Läkemedelsgenomgångar delas in i enkla och fördjupade. Den enkla varianten syftar till att kartlägga alla patientens ordinationer,
|
|
- Lovisa Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nr Läkemedelsgenomgångar för bättre vårdresultat och ökad patientsäkerhet En av tio patienter på de medicinska klinikerna i Sverige behöver sjukvård på grund av olämplig eller felaktig läkemedelsbehandling enligt Socialstyrelsen. Ett sätt att minska problemet är att genomföra rutinmässiga läkemedelsgenomgångar, och därför infördes 1 september 2012 en ny författning kring just läkemedelsgenomgångar, SOFS 2012:9. Där fastslås att läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade fem eller fler läkemedel. Läkemedelsgenomgång ska även erbjudas patienter som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem. Det har visats att läkemedelsgenomgångar kan leda till ökad patientsäkerhet samt förbättrad kvalitet för de äldre patienterna som tar många olika mediciner. Det är ett systematiskt sätt att regelbundet granska förnyandet av läkemedel som ibland rullar på trots att indikation ej längre är aktuell, felaktiga doseringar med tanke på förändrad fysiologi och olämpliga preparat med många biverkningar som ibland används till de sköra äldre. Läkemedelsgenomgångar delas in i enkla och fördjupade. Den enkla varianten syftar till att kartlägga alla patientens ordinationer, säkerställa att läkemedelslistan är uppdaterad och ändamålsenlig, samt att inga uppenbara felaktigheter föreligger. Den fördjupade är en mer genomgående analys där man gör en systematisk bedömning och omprövning av varje läkemedel, Läkemedelsmål i äldreöverenskommelsen sid 2 Olämpliga läkemedel sid 3 Lägesrapport antibiotika sid 4 Rapportera biverkningar sid 6 Ordinerat av ordförande sid avseende indikation, behandlingseffekt, dosering i förhållande till fysiologiska funktioner, interaktioner och biverkningar. Enkel läkemedelsgenomgång ska erbjudas vid: Besök hos läkare i öppenvård Inskrivning i slutenvård Påbörjad hemsjukvård Inflyttning till särskild boendeform Minst en gång per år under pågående hemsjukvård eller SÄBO Fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas till de patienter som efter en enkel har kvarforts nästa sida Ansvarig utgivare och redaktör: Annika Braman Eriksson, distriktsläkare och ordförande i läkemedelskommittén Redaktör: Maria Gradén, apotekare läkemedelsavdelningen Läkemedelskommittén, Landstinget Dalarna, Hus 17:3, Falun Layout: Michael Marklund, informationsavdelningen Tryck: Tryckcenter, Landstinget Dalarna, Falun
2 stående läkemedelsrelaterade problem. Landstinget har nu tagit fram en rutin för hur enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång ska utföras. Beslut har också fattats att man ska använda läkemedelsberättelse. Den syftar till att öka förståelsen för den fortsatta läkemedelsbehandlingen efter besök i slutenvården. Läkemedelsberättelsen är riktad till patienten och ska innehålla upplysningar om eventuella läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden. Rutinen är länsgemensam och övergripande, och varje enhet bör komplettera med egna lokala rutiner. En specifik rutin för primärvården är under produktion. Mallar för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång är framtagna för Take Care, men ej utlagda än. Termen läkemedelsgenomgång finns dock, där man kan fylla i om en genomgång är utförd eller inte, vilket krävs för att Vårdcentralerna ska få ersättning från Hälsoval. Som hjälp finns även en lathund med vad som ska ingå i en enkel/fördjupad genomgång, samt en instruktion för hur man skriver en läkemedelsberättelse. En läkare är alltid ytterst ansvarig för en läkemedelsgenomgång, men kan vid behov gärna samarbeta med andra yrkeskategorier. Till exempel kan man ta hjälp av klinisk farmaceut för hjälp med förberedelser, historik samt förbättringsförslag utifrån ett mer farmakologiskt perspektiv. Rutinen och instruktion/lathund finns på: Cecilia Endrell, klinisk farmaceut Mora Lasarett Läkemedelsmål i äldreöverenskommelsen Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har