ISRN: LIU-IEI-FIL-A-08/ SE. En långvarig rea. En studie av substansrabatten på svenska investmentbolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISRN: LIU-IEI-FIL-A-08/00000--SE. En långvarig rea. En studie av substansrabatten på svenska investmentbolag"

Transkript

1 ISRN: LIU-IEI-FIL-A-08/ SE En långvarig rea En studie av substansrabatten på svenska investmentbolag A lasting sale A study of the net asset value discount on Swedish investment companies Lars Karlbom & Johan Stenbäck Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Titel: En långvarig rea en studie av substansrabatten på svenska investmentbolag A lasting sale a study of the net asset value discount on Swedish investment companies Författare: Lars Karlbom och Johan Stenbäck Handledare: Øystein Fredriksen Bakgrund: Aktiemarknaden har genom åren präglats av diverse anomalier som veckodagseffekten, småföretagseffekten etc. En något mer konstant anomali är det faktum att många investmentbolag på den svenska börsen handlas till ett värde som rejält underskrider värdet av deras innehav, till en så kallad substansrabatt, och dessa rabatter är i många fall rejält tilltagna. Substansrabatten talar vidare till viss del även emot investmentbolagens verksamhetskoncept då bolagen i princip förstör värde, helhetens värde underskrider delarnas. Rabatten är ett faktum och ett bestående problem för majoriteten av de svenska investmentbolagen. Trots detta är forskningen inom området relativt outvecklad. Att den har varit ett sådant kontinuerligt problem för investmentbolagen tyder på att det inte kan röra sig om en felprissättning, vilken skulle ha handlats bort av marknaden över tiden. Det måste därför finnas en rationell förklaring till rabatten. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför svenska investmentbolag handlas till en substansrabatt. Genomförande: För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med investmentbolagsanalytiker samt representanter från investmentbolagen. Resultat: Studiens resultat visar på stora svårigheter med att förklara substansrabatten. Det är investerarens åsikt och uppfattning om investmentbolaget som i slutändan bestämmer rabatten, oberoende av investmentbolagets värdeskapande åtgärder. Vissa faktorer kan dock lyftas fram. Makt, rationalitet, aktivitet, portföljuppbyggnad och avkastning har visat sig vara viktiga för att förklara substansrabatten. Vidare genomsyrar transparens diskussionen om rabatten, då brister i transparens från investmentbolagens sida innebär högre osäkerhet för investerare vilket påverkar deras beteenden. Nyckelord: substansrabatt, substansvärde, substansvärdering, investmentbolag, maktbolag

3 Förord Under vår sista kurs innan uppsatsen, företagsfinansiering och värdering, avråddes vi speciellt ifrån att värdera investmentbolag. Då var självfallet vår första tanke att det var ett ämne som vi ville spendera våra 20 veckor av uppsatsskrivande med att undersöka närmare. Vi vill med dessa rader rikta ett stort tack till de analytiker samt representanter från investmentbolagen AB Industrivärden, Investor AB och Svolder AB som har ställt upp på intervjuer under uppsatsprocessen. Deras hjälp möjliggjorde denna uppsats. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Øystein Fredriksen för kloka inlägg och synpunkter samt våra opponenter som har sett till att vi har hållit oss alerta under seminarierna. Lars och Johan

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD FORSKNINGSANSATS FORSKNINGSMETOD / ANGREPPSSÄTT DATAINSAMLING Val av intervjuföretag samt intervjupersoner Intervjuernas genomförande Val av sekundära källor ANALYS AV DATA TILLFÖRLITLIGHET Trovärdighet Transfererbarhet Pålitlighet Bekräftbarhet KÄLLKRITIK Sekundärkälla Primärkälla INLEDANDE TEORI VAD ÄR ETT INVESTMENTBOLAG? PORTFÖLJVALSTEORI TIDIGARE STUDIER Förklaringar till rabatten Företagsvärdering Sammanfattning av tidigare studier SUBSTANSVÄRDERING BERÄKNING AV SUBSTANSVÄRDET Likvidationsvärde Återanskaffningsvärde SUBSTANSVÄRDERINGENS ROLL SVAGHETER MED SUBSTANSVÄRDERING SUBSTANSRABATTEN I TEORIN INLEDNING AVKASTNING OCH PRESTATION Utdelningar och andra favörer Intern effektivitet Extern effektivitet Skatteeffekter INVESTERARNAS SYNVINKEL Rationalitet Trovärdighet Diversifieringseffekter ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH STRUKTUR Mål och värderingar Maktfaktorer VÄRDERINGSPROCESSEN I PRAKTIKEN... 35

5 6.1 NOTERADE INNEHAV ONOTERADE INNEHAV MJUKA ASPEKTER SUBSTANSRABATTEN FAKTORER BAKOM SUBSTANSRABATTEN Portföljuppbyggnad Maktfaktorn Transparens Avkastning och prestation Historik Rationalitet Likviditet Skuldsättning Aktivitet ELIMINERINGSSTRATEGIER Återköp av aktier Likvidationsklausul ANALYS OCH RESULTAT VÄRDERINGSPROCESSEN RELEVANTA FAKTORER Makt Rationalitet Portföljuppbyggnad och transparens Aktivitet Avkastning och administrativa kostnader ÖVRIGA FAKTORER KORRELATIONSBERÄKNINGAR SAMMANFATTANDE MODELL FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR BILAGOR... 80

6 Figurförteckning FIGUR 1: EGEN ILLUSTRATION ÖVER UPPSATSENS DISPOSITION... 4 FIGUR 2: SAMBAND MELLAN STYRNING OCH ÄGANDE FIGUR 3: EGEN ILLUSTRATION ÖVER DEN EFFEKTIVA FRONTEN FIGUR 4: EGEN ILLUSTRATION AV DEN SVARTA LÅDAN FIGUR 5: ILLUSTRATION AV SUBSTANSVÄRDESBERÄKNING FIGUR 6: SKANDIAS VÄRDERINGSMODELL FÖR INTELLEKTUELLT KAPITAL THE SKANDIA VALUE SCHEME FIGUR 7: EGEN ILLUSTRATION AV DE FÖRKLARANDE FAKTORERNA TILL SUBSTANSRABATTEN FIGUR 8: INVESTMENTBOLAGENS PORTFÖLJUPPBYGGNAD SAMT SUBSTANSRABATT FIGUR 9: INDUSTRIVÄRDENS SUBSTANSRABATT FRÅN ÅR 2000 TILL ÅR FIGUR 10: BÖRSKURS FÖR INDUSTRIVÄRDEN OCH INVESTOR KONTRA INDEX (OMXSPI) FIGUR 11: SVOLDERS SUBSTANSRABATT FRÅN SEPTEMBER 2003 TILL DECEMBER FIGUR 12: GRAF ÖVER FÖRHÅLLANDET MELLAN INDEX (OMXSPI), INVESTMENTBOLAGENS KURS SAMT SUBSTANSRABATT ( ) FIGUR 13: GRAF ÖVER FÖRHÅLLANDET MELLAN INDEX (OMXSPI), INVESTMENTBOLAGENS KURS SAMT SUBSTANSRABATT ( ) FIGUR 14: TABELL ÖVER KORRELATIONER FÖR RESPEKTIVE INVESTMENTBOLAG FIGUR 15: MODELL ÖVER DE VIKTIGASTE FAKTORERNA SOM FÖRKLARAR SUBSTANSRABATTEN... 72

