BEST rapporten. METOD beskrivning. Bilaga. [Boverket & ekosystemtjänsterna]

Transkript

1 BEST rapporten [Boverket & ekosystemtjänsterna] METOD beskrivning Bilaga

2 INNEHÅLL?.... 4? Författare Helena Hanson, miljövetare, Malmö stad Omslag och fotografier: Juliet Lidgren Layout: Stina Andersson, SBK, Malmö stad Tryck: Bojana Lukac, SBK, Malmö stad Projektet genomfördes på planenhet tre, planeringsavdelningen på stadsbyggnadskontoret i Malmö Stad, juni 2015-januari 2016, med ekonomiskt stöd av Boverket. Malmö 2016

3 BEST-rapporten-Får ekosystemtjänster tillräckligt med stöd i PBL? Bilaga Metodbeskrivning Nedan presenteras en utförlig beskrivning av de fyra metoder som användes inom BEST-projektet för att ge svar på frågeställningarna. ENKÄTSTUDIE För att få ett brett och kvantitativt underlag till rapporten skickades enkätfrågor ut till Sveriges samtliga kommuner förutom Malmö*, vilket innebar 289 kommuner, samtliga 21 länsstyrelser och de 10 regionerna samt Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) i Stockholms läns landsting. Målgruppen för de tre enkäterna var planhandläggare med fokus på detaljplanenivå. Vissa kommuner har en gemensam samhällsplanerande verksamhet dvs. den fysiska planeringen av flera kommuner sker inom samma förvaltning. Detta innebär att vissa svarspersoner representerar mer än en kommun och svarsfrekvensen blir därför olika beroende på om man ser till andelen svarande kommuner eller respondenter. Antalet svar på frågor angående den enskilde respondentens kunskapsnivå och arbete blir därför lägre än antalet svar på frågor som handlar om kommunrelaterade frågor. De frågor som användes i enkäten (se nedan) var formulerade utifrån de underlagsfrågor som användes i intervjustudien (se nedan). Flertalet frågor ställdes med fasta svarsalternativ, där respondenten hade möjlighet att kryssa i svar som Ja, Nej eller Vet ej eller fick ange en siffra på en skala 1-5. Vissa frågor ställdes med öppna svarsalternativ, exempelvis då svarspersonerna exemplifierade och preciserade sina tidigare svar eller angav sin ålder eller arbetserfarenhet av detaljplanering. Innan enkäten sändes ut till kommunerna fyllde fyra planhandläggare på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad i, en testversion av enkäten för att bedöma tidsåtgång vid svar, samt upptäcka eventuella svagheter i enkäten. Vissa frågor och svarsalternativ revideras därefter och tidåtgången bedömdes till ca min Enkäterna skickades ut via mejl med ett följebrev och en bifogad länk till en elektronisk enkät på Malmö stads hemsida. Mejladresser togs fram genom organisationernas hemsidor. I första hand användes mejladresser till tjänstemän med chefspositioner, exempelvis planchef eller miljö- och byggchef. I andra hand valdes personer med beteckningen planhandläggare, planarkitekt, planingenjör ut. I några enstaka fall skickades enkäten ut till antingen kommunernas kundservice-brevlåda eller planeringsavdelningens gemensamma brevlåda. Mottagarna blev i mejlen kort informerade om BEST-projektet och ombads att vidarebefordra den länkade enkäten till någon lämplig medarbetare, alternativt fylla i den själv. I brevet framgick att personer som var lämpad att svara på enkäten var planhandläggare med fokus på detaljplanenivå. Första utskick av kommunenkäten gjordes den 20:e oktober Det gjordes därefter två påminnelser till de kommuner som inte svarade, den första efter ca en vecka och den andra efter ca två veckor. Länsstyrelseenkäten skickades ut den 21:e oktober 2015 och regionenkäten den 22:e oktober 2015 med samma förfarande som kommunenkäten gällande påminnelser. Enkäten stängde för samtliga svarande den 9:e november Kommunerna delades in enligt Sverige Kommuners och Landstings (SKL) senaste kommungruppsindelning från 2011 (SKL, 2011) och användes för att studera hur svarsfrekvensen bland kommunerna fördelade sig mellan olika typer av kommuner. Kommunindelningen är följande: storstäder, förortskommuner BEST-projektet - 3

