Har löner födelseland?

Transkript

1 1 Har löner födelseland?

2 2 Produktion: Kommunals press-och informationsenhet och Starck Design AB Art.nr X

3 INNEHÅLL 3 Innehåll Sid Förord 5 Inledning 7 Födda i Sverige och födda utanför EU 9 Lönejämförelse 15 Sammanfattning och slutsatser 20

4 4 Diskriminering har många ansikten Följande uttalande antogs av Kommunals kongress 2001: Alla människor har lika värde även om vi har olika erfarenhet, olika utbildning, olika livsstil, olika värdering, olika bakgrund m m. Detta måste respekteras. Diskriminering har många ansikten. Ibland är den genomtänkt, avsiktlig. Men ibland är den oavsiktlig och ett redskap av okunskap eller rädsla för det som verkar annorlunda. Det är därför vi behöver lära oss mer om människors olikheter. Vi behöver skapa insikt och förståelse om mångfaldens värde. De tre lagarna mot diskriminering- funktionell, sexuell läggning och etnicitet avser att skydda människor mot fördomar i samhället. Det är nödvändigt att diskrimineringslagarna hanteras likvärdigt med en annan lagstiftning. Kampen mot orättvisor och för ett solidariskt samhälle är fackets huvudsakliga uppgift. Ingen människa ska behöva bli diskriminerad. Men om den rätten ska bli verklighet så har var och en ett ansvar att inte diskriminera och för att inte heller acceptera att någon blir diskriminerad. Det är en facklig uppgift att ta ett ansvar för att diskrimineringar i alla former bekämpas. Kommunal ska vara en stark drivkraft i arbete mot främlingsfientlighet, rasism, nazism och homofobi.

5 5 Förord Av Kommunals kommun- och landstingsanställda medlemmar är en av åtta födda utomlands. Därtill kommer ett stort antal medlemmar som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. I den här rapporten jämför vi lönenivå och lönespridning mellan å ena sidan svenskfödda medlemmar och å andra sidan medlemmar födda utanför Europa eller i Östeuropa. Vi har fått rapporter som pekar på att dessa medlemsgrupper missgynnas lönemässigt. När vi nu fått tillgång till statistik som möjliggör en analys är det utomordentligt viktigt för förbundet att visa hur verkligheten ser ut. Dels måste vi kunna agera kraftfullt när medlemmarna diskrimineras. Dels ligger det i alla medlemmars intresse att förbundet förhindrar att en grupp med svag ställning på arbetsmarknaden utnyttjas av arbetsgivarna för att pressa ner lönerna. Författaren till rapporten är Bodil Umegård, utredningssekreterare vid förbundets enhet för ekonomi och välfärd. Rapporten har gjorts på uppdrag av den lönepolitiska utredningen. Håkan Pettersson Avtalsombudsman Ordförande i Kommunals lönepolitiska utredning

6 6

7 INLEDNING 7 Inledning Några sektioner rapporterade förra året att medlemmar med utländsk bakgrund hade påtagligt lägre löner. På sektionerna hade förtroendevalda studerat lönelistor och tyckt sig se ett samband mellan utländsktefternamn, kvinna och lägre lön. På Kommunals förbundsmöte 2002 fick den lönepolitiska utredningen i uppdrag att, som en del av utredningens arbete, utvärdera löneavtalets konsekvenser ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, dvs jämställdhet mellan män och kvinnor och jämlikhet mellan svenskfödda och utlandsfödda medlemmar. En kommande delrapport ska studera hur jämställda lönerna för män och kvinnor är. Denna delrapport är en beskrivande studie av löneskillnaderna mellan Kommunals medlemmar födda i Sverige respektive födda i utlandet. I dag är 12 procent, , av Kommunals kommun- och landstingsanställda medlemmar födda i ett annat land än Sverige. Fyra procent (15 500) är födda i ett nordiskt land, knappt en procent (2 100) i ett EU-land och 2,4 procent (8 600) i övriga Europa och 4,6 procent (16 300) i övriga världen. Statistiskt underlag Det finns statistik om medlemmarnas lön, utbildningsnivå och födelseland. Det statistiska underlaget bygger på den partsgemensamma lönestatistiken för Kommunals medlemmar anställda i kommun, landsting och kommunala bolag, november Dessa data har samkörts med SCB:s SUN-register, utbildningsstatistik som även innehåller uppgifter om medborgarskap och födelseland (Födda i Sverige, Norden, EU, övriga Europa samt övriga världen). De samkörda uppgifterna har levererats avidentifierade och aggregerade av Kommun- och Landstingsförbunden. Lönejämförelser redovisas enbart grupper om 25 individer eller större. Alla löneuppgifter som redovisas är avrundade till närmaste 10-krona. Metod Lönespridning kan redovisas på olika sätt. I detta häfte analyseras skillnaderna med hjälp av lönespridningsdiagram. Vi jämför grupper-

