2141 TEHUSET Ny Byggnad 14 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås

Transkript

1 2141 TEHUSET Ny Byggnad 14 Borås Bilaga 12 Teknisk Systembeskrivning - Upprättad av: ÅF Infrastruktur AB / Berth-Inge Andersson \\afgbgcl2v1\projects\västfastigheter distrikt borås\512543(5317)\systemhandling(14470)\beskrivning\bilaga 12 teknisk systembeskrivning vvs.doc

2 Teknisk Systembeskrivning - 2 (59) INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOD RUBRIK SIDA 5 VA-,-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM 3 52.B TAPPVATTENSYSTEM HB SYSTEM FÖR MEDICINSKA GASER B SPILLVATTENAVLOPP B DAGVATTENAVLOPP B/1 VATTENSLÄCKSYSTEM - SPRINKLERSYSTEM B/1 VATTENSLÄCKSYSTEM - BRANDPOSTSYSTEM B KÖLDBÄRARSYSTEM B VÄRMEVATTENSYSTEM LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 25 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 31 P APPARATER, LEDNINGAR MM I RÖRSYSTEM 37 ELLER RÖRLEDNINGSNÄT Q APPARATER, KANALER, DON MM I 49 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM R ISOLERING AV INSTALLATIONER 53 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING 54 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM 56 Bilagor 1 Standardmärkning Borås Lasarett 2001, Installationer och komponenter, revisionsdatrum PM avseende komfort 3 Kalkyluppdelning 4 Anvisningar för DU-underlag 5 Princip systemuppbyggnad befintligt nätverk - Inuvision 6 Anpassningar inom byggnad 2, 4, 6, 7 och 10 SYSTEMBESKRIVNING.DOC

3 Teknisk Systembeskrivning - 3 (59) 5 VA-,-, KYL- OCH PROCESSMEDIESYSTEM Denna beskrivning ansluter till AMA 98 Typ av handlingar Detta är en systemhandling som övergripande beskriver tänkta lösningar avseende installationssystemens utformning. Exakta dimensioneringar och beräkningar samt slutliga beslut om material och produkter görs i nästa skede. en omfattar system och installationer för: 52.B Tappvattensystem (inkl rostfri inredning) 52.HB System för medicinsk gas 52.FC Tryckluftssystem med särskilda krav på renhet 53.B Avloppsvattensystem 54.B Vattensläcksystem (sprinkler) 55.B Köldbärarsystem 56.B Värmevattensystem 57 Luftbehandlingssystem 8 Styr- och övervakningssystem Tillhörande ritningar se ritningsförteckning daterad. Dessa systemlösningar (se även principscheman) är baserade på genomfört RFP-arbete och förprojektering och är utformade för att uppfylla Västfastigheters energimål och komfortkrav. Som underlag för val av tekniska lösningar har klimat- och energisimuleringar för byggnaden, hela plan och för utvalda typrum utförts. Dessa har i sin tur utgjort underlag för ett antal LCC-analyser avseende alternativa systemlösningar i samverkan med stomme och fasad/fönster. På ritningar och i denna beskrivning redovisade dimensioner, effekter, flöden och övriga prestanda är preliminära och baserade på nu kända förutsättningar. Ett antal arbeten och moment återstår att bearbeta i färdigprojekteringsskedet, t ex: - Kyl- och värmebehovsberäkningar på rumsnivå. - Komfort- och klimatanalyser i vissa särskilda utrymmen - Beräkning av tryckfall i kanal- och rörsystem \\afgbgcl2v1\projects\västfastigheter distrikt borås\512543(5317)\systemhandling(14470)\beskrivning\bilaga 12 teknisk systembeskrivning vvs.doc

4 Teknisk Systembeskrivning - 4 (59) - Slutlig dimensionering av aggregat, pumpar, värmeväxlare etc - Detaljdimensionering av rör, kanaler och enskilda komponenter. - Slutligt produktval (fabrikatval) - Ljuddämpning och akustisk planering - Utförande på kylbafflar (tilluftbafflar / egenkonvektionsbafflar) - LCC-optimering av isolertjocklekar på rör och kanalsystem - Val av system för variabelflödesstyrning i kanalsystem ORIENTERING Material i och metod för uppförande av byggnad Byggnaden utförs av huskroppar med varierande höjder från enbart kulvertvåning upp till totalt 10 våningar inom en yta på ca 90x60 m. Stommen utförs med platsgjuten grund och källarväggar av betong och ovanliggande bjälklag, pelare och väggar i huvudsak av prefabricerad betong och stål. Spännvidderna har valts långa och pelare och bärande väggar har undvikits så mycket det går. Konstruktionen överdimensioneras något för att medge framtida ombyggnader, håltagningar och förändringar. I plan 3-8 spänner bjälklagen från fasad till fasad varför dessa plan med några få undantag blir pelarfria. På plan K1, plan 1 och plan 2 finns det en bärande mittrad av pelare cc 4,8 m. Plan 1 och 2 utförs med prefabbetong typ håldäck som spänner mellan fasaden och den bärande mittlinjen. Mittlinjen består av två stålbalkar ingjutna i bjälklaget. Dessa stålbalkar är utförda med ett mellanrum av ca 200 mm för att klara av framför allt avloppsdragningar i korridorväggen. Plan 3 har likartad bärning som plan 1 men bjälklaget utförs platsgjutet då vissa installationer typ avloppsrör gjuts in med hänsyn till de mycket begränsade höjderna som finns på plan 2. Plan 4-8 samt plan 9 utföras som håldäcksbjälklag som spänner från fasad till fasad med pågjutning och total bygghöjd ca 370 mm Även yttertaket utförs med frispännande håldäcksbjälklag Fasaderna utförs med stora öppningar för fönster och byggs upp med utvändigt isolerade betongelement, väggelement respektive bröstningselement. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