4 till storstäder, större städer, förortskommuner till större städer, pendlingskommuner, turism- och besöksnäringskommuner, varuproducerande kommuner, glesbygdskommuner, kommuner i tätbefolkad region samt kommuner i glesbefolkad region. Data sammanställdes och analyserades i Microsoft Excel med hjälp av tabelloch diagramfunktioner, medelvärden och genom en kategorisering av svar från de öppna frågorna. Vet ej -svar ingår ej vid beräkning av medelvärden utan har analyserats var för sig. Enkätfrågor 1. Vilken kommun tillhör du? 2. Ange ålder. 3. Ange kön (Svar: Kvinna Man). 4. Vilken är din yrkesbefattning? (Svar: Planhandläggare (detaljplan) Översiktsplanerare Kommunekolog/miljöplanerare Annat). 5. Hur länge har du arbetat med frågor som rör detaljplaner? 6. Vilken utbildning har du? 7. Hur väl känner du sedan tidigare till begreppet ekosystemtjänst? (Skala: Mycket väl Inte alls). 8. Används begreppet ekosystemtjänst i er gällande översiktsplan? (Svar: Ja Nej Vet ej). 9. ilket år antogs kommunens senaste översiktsplan? 10. I vilken utsträckning upplever du att det finns stöd, i form av vägledande dokument såsom grönplan, översiktsplan eller annat, för att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid detaljplanering? (Skala: I Hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). Följdfråga: I vilket/vilka dokument då? (Svar: Nationella miljökvalitetsmål - Kommunens miljöprogram - Kommunens översiktsplan Kommunens fördjupande översiktsplaner Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan Andra dokument). Följdfråga: Om valt Andra dokument ange gärna vilka. 11. Har du arbetat med eller känner du till exempel på detaljplaner där hänsyn tagits till ekosystemtjänster (såsom biologisk mångfald eller dagvattenhantering) i planprocessen? (Svar: Ja Nej). Följdfråga: Om ja vilka ekosystemtjänster har det i så fall handlat om? (Svar: Biologisk mångfald - Reglering av luftkvalité - Vattenrening - Dagvattenhantering - Pollinering - Fysisk aktivitet - Sinnlig upplevelse - Sociala interaktioner - Naturpedagogik - Symbolik och andlighet - Färskvatten - Annan ekosystemtjänst (anges i öppet svarsfält)). 12. Har du i någon planbestämmelse tagit hänsyn till ekosystemtjänster (såsom grönytefaktor, infiltrering av dagvatten etc.)? (Svar: Ja Nej). Följdsfråga: Om Ja ange gärna vilken/vilka. 13 Används begreppet ekosystemtjänst i någon av dina planbeskrivningar? (Svar: Ja Nej Vet ej). 14. I vilken utsträckning upplever du att du har möjlighet att styra ekosystemtjänster i en detaljplan med avseende på att skydda befintliga ekosystem- 4 - BEST-projektet

5 tjänster (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej) 15. I vilken utsträckning upplever du att du har möjlighet att styra ekosystemtjänster i en detaljplan med avseende på att stärka befintliga ekosystemtjänster (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 16. I vilken utsträckning upplever du att du har möjlighet att styra ekosystemtjänster i en detaljplan med avseende på att skapa förutsättningar för nya ekosystemtjänster (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 17. I vilken utsträckning tycker du att PBL erbjuder möjligheter att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid detaljplanering? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). Följdsfråga: Kan du ange någon lagparagraf som ger stöd för att ta hänsyn till en ekosystemtjänst i detaljplaneprocessen? (Svar: Ja Nej Vet ej). Följdsfråga: Ange lagparagraf. 18. I vilken utsträckning kan skötselavtal/skötselplan med koppling till detaljplanering bidra till att ekosystemtjänster skyddas, stärks eller skapas? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 19. I vilken utsträckning kan exploateringsavtal med koppling till detaljplanering bidra till att ekosystemtjänster skyddas, stärks eller skapas? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 20. I vilken utsträckning kan genomförandeavtal med koppling till detaljplanering bidra till att ekosystemtjänster skyddas, stärks eller skapas? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 21. I vilken utsträckning kan exploatörer delfinansiera genomförande mot annan kompensering med koppling till detaljplanering bidra till att ekosystemtjänster skyddas, stärks eller skapas? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 22. I vilken utsträckning kan andra krav på byggherrar i samband med försäljning av mark med koppling till detaljplanering bidra till att ekosystemtjänster skyddas, stärks eller skapas? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 23. Hur har avskaffandet av kommunala särkrav i PBL:s ändring från 2015 påverkat dina möjligheter att ta hänsyn till ekosystemtjänster i detaljplaneprocessen? (Skala: Mycket positivt Mycket negativt + Svar: Vet ej). Länsstyrelse 1. Vilken länsstyrelse tillhör du? 2. Ange ålder. 3. Ange kön (Svar: Kvinna Man). 4. Vilken är din yrkesbefattning? (Svar: Planhandläggare (detaljplan) - Översiktsplanerare - Kommunekolog/miljöplanerare Annat). Följdfråga: Om valt annan yrkesbefattning, vilken? 5. Vilken utbildning har du? 6. Hur väl känner du sedan tidigare till begreppet ekosystemtjänst? (Mycket väl Inte alls). BEST-projektet - 5

