Bilagor och kompletteringar till PP-fil

Transkript

1 Uppföljning av vårdcentraler 2012 Bilagor och kompletteringar till PP-fil genomförd av Primärvårdens FoU enhet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Tolkning av resultaten 4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 1. Diagnossättning 6 2. Remisser 7 3. Följsamhet till riktlinjer 9 Hjärtsvikt, astma, depression, tonsillit, mediaotit, Diverrapporter 4. Läkemedelsförskrivning 13 Indikatorer enl. Läkemedelskommittén och antibiotikaförskrivning 5. Förebyggande verksamhet 16 Samtal om levnadsvanor i Nationella patientenkäten, registrering, genomförda Hälsokurvor Säker vård 6. Kontroll av Kronisk sjukdom Läkemedelsgenomgångar 19 Patientfokuserad vård 8. Patientsynpunkter 20 Nationella patientenkäten, Europep Effektiv vård 9. Patient-läkarkontinuitet Besök på jourcentral och akutmottagning Kostnader 25 läkemedel, kem.lab, klinfys, radiologi 12. Arbetsmiljö 26 Jämlik vård 13. Prioritering 27 Vård i rimlig tid 14. Telefontillgänglighet Tillgänglighet till läkarbesök 35 2

3 Bakgrund Primärvårdens FoU-enhet har sedan 2006 årligen genomfört en omfattande uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings landsting. I denna uppföljning bearbetas och presenteras mätningar som genomförs av andra aktörer inom landstinget, dessutom genomför FoU-enheten ett stort antal mätningar. Till en av dessa, nämligen följsamhet till riktlinjer för 5 olika diagnosområden, samlades 2012 data genom manuell genomläsning av 160 journalanteckningar på varje vårdcentral, totalt c:a Utformningen av de olika delmomenten av uppföljningen föreslås av FoU enhetens personal. Förslagen granskas och godkänns av en referensgrupp. Referensgrupp 2012 Gunnar Albinsson, vårdcentralschef Bankeryd, FoU-enheten (fr.o.m. sept 2012) Angela Vallin, Specialistläkargruppen Värnamo Pia Bergman, Sjukgymnast Hälsan Jönköping Gerd Skogar, Distriktssköterska Öxnehaga Helena Nilsson, vårdenhetschef Lokstallarna Bräcke Claes Hultberg, distriktsläkare Jönköping Magnus Mattsson-Mårn, distriktsläkare Rosenlund Lennart Spång, distriktsläkare Aneby Per Malm, distriktsläkare Vårdvalsenheten Jonas Almgren, ekonom Vårdvalsenheten Ann-Sofi Simonsson, ekonom Jönköping Christina Lannering, FoU-enheten Sven Engström, FoU-enheten Kjell Lindström, FoU-enheten Uppföljningens huvudsakliga syfte är att stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring. För att göra detta ger uppföljningen möjlighet att jämföra resultat (patientupplevda, följsamhet till riktlinjer, kostnader m.m.) vid 52 vårdcentraler med skiftande befolkning, organisation och bemanning. Man har också möjlighet att jämföra med sig själv över tid (tidigare års mätningar) och ibland med evidensbaserade mål som är utformade av t.ex. Strama. Uppföljningen är också en resultatredovisning till landstingsledningen. 3