5 Teknisk Systembeskrivning - 5 (59) Väggar med bröstningselement utförs med genomgående stålpelare cc 6 m i fasad. Pelarna byggs in i väggen i bröstningselementets tjocklek så att en slät insida erhålls. Kalkylförutsättningar Kalkylen är uppdelad i ett antal tänkta fackområden och byggnadsdelar. skalkylen uppdelning framgår av bilaga 3 Energiförsörjning De energislag som kommer att nyttjas för byggnadens försörjning är: - Fjärrvärme (produceras av Borås Energi AB) - Fjärrkyla (produceras av Borås Energi AB) - El Mediaförsörjning Tappvatten, tryckluft och medicinska gaser anslutes till sjukhusets befintliga ringmatningssystem i plan K1. För ökad tillgänglighet och beredskap anordnas ett särskilt krisförsörjningssystem med gasundercentral (tömningscentraler för flaskpaket) i plan K1 och med separat ledningsnät till våningsplanen. På detta vis minimeras behovet av gasflaskor på vårdplanen och möjliggörs en central och snabb omkoppling till krisförsörjning. I gasundercentralen anordnas även möjlighet till anslutning av extern gasleverans samt uppställningsplats för befintlig mobil tryckluftkompressor. Värme och kyla anslutes till sjukhusets primära försörjningsnät i plan K1. Undercentraler med värmeväxlare för kyla och värme samt varmvattenberedning placeras i plan K1. ENERGIMÅL, ENERGIEFFEKTIVITET Energimål i programförutsättningar och programskede I programförutsättningar har Västfastigheter ursprungligen satt upp ett mål för energiförbrukningen på 100 kwh/m 2 och år innefattande energi för uppvärmning, belysning samt el för fastighetsdrift men exklusive övrig verksamhetsel. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

6 Teknisk Systembeskrivning - 6 (59) Då Västfastigheter saknat fjärrkyla som energimedia i nyckeltalsmålen har nyckeltalen hittills baserats på egna kylanläggningen där i stället el för kylmaskindrift varit inkluderade måste kylenergi omräknas till elenrgi för att relevanta jämförelser skall kunna göras. Under programskedet analyserades byggnadens och verksamhetens förutsättningar och energimålet bearbetades bl a med avseende på följande: - Verksamhetsel integrerades i energimålet - Bedömd fjärrkylförbrukning räknades om till elenergi med en faktor ca 4 - Förändrad verksamhet bl a utökad operationsverksamhet Efter bearbetning enligt ovan fastställdes i programskedet en prognosticerad årlig energiförbrukning på 136 kwh/m 2 och år. Avstämning av energimål i systemhandlingsskedet Under det genomförda systemhandlingsskedet har byggnadens verksamheter, termiska egenskaper och tekniska försörjnings- och klimathållningssystem analyserats och bearbetats vidare. Med nuvarande förutsättningar, beräkningsstatus och valda systemlösningar uppgår den beräknade årliga energiförbrukningen till 110 kwh/m2 och år. Beträffande fördelning på olika energislag, förbrukningskategorier och verksamheter hänvisas till bilaga PM avseende nyckeltal och energimål. Detta innebär att den prognosticerade energiförbrukningen är reducerad med ca 20% relativt programskedet. Orsaken till denna minskning är främst: LCC-optimerade val av principer för belysning och belysningsstyrning har reducerat behovet av belysningsel med ca 15% Optimering av dimensioneringskriterier för fläktar och pumpar har reducerat driftelen till mindre än hälften Återvinning från kylning av elutrymmen i plan K1 till har reducerat energibehovet för varmvattenberedning med drygt 30% Reduktionen i energiförbrukning är erhållen genom LCC-optimerade val av alternativa lösningar vilket innebär att reduktionen också är totalekonomiskt motiverad. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

