Årsrapport Äldreomsorgsnämnden 2015

Transkript

1 Årsrapport Äldreomsorgsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Verksamhet Uppföljning av uppdrag Viktiga och intressanta händelser - Året som gått Verksamhetsberättelse Måluppföljning I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Hållbar personalförsörjning Följetal Äldreomsorgsnämndens följetal Uppföljning av internkontroll Kommungemensamma processer - internkontroll Personal Viktiga händelser Statistik inom arbetsgivarområdet Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Disposition av ackumulerat resultat Övrig uppföljning Jämställd budget Internationellt arbete... 17

3 1 Verksamhet 1.1 Uppföljning av uppdrag Kommunfullmäktige har fastställt grunduppdrag för varje nämnd/styrelse. Dessa följs upp utifrån hur nämnden/styrelsen bedömer att uppdraget gentemot medborgarna har uppfyllts. I årsrapporten är bedömningen att: Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Vård och omsorg om äldre X Kommunal hälso- och sjukvård X Vård och omsorg om äldre Äldreomsorgen har fått goda resultat på brukarundersökning generellt. Frågan om bemötande, upplevd trygghet, tillgänglighet och förtroende för medarbetarna var sådana delar som fick bra resultat. Samtidigt så visar brukarenkäten att äldreomsorgen fortsättningsvis bör utveckla mer socialaktiviter, skapa bättre miljöer inne och ute på våra boenden. Utvärderingen av sommarvikarierna visade på ett gott arbetsklimat och sommarvikarierna gav ett bra betyg av äldreomsorgen som helhet. Under har Äldreomsorgen mottagit 4293 st. ansökningar. Sammanlagt under året har det varit 33 delavslag/avslag på ansökan. Handläggarenheten har haft korta handläggningstider t.ex. ca 62 dagar från ansökan om vård- och omsorgsboende till erbjudande. Äldreomsorgen har under året haft höga sjukskrivningstal som påverkar verksamhet negativt genom att minskad kontinuitet hos brukarna samt ökade kostnader för verksamheten. Kommunal hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har blivit granskade i två fall och IVO har varit nöjda med de åtgärder som gjorts. Brukarenkäten visar att patienterna i sin helhet är nöjda. Däremot visar fortfarande vår kvalitetsgranskning att Hälso- och sjukvården har stora avvikelser på avglömd läkemedelsdos, förändrade årgärder kommer att vidtagas under Viktiga och intressanta händelser - Året som gått Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Äldreomsorgen har utbildat alla samtalsledare och enhetschefer i äldreomsorgens värdegrund. Äldreomsorgen har gjort byte av larmoperatör för trygghetslarm i ordinärt boende och succesivt byte till digitalalarm, ca 200 larm är hittills utbytta. Även på vård- och omsorgsboende har äldreomsorgen bytt larmoperatör. Där hittills Lindäng, Rönnäng, Almäng och Olof-Marcus är installerat nytt larm. Horred blev utsedd till Sveriges bästa hemtjänst av media som gjort en sammanslagning av parametarar i brukarenkäten och öppna jämförelser. Frivilligverksamheten och anhörigstöd anordnade en rock fest på Hjortnäs i somras som var mycket uppskattad och välbesökt. Äldreomsorgen har mottagit i genomsnitt 13 ansökningar om vård och omsorgsboende per månad. Totalt har det varit 11 avslag på dessa ansökningar under.