4 Tolkning av resultaten En uppföljning av resultat inom God Vårds alla 6 dimensioner har efter beslut i Medicinsk programgrupp primärvård genomförts på nästan alla vårdcentraler i länet 2012 i samarbete med Hälso- och Sjukvårdsavdelningen och Vårdvalsenheten. Resultaten bygger dels på befintliga mätningar men också på utvecklade och nya mätningar. Syftet med mätningarna är i första hand att ge verksamheterna underlag för reflektion, diskussion och uppslag till förbättringsarbete. För att ge vårdcentralerna en snabb överblick av hur man ligger till har vi valt att översätta resultaten av mätningarna för varje område enl. samma modell som används i Öppna jämförelser. I stället för färger (röd, gul, grön) använder vi en siffra (1, 2 eller 3) för varje vårdcentral och presenterar dessa på en översikt (se nästa sida). Siffran för resp. vårdcentral har framtagits genom att alla vårdcentraler rankats efter sina resultat. Den sämre tredjedelen av vårdcentralerna har fått en 1:a, vårdcentraler med medelresultat har fått en 2:a och den bättre tredjedelen har fått en 3:a. De bästa av 3:orna har fått en 4:a. Syftet med 4:orna är att inom området identifiera de vårdcentralerna som övriga kanske kan lära sig något av. Resultatredovisningen (siffrorna) är förenklingar som inte kan användas för betygsättning eller jämförelser utan att först tolkas med hjälp av god kunskap om - mätmetodernas begränsningar, - befolkningen i upptagningsområdet och - verksamheten. Detta görs bäst av verksamheten själv. OBS!! Vi i referensgruppen är väl medvetna om många begränsningar och svagheter i det aktuella materialet. De data som presenteras är t.ex. oftast inte korrigerade för variationer i Vårdbehov - Ålder - Sociala skillnader Andra vårdgivare - Avstånd till sjukhus - Privata läkare Enheternas storlek Dessutom har den viktning vi gjort vid sammanvägningen av resultaten för de olika områdena genomförts på lite olika sätt. Allt detta sammantaget gör att en 1:a kan vara ett bra resultat inom ett område liksom att en 3:a kan vara ett mindre bra resultat inom ett annat område. Tolkning av resultaten görs därför bäst av verksamheten själv och skall i första hand vara underlag för reflektion och diskussion. Det är vår förhoppning att dessa öppna jämförelser inte missbrukas eller misstolkas utan används i positiv anda som bränsle i förbättringsarbetet. Referensgruppen 4

5 5

6 1. Diagnossättning Diagnosen är en viktig del av läkarens bedömning av patientens problem. För att kunna utvärdera vården för olika tillstånd är det viktigt och nödvändigt att rätt diagnos registreras. Genom införandet av ACG har intresset för att sätta diagnoser ökat markant och nu sätts dubbelt så många diagnoser i primärvården jämfört med tidigare. Ett lågt antal diagnoser per besök eller per patient kan bero på en hög tillgänglighet för akutbesök t.ex. luftvägsinfektioner eller att man har en yngre och friskare befolkning. Ett högt antal diagnoser per läkarbesök kan bero på att man har för vana att handlägga många olika problem vid samma besök eller att man har en äldre befolkning men kan även vara ett resultat av vårdcentralens ansträngningar att uppnå en hög ACG-poäng. Diagnossättningen varierar kraftigt mellan olika vårdcentraler. Här ges exempel på detta genom antalet astmadiagnoser (J45-P) 2012 per 100 listade. Att diagnossättningen varierar kraftigt mellan olika läkare illustreras med 15-i topp-listor för diagnoserna F32-/F33-, F419P och J45-P. Under bakgrund i PP-filen redovisas ett antal mätningar som beskriver vårdcentralernas olikheter: antal besök per listad 2011 och antal besök per listad som varit på minst ett läkarbesök. Några vårdcentraler har påtagligt många besök per listad vilket tyder på mycket god tillgänglighet även för lindriga sjukdomar. Andelen äldre (över 65 år) på varje vårdcentral varierar kraftigt liksom täckningsgrad (andelen av de listade som varit på minst ett läkarbesök). Bilderna finns i PP-fil 6

7 2. Remisser Data om remittering mellan primärvård och sjukhusen har hämtats från Diver. Bilderna finns i PP-fil 7