6 7. I vilken utsträckning tittar du på hur en kommun har tagit hänsyn till ekosystemtjänster i en översiktsplan? (Skala: I hög utsträckning Inte alls). 8. I vilken utsträckning tittar du på hur en kommun har tagit hänsyn till ekosystemtjänster i en detaljplan? (Skala: I hög utsträckning Inte alls). 9. I vilken utsträckning bedömer du att PBL ger dig möjlighet att styra förekomsten av ekosystemtjänster i de detaljplaner du granskar? (Skala: I hög utsträckning Inte alls + Svar: Vet ej). 10. Anser du att länsstyrelsens möjligheter att styra förekomsten av ekosystemtjänster i detaljplaner borde utökas i PBL? (Svar: Ja Nej Vet ej). Region 1. Vilken region/landsting tillhör du? 2. Ange ålder. 3. Ange kön (Svar: Kvinna Man). 4. Vilken är din yrkesbefattning? (Svar: Planhandläggare (Dp) Översiksplanerare Kommunekolog/miljöplanerare Annat). Följdfråga: Om annat, vilken yrkesbefattning? 5. Vilken utbildning har du? 6. Hur väl känner du sedan tidigare till begreppet ekosystemtjänst? (Skala: Mycket väl Inte alls). 7. Nämns begreppet ekosystemtjänst i någon av era regionplaner? (Svar: Ja Nej Vet ej). 8. Förekommer det något samarbete mellan kommuner inom er region/landsting inom någon fråga för ekosystemtjänster? (Svar: Ja Nej). 6 - BEST-projektet