4 Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Hemtjänsten har ökat med 500 utförda hemtjänsttimmar/ månad i jämförelse med Detta motsvarar 6,5 årsarbetare. Äldreomsorgen har utökat med fyra enhetschefer för att minska antalet medarbetare/enhetschef. Under hösten har vi haft störningar i färdtjänsten då det taxiföretag som har de flesta körningar i Mark gick i konkurs och upphörde att köra omedelbart, mest kännbart har det varit för omsorgsresorna. Västtrafik lyckades efter några veckor lösa de flesta av resorna. Äldreomsorgen har gjort om arbetssättet för bostadsanpassning för att mer följa Boverkets handbok för handläggning av bostadsanpassningsbidrag och bidraget handläggs sedan årsskiftet från Teknik och Service förvaltningen. Bemanningsenheten har under andra årets hälft utsatts för stora påfrestningar genom att få ta stort ansvar för tillsättningen av personal till de nyöppnade asylboendena. 1.3 Verksamhetsberättelse Anhörigstöd Anhörigstöd har öppet hus för alla anhöriga en eftermiddag i månaden. I samband med öppet hus får anhörigvårdarna erbjudande att beställa tid för massage/fotvård/taktil beröring. Anhöriga som sammanbor med brukaren har även erbjudits delta på invigningsfest för dagträffen samt en julkonsert på Kulturhuset i Skene. Tre nya anhöriggrupper har startats under året. Anhörigsamordnarna har informerat om anhörigstöd på seniordagen, pensionärsträffar och på vårdgymnasiet samt deltagit i utvärderingsverkstaden Vilka faktorer styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning i hemmet och deltagit i Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, Antalet avlösningstimmar har minskat från 700 tim per månad i början av året till nuvarande ca 640 timmar per månad eventuellt beroende på möjligheten till dagvård. Under året har vi avslutat kontakten med ett 30-tal familjer. Av de 106 familjer som anhörigstöd nu har kontakt med har ca hälften även stöd från hemtjänsten, sex familjer har endast stöd från hemsjukvården. Vid en överblick ser vi att en tredjedel av de anhöriga vi har kontakt med är 40-talister. Dagvård Dagvården för somatiskt sjuka startade våren och är fulltecknad med 8 gäster per dag. Gästerna har beslut på dagvård 1-2 dagar per vecka. Aktiviteterna kretsar kring mat/fika stunder, musik och samtal som väcker minnen samt fysiska aktiviteter. Dagvårdens ambition är att ge gästerna tid och positiva upplevelser samt bevara det friska hos varje individ. Gästerna ska känna sig delaktiga i allt som händer på Dagvården. Verksamheten är i utveckling men är på gång att bli en riktigt bra verksamhet. Demensteamet Demensteamet har haft utbildning i BPSD- beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (4 tillfällen) med uppföljande handledning och stöd. Grund och fördjupningsutbildning efter behov i olika grupper (7grupper x flera tillfällen). Information/utbildning/stöd i demensfrågor sker kontinuerligt till brukare, anhöriga, allmänhet (pensionärsföreningar) och kollegor. Personer med minnesproblem inbjuds till öppna kaféträffar för att träffa andra i samma situation och för att få information om stöd. En anhörig/brukar grupp har startats för att ge bägge parter stöd och information vid samma tillfällen. 65 minnestestningar har gjorts. Dessa är ett bra stöd för både handläggare, vårdpersonal och för läkaren vid diagnossättning.