7 Inledning - kapitel 1 1 Inledning I detta kapitel vill vi, i form av en bakgrund, ge en ökad förståelse för valet av ämne som kommer behandlas i uppsatsen. Sedan följer en problemdiskussion där vi närmare diskuterar det valda ämnet, vilket leder fram till uppsatsens syfte. Avslutningsvis beskrivs de avgränsningar vi gör samt hur uppsatsen är disponerad. 1.1 Bakgrund Enligt den gamla ekonomiska skolan är marknaden effektiv och alla aktörer på densamma är välinformerade och rationella. Dessa teorier har genom åren mer eller mindre avfärdats på grund av olika incidenter som exempelvis IT-kraschen i början av 2000-talet då många bolag på den svenska börsen var rejält övervärderade. Det har blivit uppenbart att aktörer på marknaden kan vara allt annat än rationella. Aktiemarknaden har genom åren även präglats av diverse anomalier som det faktum att januarieffekten, veckodagseffekten, småföretagseffekten etc. Dessa statistiska mönster bidrar ytterligare till att den effektiva marknaden kan ifrågasättas. En något mer konstant anomali är det faktum att många investmentbolag på den svenska börsen handlas till ett värde som rejält underskrider värdet av deras innehav, det sägs då att de handlas till en substansrabatt. En substansrabatt uppstår om ett bolags marknadsvärde underskrider värdet av dess tillgångar, substansvärdet. (von Essen 1997) Substansrabatten har länge varit en akilleshäl för investmentbolagen och den har visat sig vara väldigt svår att eliminera utan aktiva åtgärder. Vidare handlas många investmentbolag på den svenska marknaden till rejält tilltagna rabatter. En substansrabatt på uppåt 30 procent som en del av investmentbolagen brottas med är svår att förklara teoretiskt. Substansrabatten talar till viss del även emot investmentbolagens verksamhetskoncept då bolagen i princip förstör värde, helhetens värde underskrider delarnas. Wallenbergsfärens maktbolag Investor har motvind på börsen. Trots rekordhög aktivitet och en positiv analytikerkår har substansrabatten stigit kraftigt den senaste tiden. Därmed värderar aktiemarknaden 45 miljarder av Investors tillgångar som luft. 1

8 Inledning - kapitel 1 Utdraget ovan är hämtat från en artikel i Dagens Nyheter från den 23 maj 2007 (Cervenka, 2007) där Investors oförmåga att sänka sin höga substansrabatt lyfts fram. Investors substansvärde har sedan artikelns publicering dalat än mer, medan en enig analytikerkår rekommenderar köp eller behåll gällande aktien (Östlund, 2008). Det här väcker förstås frågan vad detta beror på? Hur kommer det sig att ett företag som 2006 var rankat som nummer sex på The European BusinessWeek 50 1 kan handlas till en rabatt? (The Winner s Circle, 2006) 1.2 Problemdiskussion Vad finns det för orsaker till att en substansrabatt uppstår? Åsikterna går isär, men det vanligaste resonemanget i media och bland akademiker är att investerare har låg tilltro till investmentbolagen. Uttalanden från investmentbolagen om hur de arbetar för att maximera värdet för sina minoritetsägare möts oftast med skepsis av investerare, bland annat på grund av att investmentbolagen historiskt sett ibland har gjort motsatsen. (von Essen, 1997) En annan anledning till denna skepsis är att investmentbolagen ofta kritiseras för att vara maktbolag, att de till viss del är instrument för att öka de större ägarnas inflytande i intressebolagen. En annan åsikt som framförts är att eftersom investmentbolagen kan liknas vid en mer eller mindre diversifierad portfölj, innebär det att just den portföljen kanske inte möter investerarnas preferenser. En kunnig investerare kan istället skapa sin egen portfölj med tillfredsställande riskexponering och diversifiering. En annan möjlig förklaring till substansrabatten är att investmentbolagen på den svenska börsen även har varierande portföljuppbyggnad och består i olika utsträckning av noterade respektive onoterade innehav. Värderingsprocessen bör även skilja sig åt beroende på om det rör sig om noterade eller onoterade innehav, där det antagligen råder en större osäkerhet om vad de onoterade innehavens verkliga värde är, medan värdet på de noterade innehaven med lätthet kan utläsas av aktiekursen. Vid värdering av investmentbolag talar analytiker ofta om substansvärdering. En substansvärdering kan göras på ett flertal sätt, vilket kommer behandlas närmare i kapitel 4, men gällande ett investmentbolag är substansvärdet helt enkel värdet av bolagets innehav. 1 Tidskriften BusinessWeeks ranking över de 50 främsta bolagen i Europa. 2

9 Inledning - kapitel 1 Att ett investmentbolag handlas till en hög rabatt verkar inte vara ett vidare bra betyg på deras verksamhet och det borde därför ligga i investmentbolagens intresse att försöka eliminera densamma. Investmentbolagen har dock olika syn gällande substansrabatten. Till exempel använder sig bolaget Melker Schörling AB av återköp av aktier för att minimera och helst eliminera denna rabatt medan exempelvis Investor och Industrivärden inte använder sig av en sådan strategi och har en mer långsiktig syn på rabatten (Olika som bär?, ). Melker Schörling AB:s strategi verkar få genomslag då deras substansrabatt ligger runt noll, till skillnad från Investor som den 16/ hade en substansrabatt på över 30 procent enligt analytiker på Handelsbanken (På tok för hög rabatt i Investor, ). Investor är dock inte ensamt om att handlas till en hög substansrabatt. Rabatten är ett faktum och ett bestående problem för majoriteten av de svenska investmentbolagen. Att investmentbolagen kontinuerligt har handlats till en rabatt tyder på att det inte kan röra sig om en felprissättning, vilken borde ha handlats bort av marknaden över tiden. Det måste därför finnas en rationell förklaring till problemet och ett antal försök har gjorts genom åren för att förklara substansrabattens uppkomst. Att finna en slutgiltig förklaring har dock visat sig vara lättare sagt än gjort. Ambitionen med den här uppsatsen är inte att finna denna slutgiltiga förklaring, utan snarare att identifiera de förklarande faktorer som existerar och att försöka utreda vilka som är av störst vikt för att förklara substansrabatten på svenska investmentbolag. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka varför svenska investmentbolag handlas till en substansrabatt. För att åstadkomma detta har vi ställt upp följande frågeställningar: Hur går analytiker tillväga för att värdera investmentbolag och skiljer sig värderingen åt beroende på investmentbolagens portföljuppbyggnad? Vad ser analytiker respektive investmentbolag för förklaringar till substansrabatten? Hur förhåller sig investmentbolag till substansrabatten? 3