i en överenskommelse enats om hur den sammanhållna vården och omsorgen om de mest sjuka äldre ska förbättras. En del i överenskommelsen handlar om god läkemedelsbehandling för äldre. Man konstaterar att läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Ett flertal studier har visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med t ex antipsykotika, antikolinergika, långverkande bensodiazepiner, sömnmedel och antiinflammatoriska läkemedel bland dem som är 75 år och äldre. Möjligheten att behandla vissa tillstånd ickefarmakologiskt lyfts fram, man vill se en ökad samverkan mellan kommuner och landsting. När det gäller läkemedelsbehandling är mycket sig likt från föregående år. Man har dock höjt åldern för att inkluderas i mätningen till 75 år från 65 år som var förra årets gräns. Ett nytt mål om minskning av användningen cox-hämmare (NSAID) är infört, och har ersatt målet om minskat antal interaktioner som fanns med under föregående år. Sammanfattningsvis vill man se en minskning av användningen av följande läkemedel: Olämpliga läkemedel för äldre (lika som föregående år) Långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin. Antiinflammatoriska läkemedel Cox-hämmare (NSAID) Man vill också se att läkemedel mot psykos (neuroleptika) används adekvat, dvs på psykotisk indikation. Denna mätning görs på personer 2
3 som är äldre än 65 år och har dosdispenserade läkemedel. De län som klarar de uppsatta målen belönas med prestationsbaserade medel. Mätperioden löper till och med augusti 2013 med kravet att förekomsten av läkemedlen inom respektive mål ska ha en statistiskt säkerställd minskning på länsnivå. Mätningen sker nationellt med läkemedelsregistret som underlag. Liten rapport för Dalarna under årets första fyra månader (jan-april 2013) I Dalarna har flest doser (DDD) hämtats ut av dessa olämpliga läkemedel: Propavan, Inkontinensmedel (Detrusitol, Vesicare m fl) och Atarax. Dalarna ligger högt jämfört med riket när det gäller dessa olämpliga läkemedel: Atarax, Lergigan, Theralen Olämpliga läkemedel respektive Cox-hämmare till personer 75 år eller äldre folkbokförda i Dalarnas kommuner: Medel som bör undvikas till äldre enligt SoS DDD per 1000 invånare > 75 år per dygn, januari-april Källa: Concise Ludvika Borlänge Smedjebacken Hedemora Riket Rättvik Dalarna Falun Älvdalen Orsa Malung-Sälen Leksand Avesta Gagnef Vansbro Säter Mora forts nästa sida 3
4 Hedemora Ludvika Smedjebacken Borlänge Älvdalen Säter Malung-Sälen Cox-hämmare (NSAID) DDD per 1000 invånare > 75 år per dygn, januari-april Källa: Concise Antibiotika - lägesrapport Arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning fortsätter. Öppenvårdsförsäljningen 1/ / minskade med 9 % i hela riket, jämfört med motsvarande tid föregående år. Tyvärr har vi inte lyckats lika bra med förbättringsarbetet i Dalarna, då vi hade en minskning på 2 % och ligger bland de sämre i riket. Vi är dock fortfarande ett av de län i landet som har lägst antibiotikaförskrivning, vilket är glädjande! I patientsäkerhetssatsningen krävs att läkarna förses med förskrivarprofiler. Det viktigaste är förstås att det sker en analys av antibiotikaanvändningen för att kunna prioritera områden, som i första hand behöver ses över. För några vårdcentraler är det behandling vid luftvägsinfektioner, för andra urinvägsinfektioner Dalarna Gagnef Falun Orsa Mora Avesta Riket Leksand Rättvik Vansbro Vill ni ha bollplank går det bra att kontakta Strama Dalarna via mig. Inrapporteringen försöker vi nu göra i samarbete med hälsovalskansliet för att underlätta för enheterna. Till hösten kommer broschyren Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (regnbågshäftet) att på nytt skickas ut till er inom primärvården. Den kommer att vara reviderad vad gäller tonsillitbehandling och innefattar ett sammandrag av Tecken på allvarlig infektion hos barn. VI HAR MÖJLIGHET ATT KLARA ANTI- BIOTIKAMÅLET OM NI FORTSÄTTER MED DET FINA ARBETE SOM NI UTFÖR! Astrid Danielsson, ordförande Strama Dalarna 4