5 Frivilligverksamheten Ny sommaraktivitet bestod av en Rockfest på Hjortnäs festplats. 230 frivilliga och ca 350 gäster hade en härlig dag på festplatsen. I samverkan med Marks Bostad, Vuxenskolan, folkhälsan, kultur och fritid har en ny aktivitet startats med syfte att nå de äldre som bor på Muraren och Snickaren. Målet är att erbjuda kultur i närområdet eller tom i det egna hemmet för den som önskar. Verksamheten håller så sakteliga på att växa fram. Frivilligsamordnarna har under hösten varit på enheterna och diskuterat vilket behov av stöd som finns i aktiviteter för äldre. Samverkan har inletts med vuxenenheten för att presentera möjligheten för deras klienter att arbeta som frivilliga i äldreomsorgen. Uppföljande kontakt kommer att ske för att se hur samverkan med att erbjuda meningsfulla frivilliguppdrag till deras klienter kan ske. 220 frivilliga har haft 75 olika aktivitetsgrupper vilket genererar ca 1200 tillfällen med aktiviteter. Hemtjänst Sommaren sammanföll med byte av telefonoperatör och samtliga larm omprogramerades i hemtjänsten. Detta tog mycket personella resurser i anspråk i en redan ansträngd period för medarbetarna. Antalet utförda hemtjänsttimmar i förhållande till förra året har ökat motsvarande 6,5 årsarbetare. Vård och omsorgsboende Under har vi haft fler lediga vård och omsorgsboende än vad äldreomsorgen har haft ansökningar (detta kan jämföras med 2014 då det var det motsatta förhållandet). Det är främst demensboende som har varit lediga. Äldreomsorgen har några ansökningar på parboende och förutom på Kullabyn så har Ekås kunnat ta fram ett parboende samt att äldreomsorgen påbörjat arbetet att skapa ytterligare ett parboende på Rönnäng. Äldreomsorgen har under året satsat på fler vårdhundar som visat sig uppskattat av våra brukare. Äldreomsorgen har ingått i ett kulturprojekt på Lindäng där det har skapats olika kulturaktiviter t.ex. poesi läsning i Lusthuset. Äldreomsorgen har under året haft flera brukare som haft svåra BPSD symtom och krävt en högre personaltäthet. Alla brukare som var hemma på julafton fick en julklapp av donerade medel som uppskattats av brukarna. Hemsjukvård Äldreomsorgen har fått en ny medicinskt ansvarig sjuksköterska samt två nya vårdchefer. En ny utmaning under sommaren och hösten har varit svåra fall av skabbangrepp. Hemsjuksvården har haft två Lex Maria under året som vilka efter inspektion av IVO inte lämnades någon kritik. Handläggarenheten Det har inkommit 4293 st ansökningar till äldreomsorgen om SOL insatser varav 4260 har fått bifall. Enheten handlägger ansökningarna skyndsamt med hög rättsäkerhet. 4,4 dagar är genomsnittliga handläggningstiden. Handläggarenheten har haft tillsyn av IVO- inspektion av vård-och omsorg och av kommunens valda revisorer, verksamheten har ännu inte fått ett svar från inspektionerna. Enheten har haft höga sjukskrivningstal och personalomsättning men har under hösten lyckats rekrytera och minska sjukskrivningarna. Vårdplaneringsteamet har utvecklat formen av videoplanering och ett rum har ställts iordning på enheten för ändamålet. Enheten har under året arbetat intensivt med att skapa underlag för nya riktlinjer för handläggning av bistånd och avgifter.

6 Bemanningsenheten Bemanningsenheten har arbetat intensivt under våren med att rekrytera vikarier. Annonsering och besök på skolor och ett stort antal intervjuer har resulterat i att enheten lyckats rekrytera så att behovet i verksamheten i stort har tillgodosetts. Efter sommaren gjordes en utvärdering av semestervikarierna, dels för att se vad verksamheten ansåg och vad vikarierna hade upplevt. Vikariernas helhetsbetyg var gott och deras kommentarer är viktiga i utvecklingen av äldreomsorgen. Här är ett par kommentarer: "Ibland pratade kollegorna om brukarna framför brukarna - mindre bra" "Allt tråkigt men hör på nyheterna om äldrevården stämmer verkligen inte, jätte bra omvårdnad. De äldre har det nästan som på hotell. Som det skall vara, mycket väl omhändertagna" Bemanningsenheten har under andra hälften av året utsatts för stora påfrestningar genom att få ta stort ansvar för tillsättningen av personal till de nyöppnade asylboendena. Pga av möjligheten att ta in vikarie när ordinarie personal varit frånvarande och omfördelning av arbetsuppgifter inom gruppen så har bemanningsenheten löst uppgiften. Bostadsanpassning Ansvaret för handläggningen har lagts över på Teknik och Service förvaltningen samt att en ny handläggare rekryterats. Studiebesök av Alingsås och Varbergs bostadsanpassning har gjorts under hösten. Verksamheten har genomgått en stor förändring av handläggningsrutiner och dokumentation. Utbildning för medarbetarna Under året har äldreomsorgen satsat på utbildningsinsatser inom flera områden. Här är några exempel: BPSD- beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - sjuksköterskor omvårdnads personal samt chefer. Samtalsmetodik - handläggarna. Basutbildning i handläggning och dokumentation - handläggare och chefer. Ledarutbildning i nationell värdegrund - chefer. Mat och Hälsa- omvårdnadspersonal. Medarbetarsamtalet - chefer.