8 8 INLEDNING nas percentillöner för att på ett tydligt sätt åskådliggöra både löneläget och lönespridningen för gruppen. När man använder percentillöner betyder det att alla löner (uppräknade till heltidslön) sorterats efter storlek. Den 10:e percentillönen (de lägsta lönerna) innebär att 10 procent har en lägre lön och den 90:e percentillönen (de högsta lönerna) visar att 10 procent har en högre lön. Den mittersta lönen, 50:e percentilen, kallas medianen, och ger en bild av löneläget för gruppen. I diagrammen är de 10 procent som tjänar mest och de 10 procent som tjänar minst borttagna. Detta för att sortera bort extremvärden. Lönespridningen visas alltså med hjälp av 10:e och 90:e percentillönen och däremellan återfinns 80 procent av individerna.

9 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU 9 Födda i Sverige och födda utanför EU Diagram 1. Löneläge och lönespridning, Kommunals medlemmar fördelade efter födelseland, november (Percentillön förklaras i inledningen) Kr/mån 10:percentilen median 90:e percentilen Övriga EU Norden Övriga Sverige Europa världen Diagram 1 visar löneläget och lönespridningen efter födelseland. Medlemmarna födda i övriga Europa och övriga världen avviker från de övriga tre kategorierna. Löneläget är lägre och lönespridningen större. Den lägsta lönen (10:e percentillön) ligger betydligt lägre och avståndet mellan 10:e och 90:e percentillön är större än för övriga grupper. Däremot är skillnaderna bara marginella mellan medlemmarna som är födda i Sverige, Norden eller i ett EU-land. Eftersom skillnaderna endast är marginella mellan dem som är födda i Sverige, Norden och EU-länder kommer vi fortsättningsvis bara att jämföra medlemmar födda i Sverige med födda i övriga Europa och övriga världen. De senare två kategorierna betraktas här som en grupp, medlemmar födda utanför EU 2, dels för att skillnaderna mellan dem är små men också för att få tillräckligt många individer vid jämförelser mellan mindre grupper. Gruppen kallas i texten även för medlemmar med utländsk bakgrund. 1 Avtalsområde HÖK,ÖLA exkl. tjänstlediga 2 Utanför EU betyder här utanför EU och de nordiska länderna.