7 Teknisk Systembeskrivning - 7 (59) Energimål för fortsatt projekteringsarbete För att säkerställa en fortsatt fokusering och kreativ process i kommande projekterings- och utförandeskede skall energimålet skärpas relativt nuvarande beräkningsstatus. Som energimål för det fortsatta arbetet gäller 100 kwh per m 2 och år, vilket innebär en minskning med 10 kwh/m 2 och år. I första hand är det elenergin som skall svara för denna minskning. Som mål för -installationerna gäller då: - Fjärrvärme: 23 kw/m 2 och år - Fjärrkyla (omräknat till el): 9 kwh/m 2 och år (*) - Elenergi för drift av -system 12 kwh/m 2 och år (*) Motsvarar en verklig fjärrkylförbrukning på 36 kwh/m 2 och år Energieffektivitet För att uppfylla de uppsatta energimålen kommer stort fokus att läggas vid installationssystemens energieffektivitet. Detta innebär bl a: Värmeåtervinning mellan från- och tillluft i samtliga luftbehandlingsaggregat med optimerad temperaturverkningsgrad, huvudsakligen med roterande värmeväxlare. Optimal samdimensionering av fläktar och pumpar respektive distributionssystem Eleffektiva fläkt- och pumpdrifter, i huvudsak varvtalsstyrda Behovsanpassade luft- och vätskeflöden Låga tryckfall i kanal- och rörsystem Så långt möjligt självbalanserande system dimensionerade efter sluttrycksmetod. Komplement till fjärrvärme för tappvarmvattenberedning, ex värmeåtervinning från elutrymmen i K1, solfångare e dyl (denna handling är baserad på det förstnämnda alternativet). Optimering av kanal- och rörisolering. LCC-optimering Val mellan alternativa lösningar, dimensioner, produkter och system skall så långt möjligt baseras på LCC-analyser. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

8 Teknisk Systembeskrivning - 8 (59) Energipriser och kalkylränta Följande värden skall nyttjas vid LCC-analyser: Energipris värme: 370 kr/mwh Energipris el: 770 kr/mwh Energipris kyla: 230 kr/mwh Kalkylränta: 4% INNEKLIMAT, KOMFORTSYSTEM Komfortkrav Det klimatkrav som redovisas nedan är endast ämnat för dimensionering av anläggningen (ej operationssalar). Värmesystemet bör dimensioneras för en operativtemperatur av 24 C och lokalkyla för en operativtemperatur av 23 C. Styrsystemet måste vara utformat så att värme kan styras lokalt ± 2 C utifrån ett medelvärde av 22 C. Lokalkyla skall kunna styras lokalt ± 2 C utifrån ett medelvärde av 25 C. I övrigt gäller krav enligt Klassindelade inneklimatsystem riktlinjer och specifikationer TQ2. Inneklimatfaktor TQ2 Lufthastighet vistelsezon - vinterfall [m/s] sommarfall [m/s] 0.22 Vertikal temperaturdifferens - sommar &vinter [K] 2.5 Strålningstemperaturasymmetri - mot varmt tak [K] 5 - mot kallt vägg (fönster) [K] 10 Golvtemperatur - högsta värde [ C] 26 - lägsta värde [ C] 19 Uppvärmning SYSTEMBESKRIVNING.DOC

9 Teknisk Systembeskrivning - 9 (59) Uppvärmning sker huvudsakligen via vattenburna system med radiatorer eller konvektorer i varje rum där värmebehov föreligger. Vissa utrymmen där väggmonterade radiatorer är olämpliga förses med annan uppvärmningsform: Operationsrum förses med eluppvärmda fönster. UVA mm förses med eluppvärmda fönster samt takmonterade värmestrips. Träningssalar i plan 1 förses med takmonterade värmestrips. Glasad förbindelsegång förses med värme i bjälklag. Luftburen värme skall normalt ej nyttjas. Dock kan lokal eftervärmning av tilluft behöva ske för vissa lokaler. Detta gäller: Omklädningsrum i plan K1 Omklädningsrum i plan 1 UVA, Återhämtning mm i plan 2 Kylning All tilluft till vårdplan kyls. Detta innebär att alla utrymmen där personer stadigvarande vistas erhåller viss baskyla. Utöver detta gäller följande generella principer. Lokaler med kylbehov och låg persontäthet Lokaler där kylbehovet påtagligt överskrider vad som täcks av det kylda hygienluftflödet t ex rum med stora internlaster i form av värmeavgivande utrustning eller rum där verksamheten ställer särskilda krav på kylning förses med kylbafflar. Detta gäller även vårdrum som är belägna på solbelysta fasader. Möjligheter att placera värmeavgivande utrustning i ventilerade skåp eller nischer skall utredas vidare. Lokaler med kylbehov och hög persontäthet Lokaler med stor och intermittent personbelastning där personbelastningen är det dominerande värmetillskottet förses med kyla via ventilationsluften. I dessa fall utföres ventilationen behovsstyrd. Fortsatta komfortanalyser I färdigprojekteringsskedet utföres detaljerade rumsvisa komfortanalyser SYSTEMBESKRIVNING.DOC