7 2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt sker en uppföljning av de indikatorer som fastställts för att mäta måluppfyllelse. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Nämndens mål: All hjälp utformas efter individuella behov och med delaktighet från brukare och anhöriga Indikatorer ÅR Mål Andel brukare i hemtjänsten med aktuell genomförandeplan Andel brukare i vård- och omsorgsboende med aktuell genomförandeplan Andel brukare i hemtjänsten som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan Andel brukare i vård- och omsorgsboende som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan >= 75% >= 95% >= 95% >= 95% Andel brukare i hemtjänsten med aktuell genomförandeplan Anledningen till att äldreomsorgen inte når högre resultat är att de som endast har Larm som biståndsinsats inte har haft genomförandeplan. Under har förvaltningen påbörjat detta arbete och därmed förbättrat resultat från tidigare år. Andel brukare i vård- och omsorgsboende med aktuell genomförandeplan Anledningen till minskningen är okänd men kan möjligen bero på att det vid mätningstillfället var flera nyinflyttade till boendet som ännu inte hunnit få en genomförandeplan. Andel brukare i hemtjänsten som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan Målet är uppfyllt. Andel brukare i vård- och omsorgsboende som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan Målet är uppfyllt.

8 Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Nämndens mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Indikatorer ÅR Mål Nöjda brukare, hemtjänst >= 90% Nöjda brukare, särskilt boende äldreomsorg Genomsnittlig väntetid för att få plats i äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, antal dagar >= 90% <= 52 Nöjda brukare, hemtjänst Målet är uppfyllt enligt svaren på den brukarenkäten som är gjord. Nöjda brukare, särskilt boende äldreomsorg I brukarenkäten kan vi utläsa att brukarna är mycket nöjda med vården, men att de önskar få hemtrevligare gemensamma utrymmen t.ex. matsalar. Genomsnittlig väntetid för att få plats i äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, antal dagar I Kolada är genomsnittlig väntetid uträknad på sex månader vilket ger 76 dagar. Redovisat utfall är uträknat på tolv månader. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer ÅR Mål Sjukfrånvaron ska minska 6,8 6,5 7,5 8,9 <= 7,4% Sjukfrånvaron ska minska Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka och ligger nu på 8,9 procent vilket är 1.5 procent högre än föregående år. Även långtidssjukfrånvaron ökar och ligger på 41.5 procent. Nämndens totala sjukfrånvaro ligger något högre än kommunens totala sjukfrånvaro. Antalet medarbetare som är långtidssjukskrivna ökade med 19 st under och ligger nu på 69 st. Trots att den totala sjukfrånvaron ökar har nämnden fler personer som har mindre än fem sjukfrånvarodagar i jämförelse med föregående år.

9 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer ÅR Mål Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad >= 100% Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Andelen tillsvidareanställda som arbetar den sysselsättningsgrad de önskar ligger på 90 procent. Enligt medarbetarenkäten från år 2014 är 89 procent av medarbetarna nöjda med sin sysselsättningsgrad. Av de elva procent som inte är nöjda med sin sysselsättningsgrad önskar åtta procent öka samt tre procent minska sysselsättningsgraden. Enligt samtal med chefer ligger önskemålen på motsvarande nivå.

10 3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Under har nämndens verksamhet utvecklats enligt nedan. 3.1 Äldreomsorgsnämndens följetal Följetal ÅR 2011 ÅR Särskilt boende SoL, antal pers Hemtjänst i ordinärt boende, antal pers. Hemtjänst i ordinärt boende, antal pers.-varav hemtjänst i trygghetsboende, antal pers Hemsjukvård, antal personer Hemtjänst i ordinärt boende, antal pers.-varav hemtjänst i trygghetsboende, antal pers Uppgift finns inte att frambringa.