10 10 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU Brister Det finns inte uppgifter i underlaget om arbetslivserfarenhet (antal arbetade år), vistelsetid (hur länge individen har bott i Sverige) och arbetsmiljövariabler (för att kontrollera om psykiskt eller fysiskt mer krävande jobb har bättre betalt som kompensation). Kommunals medlemmar har dock en förhållandevis låg lönespridning inom och mellan yrkesgrupper, varför arbetslivserfarenhet har mindre betydelse än för många andra yrkesgrupper. En annan faktor som kan ha betydelse för resultatet är om organisationsgraden skiljer sig åt för svenskfödda och medlemmar med utländsk bakgrund. I dag är Kommunals organisationsgrad 79 procent för de kommun- och landstingsanställda. Enligt LO-studien Myter och vanföreställningar är det stora skillnader i facklig organisationsgrad inom gruppen arbetare med utländsk bakgrund. Högst är organisationsgraden bland dem som är födda i andra nordiska länder och har en vistelsetid på minst 10 år (89 procent). Lägst organisationsgrad har gruppen utomnordiska kvinnliga invandrare som vistas i Sverige mindre än 10 år (72 procent). Löneskillnader på hela arbetsmarknaden Utredningen Lönestrukturens förändring i Sverige (SOU 2001:53) studerade bl.a. löneskillnader mellan svensk- och utlandsfödda vid två tidpunkter, 1990 och Invandrarna var indelade i två kategorier, födda i ett nordisk eller västeuropeiskt land samt födda i andra länder. Löneskillnaderna mellan nord- och västeuropéer och personer födda i Sverige var marginella vid båda mättidpunkterna. Däremot tjänade personer födda utanför Nord- och Västeuropa vid båda mättillfällena omkring 14 procent mindre än personer födda i Sverige. När hänsyn tagits till skillnader i arbetslivserfarenhet, utbildningens längd och kön förändras resultaten från 1991 endast marginellt, medan skillnaden från år 2000 minskar med drygt tre procentenheter. Detta ger en löneskillnad på omkring 10 procent mellan svenskfödda och invandrare födda utanför Västeuropa. Utredningen konstaterar dock att en mer ingående analys med ett större datamaterial som även omfattar individernas vistelsetid i landet behöver göras.

11 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU 11 En jämförelse mellan medlemmarna födda utanför EU och födda i Sverige I detta avsnitt jämför vi Kommunals medlemmar som är födda i ett land utanför EU med medlemmar födda i Sverige 3. En något högre andel av medlemmarna med utländsk bakgrund är män, 19 procent jämfört med 14 procent av medlemmarna födda i Sverige. Männen med utländsk bakgrund arbetar i större utsträckning inom kvinnodominerade yrken. Av Kommunals svenskfödda män återfinns 44 procent i de tio stora mansdominerade yrkesgrupperna medan motsvarande andel av männen med utländsk bakgrund endast är 10 procent. Att både andelen män och kvinnor och andelen i mans- respektive kvinnodominerade yrken skiljer sig åt mellan medlemmar födda utanför EU och medlemmar med svensk bakgrund är ett problem. Det gör det nämligen svårare att särskilja löneskillnader som beror på könsdiskriminering respektive diskriminering av utländskbakgrund. Medlemmar med utländsk bakgrund är också yngre än medlemmar födda i Sverige. Av diagram 2 framgår att drygt hälften av medlemmarna med utländsk bakgrund är under 40 år jämfört med knappt 40 procent av medlemmarna födda i Sverige. Nästan en tredjedel av de svenskfödda är över 50 år. Att medlemmarna med utländsk bakgrund är yngre medför förmodligen att de även har kortare arbetslivserfarenhet. Diagram 2. Andelen medlemmar i respektive åldersklass efter födelseland. % Utanför EU Sverige Ålder 3 I jämförelsen ingår de som tillhör avtalsområde HÖK och ÖLA exklusive tjänstlediga.

12 12 FÖDEDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU Utbildningsnivå Åtta av tio svenskfödda medlemmar har gymnasieutbildning jämfört med bara drygt sex av tio bland medlemmarna födda utanför EU. En något högre andel av medlemmar med utländsk bakgrund har endast förgymnasial utbildning. Men den stora skillnaden ligger i att en större andel har eftergymnasial utbildning, 15 procent mot 3 procent för svenskfödda. Det är ett känt problem att många invandrare har svårigheter både med att tillgodoräkna sig sina utländska utbildningar och med att få arbete som motsvarar utbildningen. Diagram 3. Utbildningsnivå, uttryckt i procent, medlemmarna fördelade efter födelseland. % Utanför EU Sverige Mindre än Gymnasienivå Mer än Uppgift saknas gymnasienivå gymnasienivå Regionala aspekter Andelen i befolkningen med utländsk bakgrund är störst i storstäderna. Detta mönster återfinns även bland de kommun- och landstingsanställda. Bland de kommunanställda är antalet och andelen medlemmar med utländsk bakgrund störst i storstadskommunerna. Högst andel återfinns i kommunerna i Stockholms län där var femte är född utanför EU. I kommunerna i Skåne län och Västra Götaland är knappt var tionde medlem född utanför EU. I landets övriga kommuner är motsvarande andel i genomsnitt fyra procent. Även bland landstingsanställda är andelen som är födda utanför EU störst i storstäderna. Högst andel har Stockholms läns landsting