5 Vård och läkemedel till personer som vistas i Sverige utan tillstånd En första information Personer från andra länder som har fått nej till att stanna här i Sverige, men som ändå är kvar i landet kallas ibland för papperslösa. I slutet av maj beslutade riksdagen att från och med den första juli 2013 ska papperslösa ha samma rätt till vård som asylsökande. Det innebär att vuxna papperslösa ska kunna få vård som inte kan vänta och att barn till papperslösa ska kunna få samma vård som andra barn. Hälsoundersökning och vård som sker med stöd av smittskyddslagen ska vara avgiftsfri. Läkemedel som förskrivs ska finnas inom läkemedelsförmånen Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på rutiner för hur apoteken och hälsooch sjukvården ska klara lagkravet på ID-kontroll av patienterna. I Take Care går det att lägga upp journaler med reservnummer för personer som inte har fullständigt ID. Det går då också att skriva E-recept men det måste skickas till namngivet apotek. Läkemedelssäkerhet Det finns skäl att vara vaksam på att personer med oärligt uppsåt rör sig i våra verksamheter och den risken ökar under sommaren. För att ytterligare begränsa risken att obehöriga som utger sig för att vara vårdpersonal försöker låna narkotika har låneblanketten reviderats så att personnummer som det anges på tjänstekortet ska skrivas upp på blanketten. Blanketten finns i anvisningen för Läkemedelshantering. vardpersonal/for-vardpersonal/lakemedel-i- Dalarna/Lakemedelshantering/ Personer från andra län som kontaktar vårdcentraler och mottagningar för att få recept med motiveringen att de glömt sina ordinarie recept hemma ska hänvisas till ordinarie vårdgivare. 5
6 Under 2012 trädde en ny EU-gemensam biverkningslagstiftning i kraft, med ökat fokus på läkemedelssäkerhet. Bland annat utvidgades definitionen av biverkning till att omfatta överdos, felanvändning, missbruk, medicineringsfel och bristande effekt av läkemedel. Alla misstänkta biverkningar ska rapporteras. Tänk på att också vacciner är läkemedel. Information från Läkemedelsverket: Rapportera biverkningar Redan misstanken om en läkemedelsbiverkning ska rapporteras, den behöver inte vara utredd eller bekräftad. Reglerna gäller även naturläkemedel, vissa utvärtes läkemedel och veterinära läkemedel. Rapportering önskas dessutom för kosmetika och hygieniska produkter. Alla biverkningsrapporter skickas till Läkemedelsverket. Det finns idag två sätt att rapportera biverkningar från sjukvården och för patienter. Den ena sättet är via Läkemedelsverkets e-tjänster ( och det andra är via pappersblanketter (word). Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter. Alla uppgifter i rapporten behandlas med full sekretess. Vid behov kan Läkemedelsverket komma att inhämta kompletterande data från sjukvården. Detta gäller både rapporter från hälso- och sjukvården samt konsumentrapporter. Vid godkännandet av nya läkemedel är endast de vanligaste biverkningarna kända. Kunskapen om mer ovanliga biverkningar är ofta mycket begränsad. En bra biverkningsrapportering är därför av stor betydelse för att klargöra riskprofilen hos läkemedel när de kommit i normalt bruk av patienter. Det är särskilt viktigt att rapportera biverkningar för läkemedel som är föremål för så kallad utökad övervakning. svart triangel med spetsen nedåt i bipacksedeln och i produktresumén (informationen till hälsooch sjukvårdspersonal) tillsammans med en kort mening som förklarar vad triangeln betyder: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Den svarta triangeln kommer att användas i alla medlemsstater inom EU för att identifiera de läkemedel som är föremål för utökad övervakning. Triangeln kommer att börja finnas i bipacksedeln för de aktuella läkemedlen från och med hösten Den kommer inte att visas på ytterförpackningen eller på etiketten för läkemedlen. forts nästa sida Utökad övervakning av vissa läkemedel Europeiska unionen (EU) har infört en ny rutin för att informera om läkemedel som övervakas särskilt noggrant av myndigheterna. Dessa läkemedel är föremål för utökad övervakning. Läkemedel under utökad övervakning har en 6