10 Teknisk Systembeskrivning - 10 (59) för att bestämma slutliga värme- och kyleffektbehov per rum. Vissa lokaler skall studeras ytterligare för att optimera val av komfortsystem. Detta gäller t ex: Operationssalar, plan 2 UVA, Återhämtning mm i plan 2 Träningssalar, plan 1 Glasad förbindelsegång Glasade trapphus (sommarventilation) FÖRSÖRJNINGSSTRUKTUR, DISTRIBUTIONS- SYSTEM Försörjnings- och distributionssystemen utformas så att en god flexibilitet och tillgänglighet säkerställs. Generella distributions- och försörjningssystem läggs upp för: Tappvatten Instrumentluft (proppas I plan 3) Teknisk luft (proppas I plan 3) Andningsoxygen Andningsluft Lustgas (proppas i plan 3) Koldioxid (proppas i plan 3) Apparatkyla (köldbärare) Köldbärare till kylbafflar Sekundärvärme Dessutom installeras separata försörjningssystem för att försörja ventilationsaggregat med värme och kyla Tekniska utrymmen för På plan 9 finns gemensamt fläktrum för byggnadens luftbehandlingssystem. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

11 Teknisk Systembeskrivning - 11 (59) I plan K1 placeras följande teknikutrymmen: - Gemensam undercentral för värme, kyla och varmvattenberedning - Fläktrum för ventilation av operationsrum plan 2. - Sprinklercentral. - Reservgascentral - Ny värmeundercentral för byggnad 2/4 Distribution Distribution av samtliga förbrukningsmedia samt ventilation och värme/kyla sker via ett antal vertikala schakt. Tappvatten, värme och kyla distribueras via tre schakt med möjlighet till sammankoppling i respektive plan för att åstadkomma reservmatning. Medicinska gaser och tryckluft distribueras via två separata schakt varav det ena utgör reservmatning. Omkoppling mellan ordinarie nät och reservgasnät sker manuellt i respektive våningsplan. Horisontell fördelning sker huvudsakligen inom respektive betjänat våningsplan för att minimera påverkan på kringliggande plan vid framtida ombyggnader. Horisontella rörinstallationer förläggs mestadels i korridorzoner. Avstängningar för samtliga vätskemedia placeras i respektive plan vid schaktutgångar Systemstrukturer, underhållsbarhet Enkla, driftsäkra systemlösningar eftersträvas och underhållskostnader beaktas vid val av systemlösning. System byggs upp enligt följande: Centrala produktions- och distributionsutrustningar placeras i fläktoch apparatrum. Komponenter som kräver tillsyn och underhåll skall placeras enligt följande: - i första hand i fläktrum och apparatrum - i andra hand i schakt. - i tredje hand i allmänna ytor såsom korridorer och trapphus - Komponenter som enbart betjänar ett utrymme kan SYSTEMBESKRIVNING.DOC

12 Teknisk Systembeskrivning - 12 (59) placeras i betjänat utrymme. Vertikala fördelningssystem förläggs i schakt. Horisontell fördelning sker inom respektive betjänat plan. Försörjning av utrymmen från under- eller överliggande plan skall undvikas. Schakt utföres inspekterbara och placeras med åtkomst från allmänna ytor t ex korridorer och trapphus. Större schakt utföres beträdbara med dörr. Reserv för framtida expansion beaktas. Flexibilitet, föränderbarhet Med tänkta lösningar kommer en hög nivå av flexibilitet att kunna erhållas. Exempel på mål som i rimlig omfattning skall kunna tillgodoses är: Enskilda rum skall kunna anpassas och byggas om med ett minimum av störningar för angränsande lokaler. Enskilda plan skall kunna byggas om och eller anpassas med ett minimum av störningar för övriga våningsplan. Tekniska system skall kunna tillgodose måttliga behovsvariationer utan ingrepp Tekniska system skall kunna anpassas till förändrade verksamhetsbehov med måttliga insatser. Med nuvarande lösningar finns det dock några väsentliga inskränkningar i dessa mål: Avlopp Avlopp innebär alltid inskränkningar i ovanstående. Framtida flyttning, omdispositioner och komplettering med nya våtenheter med anslutning till avlopp innebär alltid en viss påverkan på underliggande plan. Plan 2, Dagkirurgi mm Den låga våningshöjden i detta plan kommer att innebära inskränkningar i flexibilitet jämfört med övriga plan. Lokaler i detta plan kommer att försörjas via underliggande plan. Detta innebär att framtida ombyggnader och lokalanpassningar i plan 2 även kommer att påverka plan 1. Våningshöjden innebär dock inga inskränkningar i möjligheterna att lösa erforderliga funktioner i samband med nybyggnaden begränsningarna SYSTEMBESKRIVNING.DOC

