Folkets Park Linköping

Transkript

1 Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014

2 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien - modeller - Nyckelaktörer Resultat - Tio slutsatser

3 Forskningsprojekt: vid planering i områden med kulturmiljö Finansiering: Ekonomiskt stöd genom Riksan@kvarieämbetet FoU- fond Forskare: Magnus Rönn, KTH/Kulturlandskapet Benjamin Grahn Danielson, Kulturlandskapet S2g Swedberg, Kulturlandskapet Maria Håkansson, KTH Jonas E Andersson, KTH Tony Axelsson, Göteborg Universitet Anna Åkerskog, SLU Julia Nordblad, Uppsala Universitet Peggy Lerman, Lagtolken AB

4 Metoder Inventering: Sökning emer lineratur om och exempel på genom kommuner och länsstyrelser Begreppsanalys: Idéhistoriska analys av inom kultur och natur RäXslig analys: Genomgång av och belysande ränsfall Fyra Fallstudier: - Omvandlingen av Folkets Park i bostadsområdet - Planering av hotell, konferens och bostäder i Helsingborg - Utbyggnad av hamnen i Göteborg - Byggande av vindkramverk i Tanum

5 Fallstudie: Omvandlingen av Folkets Park i Linköping Metoder för insamling och analys av data Arkivstudie Genomgång av diarier hos kommunen (SBK) och länsstyrelsen (Kulturmiljö och samhällsplanering) Närläsning av dokument Planhandlingar, utredningar, remissvar, mötesprotokoll, beslut intervjuer med nyckelaktörer Byggherre, fas@ghetsägare, konsulter, kommunala och statliga tjänstemän

6 Begreppet kompensation Vad är med fem villkor: Det måste föreligga; (a) en exploatering i en kulturmiljö som (b) en nega@v påverkan, som (c) påkallar en behov av gongörelse, som (d) regleras i avtal eller myndighetsbeslut, som ska (e) genomföras inom en

7 Fyra nyckelaktörer i fallet 1. Linköping kommun Stadsbyggnadskontoret; uppdrag an svara för detaljplaneringen Exploateringskontoret; uppdrag an ta fram avtal med byggherren och exploateringsvillkor Kulturförvaltningen; intern remissinstans för kulturfrågor i kommunen 2. Byggherre (exploatör) HSB ; byggherre, köpare av marken och arrangör av parallella tre arkitektkontor uppdrag

8 3. Konsulter Arkitektkontor; uppdrag an u_ormning nya bostäder och gestaltningsprogram för omvandlingen av området uppdrag an inventera och beskriva kulturhistoriska värden i Folkets Park Naturmiljökonsult; uppdrag an kartlägga områdets naturvärden 4. Länsstyrelsen Enheten för kulturmiljö och samhällsplanering; extern remissinstans i detaljplaneläggning som under vissa villkor kan underkänna detaljplaner

9 Modell: kompensationstyper

10 Modell: handlingsstrategier

11 Modell: beslutsformer

12 Modell: kommunal planering

13 People s park in Linköping

14

15

16 park

17

18

19 .

20 Resultat och diskussion 10 slutsatser om planering och 1. Begreppet kompensa2on: De fem kriterierna kan användas för an avgöra om planeringsprocesser innehåller 2. Kompensa2onstyper i fallet Planeringsprocessen inbegriper tre principiellt tre typer av kulturmiljökompensa7on. FlyNen av Gula paviljongen i planområdet är en återskapande av samma typ av värde på samma plats. FlyNen av Gamla Linköping med restaurering är en återskapande av samma typ av värde, men nu på annan plats i staden. Vite för skador på träd en ekonomiska kompensa2on.

21 3. Motstånd och acceptans. Byggandet av bostäder i Folkets Park gick smidigare än förväntat för nyckelaktörerna. 4. BeslutsfaXare och beslutsmetoder Kompensa@onsåtgärder fastställs både i frivilliga exploateringsavtal och tvingande myndighets- beslut via detaljplanebestämmelser. 5. Fördelning av makt och resurser Det är en mycket asymmetriskt förhållande i planeringsprocessen mellan köpare av marken och säljare.

22 Belysande citat Den största överraskningen var a; den offentliga deba;en om omvandlingen uteblev. Vi trodde a; projektet skulle uppröra många Linköpingsbor med minnen från Parken. Men det kom nästan inga syn- punkter om det, kanske hade man se; det långgående förfallet inom anläggningen. (Informant) Jag ansåg, och anser forgarande, a; beslutet som parkledningen tog var modigt och rik7gt. Med e; underhållsbehov på säkert 10 miljoner kronor och en ganska liten kassa var läget mörkt för verksamheten. (Informant)

23 I det inledande programskedet formulerade jag 7llsammans med mina kollegor inom kommunens olika kontor/förvaltningar kommunens övergripande inriktning/ syn på utvecklingen av området. Här ingick också tankar om områdets disposi7on och typologier. DäreMer ini7erade vi parallella uppdrag... Jag var 7llsammans med kollegor inom/utom kontoret med i bedömningsarbetet för de parallella uppdragen. Här lades slutligen grunden för områdets ugormning. (Informant) Det är vik7gt a; bevara... Men sam7digt måste beslutsfa;are inom kommunen förstå a; det är slutkonsumenten, bostadsköparna, som betalar, det finns alltså all7d en ekonomisk smär;röskel. (Informant)

24 6. Detaljplaneläggningen av markan Kulturmiljöns företrädare har en svag i planprocesser jämfört med byggherre och tjänstemän med planuppdrag. Det finns en tydlig uppdelning i centrum och periferi. 7. Tidiga styrning och låsning Det beslut och överenskommer innan förslag går ut på samråd som gör det svårt an utgå från platsens kulturhistoriska värden och kvaliteterna i kulturmiljön.

25 8. Arkitekturprojektet Planeringen och u_ormningen av bostäderna har delvis sken med kulturmiljöns värden på platsen. 9. Roller i planeringsprocess Nyckelaktörerna intar både ak@va och passiva posi@oner i kulturmiljön under planeringen, rollerna är rörliga och aktörerna byte posi@oner. 10. Kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring Kulturmiljöns företrädare är separerade från kunskapsutvecklingen och erfarenhetsåterföringen inom projektorganisa@on. Uppdragen och dess inriktningen på kulturmiljön formuleras av deltagarna i projektorganisa@onen.

26 Magnus Rönn Thank you for listening