7 Vilka konsekvenser får utökad övervakning för mig som förskrivare? Som förskrivare uppmanas du att informera patienten vid förskrivningstillfället, och uppmuntra till ökad uppmärksamhet och rapportering av samtliga misstänkta biverkningar. Det är viktigt att patienterna förstår det nödvändiga i att alla eventuella biverkningar rapporteras för dessa läkemedel, eftersom man då snabbare kommer att få den önskade kunskapen om läkemedlens positiva och negativa egenskaper. Mer information finns att läsa på Risker med ketoprofen i sol En liten påminnelse inför sommaren om riskerna med ljuskänslighetsreaktioner av ketoprofen för utvärtes bruk. Dessa produkter är receptbelagda. Förskrivare och farmaceuter bör påminna patienter som använder ketoprofen för lokalt bruk om vikten av att förebygga fotosensibilisering genom att: i. Tvätta händerna noggrant efter varje användning av gelen. ii. Inte utsätta det behandlade området för solstrålning även om det är molnigt eller UVAstrålning (solarier) under behandlingen och två veckor därefter. iii. Skydda det behandlade området från solljus genom att bära kläder. iv. Inte använda ketoprofen under tättslutande förband. v. Avsluta behandlingen omedelbart om hudreaktioner uppkommer efter applicering av produkten. 7
8 Rivaroxaban-Xarelto på indikation DVT-LE Rivaroxaban/Xarelto är än så länge det enda NOAK (nya antikoagulantia) som är registrerat för behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE) och förebyggande DVT och LE efter en akut DVT/LE hos vuxna. Rivaroxaban är en direktverkande Faktor Xahämmare. Biotillgänglighet 80%. Aktiv substans utsöndras ca 33% oförändrad med njurarna. Halveringstid 8-14 timmar, beroende på GFR. Kan övervägas vid: som 1:a handsval vid diagnostiserad DVT eller LE framför allt vid normal njurfunktion och förväntad god följsamhet. DVT med uttalad flebitretning och åtföljande smärta bör få inledande behandling några dagar med LMH/Fragmin som har en egen antiinflammatorisk effekt. När smärtan avtagit kan skiftas till rivaroxaban, första dos 0-2 timmar innan nästa planerade dos Fragmin. Vid DVT sträckande sig upp i bäckenvener rekommenderas i första hand LMH eller Heparin och övervägande av trombolys. Rivaroxaban rekommenderas inte till patienter med LE som är hemodynamiskt instabila. Rivaroxaban är heller inte utvärderat vid aktiv cancer, för dessa patienter rekommenderas LMH. Överkänslighetsreaktioner/biverkningar av Waran Fluktuerande PK-INR värden hos patienter på warfarinbehandling där bristande compliance inte misstänks. Konstaterade eller befarade läkemedelsinteraktioner på warfarin. Problem med PK- provtagning (lång resväg, aktivt resande). Kontraindikationer för rivaroxaban Överkänslighet mot preparatet Grav njurfunktionsnedsättning egfr <15ml/ min Graviditet och amning Pågående blödning Ökad blödningsrisk Samtidig behandling med annat antikoagulantium Leversvikt eller leversjukdom med koagulopathi och kliniskt relevant blödningsrisk Samtidig behandling med systemiskt ketoconazol, cyklosporin, itraconazol eller tacrolimus rekommenderas ej. Patienter som inte bör behandlas med rivaroxaban: Tidigare hjärnblödning utan stark indikation för behandling Okontrollerad hypertoni TPK <75 Missbruksproblematik Om graviditet sker under rivaroxabanbehandling, avbryt behandlingen omedelbart och kontakta gynekolog och koagulationsspecialist. Ersätt med LMH vid behov. Dosering av rivaroxaban/xarelto vid DVT och LE Dag mgx2 Dag 22 och framåt 20mgx1 (15mgx1 vid egfr 15-49). Vid egfr 15-29ml/min ska Xarelto användas med försiktighet. Vid egfr < 15ml/min är Xarelto kontraindicerat. Alla behandlade patienter och deras njurfunktion ska följas regelbundet i registerform (Auricula). Tabletten ska tas tillsammans med föda. Preparatet ges som singelbehandling från början och ska inte kombineras med LMH. Eftersom Xarelto har kort halveringstid är det extra viktigt med följsamhet. 24 timmar efter senaste tablettintag är effekten borta. Biverkningar: Framför allt blödning. Finns ingen specifik antidot. forts nästa sida 8