11 4 Uppföljning av internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll. Årets internkontrollsarbete Äldreomsorgsnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten. Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet, personal och ekonomi där ett flertal nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll har tagits fram där en revidering har gjorts under hösten. Planens granskningsområden har varit offentlighet och sekretess, politik, handläggning av individärenden, verkställighet av insatser, ekonomi och personal. Äldreomsorgsnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank. Under september genomfördes en utbildning gällande internkontroll och COSO-modellen för tjänstemän och förtroendevalda. Ett arbeta med att utveckla internkontroll och egenkontroll i verksamheterna inom förvaltningen har påbörjats under hösten och fortsätter under Kommungemensamma processer - internkontroll Uppföljning av kommungemensamma processer - internkontroll Delprocess Risk Kontrollmoment / kontrollmetod Resultat av kontroll Behov av åtgärd Kontroll av nedskrivning av osäkra fordringar Osäkra fordringar kvarstår En genomgång av osäkra fordringar gällande äldreomsorgsnäm ndens debitering görs i slutet av varje verksamhetsår. Då skrivs fordringar äldre än ett år av bokföringsmässigt menfordran kvarstår gentemot kund och bevakas därefter i ett separata inkassosystem Avskrivning har gjorts i enlighet med ovanstående rutin för. Denna uppgår till ett belopp om totalt 547 tkr vilket belastar respektive verksamhet Ingen Representation (extern) Kommunens medel används otillbörligt Stickprovskontroll på poster som konterats som extern representation. De flesta poster är korrekt redovisade och har anteckning kring syfte och deltagare. En del poster är felaktigt registrerade som extern representation eller inte tillräckligt väl redovisade. Fortsatt kontroll år 2016 samt påminnelser/infor mation kring rutiner till attesterande chefer. Beslut om anställningsavtal Felaktig anställningsform fylls i. Arbetstidsvillkor blir felaktigt. Lönevillkor t ex inlöst till övertid blir fel. Stickprov på anställningsavtal upprättade. Resultatet avser hela socialförvaltninge Avvikelser: - Ej rätt förvaltning (angett nämnd) - Markerat behörighet till befattning utan anledning Avvikelserna kommer automatiskt åtgärdas då anställningsavtale n fortsättningsvis

12 Delprocess Risk Kontrollmoment / kontrollmetod Resultat av kontroll Behov av åtgärd n. - Sysselsättningsgrad saknas - Årslöneläge saknas - Lön ej ifyllt - Angett både inlöst övertid och flex - Nuvarande placering (Arbetsställe/enhet) saknas - Arbetsgivarens underskrift saknas kommer upprättas i Winlas vilket är mer styrt. Styrdokument Styrdokumenten är inte aktuella. Styrdokumenten är inte kända i organisationen. Styrdokumenten är inte tillgängliga för allmänheten på Vissa centrala styrdokument granskas årligen. Via ledningssystemet KLOK-boken är dessa kända. En ständig uppdatering av ledningssystemet behövs och organisationsanpassning av densamma pågår. Samtliga styrdokument som borde finnas tillgängliga för allmänheten är inte publicerade. Säkerställa att relevanta styrdokument är tillgängliga för allmänheten. Fortsatt arbete med ledningssystemet.

13 5 Personal Avsnittet personal innehåller viktliga händelser och nyckeltal inom personalområdet. Hållbar personalförsörjning är utgångspunkt för uppföljningen. 5.1 Viktiga händelser Det ökade behovet av personal inom asylverksamheten har gjort att det är svårare att rekrytera vikarier till äldreomsorgen. Antalet avgångar inom äldreomsorgen ligger på 175 st vilket är en fördubbling sedan föregående år. Drygt hälften av avgångarna har skett genom intern rörlighet. 5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet Personal - Antal anställda Följetal ÅR 2011 ÅR Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 86, ,6 88,4 89,7 Personal - Sjukfrånvaro Följetal ÅR 2011 ÅR Sjukfrånvaro alla anställda (%) 6,3 6,8 6,5 7,5 8,9 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 33,6 37,9 31,5 39,8 17, Personal - Personalrörlighet Följetal ÅR 2011 ÅR Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal ÅR 2011 ÅR Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar

14 6 Ekonomi Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av året. Resultaten som redovisas i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige godkänt årsredovisningen som den ska ses som slutlig. 6.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) Budget Budgetavvikels e Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Fördelning på huvudverksamhet, netto Ledning, central adm, nämnd, utbildning, projekt Äldreomsorg Nettokostnader har varit första året med ny nämndsindelning varför jämförelser med 2014 får göras med försiktighet. Det redovisade utfallet för 2014 är en fördelning av tidigare socialnämndens resultat mellan ny socialnämnd och äldreomsorgsnämnd. Därtill har det genomförts organisationsförändringar inom Socialförvaltningen med tillkommande verksamheter liksom en omläggning av kodplanen vilket ytterligare försvårar jämförelsen mellan åren. Vissa större statsbidrag har budgeterats och redovisas som intäkt i den administrativa verksamheten medan kostnadssidan bärs av verksamheten Äldreomsorg. Analys av driftredovisning Analys driftredovisning Äldreomsorgsnämnden redovisar ett överskott om 800 tkr jämfört med budgetramen för vilket motsvarar en budgetavvikelse om 0,2%. Årets nettokostnader var 403,8 mnkr jämfört med budgetramen om 404,6 mnkr. Jämfört med utfallet föregående år har nettokostnaderna ökat med 22,4 mnkr (5,8%). Socialförvaltningens gemensamma administration är organiserad under Äldreomsorgsnämnden och därför ingår fördelning av dessa kostnader mellan äldreomsorgsnämnden och socialnämnden på både intäkts- och kostnadssidan med drygt 15 mnkr. et år bedöms inte ha någon större effekt på lång sikt annat än vad som ryms i kommande budgetramar och nu kända förutsättningar. Den ökande förekomsten av riktade statsbidrag är främst det som utgör en osäkerhetsfaktor för kommande år liksom den till riksdagen föreslagna lagändringen om höjt tak i högkostnadsskyddet (den sk maxtaxan). Jämförelse mellan kostnadsslag mot budget och mellan åren Intäkterna år visar ett överskott mot budget om 5,5 mnkr vilket huvudsakligen utgörs av ej budgeterade statsbidrag från Socialstyrelsen för ökad bemanning inom äldreomsorgen samt retroaktivt erhållet momsbidrag för 2014 och tidigare. Mellan åren har intäkterna ökat med 23,5 mnkr varav drygt 15 mnkr är fördelning av socialförvaltningens gemensamma administrativa kostnader samt omkring 4 mnkr som utgörs av bidrag från myndigheter. I övrigt kan intäktsökningen hänföras till sålda tjänster. Taxor och avgifter visar ett underskott mot budget om 1,2 mnkr och är 0,5 mnkr lägre än föregående år. Skillnaden beror främst på att kostnaden för avgiftsreducering och obetalda avgifter ökat från 6,2 mnkr 2014 till 7,9 mnkr