8 Utgående remisser under

9 3. Följsamhet till riktlinjer 2012 Vi redovisar följsamhet till medicinska riktlinjer beträffande diagnosgrupperna: Hjärtsvikt 30 patienter år Depression 30 patienter år Astma 30 patienter år Tonsillit 40 patienter alla åldrar Mediaotit 30 patienter 1-12 år Alla diagnoser utom mediaotit har följdes upp en eller flera gånger tidigare på liknande sätt varför resultaten till stora delar kan jämföras med tidigare år. Utsökning har skett ur Cosmic av diagnossatta läkarbesök under andra halvåret 2011 och första halvåret Två sjuksköterskor från FoU-enheten har granskat journalerna av ett slumpmässigt urval av patienter med aktuella diagnoser utifrån de kvalitetsindikatorer som bestämts av referensgruppen. Resultaten av granskningen har sammanställt på FoU enheten och resultatet för varje enskild indikator har värderats med 1, 2 eller 3 poäng. 1 = 30-40% "sämsta"; 2 = 30-40% i mitten; 3 =3 0-40% "bästa". När någon eller ett par vårdcentraler har särskilt bra resultat har värderingen blivit en 4:a. Dessutom redovisas mätningar som finns i Diver som färdiga rapporter. Dessa handlar om blodtrycksnivåer vid diabetes och hypertoni samt antibiotikaförskrivning vid en rad olika diagnoser. Bilderna finns i PP-fil 9

10 10

11 11

12 12

13 4. Läkemedelsförskrivning Läkemedelskommittén har fastslagit ett antal kvalitetsindikatorer som följs regelbundet och publiceras per vårdcentral på intranätet. Vi har utgått från dessa (se nästa sida). Materialet har bearbetats så att vi tagit fram den förskrivning som gjorts av läkarna på vårdcentralen och det är denna som ligger till grund för den slutliga värderingen. Denna omräkning gör att Läkemedelkommitténs målvärden för total förskrivning i DDD per 1000 invånare inte är tillämpliga. Jämförelsetalet för din vårdcentral får istället bli medelvärdet för alla vårdcentralernas förskrivning.. Antibiotikaförskrivning Regeringen har i sin patientsäkerhetsproposition satt ett mål att det genomsnittliga antalet uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare i ett landsting år 2014 skall vara högst 250. Jönköping låg på ett utgångsvärde på 339 recept (okt2009-sept2010). Målet för nästa period (okt2010-sept2011) var en minskning på 10% av skillnaden mellan målet 250 och 339 dvs. en reduktion med ca 10 recept till totalt 330. Tyvärr blev utfallet i stället en ökning med 16 recept till 355. Vårdcentralerna står i genomsnitt för 60 % av alla antibiotikarecept som förskrivs till befolkningen och bör sålunda nå målet högst 200 uthämtade antibiotikarecept / 1000 listade. Målrelaterad ersättning infördes 2012 för att stimulera förbättring. Uthämtade antibiotikarecept under 2012 till vårdcentralens listade förskrivna av läkare verksamma vid listad vårdcentral: halv ersättning < 230 recept på antibiotika/1000 listade hel ersättning < 210 recept på antibiotika/1000 listade Förutsättningen är att vårdcentralens andel av den totala förskrivningen till de listade är ca 60%. Minskad förskrivning bör ske genom ökad följsamhet till nationella riktlinjer. Bilderna finns i PP-fil 13