9 Påverkan på labparametrar: Behandlingen behöver inte monitoreras. APTT och PK kan dock påverkas/stiga vid höga koncentrationer. För mer detaljer som åtgärder vid blödning, misstänkt intoxikation, kirurgi, glömd dos, byte mellan olika antikoagulantia, uppföljning se: (SSTH= Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas). Kristina Wallman Medicinkliniken Falun Ordförande terapigrupp Blod Dosexpedierade läkemedel I Dalarna har vi en ny leverantör av dosexpedierade läkemedel från den 1 oktober Avtal har tecknats med Apotekstjänst AB tillsammans med sex andra, näraliggande landsting (Västmanland, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Örebro och Värmland). Apotekstjänst har även avtal med Västra Götalands-regionen samt region Halland. Avtalet innebär att omfattning av tjänsterna blir i stort sett oförändrade men priset per dosdygn blir lägre jämfört med tidigare avtal. Förberedelser inför förändringen pågår, med bland annat genomgång av sortiment och tecknande av nya direktleveransavtal. Apoteket AB har sagt upp tidigare direktleveransavtal med kommunerna medan Apotekstjänst AB tecknar nya avtal, så att patienter och boenden som tidigare hämtat sina doser på apotek kan fortsätta med det. Ytterligare information kommer att skickas ut till berörda parter och publiceras på Läkemedelsavdelningens externa hemsida: Revision av dyra läkemedel Landstingets revisorer har gjort en granskning av hur vi i vården hanterar och använder de allra mest kostsamma läkemedlen. Som gräns för kostsam har man satt kronor/ patient och år. Cirka 1200 patienter fick 2012 behandling med dessa läkemedel. Enskilt dyrast är preparatet Soliris som för ett behandlingsår kostar 3,3 miljoner kronor. För att sätta det i proportion till något mer vardagligt så har en medelstor vårdcentral i länet cirka 5 miljoner kronor i läkemedelsbudget för alla sina patienter. Att ansvara för beslut som innefattar så stora kostnader kräver bra dialog med ledning, kollegor och nationella specialistgrupperingar. Revisorerna påpekar att det finns behov av vidare utbildning i etik för såväl politiker och profession. I övrigt anser revisorerna att hanteringen av beslut och behandling med kostsamma läkemedel sköts bra och utan att några patientgrupper tycks diskrimineras. De föreslår fortsatt utbildning och uppföljning framför allt riktad till slutenvården och vill se ett ökat stöd till de verksamhetschefer som upphandlar vård för patienter där vi saknar egna specialister framför allt inom onkologin. Revisionsrapporten finns att läsa i sin helhet på Landstingets hemsida under Revision. 9
10 Inbjudan till föreläsning Läkemedelsbehandling till den gravida kvinnan och den nyblivna mamman Det kan vara svårt att känna sig säker i valet av läkemedel med tanke på fostret och det lilla barnet och ibland leder det till underbehandling av mamman med de risker det kan innebära. För vem? Alla läkare som träffar gravida eller ammande kvinnor på akutmottagningar, vårdcentraler eller på annat sätt kommer i kontakt med frågor inom området Personal inom Barnhälsovård och Mödrahälsovård Var och när? Samma program ges vid två tillfällen. Mora, aulan 23 september kl Falun, föreläsningssalen 24 september kl Med videosändning till följande lokaler: Mora Fusionen, Borlänge sjukhus, Säter, Leksands VC, Vansbro VC, Ludvika och Avesta Program: Förändrad farmakokinetik vid graviditet och amning, spelar det någon roll? Hur påverkas valet av behandling? Luftvägar och allergi Depression Epilepsi, Migrän, Smärta Infektion Förskrivarstöd från Janus Anmälan: Anmälan skickas till agneta.olsson liljestig@ltdalarna.se senast 1/9. Ange namn, arbetsplats, valt utbildningsdatum samt ev. ort för videosändning. Kaffe och the serveras i pausen. Välkommen! Annika Braman Eriksson Kristin Lindblom Annika Eckerlid Ordförande Läkemedelskommittén Barnhälsovårdsöverläkare Mödrahälsovårdsöverläkare 10