13 Teknisk Systembeskrivning - 13 (59) och svårigheterna inträder i samband med framtida ombyggnader. Potentialutjämning System för potentialutjämning ingår i elsystem. Samtliga installationer skall anslutas till potentialutjämning. I ingår härför erforderliga fäst- don för anslutning och inkoppling av ledningar för potentialutjämning. TEKNISKA DATA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Ljudkrav Patientrum, undersökningsrum: LpAeq/LpCeq < 26/45 db Samtalsrum, konferensrum, kontorsrum,vilrum: LpAeq/LpCeq < 30/50 db Personalrum, dagrum, väntrum, café, o dyl: LpAeq/LpCeq < 35/50 db WC/dusch, omklädningsrum, trapphus, korridor: LpAeq/LpCeq < 40/60 db Diskrum, sköljrum, desinfektion: LpAeq/LpCeq < 45/60 db Eldata Systemspänning 400/230 V, 50 Hz Samtliga i anläggningen ingående elektriska komponenter skall vara anpassade för 5-ledarsystem Dimensionerande utetemperaturer Vinter: -18 C Sommar: +27 C 50% RF CE-märkning För samtliga komponenter som ingår i entreprenaden (luftbehandlingsrör- samt styr- och övervakningssystem) skall CE-märkning utföras enligt EU-direktiven om överensstämmelse, CE-märkning enligt maskindirektivet, LVD-dirketivet och EMC-direktivet SYSTEMBESKRIVNING.DOC

14 Teknisk Systembeskrivning - 14 (59) Maskindirektivet Lågspänningsdirektivet EMC-direktivet 89/392/EU 73/235/EU 89/336/EU 52.B TAPPVATTENSYSTEM Systemöversikt Byggnaden försörjs med kallvatten via befintligt ringmatningssystem för kallvatten. I undercentral plan K1 installeras system för varmvattenberedning och ackumulering. I samband med uppförandet av byggnaden skall en del av primärnätet byggas ut för att betjäna befintlig byggnad 2 och 4. I undercentral i plan K1 installeras separata system för varmvattenberedning för byggnad 2 och 4 respektive. Separata kall-varm och VVC-system installeras för byggnad 2 och 4. Nya kall-varm- och VVC-ledningar förläggs i nytt schakt och inkopplas till befintliga rörschakt i byggnad 2 och 4, plan 2. Energimätare installeras i respektive varmvattensystem. Tappvarmvattenförbrukning skall mätas separat för byggnad 14, byggnad 2 och byggnad 4. Dimensionering och utformning av rörsystem Rörledningar i tappvattensystemet dimensioneras med hänsyn till möjliga framtida ombyggnader. Rörmaterial och komponenter väljs ur ett LCC-perspektiv där även aspekter som undvikande av heta arbeten och ombyggbarhet beaktas. I detta skede har förutsatts system MA-press av kopparrör t o m Dy 54 och hårdlödda kopparrör vid större dimensioner. Termisk isolering av rörledningar Samtliga kall- och varmvattenledningar isoleras och förses med erforderliga ytskikt. Kallvattenledningar förses med diffusionsspärr. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

15 Teknisk Systembeskrivning - 15 (59) Synliga kall- och varmvattenrör utförs oisolerade Isolertjocklek optimeras med hänsyn till livscykelkostnad och energimål. I detta skede har antagits rörskålar av mineralull med plastplåt och följande isolertjocklekar: Varmvatten- och VVC-system: serie 44. Kallvatten- och KVC-system: serie 40 Skydd mot Legionella och hälsorisker i tappvattensystem Stor omsorg läggs vi förhindrande av uppkomst och spridning av Legionella i tappvattensystemen. Varmvattenberedningsystemet utformas i stort i enlighet med den princip som antagits vid Borås Lasarett, med uppvärmning av varmvattnet till 70 C i sista beredningssteget (ackumulatorn) och med värmeväxling av utgående tappvarmvatten mot inkommande kallvatten för att reducera utgående varmvattentemp till under 60 C. Varmvattencirkulationskrets anordnas i hela byggnaden och utformas med möjlighet att vid behov cirkulera vatten med 70 C i hela varmvattensystemet för avdödning av legionella. Varmvattencirkulationskretsen förses med temperaturövervakning i varje inkopplingspunkt i schakt. I hematologi, plan 7 anordnas särskilt cirkulationssystem för kallvatten. Dessutom dras kalla och varma cirkulations-ledningar ut till varje enskilt tappställe och anslutes. Beträffande utformning av ledningsnät i övrigt tillämpas de projekteringsanvisningar och strategier som finns framtagna för Borås Lasarett. Skydd mot återsugning etc utföres så att SS-EN 1717 uppfylls. Rostfri inredning Observera att viss rostfri inredning ingår i rörinstallationer i form av: - Rostfria diskbänkar och disklådor med underhyllor - Rostfria bänkar med underhyllor - Rostfria vägghyllor - Rostfria låsbara väggskåp SYSTEMBESKRIVNING.DOC