10 Inledning - kapitel Avgränsningar Studien är avgränsad till att främst undersöka vad individer som arbetar med värdering av investmentbolag anser om substansrabatten och vad de ser för relevanta förklaringsvariabler till densamma. För att undersöka detta är det främst analytiker som kommer att beröras av undersökningen. Det finns även intresse att utreda vad investmentbolagen själva anser vara orsakerna till substansrabatten, varför även dessa kommer att behandlas i undersökningen. Studien kommer att begränsas till Sverige, dock kommer teorier och undersökningar från andra länder tas i beaktande. 1.5 Disposition Inledning Metod Teori Inledande teori Substansvärdering Substansrabatten i teorin Värderingsprocessen i praktiken Empiri Substansrabatten Analys och resultat Sammanfattande modell. Figur 1: Egen illustration över uppsatsens disposition 4

11 Metod - kapitel 2 2 Metod Detta kapitel ämnar beskriva samt motivera vårt val av undersökningsmetod samt vilken utgångspunkt som använts för att besvara uppsatsens syfte. Vidare beskrivs de metodval vi gjort under arbetets gång, från definitionen av vår problemformulering och valet av ansats till valet av intervjupersoner samt bearbetning och analys av det insamlade materialet. 2.1 Forskningsansats Nedan kommer vi att diskutera och beskriva hur vi kommit fram till vår frågeställning, hur vi förhåller oss till det samt hur gjorda val påverkar vår studie. Detta då det första steget vid framtagandet av en rapport är att fundera över vari problemet egentligen består, vilket sedan styr valet av teoriansats, metod och material (Wallén, 1996). Det har skett mycket forskning genom åren kring vilka värderingsmetoder som främst används av analytiker. Forskningen är även relativt utbredd gällande relevansen i dessa metoder samt vilka metoder analytiker finner mest användbara. Arbetet kring substansvärdering och värdering av investmentbolag är dock ett tämligen outforskat område. Vidare är ämnet substansrabatt och dess förklarande faktorer inte heller något som forskats intensivt kring, speciellt inte med svenska företag och den svenska marknaden som utgångspunkt. De studier som genomförts har dessutom ofta varit kvantitativa studier. Vår studie försöker utveckla forskningen kring begreppet substansrabatt samt värdering av investmentbolag och har därmed som mål att utveckla och förfina redan existerande kunskap som finns inom området. Vår uppsats representerar inte en brytning med tidigare antaganden utan är snarare ett tillskott till och en utveckling av något vi redan vet (Jacobsen 2002). Vår problemformulering tog sin grund i att flertalet av de svenska investmentbolagen i dagsläget, februari 2008, har en hög substansrabatt, vilket medför att ämnet är mycket aktuellt och diskuteras frekvent bland analytiker och hos investmentbolagen själva. Vår ambition är att med en kvalitativ studie där vi intervjuar både analytiker samt representanter från investmentbolag kunna sammankoppla ny information och insikter från verkligheten med redan framtagna teorier och därmed besvara vår frågeställning och uppfylla vårt syfte. 5

12 Metod - kapitel 2 Genom att tillgodogöra oss erfarenheter inom ämnet substansrabatt kan vi på ett trovärdigt sätt härleda de slutsatser vi i uppsatsen kommit fram till. Dock vill vi påpeka att vi som författare är medvetna om att man ej kan vara hundraprocentigt säker på att ovan resonemang stämmer, detta då slutsatser baserade på till exempel ett hundra observationer i vissa fall kan vara fel (Ghauri et al., 1995). Vi har i möjligaste mån haft ett öppet förhållningssätt till datainsamlingen. Vi undvek att sätta gränser för vilka data som skulle samlas in innan undersökningen inleddes samt att vi var mottagliga för ny information och nya förklaringsaspekter som kom fram under informationsinsamlingen. Detta tillvägagångssätt lämpar sig bra för vår studie då vi innan informationsinsamlingen startade var osäkra på vilka svar vi sökte (Jacobsen, 2002). Vi har dock gått in i denna forskningsprocess med viss förförståelse och viss förkunskap. Vi är därmed medvetna om att denna förförståelse kan ha påverkat till exempel utformningen av intervjumallarna samt analysen och tolkningen av det insamlade materialet. Det går dock inte att vara helt förutsättningslös i den meningen att forska med ett blankt medvetande eller bara på nya forskningsområden. Det är inte bara att inta en viss hållning för att vara förutsättningslös utan det är ansträngande och krävs en aktiv process för att inte ta något för givet (Wallén, 1996), vilket är något vi har försökt att uppnå. 2.2 Forskningsmetod / angreppssätt Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat analytiker samt representanter på utvalda investmentbolag 2. En kvalitativ studie passar bra då studiens forskningsområde är relativt outvecklat (Corbin & Strauss, 1996), vilket är fallet i vår uppsats. Kvalitativa metoder är även mer öppna för ny information vilket passar bra ihop med det tillvägagångssätt vi beskrivit ovan. Den är mer flexibel än den kvantitativa metoden och kan därav lättare anpassas efter upptäckter eller behov som uppkommer under informationsinsamlingens samt studiens gång (Jacobsen, 2002). 2 En djupare diskussion kring valet av intervjuföretag återfinns under avsnittet Val av intervjuföretag samt intervjupersoner. 6