13 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU 13 (15 procent), följt av Uppsala läns landsting, (11 procent) Skåne (10 procent) och Västra Götaland (7 procent). I övriga landsting var andelen med utländsk bakgrund 4 procent 4. Yrken Tabell 1. Medlemmar födda utanför EU fördelade på yrken och andelen födda utanför EU per yrke, i de tio stora mans- och kvinnodominerade yrkesgrupperna samt övriga yrken. Födda utanför EU Andel födda utanför EU fördelat på yrken, % i resp. yrkesgrupp, % Mansdominerade yrkesgrupper: Brandman 0,0% 0,4% Elmontör 0,0% 2,5% Hantverkare 0,1% 2,5% Maskinist 0,0% 0,8% Yrkesarbetare 0,3% 2,1% Ambulanssjukvårdare 0,0% 0,3% Anläggare 0,1% 1,3% Fordon och maskinförare 0,1% 1,5% Park/trädgård och fastighetsskötare 0,3% 2,1% Vaktmästare/bilförare 1,1% 5,4% Kvinnodominerade yrkesgrupper: Skötare 2,3% 5,8% Undersköterska 20,4% 6,2% Vårdare 3,9% 4,4% Barnskötare 9,5% 7,2% Fritidsledare 0,7% 7,1% Vårdbiträden 22,0% 8,8% Dagbarnvårdare 0,3% 0,8% Sjukvårdsbiträde 2,5% 16,0% Ekonomi- och skolmåltidsbiträde 6,8% 10,7% Städpersonal 8,2% 12,5% Övriga 15,1% 7,0% varav elevassistent 1,7% 5,2% varav pers ass 4,7% 10,9% Totalt 100,0% 7,1% *I brandmännens löner ingår även fasta tillägg 4 Organisationsgraden bland Kommunals medlemmar är också lägre i storstäderna. Organisationsgraden i Kommunal Stockholms län år 2001 var 67 procent, mot hela Kommunal 79 procent.

14 14 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTOMLANDS De tio stora mansdominerade och de tio stora kvinnodominerade yrkesgrupperna är i tabellen sorterade efter lön. Yrket med den högsta lönen (Brandmän) överst och den lägsta (städpersonal) underst. Andelen medlemmar födda utanför EU är högst inom yrkesgrupperna med lägst lön, dvs. sjukvårdsbiträden, städpersonal, ekonomi- och skolmåltidsbiträden samt personliga assistenter. Men flest medlemmar med utländsk bakgrund finns i yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden, 46 procent av medlemmarna födda utanför EU finns i något av dessa yrken. Andelen med utländsk bakgrund är lägre i de mansdominerade yrkesgrupperna. De mansdominerade grupperna i tabellen har högre löner än de kvinnodominerade yrkesgrupperna. Men antalet medlemmar i de tio mansdominerade yrkesgrupperna utgör bara 5 procent av samtliga kommun- och landstingsanställda medlemmar. Anställningsform Nästan hälften av medlemmarna födda utanför EU, 46 procent, var tillfälligt anställda år 2001, medan motsvarande siffra för svenskfödda medlemmar var 18 procent. I kommunerna var andelen 46 procent och i landstingen 39 procent. Av de tillfälliga anställningarna är timanställning den otryggaste anställningsformen. 21 procent av medlemmarna födda utanför EU var timavlönade mot 7 procent av medlemmarna födda i Sverige. Diagram 4. Andel medlemmar med tillfälliga anställningar efter födelseland % Övriga EU Norden Övriga Sverige Europa världen