7 INTERVJUSTUDIE Genom kvalitativa intervjuer har studien kartlagt hur olika kommuner arbetar med ekosystemtjänster inom planeringsprocessen. Följande aktörer deltog i intervjuerna: Malmö stad (projektledare), Eskilstuna kommun, Kristianstad kommun, Stockholms stad, Trelleborgs kommun, Upplands Väsby kommun, Vellinge kommun, Ystad kommun, Länsstyrelserna i Skåne och Stockholm, Region Skåne och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholm (TRF). Intervjuerna genomfördes i grupper med representanter från de olika kommunerna för att genom samtal och utbyte av kunskap lyfta fram goda exempel på metoder och genomförda planer. Intervjuerna delades upp efter de tre tjänstekategorierna ekolog/miljöplanerare, översiktsplanerare och detaljplanerare. För att vidga perspektiven medverkade även representanter från länsstyrelsen i kategorin för detaljplanerare och representanter för regionerna i kategorin för översiktsplanerare. Vid varje intervjutillfälle deltog två till fyra representanter från de olika aktörerna inom samma kategoridel. Detta upplägg gjorde det möjligt att anpassa frågorna efter målgrupp och fokusera samtalen till deltagarnas specifika yrkeskunskap. De deltagande kommuner ombads att ta fram tre detaljplaner som exempel på hur man arbetat eller försökt arbeta med en eller flera ekosystemtjänster vid detaljplanering i kommunen. Dessa konkreta exempel fungerade som underlag för diskussioner. Dock var det inte ett krav att varken behandla samtliga exempelplaner vid intervjuerna eller begränsa diskussionerna till dessa. Inför intervjuerna försågs deltagarna med intervjufrågor (se nedan), detaljplaner från de deltagande kommuner samt en sammanfattning av begreppet ekosystemtjänster. Under intervjuerna fungerade intervjufrågorna som utgångspunkt i diskussionerna, även om det inte var ett krav att alla medverkande skulle besvara samtliga frågor. Resultatet har sammanställts tematiskt där återkommande resonemang och eventuella olikheter har jämförs. Förutom det resultat som redovisas här har intervjuerna gett ett mervärde till både informanter och intervjuledare genom att deltagarna fått tillfälle att utbyta idéer och frågeställningar och knyta nya kontakter. Intervjuerna genomfördes i Stockholm och Malmö med två olika intervjuledare. Totalt genomfördes nio gruppintervjuer à tre timmar. Intervjufrågor Koppling till tidigare skeden (ÖP, FÖP, planprogram etc.) Används begreppet EST inom ÖP? Planerar er kommun att uppmärksamma EST-begreppet inför kommande ÖP? Hur användes ÖP som underlag i de planer som ni har med er? Har ÖP styrt någon eller några frågor gällande EST i denna DP? Hur kan ÖP användas för att styra utvecklingen av någon/några EST i DP? En uppfattning är att frågor gällande EST tappas bort på vägen från de övergripande strategierna till de konkreta detaljplanerna. Vad skulle krävas för en lämplig styrning av EST genom hela planprocessen från ÖP till DP? Vilka krav kan ställas i programskedet? Har ni några exempel på att EST har lyfts i t.ex. tävlingar eller andra stadsutvecklingsprojekt och i förlängningen gett genomslag i DP? BEST-projektet - 7

8 Detaljplan - planbestämmelser Med de exempel på planer som ni har med er, finns det exempel på konkreta planbestämmelser som har använts för att styra skydd av någon EST i DP? Finns det exempel på konkreta planbestämmelser som har använts för att styra utveckling av någon ny EST i DP? Beskrivs om det finns någon EST som det finns behov av inom planområdet och i så fall hur motiveras detta? Vilka underlag skulle behövas? När och hur i planprocessen beskrivs om det finns någon EST i nuläget inom och i anslutning till planområdet? Finns det exempel på principer/metoder för att styra någon EST genom DP? Exempelvis hur detaljplanens syfte formuleras för att ge utrymme för bestämmelser som kan styra EST, utformning av plankartan eller hur avtal knyts till genomförandet av planen. Kan dessa planbestämmelser, principer eller metoder motiveras med hänvisning till någon särskild paragraf i PBL? Finns det exempel på någon EST som har varit önskvärd att styra i DP men där det inte var möjligt inom ramarna för PBL? Varför gick det inte? Vilka begränsningar innebär PBL? Genomförande Vilka verktyg används för att stärka EST i genomförandet av planerna? T.ex. grönytefaktor eller andra särkrav. Kan man genom olika typer av avtal bidra till att stärka EST? - Skötselavtal/skötselplan - Exploateringsavtal - Genomförandeavtal - Exploatörer delfinansierar genomförande mot annan kompensering - Andra krav på byggherrar i samband med försäljning av mark? Har någon EST nämnts i gestaltningsprogrammen för de planer ni har tagit med er? Finns det möjlighet att införa ett EST-perspektiv i ett gestaltningsprogram? Koppling till andra planeringsunderlag Vilka underlag gällande EST användes till de detaljplaner som ni har med er? Hur hänvisades till dessa? Vilken tyngd har de och hur presenterades de i planhandlingen? Vilka planeringsunderlag finns i kommunen som kan kopplas till EST? (Inventeringar, tillgångsanalyser, riskbedömningar klimat, grönplan, ekologiska spridningssamband etc.) Vilka EST bedömer ni som mest betydelsefulla i er kommun? Använder ni begreppet EST för att föra fram de värden som finns? En uppfattning är att frågor gällande EST tappas bort på vägen från de övergripande strategierna till de konkreta detaljplanerna. Vilka underlag skulle krävas för en lämplig styrning av EST genom hela planprocessen från ÖP till DP? Hur kan en planarkitekt hänvisa till dessa underlag för att mo- 8 - BEST-projektet