13 Metod - kapitel 2 En viktig aspekt vid genomförandet av en studie är studiens generaliserbarhet. Begreppet generalisering används ofta i en betydelse där man genom en undersökning av en del av en population vill kunna uttala sig om hela populationen. Kvalitativa studiers styrka är dock inte denna form av generalisering utan målet med undersökningen är istället analytisk generalisering, med vilket menas att generalisera från data i ett mindre urval av undersökningsenheter till en mer teoretisk nivå. (Damgaard, 1995; Silverman, 2000) Det är detta förhållningssätt vi till stor del arbetat efter i denna studie. Vi har, för att kunna skapa det djup som är nödvändigt och för att förstå strukturen och processen i studiefallet, försökt göra uttömmande intervjuer samt grundlig forskning gällande redan existerande teorier. Vi har även, för att öka generaliserbarheten, försökt att jämföra studien med andra fall samt teorier (Eisenhardts, 1989). Detta har vi gjort dels genom att fråga respondenterna hur de upplever substansvärdering samt begreppet substansrabatt i olika situationer och även till viss del inom olika branscher, men även genom att tillgodogöra oss kunskap via studier av äldre forskning inom området. Ovan nämnda tillvägagångssätt är en del av vår strävan att urskilja vad som är mer generella åsikter och beteenden till skillnad mot vad som är typiska för den specifika respondenten i ett speciellt fall. Vi vill också poängtera att vi gjort en intensiv litteraturstudie som skapat ett ramverk av teori och referensram. Detta tillsammans med den kunskap vi tillgodogjort oss under vår utbildning har hjälpt oss att analysera det empiriska materialet, vilket är i linje med Eisenhardts (1989) resonemang om att forskare skall jämföra teori och data och på det sättet skapa en länk mellan teori och empiri. Det viktigaste gällande generalisering av kvalitativa studier är dock att vi är medvetna om dess begränsningar och att förutsättningarna för generaliserbarhet diskuteras (Wallén, 1996), vilket vi försökt utföra och uttrycka på ett tydligt sätt ovan. Det är även av vikt att dessa begränsningar beaktas av läsaren. 2.3 Datainsamling Nästa steg i detta kapitel är att beskriva hur insamlingen av data har gått till. Detta inkluderar valet av intervjuföretag samt valet av intervjupersoner. En diskussion kommer även att föras kring hur intervjuerna har genomförts samt valet av sekundära källor. 7

14 Metod - kapitel Val av intervjuföretag samt intervjupersoner Vid valet av intervjurespondenter samt antalet intervjurespondenter ansåg vi det viktigt att försöka uppnå en acceptabel nivå av mättnad. För att uppnå denna mättnad försökte vi vara öppna och flexibla gällande antalet intervjuer vilket innebar att vi innan informationsinsamlingens start inte fastslog hur många intervjuer vi skulle genomföra. Detta stämmer överens med Silvermans (2000) synsätt att författarna under studiens gång bör ha möjlighet att påverka och ändra antalet intervjuer, detta för att öka generaliserbarheten. Vid bestämmandet av antalet intervjuer har vi strävat efter att använda teorin av Silverman som menar att när en ny intervju till stor del upprepar vad en gammal intervju redan tagit upp, i det läget kan det antas att acceptabel nivå av mättnad är nådd samt att den helhetsbild som är nödvändig för studien är införskaffad. Vid användandet av denna teori är det dock viktigt att beakta att det kan finnas andra förklaringar än att mättnad är nådd till att respondenterna ger liknande intervjusvar, exempelvis att respondenterna är av liknande typ med samma bakgrund eller att intervjuaren ej besitter rätt kompetens. Som nämnts innan har vi intervjuat analytiker samt representanter från investmentbolag. För att de analytiker vi intervjuat skulle besitta den kunskap vi sökte valde vi att intervjua analytiker som bevakar olika investmentbolag, vilket innebar ett urval på cirka 15 bolag. En förfrågan gick ut till de analytiker som bevakar investmentbolagen på respektive bolag, sex av bolagen var villiga att ställa upp. Intervjuer har genomförts med analytiker på Evli Bank, Carnegie Investment Bank, Handelsbanken Capital Markets, Kaupthing Bank, Swedbank Markets samt Öhman Equities. På varje företag har vi intervjuat en till två personer. När det gällde intervjuer med representanter för investmentbolagen ställdes vi först inför problematiken gällande vilka bolag som är representativa investmentbolag. För att utreda detta och kunna välja ut intressanta objekt satte vi upp fyra kriterier 3. Moderbolaget skall primärt ägna sig åt ägande och förvaltning av aktier i andra bolag. En väsentlig del av ägandet skall avse minoritetsposter. De ägda aktierna skall i huvudsak vara börsnoterade. Ägandet skall även avse ett flertal bolag och tidshorisonten gällande ägandet skall vara betydande. 3 För information gällande olika typer av investmentbolag hänvisas till avsnittet 3.1 Vad är ett investmentbolag. 8

15 Metod - kapitel 2 Med ovan kriterier i beaktande valde vi att intervjua representanter från investmentbolagen AB Industrivärden, Investor AB och Svolder AB 4. Vi försökte även få intervjuer med representanter från investmentbolag som aktivt försöker att minska och helst eliminera substansrabatten genom diverse strategier, exempelvis återköp av aktier till substansvärde. Tyvärr tackade dessa bolag nej till vår förfrågan vilket möjligtvis kan ha påverkat våra möjligheter till att dra slutsatser gällande elimineringsstrategier. Vi tror och hoppas dock att vi genom intervjuer med analytiker samt andra investmentbolag fått den information vi behövde för att motverka denna risk Intervjuernas genomförande De intervjuer vi genomförde har vi försökt att göra djupa för att på det viset nå den mättnad samt införskaffa oss den helhetsbild vi eftersträvade. I de flesta fall har vi intervjuat en person på varje bolag, dock i vissa fall två personer. Vi valde att inte göra gruppintervjuer av den anledningen att vi ville vara säkra på att varje respondents individuella åsikt skulle komma fram. För att erhålla djup i intervjuer skall man enligt Darmer (1995) använda sig av semistrukturerade- eller ostrukturerade intervjuer, detta för att inte styrningen i intervjun skall hämma dialogen utan den intervjuade skall uppmuntras att ta ut svängarna. Vi väljer att kalla de intervjuer vi genomfört för öppna intervjuer, vilket närmast kan liknas med Darmers semistrukturerade. Vi har inte innan intervjuerna fastställt exakta frågeställningar eller intervjufrågor utan snarare tagit fram en checklista med ämnen som vi velat få diskuterade och behandlade 5. Genom detta anser vi oss ha fått extra öppenhet i intervjuerna och även kunnat fånga in vinklar och synpunkter som vi annars hade missat. Detta minimerade även riskerna att intervjurespondenterna blev färgade av våra åsikter och av vad vi förväntade oss att få för svar, detta då vår uppfattning med all säkerhet hade färgat våra frågor. Vi vill dock poängtera att vi är medvetna om intervjuareffekten och dess möjliga negativa effekter i interaktionen mellan oss och respondenten. Det går inte att vara helt säker på att intervjupersonen inte påverkas, medvetet eller omedvetet, i sina svar på grund av att vi som 4 Se bilaga för företagsspecifik information gällande olika investmentbolag. 5 Vår intervjumall återfinns i bilaga. 9