15 FÖDDA I SVERIGE OCH FÖDDA UTANFÖR EU 15 Av de nyanställda under 2001 var andelen med tillfälliga anställningar ungefär lika hög för medlemmar födda i Sverige som för medlemmar med utländsk bakgrund, 81 respektive 84 procent. Men av dem som anställdes tidigare och som var kvar 2001 är skillnaden betydande. I den gruppen var 33 procent av medlemmarna med utländsk bakgrund inte fast anställda mot 12 procent av de svenskfödda. Att de kvarvarande medlemmarna med utländsk bakgrund är tillfälligt anställda i större utsträckning än medlemmar födda i Sverige tyder på att tidsperioden med tillfällig anställning är längre för denna grupp. Att medlemmar födda utanför EU är kraftigt överrepresenterade bland tillfälligt anställda och är tillfälligt anställda en längre tid än de som är födda i Sverige, kan ses som ett slags diskriminering. Vanligtvis är tillfälliga anställningar inte bara förknippade med större otrygghet utan även med lägre lön.

16 16 LÖNEJÄMFÖRELSE Lönejämförelse Lönestatistiken innehåller uppgifter om både anställnings- och avlöningsform, fast och tillfälligt anställda samt månads- och timavlönade. I gruppen tillfälligt anställda ingår både månadsavlönade med längre vikariat och timavlönade (timanställda). Diagram 5 visar hur löneläget och lönespridningen ser ut för månads- och timavlönade, fördelade efter födelseland. Det är stor skillnad på löneläget för de månads- och timavlönade. Medlemmar som är födda utanför EU har lägre lön än svenskfödda i båda fallen. Skillnaden är mindre i gruppen timavlönade. Diagram 5. Löneläge och lönespridning för månads- och timavlönade medlemmar, efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Månadslön Timlön Ej EU Sverige Ej EU Sverige Diagram 6 jämför tillfälligt anställda med fast anställda. Löneskillnaden är stor även mellan fast och tillfälligt anställda. I gruppen tillfälligt anställda ingår både månads- och timavlönade. I båda grupperna här har medlemmar med utländsk bakgrund lägre lön än medlemmar födda i Sverige. Löneläget skiljer sig mindre mellan medlemmar födda i Sverige och utanför EU bland de fast anställda än bland de månadsavlönade. Medianlönen för fast anställda medlemmar med utländsk bakgrund utgör 96 procent av de svenskföddas medianlön. Motsvarande siffra för månadsavlönade är 95 procent.

17 LÖNEJÄMFÖRELSE 17 Diagram 6. Löneläge och lönespridning för fast och tillfälligt anställda medlemmar, efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Fast anställning Tillfällig anställning Ej EU Sverige Ej EU Sverige Lönespridningen är störst för de månadsavlönade med utländsk bakgrund och det är den lägsta lönen (10:e percentillönen) som ligger betydligt lägre. Även fast anställda med utländsk bakgrund har lägre lägsta lön (10:e percentillön). När vi fortsättningsvis studerar löneskillnader mellan medlemmar födda i Sverige och utanför EU ingår enbart de fast anställda. Detta för att renodla löneanalysen från effekter av anställningsform. Vi kommer att jämföra löneläget och lönespridningen för medlemmar födda i Sverige och med utländsk bakgrund för de förklaringsvariabler som finns att tillgå. Kvinnor och män Kvinnor har lägre löner än män och medlemmar med utländsk bakgrund lägre löner än medlemmar födda i Sverige. Lägst löneläge har följaktligen kvinnor med utländsk bakgrund, ca 500 kr lägre än svenskfödda kvinnor, se diagram 7. Män med utländsk bakgrund har ungefär 1000 kr lägre löneläge än svenskfödda män och även lägre löneläge än svenskfödda kvinnor. Eftersom både könsfördelningen och andelen i mansdominerade yrken skiljer sig åt mellan medlemmar födda i Sverige och födda utanför EU, är det svårt att skärskilja löneskillnader som beror på