14 Läkemedelskommitténs indikatorer och mål 2012 Pregabalin. Mål < 3 DDD per tusen invånare och dag (TIND) Användningen av pregabalin i länet är bland de högsta i riket. Läkemedelskommittén för diskussioner med förskrivare för att kartlägga orsakerna till den höga användningen och vill samtidigt verka för en minskad förskrivning. Ovanstående mål innebär en minskning motsvarande 20 %. Paracetamol dispenserade i Pascal. Mål > 25% ska vara ett behovsläkemedel Paracetamol har god effekt och gynnsam biverkningsprofil vid kortvarig behandling av nociceptiv smärta. Vid fast dos avtar effekten snabbt och skiljer sig efter två till tre månader inte från placebo. Långverkande bensodiazepiner till 75 år och äldre. Mål < 20 DDD/TIND Med tilltagande ålder ökar känslighet och halveringstid för bensodiazepiner med åtföljande risk för fall och försämrad mental förmåga. Socialstyrelsen har i sina råd förslaget att långverkande läkemedel till åldersgruppen 75 år bör undvikas och att bensodiazepiner och besläktade läkemedel endast bör användas för kortvarigt bruk. NSAID tilll åldersgruppen 75 år och äldre. Mål < 30 DDD/TIND Resultatet har förbättrats under året men ligger långt ifrån målet. Samtliga NSAID är behäftade med ökad risk för magblödning, vätskeretention, hjärtinkompensation, nedsatt njurfunktion och kognitiva störningar i synnerhet hos äldre. Diklofenak och naproxen är dessutom miljöpåverkande. Socialstyrelsen rekommenderar därför att dessa endast ska ges under en begränsad tid, när ett inflammatoriskt tillstånd föreligger och när effekten av paracetamol är otillräcklig. En hög andel av dem som har Pascal står på kontinuerlig behandling. Ålders- och täckningsgradsviktad antibiotikaförskrivning. Mål <330 recept/1000 invånare och år. Se ovan. Andel i befolkningen (75 år och äldre) med 10 eller fler läkemedel. Mål< 17% Vid de senaste mätningarna har Jönköping haft sämre resultat än riket ( ,2%). Samtidig användning av många läkemedel kallas för polyfarmaci. Detta är förknippat med svårigheter att inta läkemedel på ett korrekt sätt ( non-compliance ), och kan därmed innebära högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Andel i befolkningen (75 år och äldre) med 3 eller fler psykofarmaka samtidigt. Mål< 5% Samtidigt behandling med tre eller fler psykofarmaka, regelbundet eller vid behov, är en vedertagen indikator på polyfarmaci, samtidigt användning av många läkemedel. Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Ingår också som en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Propiomazin till åldersgruppen 75 år och äldre. Mål < 34 DDD/TIND Med tilltagande ålder ökar känslighet och halveringstiden för sömnmedlet Propiomazin med risk för ge dagtrötthet hos äldre och extrapyramidala symtom bla restless legs. Socialstyrelsen har i sina råd att förslaget att propiomazin till åldersgruppen 75 år bör undvikas. Tramadol till åldersgruppen 75 år och äldre. Mål < 13,5 DDD/TIND Detta morfinliknande smärtstillande läkemedel som hos äldre medför ökad risk för illamående och förvirring och bör enligt Socialstyrelsen inte förskrivas till äldre eller bör inte kombineras med läkemedel såsom SSRI-preparat. 14

15 15

16 5. Förebyggande verksamhet 1. Nationella patientenkäten Här redovisas 4 frågor om i vilken utsträckning man tagit upp tobak, matvanor, motion och alkohol i samband med besök hos läkare. Dessa resultat har använts i rankingen av vårdcentralerna. 2. Registrering av levnadsvanor i Cosmic De data (hämtade från Cosmic via Diver) som är underlag för resultatbaserad ersättning till vårdcentralerna redovisas. 3. Antal genomförda Hälsokurvor på 40, 50 och 60-åringar Data redovisas från tre olika källor, dels kontaktregistreringen i Cosmic, dels data i Lovisa som visar den ekonomiska ersättning som utbetalats till vårdcentralerna och dels sammanställning av hälsokurvor som skickats in till FoU-enheten för registrering. Bilderna finns i PP-fil 16

17 6. Kontroller av Kronisk sjukdom Det finns klar evidens att patienter med kronisk sjukdom som går på regelbundna kontroller har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Det finns också vetenskapligt visat att det klart bästa sättet att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Vi har även detta år som indikator för att de regelbundna kontrollerna fungerar valt andelen recept för några kroniska sjukdomar som förskrivits vid annan kontakt än läkarbesök Vi har försökt välja tillstånd där regelbundna kontroller är särskilt viktiga och preparat där doseringen vanligen inte varierar så mycket: Diabetes: A10B Blodglukossänkande medel, exkl insuliner Ischemisk hjärtsjukdom: C01DA08 Isosorbiddinitrat och C01DA14 Isosorbidmononitrat Depression och ångest: N06A Antidepressiva medel. Bilderna finns i PP-fil 17