16 Metod - kapitel 2 intervjuare ställer ledande frågor, har ett speciellt kroppsspråk eller tonfall etc. Vi har dock genom ovan nämnda åtgärder försökt att minimera denna risk. Genom att vi båda var närvarande vid intervjutillfällena minskade vi risken för feltolkningar eftersom båda dels kunde tolka det som sades samt att det även gav oss möjlighet att ställa följdfrågor eller fråga efter komplettering om något var oklart. Alla intervjuer utom en genomfördes genom personliga möten på respondentens kontor. Alla intervjuer spelades in vilket medförde att vi under intervjun kunde fokusera på att lyssna och att ställa följdfrågor. Jacobsen (2002) har lyft fram vissa risker med att använda bandspelare vid intervjuer vilka vi behandlar i avsnitt 2.6 Källkritik nedan. Vi utförde även en telefonintervju med högtalartelefon. Vid telefonintervjuer är det oftast svårare att få det djup som eftersträvas då det är svårare att uppfatta signaler och analysera det som sägs. Vi kände dock att vi även i denna intervju nådde det djup vi önskade och att intervjun inbringade ett tillfredsställande resultat. Under intervjuerna ansåg vi det mycket viktigt att ge respondenten tillräckligt med tid. Detta för att ge respondenten tid att fundera och därmed kunna ge tillfredställande svar. Efter intervjuerna gav vi även intervjupersonen möjligheten att återkomma till oss om han eller hon ville komplettera eller förtydliga något. Vidare använde vi oss även av möjligheten att återkomma till intervjupersonen om vi kände att vi ville tydliggöra något eller eftersökte en förklaring eller ytterligare kommentarer kring ett ärende. Detta hänger ihop med det vi tidigare diskuterade gällande generalisering och möjligheten till ytterligare intervjuer eller klarlägganden om ny intressant information eller nya aspekter dyker upp Val av sekundära källor De sekundärdata vi har använt oss av ligger till grund för den teoretiska referensramen i arbetet. För att skapa en bredd och en balans i arbetet har vi studerat flera former av data, däribland tidskrifter, vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och böcker. Vi har även studerat tidigare forskning inom området, då främst licentiatavhandlingar och magisteruppsatser vilket återfinns under rubriken 3.3 Tidigare studier. Vi har i möjligaste mån försökt att använda oss av originalkällor för att därigenom minska risken att överföra andra forskares eller författares eventuella feltolkningar till vår uppsatts. Det går dock inte att med säkerhet säga att 10

17 Metod - kapitel 2 en sekundärkälla är helt objektiv då författarens egna reflektioner och åsikter kan återspeglas i texten. Detta är dock inte något som med säkerhet kan kringgås utan måste hanteras genom att vi som författare är medvetna om riskerna och agerar med försiktighet. Som hjälp för att selektera vilket material som skulle studeras diskuterade vi ämnet och eventuell litteratur med sakkunniga inom området, däribland vår handledare, analytiker samt representanter från investmentbolagen. Vi har även fått idéer om relevant litteratur genom att läsa andra studier och avhandlingar inom ämnet. 2.4 Analys av data Det är av yttersta vikt att på ett tydligt sätt strukturera upp materialet från framförallt intervjuerna för att läsaren på ett enkelt sätt skall kunna tillgodogöra sig intervjupersonens bild av verkligheten. Att utföra detta på ett bra sätt är dock inte lätt och kräver mycket tid i anspråk. Darmer (1995, s. 266) påstår att bearbetning avslutas oftare på grund av utmattning än för att materialet anses uttömmande analyserat. Vid användande av öppna intervjuer tenderar det insamlade materialet att vara ostrukturerat vilket medför att bearbetningen tar extra lång tid. Med detta i beaktande utarbetade vi en tydlig tidsplan där vi såg till att vi hade tillräckligt med tid för bearbetning av vårt insamlade material. Med hjälp av vår intervjumall och de sökord den innehåller sorterade och kategoriserade vi upp våra intervjusvar samt övrig information vi samlat in för att underlätta bearbetningen samt analysen. Vidare har vi även i analysen utfört statistiska beräkningar i form av korrelationsberäkningar mellan substansrabatten, investmentbolagens substansvärde samt kurs för att på detta sätt bilda oss en uppfattning vad rabatten kan förklaras av. Datamaterialet till dessa beräkningar erhöll vi av Magnus Dalhammar på Handelsbankens Capital Markets. En viktig aspekt att vara medveten om vid bearbetning av kvalitativa intervjuer är att tolkningar kan grundas på dubbla uppfattningar. Detta eftersom intervjuaren under bearbetningsfasen betraktar den intervjuades uppfattning såsom denna upplevde situationen under intervjun, vilket kan ha påverkat hur han eller hon yttrade sig. (Darmer, 1995) Detta har vi försökt motverka genom att vara öppna för alla tolkningar och slutsatser samt att vi inte enbart har sett det vi vill se och det som passar vår uppfattning om intervjuns resultat. Vi har även försökt att vara objektiva i bearbetningen och därför inte enbart analyserat och publicerat 11

18 Metod - kapitel 2 uttalanden och material som stödjer ett visst resultat, utan vi har försökt att belysa flera sidor av samma mynt. Samma fördomsfrihet som vi använde oss av under insamlandet av data har vi även försökt att använda oss av under bearbetningen av densamma. 2.5 Tillförlitlighet Detta kapitel är till för att styrka tillförlitligheten i vår uppsats genom att beskriva den väg vi har valt samt de beslut vi har tagit. Det vanligaste förekommande kvalitetsbegreppet gällande kvalitativa studier är Trustworthiness av Guba och Lincoln (1989). Trustworthiness består av fyra begrepp; trovärdighet, transfererbarhet, pålitlighet och bekräftbarhet, vilka diskuteras nedan Trovärdighet Trovärdighet kan likställas med begreppet intern validitet som syftar till att se till hur väl studien har lyckats fånga och återge det studerade fallet. Stämmer författarnas presentation av verkligheten överrens med den verklighet som intervjurespondenten har återgett? Guba och Lincoln (1989) diskuterar ett flertal tekniker vilka vi har använt oss av. Intervjuerna vi genomförde var uttömmande och övrig informationsinsamling ingående för att vi lättare skulle kunna identifiera de karaktärsdrag och element som var av störst intresse och som var mest relevanta för vårt problem. Vidare kontrollerade vi att vår tolkning av materialet stämde då vi dels under intervjuerna ställde validerade frågor, exempelvis; Är det så här du menar? etc. samtidigt som vi ifall något ansågs oklart vände oss till respondenten för ett förtydligande. Intervjurespondenten fick då möjlighet att rätta till eventuella sakfel, förtydliga något som ansågs oklart samtidigt som vi fick möjlighet att ställa ytterligare följdfrågor som dykt upp. Detta är enligt Guba och Lincoln det viktigaste steget för att erhålla en hög inre validitet. Genom ovan åtgärder anser vi att vi har nått en hög grad trovärdighet och att vi därmed har fått bästa möjliga förutsättningar för att vidare analysera materialet. Värt att nämna är många exempel och förtydliganden i empirin och analysen kretsar kring Investor AB. Anledningen till detta är att Investor är det största investmentbolaget i Sverige 12