18 18 LÖNEJÄMFÖRELSE könsdiskriminering och diskriminering på grund av utländskbakgrund. Att män med utländsk bakgrund har betydligt lägre löneläge och lägre högsta lön (90:e percentillön) än svenskfödda män beror förmodligen på att en större andel av männen med utländsk bakgrund arbetar i kvinnodominerade yrken, se tabellen på sidan 13. Den lägsta lönen (10:e percentillön) är lägre för både män och kvinnor med utländsk bakgrund än för svenskfödda. Ålder I alla åldersgrupper, förutom personer under 20 år, har medlemmarna med utländsk bakgrund lägre löner. Löneskillnaderna är störst i åldersklasserna mellan 40 och 60 år. Framförallt är de lägsta lönerna (10:e percentillönerna) väsentligt lägre för medlemmarna med utländsk bakgrund. Det är möjligt att en del av skillnaden kan förklaras av kortare anställningstid framförallt i de äldre åldrarna. Utbildningsnivå Löneskillnaderna mellan medlemmarna med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning är relativt liten inom Kommunal. För svenskfödda finns det förväntade sambandet att lönen ökar med utbildningsnivå. För gruppen födda utanför EU kan det sambandet Diagram 7. Löneläge och lönespridning efter kön, fördelat på medlemmar efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Kvinnor Män Ej EU Sverige Ej EU Sverige

19 LÖNEJÄMFÖRELSE 19 Diagram 8. Löneläge och lönespridning efter åldersgrupp, fördelat på medlemmar efter födelseland. Kr/mån 10:percentilen median 90:e percentilen år år år år år år Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige inte utläsas de som har eftergymnasial utbildning har något lägre lön än de som har gymnasieutbildning. Medlemmar med utländsk bakgrund har lägre löner oavsett utbildningsnivå. Noterbart är att medlemmarna med utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning har lägre löneläge än svenskfödda med förgymnasial utbildning, se diagram 9. Diagram 9. Löneläge och lönespridning efter utbildningsnivå, fördelat på medlemmar efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige

20 20 LÖNEJÄMFÖRELSE Region Löneläget är högst i kommunerna inom Stockholms län och svenskfödda ligger högre än medlemmarna födda utanför EU. Även om medlemmarna med utländsk bakgrund har högre löner i Stockholm än i andra kommuner är de ändå lägre än för svenskfödda i övriga regioner. Stockholmskommunerna avviker från övriga på flera sätt. Skillnaden mellan de lägsta lönerna (10:e percentillön) för medlemmar med utländsk bakgrund respektive födda i Sverige är mindre än i övriga regioner medan skillnaden mellan de högsta lönerna (90:e percentillön) är större. I övriga regioner är mönstret detsamma som tidigare, medlemmar med utländsk bakgrund har lägre löneläge och avståndet mellan 10:e percentillönen och medianen är längre för medlemmar med utländsk bakgrund. Lönesituationen i landstingen liknar den i kommunerna. Såväl i storstadslandstingen som i övriga landsting har medlemmar med utländsk bakgrund lägre löneläge och väsentligt lägre lägsta löner (10:e percentillöner). I landstinget i Skåne är dock lönespridningen för medlemmarna med utländsk bakgrund mindre än i övriga landsting. Där är den lägsta lönen inte lika låg som för medlemmar med utländsk bakgrund i andra landsting. Framförallt är skillnaden där mindre i frågan om de lägsta lönerna (10:e percentillönen) mellan medlemmar födda utanför EU och svenskfödda. Diagram 10. Löneläge och lönespridning efter kommunregion, fördelat på medlemmar efter födelseland. Kr/mån 10:percentilen median 90:e percentilen Stockholms län Skåne Västra Götaland Övr kommuner Ej EU Sverige EJ EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige

21 LÖNEJÄMFÖRELSE 21 Diagram 11. Löneläge och lönespridning mellan landsting, fördelade på medlemmar efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Stockholms län Skåne Västra Götaland Övr landsting Ej EU Sverige EJ EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Löneläget 2001 är högre för dem som anställdes år 2000 eller tidigare, vilka i diagram 12 kallas Övriga, än för de nyanställda Men det är större löneskillnader mellan medlemmar födda i Sverige och utanför EU än mellan nyanställda och övriga. Lönespridningen är större för medlemmar med utländsk bakgrund inom gruppen Övriga, då den lägsta lönen (10:e percentillönen) ligger betydligt lägre. Diagram 12. Löneläge och lönespridning för nyanställda och övriga medlemmar 2001, fördelat efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Nyanställda Övriga anställda Ej EU Sverige Ej EU Sverige 5 Personerna är nyanställda i kommunen eller landstinget, men uppgift om hur långanställningstid de har saknas.

22 22 LÖNEJÄMFÖRELSE Yrkestillhörighet För att se om löneskillnaderna kan förklaras av yrkestillhörighet jämför vi också löneläge och lönespridning inom samma yrke. Vi har valt åtta yrken med högst antal eller andel medlemmar med utländsk bakgrund. Eftersom medlemmarna med utländsk bakgrund i huvudsak arbetar i kvinnodominerade yrken är bara ett mansdominerat yrke med, vaktmästare/bilförare. Övriga yrken är undersköterska, barnskötare, vårdbiträden, sjukvårdsbiträde, ekonomi och skolmåltidsbiträde, städare och personlig assistent. Även inom samma yrke kvarstår mönstret med lägre löneläge och större lönespridning den lägre 10:e percentillönen är framträdande för medlemmar med utländsk bakgrund. Inom yrkesgrupperna varierar skillnaden för medianlönen mellan 280 kr (som minst), för barnskötare och 460 kronor (som mest), för ekonomi och skolmåltidsbiträde. Störst skillnad mellan de lägsta lönerna (10:e percentillönerna) är det för ekonomi- och skolmåltidsbiträden, 780 kronor, och minst skillnad för personliga assistenter, 320 kronor. Både avståndet mellan den 10:e percentilen och medianen och avståndet mellan medianen och den 90:e percentilen är större för medlemmar med utländsk bakgrund inom alla yrkesgrupper. Diagram 13. Löneläget och lönespridning inom åtta olika yrken, fördelat på medlemmar efter födelseland. Kr/mån :percentilen median 90:e percentilen Vaktmästare Under- Barn- Vård- Sjukvåds- Ekonomi- Städare Personlig bilförare sköterskor skötare biträde biträde biträde assistent Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige Ej Eu Sverige Ej EU Sverige Ej EU Sverige

23 SAMMANFATTNING 23 Sammanfattning och slutsatser Det är sedan länge känt att invandrare har en sämre ställning på arbetsmarknaden än personer födda i Sverige. Detta har lett till att arbetslösheten är betydligt högre för framför allt invandrare från länder utanför Europa. I denna studie har vi inte funnit några löneskillnader mellan medlemmar födda i Sverige, Norden eller i ett EU-land. Däremot har medlemmarna födda i övriga Europa och i övriga världen lägre löner än övriga. Dessa medlemmar, som här kallas födda utanför EU jämförs med medlemmar födda i Sverige. Resultatet visar att medlemmar födda utanför EU och som arbetar inom kommunsektorn har sämre anställningsvillkor och missgynnas lönemässigt jämfört med medlemmar som är födda i Sverige. Nästan hälften av medlemmarna med utländsk bakgrund har tillfälliga anställningar och var femte är timavlönad. Andelen tillfälligt anställda inom gruppen nyanställda är bara marginellt högre för medlemmar med utländsk bakgrund än för medlemmar födda i Sverige. Däremot är andelen tillfälligt anställda betydligt högre för medlemmar med utländsk bakgrund bland dem som inte är nyanställda (33 procent jämfört med 12 procent). Tillfälliga anställningar är inte bara förknippade med ökad otrygghet utan även med lägre lön. Dessutom har medlemmarna med utländsk bakgrund lägre lön och dessutom lägre lägsta löner även inom gruppen timavlönade och tillfälligt anställda. För att renodla löneanalysen från effekten av anställningsform har vi enbart studerat fast anställda. Vi har gjort en beskrivande analys av löneläget och lönespridningen för medlemmar födda i Sverige och utanför EU efter variablerna kön, åldersklass, utbildningsnivå, region, nyanställd/kvarvarande och yrkestillhörighet. I samtliga fall återkommer mönstret med lägre löneläge och betydligt lägre lägsta löner för medlemmar med utländsk bakgrund. Kommunal har en förhållandevis liten lönespridning inom och mellan medlemmarnas yrken. De mansdominerade yrkesgrupperna har högre lön än de kvinnodominerade men de utgör en liten andel. Endast två procent av medlemmarna med utländsk bakgrund arbetar inom de tio stora mansdominerade yrkena jämfört med 5 procent av de svenskfödda medlemmarna.