11 Ordinerat av ordförande Vi rör oss mycket med fraser och standardkommentarer: Hej, hur är det med dig? Tack bra! Så svarar till och med patienter trots gips, blödande sår och magplågor. Tänk vilket soligt och fint väder vi har! Ja, njut nu för sommaren blir väl blöt som vanligt! Så där går vi på och svarar med ryggmärgen. Nu har vi fått en nykomling i frasboken. Tänk Take Care, man har ingen koll längre. Ja mycket klickande är det! Van att behärska verktygen på min arbetsplats har jag helt plötsligt känt mig som en praktikant. Att få iväg ett sjukintyg tar evigheter och den arbetsordning som tidigare var väl inarbetad fungerar inte längre för att få rätt information på rätt plats.... Även om vi visste att ett nytt journalsystem inte skulle vara svaret och lösningen på alla våra problem fanns förhoppningen att vinsterna skulle överträffa förlusterna. Det kanske det gör men inte på en gång. Problemet att Pascal inte är integrerat i journalsystemet och att det är omständligt och tidskrävande att kopiera över ordinationerna till ordinationslistan är inte lättlöst. Inom slutenvården tycks många fortfarande inte veta hur man gör ordinationer i Pascal trots att man nu bara behöver vara inloggad med sitt vanliga SITHS-kort och kan trycka på Dos-ikonen i TC och så är man i Pascal! Våra tillkortakommanden gör att inget av systemen fungerar optimalt.... Vid AT-introduktionen i maj informerade vi om att man aldrig ska lita på en läkemedelslista vilket tråkigt nog är sant men inte bara hos oss! För att jobba i rätt riktning har nu alla nödvändiga, lokala beslut om läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens författning från i höstas (2012:9) fattats och kommit ut till samtliga verksamhetschefer. Alla patienter som är 75 år och äldre med fem eller fler ordinerade läkemedel ska erbjudas en läkemedelsgenomgång i princip vid varje vårdkontakt. För att klara det jobbet måste alla yrkesgrupper hjälpa till och för att vi inte ska dubbelarbeta rustas Take Care med nya mallar så vi kan se vad som tidigare gjorts eller påbörjats. Bra läkemedelsgenomgångar ökar patientsäkerheten och minskar onödiga vårdtillfällen på sikt.... En annan klurighet i vår vardag är skillnaden mellan upphandlade läkemedel och de läkemedel som rekommenderas vid receptförskrivning. Lagen om offentlig upphandling gör att merparten av de läkemedel som vi ofta använder på våra arbetsplatser måste upphandlas. Det sker gemensamt inom Fyrklövern där Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Uppsala ingår. I upphandlingen konkurrerar företagen med sina priser vilket gör att ett preparat kan vara avsevärt billigare inom vården än det pris som gäller om patienten får det på recept. I Take Care står det rekommenderat på de preparat som är rekommenderade vid receptförskrivning men för att det ska bli rätt när sköterskan ska ge ett läkemedel till en patient som vårdas på sjukhus måste ordinationen vara det läkemedel som är upphandlat. Många kliniker löser det här genom att göra favoriter- mallar med rätt läkemedel angivet men vi ska också försöka hjälpa till med markeringar för upphandlade läkemedel i Take Cares läkemedelsjournal. Aktuell upphandling gäller sedan 1 juni forts nästa sida 11
12 Ordinerat av ordförande, forts Upphandling har det också varit vad gäller dostjänster. ApoDos har varit Apoteket AB s dostjänst. Nu har Dalarna tillsammans med några ytterligare landsting upphandlat tjänsten av Apotekstjänst AB (se sidan 9) som under hösten tar över produktion och distribution av dospåsar. Ordinationerna ska även fortsättningsvis skrivas i Pascal. Mer information kommer under hösten.... Men nu tänker vi inte på hösten utan koncentrerar oss på sommargrönska, blommor och grillkalas. Från Läkemedelskommittén önskar vi alla goda och tappra arbetskamrater på alla arbetsplatser en riktigt skön sommar. Liksom tidigare ordineras förstås minst en timme i veckan i hängmattan men också sköna stunder med vänner och familj och om någon använder de två vanligaste sommarfraserna Har du semester eller Har du haft semester svara bara Sommar sommar sommar! Annika Braman Eriksson Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna 12
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs mer26. Justerare Till justerare av dagens protokoll utses Pehr Guldbrand.