19 Metod - kapitel 2 och omnämns ofta i media samt att analytikerna då de ville förtydliga något allt som oftast hänvisade till Investor Transfererbarhet Transfererbarhet kan sägas vara en svagare form av generalisering. Begreppet går ut på att läsaren skall få tillräckligt med detaljerad och omfattande information för att själv kunna bedöma om resultaten kan föras över till andra situationer. Ansvaret ligger därför på läsaren att bedöma till vilka situationer studien är generaliserbar. (Guba & Lincoln, 1989) För att uppnå detta har vi försökt att presentera ett utförligt samt välstrukturerat metodavsnitt samt referensram, detta för att läsaren skall förstå vår utgångspunkt vid analysen av det insamlade materialet. Som nämnts innan har vi även försökt att återge den bild som intervjurespondenternas kommunicerat på ett så otvivelaktigt och tydligt sätt som möjligt. Målet är att läsaren genom våra tydliga beskrivningar själv skall kunna bilda sig en uppfattning om resultaten kan appliceras på andra situationer än den i studien Pålitlighet Nästa kriterium som skall vara uppfyllt för att öka tillförlitlighet är att läsaren skall ha möjlighet att spåra och följa processen som författarna använde för att generera analysen samt resultatet. Det skall även framgå hur data har analyserats så att slutsatserna och resultaten som kommer fram av studien går att styrka. (Guba & Lincoln, 1989) För att uppnå detta har vi, i detta metodkapitel, dokumenterat väl hur arbetsprocessen gått till. Vi har även försökt att sätta samman en strukturerad och saklig referensram, empiri och analys. Vidare är det viktigt att vi som författare är neutrala till vårt material och medvetna om vår förförståelse, två aspekter vi diskuterat tidigare i detta metodkapitel Bekräftbarhet Det sista kriteriet, bekräftbarhet, är nära relaterat till det tidigare kriteriet och innebär att läsaren skall ha möjlighet att spåra information tillbaka till grundkällan, även detta för att kunna styrka studiens resultat. (Guba & Lincoln, 1989) En viss kritik kan riktas mot vår studie i den bemärkelsen att vi inte har möjlighet att återge intervjuerna exakt och därmed låta läsaren ta del av den exakta utformningen. Anledningen till detta är att vi inte använder oss av 13

20 Metod - kapitel 2 tydliga intervjufrågor utan istället av en intervjumall. Alla intervjuer, både de som har genomförts personligen och den som har genomförts över telefon, har dock spelats in och alla inspelningar finns i förvar. Därmed finns det möjlighet för läsaren att ta del av det exakta intervjumaterialet och därmed skapa sig en egen bild om studiens resultat är tillförlitligt eller ej. Vi vill även göra läsaren uppmärksam på att vi i empiriavsnittet inte haft möjlighet att återge vilken analytiker som sagt vad, utan enbart skrivit att det är en åsikt från en analytiker. Anledningen till detta återfinns i avsnitt 2.6 Källkritik nedan. Vi anser dock inte att detta påverkar studiens tillförlitlighet då vilken analytiker som yttrat något är underordnat att åsikten kommer från en analytiker. Detsamma gäller dock inte investmentbolagens representanter då investmentbolagens olika strategier gör det intressant att veta vem som sagt vad. Gällande dem har vi därför valt att publicera vem som har uttryckt vilken åsikt. 2.6 Källkritik Sekundärkälla Utöver de aspekter vi har diskuterat tidigare i detta kapitel är det även av vikt att vara kritisk mot använda källor, både den litteratur som ligger till grund för teoriavsnittet men även materialet till empiriavsnittet. Under insamlingsperioden har vi försökt att hålla ett så kritiskt förhållningssätt till det insamlade materialet som möjligt. Den använda litteraturen kan i vissa avseenden anses vara för elementär. Boken Investmentbolag med eller utan existensberättigande av von Essen (1997), som har använts till kapitel 5 Substansrabatten i teorin kan anses vara något föråldrad. Enligt Thurén (2005) kan det medföra att det råder en svaghet gällande tidssambandet, det har gått för lång tid och förhållanden och omständigheter kan ha förändrats, vilket sänker källans tillförlitlighet. Den ger även en något förenklad bild av förklaringarna till substansrabatten. Vi anser dock att vi genom att inkludera andra mer tillförlitliga och aktuella källor har kunnat ge läsaren en klar och tydlig bild. Vidare finns det väldigt få studier om substansrabatten gällande svenska investmentbolag och andra internationella studier får en låg validitet eftersom investmentbolagen då verkar i en annan kontext och påverkas av andra lagar och regler. 14

21 Metod - kapitel Primärkälla Gällande intervjurespondenterna finns det en risk att framförallt representanterna från investmentbolagen inte var villiga att ge oss all relevant information om de förklarande faktorerna till deras substansrabatt. Detta på grund av att vissa uppgifter skulle kunna vara skadliga för investmentbolaget om det skulle komma till allmänhetens kännedom. Detta kallas enligt Thurén (2005) för att intervjuobjekten inte har tendensfrihet. Tendensfrihet innebär att intervjuobjektet inte ska ha några personliga eller ekonomiska intressen etc. som kan medföra att de vill förvränga verklighetsbilden. Samtidigt är självklart investmentbolagen mycket intresserade av att utreda problematiken kring substansrabatten vilket skulle bidra till att de vill delge oss all relevant information i ämnet, dock kan vi självklart inte vara säkra på att så har skett. Vi ser även denna problematik gällande analytikerna. Detta eftersom deras jobb är att analysera investmentbolagen och viljan att dela med sig av åsikter och reflektioner kring substansrabatten och värdering av investmentbolag till konkurrenter kan vara begränsad, samtidigt som deras egen ställning och rykte kan påverkas. Detta resonemang stärktes av att ett flertal av analytikerna inte ville att vi skulle namnge dem i empiriavsnittet, vilket bidragit till att vi i empiriavsnittet inte har angett vilken analytiker som sagt vad. För att minska risken av att respondenterna skall hålla inne med information försökte vi under intervjun att bygga upp ett förtroende mellan oss och intervjurespondenten. Detta genom att exempelvis erbjuda respondenterna att ta del av den färdiga studien. Dessa åtgärder tror vi har bidragit till att respondenterna fått förtroende för oss och därmed bidragit till att öka deras uppriktighet. Att vi valde att spela in intervjuerna kan även ha lett till att intervjurespondenterna i alla lägen inte uppgav all relevant information. En bandspelare kan ha en negativ inverkan på intervjurespondenten då han eller hon exempelvis kan tycka det är obehagligt att bli inspelad (Jacobsen, 2002). Vi tror dock att denna risk minskade då vi innan alla intervjuer frågade om respondenten gick med på att vi spelade in intervjun och vi möttes inte av något motstånd från någon av respondenterna. 15