16 Teknisk Systembeskrivning - 16 (59) Omfattning enligt RFP-program. Se även rubrik PUF 52.HB SYSTEM FÖR MEDICINSKA GASER Systemöversikt, dimensionering och utformning av gassystem Medicinska gas försörjningssystemet utföres enligt HB 370 samt Västfastighets Installationsstandard Rev och Västfastighets Riktlinjer för medicinska gaser Rev Med avsteg avseende placering se HB370 avsnitt samt HB 370 tillägg 1 avseende teknisk luft avsnitt Godkänd checklista för entreprenör och driftorganisation Anslutningar till yttre försörjningssystem Huvud försörjningen till den nya byggnaden sker via sjukhusets befintliga försörjningssystem för medicinska gaser. För koldioxid anordnas nytt system. Anslutningen till befintliga system för andningsoxygen, lustgas och andningsluft skall ske i befintlig kulvert plan K1 där befintligt huvudledningar för medicinsk gasförsörjning är förlagda i ett ringmatande ledningssystem. I samband med uppförandet av byggnaden skall delar av befintliga ringmatande huvudledningar läggas om i plan K1 i anslutning till byggnad 14 och ny instrumentluftledning installeras från tryckluftcentral i byggnad 10, plan K1. För byggnad 2 och 4 skall nya servisledningar för medicinska gaser installeras i plan K1 och anslutas till befintliga system. Anslutningar för framtida försörjningssystem I samband med att nya servisledningar för byggand 2 och 4 skall proppade anslutningar dras fram för framtida nydistribution till byggnad 10 och 11 eller framtida utbyggnad. Nya krisförsörjningsledningar för respektive gassystem förberedes och proppas för byggnad 10 och 11. Utrymmesplanering I plan K1 placeras en ny undercentral med tömningscentraler för de medicinska gasernas krisförsörjning och medicinsk koldioxid samt uppställningsplats för den mobila kompressoranläggningen. Gascentralen delas upp i separata avskilda utrymmen för SYSTEMBESKRIVNING.DOC

17 Teknisk Systembeskrivning - 17 (59) andningsluft/instrumentluft och andningsoxygen/medicinsk koldioxid/lustgas samt för den befintliga mobila kompressorn. Gascentralen och dess tömningscentraler skall ha kapacitet och utrymme för gasbanksvolym för framtida anslutning av krisförsörjningsbehovet i byggnad 10 och 11. Gascentralen är placerad under marknivå och rummen tryckavlastas ut via schakt upp till marknivå. Samtlig gasinstallation i kulvert, schakt och korridorer skall utformas så att det finns plats för framtida ny installation. Samtliga rörschakt skall vara åtkomliga genom dörrar. Transportvägar och utrymmen dimensioneras med avseende på transporter och hantering av flaskpaket som kan bli aktuellt vid en krishantering. Det skall även finnas körbar uppställnings plats utomhus för att krisförsörja vårdbyggnaden eller hela sjukhuset från mobila gasflakpaket/palltank. I plan K1 skall även beredas plats för drifttrycksregulatorer för framtida lustgas försörjning till byggnad 2 och 4. Utformning av medicinsk gasanläggning (byggnad 14) Huvudförsörjningen till den nya byggnaden skall ske via sjukhusets befintliga försörjningssystem för medicinska gaser med andningsoxygen, lustgas och medicinsk luft. I ny gascentral, plan placeras drifttrycksregulatorer (stabilatsatorer) för byggnad 14. De inkommande medicinska gaserna stabiliseras (reduceras) via tryckluftsarmatur/drifttrycksregulatorer (STAB) före distribution till byggnadens försörjningssystem. Instrumentluften distribueras till bygganden utan att gå via STAB. Försörjningssystem med teknisk luft försörjs via instrumentluftsystemet och reduceras samt återsugskyddas i undercentralen före distribution till byggnaden. I undercentralen för medicinska gaser placeras ny tömningscentral för medicinsk koldioxid, samt tömningscentraler för byggnadens krisförsörjning av andningsoxygen, lustgas, koldioxid samt andningsluft och instrumentluft. Tryckavlastningsledning från tömningscentraler och drifttrycksregulatorer för andningsoxygen, lustgas, koldioxid dras ut och avslutas SYSTEMBESKRIVNING.DOC

18 Teknisk Systembeskrivning - 18 (59) utomhus på min 3 meter ovan mark. I tömningscentralernas gasförrådsbank för medicinsk koldioxid och lustgas skall flaskpaket/gasflaskor vara uppställda på fast monterade pallvågar/bänkvågar för att möjliggöra avläsning av aktuell gasvikt. Aktuell gasvikt översätts till gasvolym och larmar för låg gasvolym. Avläsning sker i undercentralen samt vid driftavdelningens övervakningscentral. Byggnaden skall försörjas med andningsoxygen, lustgas, andningsluft, instrumentluft, medicinsk koldioxid samt teknisk luft. I plan 3 proppas lustgas, instrumentluft, medicinsk koldioxid samt teknisk luft så att framtida utbyggnad uppåt i byggnaden möjliggörs. Vårdavdelningar plan 3-8 försörjs med andningsoxygen och andningsluft. På varje våningsplan skall respektive medicinsk gas matas till tryckvakt/tryckövervakare som placeras i vårdavdelningens tryckövervakares inbyggnad, för vidare försörjning ut till avdelningarnas nödavstängningslådor och gasuttag/vårdrumspaneler/gaspendlar mm. Operationspendlar förses med gasutloppsledningar som anslutes till och i frånluftskanal. Utgående distributionsledningar till byggnaden sektioneras med huvudavstängning, samt skall byggnaden kunna normalförsörjas via förbindelseledning mellan huvuddistributionsledning och krisförsörjningsdistributionsledningar. Gasstammar skall högst upp i schakt förses med optisk manometer samt med tryckgivare som avläser aktuellt gastryck samt larmar för lågt och högt gastryck vid driftavdelningens övervakningscentral. Reservförsörjning Reservgasförsörjningen skall ske från halvautomatiska tömningscentraler för vardera gassort som skall klara gasbehovet för byggnaden samt byggnad 10 och 11 i en krisförsörjning I undercentralen skall det finnas plats för erfordlig reservgasförrådsbank som uppskattas till: Andningsoxygen R: Flaskpaket 4st Lustgas R: Flaskpaket 2st M. koldioxid: Flaskpaket 1st, Gasflaskor 4 st M. koldioxid R: Gasflaskor 2 st SYSTEMBESKRIVNING.DOC