CENTRAL FÖRVALTNING LÄKEMEDELS- KOMMITTÉN PROTOKOLL 2013-05-07 Tid Tisdagen den 7 maj 2013, kl 13.15-16.00 Plats Närvarande Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun, Impulsen Pehr Guldbrand, Elisabeth Kallin,
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merHur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?
LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merVi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.
Antibiotikastatistiken ser bra ut för recept jan-juli 216 Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med. Vi har näst störst minskning
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merPROTOKOLL. Protokoll från Läkemedelskommitténs möte :15-15:45/ Budgeten, Hus 17, Falu Lasarett
PROTOKOLL Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 1.0 Dnr: LK-möte 180911 Protokoll från Läkemedelskommitténs möte 2018-09-11 Tid/Plats: 13:15-15:45/ Budgeten, Hus 17, Falu Lasarett Närvarande Annika Braman Eriksson,
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merRationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet
Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merErfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015
Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merDosdispenserade läkemedel
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merAvsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)
(Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga
Läs merMetoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning
Metoder för övervakning och återkoppling av antibiotikaförskrivning Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merBiverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet
Biverkningsrapportering i teori och praktik 2016-03-18 Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Varför ny organisation? Ny farmakovigilanslagstiftning 1 juli 2012 initierad
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merLäkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban
D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård
Läs merFörskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)
Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merRutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merAntikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation
2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs mer2011-09-20. Falu lasarett, Hus 17 ADM, sammanträdesrum Visionen. Annika hälsar alla hjärtligt välkomna till höstens första möte och första heldagen.
Läkemedelskommittén MÖTESANTECKNINGAR 2011-09-20 Tid Tisdag den 20 september, kl 09.15-16.00 Plats Närvarande Övriga Falu lasarett, Hus 17 ADM, sammanträdesrum Visionen Annika Braman Eriksson, Åsa Wiberg,
Läs merBiverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas...
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 3/2016 LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR Biverkningar av läkemedel märkta med en svart triangel med spetsen nedåt övervakas särskilt noggrant Kirsti Villikka / Skriven 7.10.2016 /
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merFrågor och svar Dosdispenserade läkemedel
Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?
Läs merSkånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO
Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merAntibiotikaförskrivning
Antibiotikaförskrivning - hur tar man fram lokala och nationella data? Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior Stäm av läkemedelslistan
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning
Nationell lista läkemedel under utökad övervakning Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering...
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL. Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika
STRAMADAGEN Hotell Arlandia Onsdagen den 25 maj 2011 Patientsäkerhetssatsning 2011 Överenskommelse mellan staten och SKL Lägesrapport: Stramagrupper & Antibiotika Tidsplan 2011 Förtydl. till landstingsledn.
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(10) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Anna Berglin (abn042) 2019-05-31 2017-06-01 Anna Berglin (abn042) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Privata vårdgivare
Läs mer