18 18

19 7. Läkemedelsgenomgångar Denna parameter har värderats via utsökning i Diver av åtgärdskod XV012 i olika åldersgrupper och för läkare och sjuksköterskor. Enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS: 2000:1 om läkemedelhantering i hälso- och sjukvården, som ändrades från skall patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång vid - besök hos läkare i öppen vård - påbörjad hemsjukvård - inflyttning i särskilt boende Läkemedelsgenomgång skall också erbjudas en gång per år under pågående hemsjukvård eller om man bor på särskilt boende. Även yngre patienter skall erbjudas läkemedelsgenomgång vid läkemedelsrelaterade problem eller vid misstanke om sådana problem, t ex vid många läkemedel, språksvårigheter, olämpliga läkemedelsval och biverkningar. Bilderna finns i PP-fil 19

20 8. Patientsynpunkter Den Nationella patientenkäten (NPE) har genomförts årligen sedan har NPE gjorts endast vid läkarbesök. NPE utskickades till 200 patienter per vårdcentral som varit på läkarbesök under 4 veckor i september Utskick och 2 påminnelser har gjorts av företaget Indikator som också sammanställt resultaten. Svarsfrekvensen är tyvärr låg, bara c:a 50%. Resultaten från NPE sammanfattas i Indikatorer och Dimensioner. Vi har här använt Indikatorerna för information, delaktighet, bemötande och förtroende för läkaren. Resultat från NPE används också under områdena 5. Förebyggande verksamhet, 9. Kontinuitet och 15. Tillgänglighet. Ytterligare information och resultat finns på Se Resultat logga in med Användare: LFZPL Lösenord: SYFyFh Europep är en enkel enkät med 9-11 frågor om tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet m.m. som fylls i på mottagningen i samband med besök och lämnas innan man går hem. Enkelheten gör att svarsfrekvensen är betydligt högre än för NPE. Sjukgymnasterna använde Europep på sina mottagningar hösten Enkäten delades ut till konsekutiva patienter under hösten 2012 (sammanlagt 50 enkäter/enhet) på sjukgymnastmottagningarna. Enligt instruktionen skulle man lämna ut enkäter till 50 patienter och skicka in svaren till FoU-enheten för sammanställning. Några vårdcentraler har fått 50 och 51 svar vilket sannolikt innebär att man missförstått instruktionen och istället lämnat ut enkäter tills man fått 50 svar. Bortsett från detta är svarsfrekvensen god men enkätsvar är relativt få varför osäkerheten i mätningen bör beaktas. Bilderna finns i PP-fil 20

21 21

22 22

23 9. Patient-läkarkontinuitet God patient-läkarkontinuitet leder till högre kvalitet i konsultationen och genererar lägre kostnader i primärvård och lägre kostnader för sjukhusvård. God kontinuitet bidrar således i hög grad till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården. Med läkarkontinuitet menas att en läkare tar ett övergripande, direkt eller samordnande ansvar för patientens olika medicinska behov över längre tid. Tyvärr kan inte detta samordnade ansvarstagande mätas varför vi måste nöja oss med att mäta om patienter som kommer på flera besök får träffa samma eller olika läkare ( Continuity of Care Index ). Vi har mätt i Cosmic-databasen och där sökt fram de personer som är äldre än 50 år och som har gjort 3 läkarbesök (planerade eller oplanerade) under För dessa har vi tagit fram hur många olika läkare varje patient träffade och slutligen beräknat medeltal och fördelning per vårdcentral Här redovisas också 3 frågor om kontinuitet från Nationella Patientenkäten (NPE) Mätningen i databasen överensstämmer väl med resultaten i NPE. Bilderna finns i PP-fil 23