24 24 SAMMANFATTNING Även om medlemmar med utländsk bakgrund mätt som andel är högst i yrkesgrupper med lägst lön så är antalet medlemmar med utländsk bakgrund flest i yrken med högre löneläge. Flest finns bland undersköterskor och vårdbiträden, nästan hälften av medlemmarna med utländsk bakgrund finns i de grupperna. Medlemmar med utländsk bakgrund är som grupp yngre och har förmodligen kortare anställningstid än medlemmar födda i Sverige. Det är möjligt att löneskillnaderna åtminstone delvis kan förklaras av kortare arbetslivserfarenhet eller kort vistelsetid i landet, åtminstone går det inte att utesluta det i denna studie. Det är också troligt att invandrares sämre ställning på arbetsmarknaden ger dem ett sämre förhandlingsläge, som genererar lägre ingångslöner. Detta styrks av att den största löneskillnaden mellan medlemmar med utländsk bakgrund och medlemmar födda i Sverige finns mellan de lägsta lönerna (10: percentillönen). Att även de högsta lönerna (90:e percentillönerna) ligger på en lägre nivå än för de svenskfödda tyder på att medlemmarna med utländsk bakgrund inte kommer ikapp de svenskfödda medlemmarna. Vi har analyserat löneskillnader med hjälp av lönespridningsdiagram. Fördelen med en sådan analys är att resultatet är lätt överskådligt. En svaghet med en deskriptiv ansats är att det bara går att beakta ett mindre antal lönepåverkande faktorer i taget. Analysen ger en mängd värdefull information men för att särskilja variablernas effekt på lönen finns mer avancerade statistiska metoder som tex. regressionsanalys. Där mäter man hur mycket lönen ändras när någon av de förklarande variablerna ändras om man håller övriga variabler konstanta. På det viset kan man se hur stora löneskillnaderna är beroende på födelseland när man samtidigt tar hänsyn till andra faktorer som påverkar lönen. Resultaten i denna studie är dock entydiga och visar i samtliga fall samma mönster med lägre löneläge och betydligt lägre lägsta löner för medlemmar med utländsk bakgrund. Fortsatta studier? Det är angeläget att fortsätta att studera löneskillnaderna mellan medlemmar som är födda i Sverige och utomlands. En mer ingående analys av invandrares lönesituation baserat på data som även omfattar uppgift om vistelsetid i landet och arbetslivserfarenhet bör

25 SAMMANAFATTNING 25 genomföras. Även anställda inom Kommunals yrken som inte organiseras av Kommunal borde ingå i en sådan studie. Kommunal har en viktig uppgift i att stötta medlemmar med utländsk bakgrund så att de får samma villkor som övriga medlemmar. Förhoppningsvis kan rapporten stödja de förtroendevalda i det arbetet. Källförteckning LO, Myter och vanföreställningar, 2002 Lönestrukturens förändring i Sverige (SOU 2001:53)