22 Teori: inledande teori - kapitel 3 3 Inledande teori I följande kapitel vill vi ge en förförståelse till det ämne som uppsatsen behandlar. En kort beskrivning ges av vad ett investmentbolag är och efter det följer en diskussion kring ämnet portföljvalsteori. Kapitlet avslutas med en genomgång av tidigare studier som är av intresse för vår undersökning. 3.1 Vad är ett investmentbolag? Ett investmentbolag hanterar till skillnad mot rörelsedrivande bolag kapital, inte människor, varor eller maskiner. Investmentbolaget köper in sig i olika företag genom ofta kapitaltunga investeringar. Deras syfte är att kapitalet skall förädlas och växa och att det genom effektiv kapitalförvaltning skall skapas ett mervärde. De utövar en indirekt styrning där de ej anger direkt hur ett företag skall drivas och skötas, dock har de genom sin ofta betydande ägarandel inflytande gällande styrelsens utformning och arbete. (von Essen, 1997) Det finns olika grader av investmentbolag där de rena investmentbolagen är ganska få och blandformerna dominerar. Ett investmentbolag kan engagera sig hårt i ett rörelsedrivande företag vilket leder till att styrningen övergår från att ha varit indirekt till att bli direkt. På samma sätt kan ett rörelsedrivande företag fokusera mycket på förvärv av aktier i andra bolag vilket gör att denna verksamhet tar överhanden. Styrningen sammanhänger med ägandet där minoritetsägande i normalfallet leder till indirekt styrning. Figur 2 illustrerar förhållandet mellan styrning och ägande. Desto mindre styrning och ägande, desto renare investmentbolag. Desto större ägande och mer styrning, desto mer rörelsedrivande bolag. (von Essen, 1997). 100 % ägande Rent investmentbolag Blandat investmentbolag Rörelsedrivande investmentbolag Total styrning Figur 2: Samband mellan styrning och ägande (von Essen 1997, s. 9) 16

23 Teori: inledande teori - kapitel Portföljvalsteori Ett investmentbolags strategi är som nämnts ovan att generera avkastning genom att investera och bli ägare i ett flertal andra bolag, i många fall både i noterade och onoterade bolag. Med anledning av detta är det av intresse att föra en kort diskussion kring ämnet portföljvalsteori som beskriver hur en sammansättning av tillgångar i en portfölj kan reducera risken givet en förväntad avkastning. Diskussionen nedan är baserad på artiklarna Markowitz (1952) samt (1999). Harry Markowitz utvecklade den modern portföljvalsteorin och hans artikel Portfolio Selection från 1952 anses fortfarande vara ledande inom området. Markowitz visar i denna artikel hur en effektiv front, illustrerad i figur 3, kan skapas där portföljerna maximerar sin avkastning givet en specifik nivå av risk. Den effektiva fronten består helt enkelt av de portföljer som uppnår högst avkastning i förhållande till total risk, så kallade effektiva portföljer. Han menar att det enskilda värdepapprets avkastning och volatilitet (risk) inte är av intresse utan att det är portföljens genomsnittliga avkastning och volatilitet som en investerare skall fokusera på. Utgångspunkten för detta resonemang är: 1. att portföljens varians är en funktion av variansen på, samt kovariansen mellan, de enskilda värdepapperna i portföljen. 2. att den förväntade avkastningen på portföljen motsvarar de enskilda värdepappernas enskilda avkastningar. 3. att avkastningen är normalfördelad. Avkastning Effektiv front Effektiv portfölj Ineffektiv portfölj Figur 3: Egen illustration över den effektiva fronten Risk 17

24 Teori: inledande teori - kapitel 3 En portföljförvaltares ambition är att utsättas för så låg riskexponering som möjligt i förhållande till förväntad avkastning. Om förvaltaren enbart investerar i tillgångar med låg risk kommer riskexponeringen bli låg, detta dock till priset av en låg förväntad avkastning. Portföljvalsteorins lösning är att kombinera tillgångar med unik risk och genom det jämna ut den unika risken på portföljnivå vilket gör att de tar ut varandra och endast den systematiska risken kvarstår. Detta kan uppstå på grund av att portföljens tillgångar inte samvarierar, det råder ingen kovarians mellan tillgångarna. Enkelt uttryckt innebär detta att den ena aktiens upp- eller nedgång inte sammanfaller med den andra aktiens upp- eller nedgång. Således är kovariansen, samvariationen, ett centralt begrepp och desto mindre kovarians mellan en portföljs tillgångar, desto lägre risk i portföljen. 3.3 Tidigare studier I detta avsnitt presenteras tidigare studier som behandlar vårt undersökningsområde. Vi presenterar endast de delar av studierna som vi finner är av intresse för vår egen uppsats. Därmed kan författaren ha kommit fram till fler slutsatser som kan vara av intresse för andra studier och forskningsprojekt. Syftet med att redovisa dessa tidigare studier är att ge en ökad förståelse kring substansrabatten och företagsvärdering i stort. Vi vill även ge en inblick i hur genomförandet av en företagsvärdering har förändrats över åren Förklaringar till rabatten En teori om varför substansrabatten uppstår i svenska investmentbolag framfördes 1999 av Ratos VD Arne Karlsson. Denne menade att rabatten kan förklaras genom en teori vid namn Svarta lådan. Figur 4: Egen illustration av den Svarta lådan 18

25 Teori: inledande teori - kapitel 3 Tanken bakom modellen är att om en investerare skulle äga Svarta lådan (SLAB) utan mellanhand och SLAB uthålligt matchar investerarens avkastningskrav innebär det att SLAB skulle värderas till 100 procent av substansen. Om investeraren istället skulle äga aktier i Extra lådan (ELAB) som i sin tur äger SLAB innebär det att SLAB måste generera en högre avkastning än investerarnas avkastningskrav (på grund av kostnader associerade med att driva ELAB), samt att ELAB måste skapa mervärde i SLAB för att investerare inte ska kunna erhålla en högre avkastning genom att äga SLAB direkt. Implikationerna av detta är att investmentbolag bör ha en onoterad portfölj för att undvika replikeringsmöjligheter, ha en tydlig förvärvs- samt exitstrategi och vara aktiva ägare för att uppnå ett högre förädlingsvärde samt optimera värdet vid försäljning för att reducera rabatten. (www.ratos.se) Företagsvärdering Genom åren har ett antal studier genomförts som behandlar ämnet företagsvärdering och vilka värderingsmetoder som är mest användbara, relevanta samt branschspecifika på den svenska marknaden. Nedan presenteras dessa resultat. I en studie från 1992 kom Lars Olbert fram till att analytiker i mycket stor utsträckning använde sig av fundamental analys, hela 90 procent av de tillfrågande använde sig av denna värderingsmetod. De viktigaste faktorerna inom den fundamentala analysen var under denna tid räntabilitet på eget kapital, kapitalstruktur, substansvärde och P/E-tal. Olberts resultat bekräftades sedan i en studie av Malmer och Pettersson från De fann precis som Olbert att den fundamentala analysen användes i stor utsträckning. Undersökningen påvisade dock att kassaflödesmodellen samt P/E-talsvärdering var de två modellerna som dominerade och att substansvärdering inte användes i någon större utsträckning under denna tid. Ytterligare en studie behandlar användandet av olika värderingsmodeller. Andrén et al drog i sin studie från 2001 slutsatsen att användandet av kassaflödesvärdering har ökat kraftigt genom åren från att knappt ha använts 1992 till att 2001 vara den modell som användes mest frekvent. Författarna menar även att användandet av substansvärdering inte förändrades i någon större utsträckning under perioden De värderingsmetoder som var mest branschspecifika under 1992 var vinst/aktie som främst användes i skogs-, verkstads-, bank-, handels-, och tjänstebranscherna samt substansvärdering 19