24 10. Besök på jourcentral och akutmottagning Det finns visat att vårdepisoder som inleds på akutmottagning leder till mångdubbelt högre kostnader än de som inleds hos patientens allmänläkare, även efter justering för sjukdomens allvarlighet och komorbiditet. Det saknas motsvarande studier för jourcentraler. Erfarenhet talar dock för att vården på en jourcentral, till följd av bristande kontinuitet, begränsade resurser och små möjligheter till personlig uppföljning, är av lägre kvalitet än den på patientens egen vårdcentral. Antalet jourcentralsbesök per 1000 listade speglar i viss mån tillgängligheten till läkarbesök på vårdcentralen för både akut och subakut sjukdom. Men huvuddelen av besöken på jourcentralerna görs under helger när vårdcentralerna är stängda. Antalet besök på jourcentralen och sjukhusets akutmottagning varierar något mellan olika åldersgrupper. Avståndet till sjukhus och jourcentralen har betydelse för patienters benägenhet att söka. Socioekonomiska faktorer har också en inverkan på så sätt att grupper med sämre ekonomi och utbildning i högre grad söker akutmottagningar jourcentral. Bilderna finns i PP-fil 24

25 11. Kostnader Medicinsk service Vi har från enheten för medicinsk diagnostik erhållit uppgifter om enheternas totala kostnader för kem. lab., fys. lab. och röntgen. Läkemedel För "allmänläkemedel" uthämtade på apotek har antalet uthämtade DDD och kostnaderna bokförts på patientens listade vårdcentral. Vi redovisar vårdcentralernas kostnader för allmänläkemedel i förhållande till beräknad vårdtyngd i form av vårdcentralens kapitationsersättning baserat på ålder, ACG och CNI. Vi har, för att göra beräkningar kring vårdcentralernas egen förskrivning i form av både antal DDD och kostnaden per 1000 DDD, av beräkningstekniska skäl, enbart sett till vårdcentralernas förskrivning till de egna listade invånarna. Med hjälp av dessa siffror har vi kunnat räkna ut kostnaden per DDD för den egna förskrivningen.. Vi redovisar för att underlätta jämförelser dessa kostnader i förhållande till beräknad vårdtyngd i form av vårdcentralens ersättning baserat på ålder, ACG och CNI. Detta innebär att en korrektion för skillnader i ålder och socioekonomi har gjorts. Bilderna finns i PP-fil 25

26 26

27 27

28 12. Arbetsmiljö Arbetsmiljön har även i år värderats med hjälp av en enkel webb-baserad enkät som är mycket använd lokalt och i landet. Enkäten skickades till vårdcentralscheferna som sedan vidarebefordrade den via mail till alla anställda. 34 av vårdcentralerna valde att deltaga. Vårdcentralens resultat redovisas i relation till övriga vårdcentraler i länet. Medelvärdet på alla frågorna har använts för att gradera vårdcentralerna. Bilderna finns i PP-fil 28