19 Teknisk Systembeskrivning - 19 (59) Andningsluft R: Flaskpaket 6st Instrumentluft R: Flaskpaket 2st Samt reserv plats för flaskpaket och gasflaskor för byte med erforliga fästanordningar: Gasflaskor samt flaskpaket ingår ej i entreprenaden. Gasförbrukningen är uppskattad för reservgasförrådsbanken inklusive framtida anslutning av byggnad 10/11 med min två timmars förbrukning för att klara inställelsetider för sjukhuset drift organisation. Det skall även finnas möjlighet att försörja byggnaden/sjukhuset med medicinsk luft och andningsoxygen via anslutningar i fasad för mobila gasflakpaket/palltank från gatuplan. Enligt avtal skall fastigheten reservförsörjas via extern tredje försörjningskälla inom 2,5-3 timmar. Via separat krisförsörjningssystem från medicinsk gasundercentral i plan K1, försörjs våningsplanens tryckvakter och tryckövervakare med gas vilket minimerar behovet av reservgasflaskor på våningsplanen. Upp i vårdbyggnaden plan 3-8 går krisförsörjningen via separata rörschakt. Gasstråk för normal respektive krisförsörjning skall förläggas åtskiljda. Byggnadens krisförsörjningssystem skall även dras fram med proppade avsättningar för möjliggöra framtida anslutning till byggnad 10 och 11. Tryckvakter/tryckövervakare placeras centralt i byggnadens nav för möjliggöra snabb insats vid gasbortfall. Krisförsörjningssystemets centrala försörjning minimerar belastningen på byggnadens vårdverksamhet försörjningsbortfall samt minimerar behovet av gasflaskor på våningsplanen. 53.B SPILLVATTENAVLOPP Systemöversikt Spillvattenavlopp från respektive avloppsenheter ansluter till vertikala stamledningar med c/c avstånd av cirka 12 meter. För horisontella rörförläggningar gäller förläggning i underliggande plan, med undantag för plan 3, där rörförläggningen mestadels utförs ingjutet i betongbjälklag plan 3 på grund av bjälklagshöjd i plan 2. Vertikala stamledningar ansluter till samlingsledningar under/i bjälklag plan K1, vilka ansluter till sjukhusets befintliga spillvattensystem. För utrymmen i plan K1 söder, mot befintlig byggnad 2/4, anordnas en SYSTEMBESKRIVNING.DOC

20 Teknisk Systembeskrivning - 20 (59) pumpgrop för spillvatten. Spillvattnet pumpas till samlingsledning i plan K1. Luftning av vertikala stamledningar utförs via luftningsledningar genom yttertak plan 9. Dimensionering och utformning av rörsystem Spillvattensystemet utformas och dimensioneras som självfallssystem. Rörsystemet dimensioneras med hänsyn till möjliga framtida ombyggnader. Val av rörmaterial och komponenter görs utifrån ett LCC-perspektiv, där även krav på ljudreduktion och brandhärdighet beaktas. I detta skede har förutsatts system Friaphon inomhus och markavloppsrör av PE eller PVC i mark och under bottenplatta 53.B DAGVATTENAVLOPP Systemöversikt Invändigt förlagt rörsystem anordnas för takavvattning från yttertak plan 9. Vertikala rörsystem förläggs i -schakt och ansluter till sjukhusets befintliga dagvattensystem under bjälklag plan K1. Utvändig takavvattning från yttertak plan 2 ansluter till utvändigt markförlagda dagvattenledningar. Markavvattning utförs i erforderlig omfattning. Nya utvändigt förlagda dagvatten- och dräneringsledningar inkopplas till sjukhusets befintliga dagvattensystem i mark samt plan K1. Omläggning av befintligt dagvattensystem från byggnad 7 (onkologen) utförs i erforderlig omfattning med hänsyn till ny kulvertförbindelse till byggnad 7. Dimensionering och utformning av rörsystem Dagvattensystemet utformas och dimensioneras som självfallssystem, eventuellt behov av pumpstation för dagvattensystem från byggnad 7 utreds. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