9 tivera ett visst beslut/bestämmelse? Frågor till representanter från Länsstyrelsen Hur har länsstyrelsen yttrat sig i frågor gällande någon EST i DP? Finns det exempel där lst har ställt krav som har med någon EST att göra i samband med DP? Finns det exempel där lst har ifrågasatt planer eller bestämmelser som har med någon EST att göra i samband med DP? Ser lst några generella skillnader mellan olika kommuner hur de agerar för att reglera EST i DP? Vad ser lst för behov för att kunna styra olika typer av EST i DP? Frågor till representanter från Regionen Hur har olika typer av EST behandlats i den regionala planeringen? Samarbetar kommunerna med varandra inom någon fråga för EST? Hur upplever regionen att kommunerna tar prioriterade frågor kopplade till EST vidare? Hur tolkar kommunen den regionala strategin avseende frågor kopplade till EST? Gemensam diskussion/slutsatser Vilka EST kan vi konkret styra genom DP? Hur? Vilka EST borde vi kunna styra i DP? Vilka EST är relevanta att styra i andra steg av planprocessen? Vilket utrymme finns inom PBL att styra frågor kring ekosystemtjänster i olika steg av planprocessen? Vilka behov finns att förändra regelverket inom PBL? Vad vill vi kunna åstadkomma? BEST-projektet - 9

10 KOMMENTARER TILL PLANBESTÄMMELSER För att studera det juridiska stödet för planbestämmelser som anses ha en direkt eller indirekt verkan på ekosystemtjänster, genomfördes en analys av de planbestämmelser som återfanns på de plankartor som inkluderades i intervjustudien. I ett första steg sorterades planbestämmelser ut som bedömdes ha en direkt eller indirekt verkan på ekosystemtjänster. Därefter sändes dessa planbestämmelser ut på granskning till de åtta kommunerna som deltog i projektet. Slutligen granskades bestämmelserna av stadsjurist Anna Westberg samt planarkitekt Mikael Ström Remin båda verksamma på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, och det är deras utvärdering som ligger till grund för kommentarerna. Tabell 1. Information kring de 21 detaljplanerna som ingick i analysen av planbestämmelserna. Namn på detaljplan Kommun Status på planen vid analysen Gallerian Eskilstuna Antagandehandling Nithammaren Eskilstuna Samrådshandling Skiftinge Eskilstuna Antagandehandling Hammarshus Kristianstad Granskningshandling (laga kraft ) Vä Kristianstad Antagandehandling Ängamöllan (Vä 55:1) Kristianstad Antagandehandling Badhus Malmö Antagandehandling Bilen 17 Malmö Antagandehandling Bronsåldern Malmö Antagandehandling Väbeln 2 Stockholm Antagandehandling Lilla Beddinge Trelleborg Granskningshandling Kv, Krabban Trelleborg Granskningshandling Trucken Trelleborg Samrådshandling Fyrklövern Upplands Väsby Antagandehandling Järnvägsparken Upplands Väsby Samrådshandling 2015 Wijk Upplands Väsby Samrådshandling 2014 Del av Ingelstad 6:1 Vellinge Antagandehandling Herrestorp Vellinge Antagandehandling Bellevue 2:7 Ystad Utställningshandling ? Solbacken Ystad Antagandehandling Öja 16:17 Ystad Antagandehandling BEST-projektet

11 OMVÄRLDSBEVAKNING Metoden för omvärdsbevakningen grundar sig på litteraturstudier av olika länders planeringssystem och pågående projekt. Urvalet av länder och projekt har baserats på ett snöbollsurval där källor och information som är intressanta för studien leder vidare till andra tips och ny information. Särskild vikt har lagts på projekt som tagits upp av flera olika källor. De sökord som ligger till grund för litteraturstudien är: green infrastructure, nature-based solutions, ecosystem services, i olika kombinationer med spatial planning, municipal planning, planning process samt Case studies. De vetenskapliga artiklarna har sökts på Google Scholar. REFERENSER SKL, 2011, Kommungruppsindelning 2011: revidering av Sveriges kommuner och landstings kommunindelning, ISBN: BEST-projektet - 11

12