26 Teori: inledande teori - kapitel 3 som användes främst inom fastighets- och investmentbranscherna. Detta hade inte förändrats fram till 1999 utan substansvärderingen visade också då på viss form av branschspecifikhet där den nyttjades främst av skogs- samt investmentbolagsanalytiker. Gällande användbarheten hos modellerna kom Malmer och Pettersson i sin studie från 1999 fram till att analytiker ansåg att kassaflödesvärdering var den mest användbara, följt av p/etalsvärdering och sedan substansvärdering. Ytterligare en studie har genomförts av Henningsson och Pudas år Enligt författarna har substansvärderingens roll och användande minskat under 1990-talet. Anledningen anses vara att den är alldeles för statisk och att det är mycket svårt att sätta ett värde på det intellektuella kapitalet, vilket är nödvändigt för att få ett trovärdigt värde på företaget i fråga. Analytiker som författarna intervjuade menade att en substansvärdering baserad enbart på ett företags balansräkning inte säger någonting om ett bolag i den nya ekonomin. Vissa analytiker använde enbart substansvärderingen som en metod för att mäta rimligheten i de värden som kassaflödesmodellen ger Sammanfattning av tidigare studier Sammanfattningsvis kan vi av ovan studier gällande företagsvärdering dra tre slutsatser. Dessa slutsatser kommer att hjälpa oss och läsaren att förstå substansvärderingens utveckling under framförallt 1990-talet och därmed underlätta utvärderingen samt analysen av modellen. Substansvärderingens betydelse minskade kraftigt från att vara en av de viktigaste fundamentala metoderna i början på 1990-talet till att inte användas i någon större utsträckning 10 år senare. Substansvärderingen var den metod som visade störst branschspecifik skillnad där den främst användes inom värdering av investmentbolag samt fastighets- och skogsbolag. Den upplevda lämpligheten och tillförlitligheten ansågs vara högst i kassaflödesvärdering. Analytikers förtroende för substansvärderingen skiljde sig åt där vissa ansåg den vara hög medan andra ansåg den vara alldeles för statisk då den bland annat inte kan hantera värdet av det intellektuella kapitalet. 20

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Ratos äger och utvecklar företag i Norden. Oktober 2015

Ratos äger och utvecklar företag i Norden. Oktober 2015 Ratos äger och utvecklar företag i Norden Oktober 2015 Ratos ska uppfattas som det bästa ägarbolaget i Norden 19 innehav med total omsättning om 36 miljarder kronor operativ EBITA på 2,4 miljarder kronor

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Företagsvärdering. Värderingsprocessen i teori och praktik. Handledare: Petter Boye. Författare: Anna Adolfsson Sara Stelin Ekonomprogrammet

Företagsvärdering. Värderingsprocessen i teori och praktik. Handledare: Petter Boye. Författare: Anna Adolfsson Sara Stelin Ekonomprogrammet Företagsvärdering Värderingsprocessen i teori och praktik Författare: Anna Adolfsson Sara Stelin Ekonomprogrammet Handledare: Petter Boye Ämne: Företagsekonomi C Nivå och termin: Kandidatuppsats VT-11

Läs mer

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna.

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Diskretionär aktieförvaltning Diskretionär av småbolag aktieförvaltning av Diskretionär

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013

Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013 Verkställande direktören Börje Ekholms anförande vid årsstämman i Investor AB den 15 april 2013 Herr ordförande, kära aktieägare Det är bäst att släppa ned det här entouraget innan vi kör igång. Ja, välkomna

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Uppstartsmöte: Examensarbete KTS

Uppstartsmöte: Examensarbete KTS Uppstartsmöte: Examensarbete KTS Krav, tips och förslag Skapad av: Modifierad av: Ändrad av: Martin Rudberg Clas Rydergren Henrik Andersson 2004 M. Rudberg 1 Allmänt om arbetet Målet med examensarbetet

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB FAKTA Mobilis Kapitalförvaltning AB Stortorget 13 252 20 HELSINGBORG Tel. 042-13 44 04 (vxl) Fax. 042-13 44 09 E-post info@mobiliskapital.se Hemsida

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Spiltan på Alternativa aktiemarknaden. Alternativa Bolagsdag 12 September 2012

Spiltan på Alternativa aktiemarknaden. Alternativa Bolagsdag 12 September 2012 Spiltan på Alternativa aktiemarknaden Alternativa Bolagsdag 12 September 2012 Spiltan Historik 1986 Aktiesparklubb med 40 000 kr och 40 medlemmar 1997 Professionellt investmentbolag med fokus på onoterade

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt om bolaget 7 2 Kvartalsrapport

Läs mer

Punkt 19 a) c) Bakgrund

Punkt 19 a) c) Bakgrund Punkt 19 a) c) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 29 mars 2012 angående långfristiga aktieprogram för 2012 Bakgrund SEB:s ersättningsstrategi

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

Ett litet steg för bokföringen, men ett större för småföretagarna

Ett litet steg för bokföringen, men ett större för småföretagarna Ett litet steg för bokföringen, men ett större för småföretagarna - En studie om e-bokföring i småföretag Författare: Annelie Nordén Karin Wahlström Carlander Ekonomprogrammet Handledare: Petter Boye Examinator:

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543 Ansvarig Juris Neret Senast reviderad: 2011-10-10 1 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB INLEDNING Det är för oss på EP-Service helt

Läs mer

Förvärvsanalys i praktiken

Förvärvsanalys i praktiken Förvärvsanalys i praktiken - en fallstudie om tillämpningen av IFRS 3 Kandidatuppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Vårtermin 2008 Handledare: Jan Marton Pernilla Rehnberg Författare:

Läs mer

Aktiefonder vs investmentbolag

Aktiefonder vs investmentbolag Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Magisteruppsats 15 hp Företagsekonomi avancerad nivå Vårterminen 2009 (Frivilligt: Programmet för xxx) Aktiefonder vs investmentbolag En jämförelse

Läs mer

Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB

Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB Vad är Creades? Engagerade ägare i mindre och medelstora noterade och onoterade bolag Förvaltar 3,5 Mdr med mål att erbjuda aktieägarna

Läs mer