapeut FRail Elderly Support research group - FRESH

60 Processutvärdering av Sammanhållen va rdkedja för sköra äldre personer

61 Utvärdering sköra äldre personer 75+ Utvärdering av fullskalig implementering 61

62 Arbetssättet som skall utvärderas Akutmottagning Screening Geriatrisk bedömning Överföring information: -avdelning, -CM i kommun, -primärvård Inlagda CM kontaktar avdelning och patient - Kommunen förbereder för utskrivning Ej inlagda CM erbjuder vårdplanering Vårdplanering i hemmet av multiprofessionellt team baserat på screeningen och en omfattande geriatrisk bedömning 62

63 Frågeställningar Identifierar programmet äldre sköra personer med komplexa behov? Hur hållbar är nyttan för målgruppen när programmet genomförs i verkligheten? Hur genomförs programmet i de berörda organisationerna? Hur kan genomförandet förstås i termer av att hindrande och underlättande faktorer i organisationen 63

64 Utvärdering implementering äldre personens perspektiv Data insamlas vid hembesök vid baslinjen, 3 mån, 6 mån och 1 år 75 år eller äldre Samma frågor och mätinstrument som RCT studien Minst 80 persons beräknas ingå för att uppnå power RCT studien- historiska kontroller 64

65 Utvärdering implementering äldre personens perspektiv 6-8 fallstudier följs genom vårdkedjan (baslinje, 3 mån, 6 mån och 1 år) Fördjupa (få förståelse för kvantitiva data (frågeformulär och instrument) med fokus på vårdprocessen, skörhet, självbestämmande och beroende över tid 65

66 Utvärdering implementering personalens perspektiv Enkät studie med personal (direkt och indirekt) baselinje, 3 mån, 6 månader och 1 år Individuella intervjuer och fokusgrupper med personal alla organisationer genomförs 66

67 Screnningformulär Litteraturöversikt pågår Utvärdera screnningsinstrument kvalitet 67

68 Flerdimensionell bedömning för sköra äldre personer en fokusgruppsstudie Synneve Dahlin-Ivanoff Anna Dunér Kajsa Eklund Eva Lidén Eva Holmgren Katarina Wilhelmson

69 Varför? För att vidareutveckla den interprofessionella behovsbedömningen för sköra äldre personer Att utveckla en modell/instrument som stöd för bedömningsarbetet 69

70 Syfte - att undersöka olika yrkesgruppers synpunkter på: Vad som bör ingå i en flerdimensionell bedömning av äldre sköra personer och Vilken specifik bedömning kan och bör den egna yrkesgruppen utföra 70

71 Datainsamling pågår Sammanlagt 10 fokusgruppsintervjuer inom kommunal vård och omsorg samt inom sluten vård med: Arbetsterapeuter Biståndshandläggare/kuratorer Läkare Sjukgymnaster Sjuksköterskor 71

72 1

73 2

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras?

Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras? Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras? Ett FoU-seminarium den 31 maj 2011 Leena Odebo från FoU i Väst/GR hälsade välkommen. För precis ett år sedan hade vi ett seminarium om samma projekt.

Läs mer

Sammanhållen vårdkedja äldre

Sammanhållen vårdkedja äldre Samverkan, samarbete, samordning = till vilken nytta? Idag tänker jag prata om: Dåtid: Forskningsprojekt Intervention, Implementering Nutid: Verksamhetsutveckling ett lokalt vård- och omsorgsprogram växer

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras?

Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras? Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras? Dokumentation av ett FoU-seminarium den 31 maj 2010 Forskningen i Projekt Vårdkedja: Katarina Wilhelmson och Anna Dunér Vid det här FoU-seminariet

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre Personer i Riskzon Livslots Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Comprehensive Geriatric Assessment for frail older people in Swedish acute care settings a randomized

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Att vara agent i sitt eget liv

Att vara agent i sitt eget liv Att vara agent i sitt eget liv Hur självbestämmande kan förstås, uppfattas och utvärderas i en kontext av hemmaboende sköra äldre personer Christina Ekelund Sektionen för Klinisk Neurovetenskap och Rehabilitering

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Sköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram

Sköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram Sköra äldre; lokalt vård- och Signe Äldre skall kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till God Vård och Omsorg Sköra äldre; lokalt vård- och Samverkan = till vilken nytta? Sköra äldre;

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

När primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och

Läs mer

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Region Östergötland. Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar

ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Mobila Geriatriska Teamet

Mobila Geriatriska Teamet Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Introduktion Vem är Gill Asplin? Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.

Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare. Namn: Carina Westerelve Datum 2015-06-09 Funktion: Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterlve@spray.se Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom

Läs mer

PFA och Active Support -en jämförelse

PFA och Active Support -en jämförelse och Active Support -en jämförelse konferens 4-5 december 2017 Christine Gustafsson Leg. Sjuksköterska, Med dr och docent i vårdvetenskap Lite forskningsdata Jag har tillräckligt med kunskap om intellektuell

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Elize Leto och Mattias Taflin.

Elize Leto och Mattias Taflin. Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3

Läs mer

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser Patientfall Astrid Astrid Andersson, 78 år Ensamboende i lägenhet Änka sedan 5 år, dotter och son Inga hemtjänstinsatser Tidigare:Insulinbehandlad diabetes, högt blodtryck Astrid ramlar i hemmet och förs

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma

Läs mer

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011 Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,

Läs mer

Box 455. Box 455. Akutenheten. Ledning

Box 455. Box 455. Akutenheten. Ledning 1. Application A2008-023 A2008-023 - APPLICATION (1/8) 2008-12-07 1.1 Huvudsökande Förnamn Synneve Befattningstitel Forskningschef Grundexamen Arbetsterapeutexamen Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har

Läs mer

Varför är det viktigt med SIP?

Varför är det viktigt med SIP? Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt

Läs mer

Kan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård?

Kan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård? Kan en klinisk bibliotekarie bidra till användning av evidensbaserad vård? Sylvia Määttä, Maria Bohlin Södra Älvsborgs Sjukhus, Sjukvårdsstrategiska enheten & Sjukhusbiblioteket Borås sylvia.maatta@vgregion.se

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017 Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning

Läs mer

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv? Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall

Läs mer