29 13. Prioritering I HSL slås fast att de "sjukaste" skall prioriteras före de "mindre sjuka". Vid begränsade resurser behövs ett system för att kunna prioritera och därigenom tillgodose vårdbehoven för de "sjukaste". Äldre, multisjuka med ibland omfattande medicinering bör ha större tillgänglighet till läkare än andra patientgrupper. Värderingen av kvalitetsområdet Prioritering utgår från kvalitetsindikatorn Tillgänglighet och Prioritering i SFAM:s MÅL&MÅTT. För bedömning av vårdcentralernas prioritering av läkarresursen har vi använt kvoten mellan antalet läkarbesök för sju kroniska sjukdomar i förhållande till antalet läkarbesök för sju, ofta självläkande infektionssjukdomar. Kroniska sjukdomar: I10.- Hypertoni, E10.8-P till E14.-P Diabetes, I50.- Hjärtsvikt, I25.-P Ischemisk hjärtsjukdom, J45.-P Astma, J44.- KOL, F32.- Depression. Luftvägsinfektioner: B34- Virusinfektion, J06.-P ÖLI, J02.- Faryngit, J03.- Tonsillit, J01.- Akut sinuit, J22.-P Akut bronchit, R05.- Hosta, H66.0 Akut mediaotit, H66.9P Mellanöreinflammation UNS, H65. Sekretorisk otit, H92.0 Öronvärk. Om vårdcentralens läkare kodar sina diagnoser på annat sätt, t.ex. använder ICD10 i stället för den av sjukvårdsdirektören påbjudna primärvårdsklassifikationen (KSH 97P) blir kvoten förstås fel. Underlaget till diagnoskvoten, som bygger på huvuddiagnoser vid läkarbesök under 2012, har framtagits ur journaldatabasen via Diver. Liksom förra året har endast huvuddiagnoser (normalt den först registrerade diagnosen) medtagits, d.v.s. varje diagnos motsvarar ett läkarbesök. Diagnoskvoten påverkas av ålderssammansättningen i upptagningsområdet (äldre har mer kroniska sjukdomar och yngre har mer infektioner) och socioekonomi men också av t.ex. tillgång till läkartider, tillgång till privatläkare, sköterskebaserade infektionsmottagningar, kallelsesystem och hur stor del av de listades besök som sker på jourcentral och sjukhus. Diagnoskvoten påverkas dock sannolikt mest av vårdcentralens interna organisation och vilja/förmåga att prioritera de patienter som har störst behov. Har vårdcentralen en god tillgång på läkartider kan de kroniskt sjuka få nödvändig vård även när diagnoskvoten är låg, d.v.s. man klarar av god vård för prioriterade patienter samtidigt som man har hög tillgänglighet för enklare åkommor. Vi redovisar därför även antalet läkarbesök/listad för ovanstående kroniska sjukdomar respektive luftvägsinfektioner. Alla vårdcentralers 20 vanligaste diagnoser redovisas. Stora variationer finns mellan olika vårdcentraler vilket beror på varierande tillgänglighet för lindriga sjukdomar, varierande andel äldre och benägenheten i läkargruppen att sätta många diagnoser. 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 14. Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet enligt mätningar i TeleQ Telefontillgängligheten till rådgivningssjuksköterska har mätts under året via TeleQ vid alla vårdcentraler. Samtal till akuttelefon eller till andra personalkategorier är inte medräknade. Vi redovisar de samlade resultaten från hela Vi har använt måtten: andel besvarade samtal, andel bokade inom 90 minuter och andel som blivit uppringda senast 15 minuter efter utlovad tid. Fylld kö = antal samtal vid fylld kö / antal inkomna samtal. För att få ett mått som speglar telefontillgängligheten som helhet har vi använt Albinssons index = andel bokade inom 90 min * andel uppringda innan 15 min minus andelen fylld kö Rankingsiffra 1-3 har tilldelats vårdcentralerna efter hur man fördelat sig efter detta mått. Telefontillgänglighet enligt enkät Här redovisas en fråga från Nationella patientenkäten om telefontillgänglighet Bilderna finns i PP-fil 35

36 36

37 15. Tillgänglighet till läkarbesök Vårdgarantin Läkarbesök inom primärvården inom fem dagar. Bedömer primärvården att du behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst fem dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren. SKL genomför två gånger varje år mätningen Väntetider i Vården för att värdera hur primärvården klarar vårdgarantin, d.v.s. att patienterna får tid till läkare inom 7 dagar. Här i Jönköpings Landsting sker en kontinuerlig mätning via utsökning ur Cosmic. Redovisningen omfattar således alla läkarbesök under 2012 som rubricerats som nybesök. För rangordning av tillgänglighet har andelen nybesök till läkare med väntetid <5 dagar dividerat med totala antalet nybesök till läkare exklusive de besök där man markerat att det rör sig om patientvald väntan. Här redovisas också ett antal bilder om hur olika vårdcentralerna registrerar nybesök, återbesök och patientvald väntan och vilka förändringar som ägde rum vid årsskiftet 2011/2012 när målet ändrades från 7 d till 5 d. Tillgänglighet enligt enkät Här redovisas också en fråga från Nationella patientenkäten om väntetid till besök. Bilderna finns i PP-fil 37