15 samtidigt som budgeten varit oförändrad. Personalkostnaderna visar totalt ett underskott om 4,9 mnkr för äldreomsorgen vilket till större delen uppvägs av statsbidraget för ökad bemanning. Underskottet uppstod främst under första halvåret och personalkostnaderna har visat bättre följsamhet mot budget under andra halvåret. Jämfört med föregående år är det en kostnadsökning med 19,2 mnkr (5,7%) vilket innebär en ökning om 3,2% med hänsyn tagen till löneökningar. Mellan lönekostnadsslagen är det kostnader för ej arbetad tid dvs semester och sjuklöner som visar större avvikelse från budget, 8,7 mnkr. Kostnaderna för sjukfrånvaro är höga och jämfört med föregående år är dessa kostnader drygt 20 % högre. Den statligt beslutade arbetsgivaravgiften har förändrats vid två olika tillfällen under, dvs olika nivåer har gällt för perioderna jan-april, maj-juli, augusti-december. Trots dessa förändringar är det för helåret ingen avvikelse mot budget. Jämfört mellan åren ökar arbetsgivaravgifterna med 7,3 mnkr vilket är en ökning om närmare 4% med hänsyn tagen till löneökningar. Övriga kostnader visar sammantaget följsamhet mot budget med ett överskott för året om 200 tkr. Jämfört med föregående år ökar övriga kostnader med 26,7 mnkr varav närmare 10 mnkr avser förvaltningsuppdrag dvs fördelning av förvaltningsgemensamma administrativa kostnader i socialförvaltningen mellan äldreomsorgsnämnden och socialnämnden. 5,7 mnkr är kostnad för hjälpmedel som flyttats från Samrehab till Äldreomsorgsnämnden. Därtill är det ökade kostnader med 5 mnkr för köp av huvudverksamhet, dvs ersättning till privata utförare av hemtjänst (service och omvårdnadsinsatser) samt köpta platser i särskilt boende. Jämförelse med budget och föregående år per verksamhetsområde Ledning, central administration Kostnaderna för ledning och central administration visar ett överskott jämfört med budget om 6,6 mnkr vilket i stort består av 1 mnkr ökade statsbidrag, 3,7 mnkr personalkostnader då budget för särskilda lönesatsningar lagts centralt och inte fördelats ut till verksamheterna samt en lägre kostnadsnivå för personal än förväntat. 1 mnkr avser lokalkostnader. Kostnader för arbetskläder lämnar ett överskott om 0,4 mnkr mot budget men ligger på samma nivå som föregående år. Därtill kommer ett överskott mot budget avseende kompetensutvecklingskostnader om 1,4 mnkr. I övrigt förklaras avvikelsen mot budget av generell återhållsamhet samt att kostnader i vissa fall budgeterats centralt men belastat respektive verksamhet. Äldreomsorgens verksamheter Äldreomsorgens verksamheter visar ett underskott mot budget om 5,8 mnkr som till största delen kan hänföras till hemtjänst. Jämfört med föregående år syns en volymökning. Ersättningen till privata utförare av hemtjänst har ökat med 2,9 mnkr mellan åren. Kostnader för bostadsanpassningsbidrag ligger på 11,5 mnkr vilket är ett underskott mot budget om 1,5 mnkr och 0,3 mnkr lägre än föregående år. Kostnader för färdtjänst ligger 0,8 mnkr över budgeterad nivå men visar ändå ett budgetöverskott om 0,8 mnkr då närmare 1,6 mnkr i retroaktivt momsbidrag erhållits. Jämfört med föregående år är nettokostnaden 1 mnkr lägre. Nytt för är att budget för personligt förskrivna hjälpmed som tidigare låg i samrehab flyttats till äldreomsorgsnämnden. Kostnaden för hjälpmedel uppgår till 5,7 mnkr vilket ger ett överskott mot budget om 1,1 mnkr. Kostnader för avgiftsreducering visar ett underskott mot budget om 1,9 mnkr och fördelar sig jämnt mellan hemtjänst och särskilt boende.

16 6.2 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Investeringsbudget Investeringsutfall Budgetavvikelse Begärd ombudgetering Summa Analys investeringsredovisning Äldreomsorgsnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden samt till den administrativa verksamheten inom äldreomsorg och central förvaltning. I planen för ingår dessutom utbyte av larmsystem vid kommunens vård- och omsorgsboenden enligt genomförd upphandling. Installationerna följer tidplanen med någon förskjutning av betalningarna. Per delårsrapporten fanns ett förväntat budgetöverskridande om 300 tkr som skjuts till Disposition av ackumulerat resultat Inte aktuellt för äldreomsorgsnämnden då verksamheten har planerat efter beslutad budget.

17 7 Övrig uppföljning Nämnders och styrelsers uppföljning rör främst verksamhet, personal och ekonomi. Utöver detta sker i årsrapporten också en uppföljning av olika planer och beslut, såsom internationellt arbete och jämställd budget. 7.1 Jämställd budget Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av kommunens verksamhet. Syftet är att motverka ojämlikhet och diskriminering på grund av kön. Marks kommun har påbörjat ett arbete med utveckla hur kommunen kan jobba med jämställd budget. En del av resultaten från verksamheterna kan redovisas könsuppdelat. Arbetet med jämställd budget behöver utvecklas och relevanta områden identifieras. En del följetal redovisas idag könsuppdelat till nämnd och nationella myndigheter. 7.2 Internationellt arbete Under har det inte bedrivits något internationellt arbete inom äldreomsorgsnämnden.