21 Teknisk Systembeskrivning - 21 (59) Val av rörmaterial och komponenter görs utifrån ett LCC-perspektiv, där även krav på ljudreduktion och brandhärdighet beaktas. I detta skede har förutsatts system Friaphon inomhus och markavloppsrör av PE eller PVC i mark och under bottenplatta. Termisk isolering av rörledningar Invändigt förlagda rörsystem kondensisoleras i erforderlig omfattning. 54.B/1 VATTENSLÄCKSYSTEM - SPRINKLERSYSTEM Systemöversikt Byggnaden förses med heltäckande sprinklerinstallation enligt SBF 120:6. En del av befintliga byggnader i direkt anslutning till anläggningen sprinklas och dessutom skall stoppsprinkler installeras på osprinklad sida där brandcellsgräns utgör dörr i brandteknisk klass E 30-C. Sprinklerledningar som ligger i osprinklade områden (plan K1) skall skyddssprinklas. Sprinklercentralen består av 3 st våtrörslarmventiler. Sprinklerhuvuden skall generellt vara av typen Quick Responce med RTI<50 m1/2 S1/2. Sprinklercentral placeras i plan K1 Tekniska förutsättningar Tillåtna avvikelser enligt kravställare Följande ytor sprinklas ej: Operationsavdelning. Plan K1 där enbart Sprinklercentral, gascentral och trapphus sprinklas. För övriga avvikeler förutom vad som framgår av pkt samt i EN 12845:2004 skall dispens sökas hos kravställaren. Riskklasser Riskklassen är OH1 i hela anläggningen. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

22 Teknisk Systembeskrivning - 22 (59) Preliminära dimensionerande data Flöde: 500 l/min (750 l/min inkl. 50% kommunalt tillägg) Tryck: 6,0 bar Vattenförsörjning Med hänsyn till preliminära dimensionerande data bedöms att Typ 1- vattenkälla bestående av allmän vattenledning och en tryckstegringspump (el-pump) vara fullgod. Den almänna vattenledningen ligger i Klinikvägen. Förberedande kapacitetsprov är ej utfört. 54.B/3 VATTENSLÄCKSYSTEM BRANDPOSTSYSTEM I trapphus norr anordnas en stigarledning (tomrör) för brandvatten med inkopplingsmöjlighet i varje plan. I plan 3-8 anordnas minst tre brandposter per plan. I plan K1 t o m erfordras preliminärt fem brandposter per plan. Brandposter anslutes till det ordinarie tappkallvattennätet. 55.B KÖLDBÄRARSYSTEM Systemöversikt Byggnaden försörjs med fjärrkyla via primärt ringmatningssystem inom sjukhusområdet. Inkoppling till primärnätet sker i plan K1. I undercentral i plan K1 installeras värmeväxlare och övrig utrustning för att bereda sekundär kyla Tre helt separata sekundära köldbärarsystem installeras: 2314-K1-KB21: Betjänar luftkylare i tilluftaggregat Systemtemperatur 8 C -15 C Konstruktionstryck 6 Bar 2314-K1-KB22: Betjänar system för apparatkyla / elutrymmen Systemtemperatur 12 C -17 C Konstruktionstryck 6 Bar 2314-K1-KB3: Betjänar kylbafflar Systemtemperatur 16 C -18 C (14 C -17 C ) Konstruktionstryck 6 Bar SYSTEMBESKRIVNING.DOC

23 Teknisk Systembeskrivning - 23 (59) Samtliga sekundärsystem förses med varvtalsreglerade pumpar och energimätare. Systemen förses med dubbla pumpar. I system KB22 installeras eventuellt även en värmepump som kyler köldbärarmediat. Effekten på denna väljs efter normalt lägsta kylbehov i de transformatorrum, ställverk etc som system KB22 betjänar. Avgiven värme från värmepumpen nyttjas för tappvarmvattenberedning. Eventuellt kan värmeslingor i bjälklag i glasad förbindelsegång även komma att nyttjas för kyla. I detta fall kommer sannolikt befintlig reservvattentäkt att nyttjas som köldbärare I samband med uppförandet av byggnaden skall en del av primärnätet byggas ut för att betjäna befintlig byggnad 2, 4 och 6. För att möjliggöra framtida utbyggnad väster ut utförs proppad avsättning dim 125 i plan K1. Dimensionering och utformning av rörsystem Rörledningar i köldbärarsystem dimensioneras med hänsyn till möjliga framtida ombyggnader. Rörmaterial och komponenter väljs ur ett LCC-perspektiv där även aspekter som undvikande av heta arbeten och ombyggbarhet beaktas. I detta skede har förutsatts svetsade rörledningar av rostfritt stål i dimensioner lika med eller större än DN 65. Vid mindre dimensioner hårdlödda kopparrör alternativt MA-press. Termisk isolering av rörledningar Samtliga köldbärarledningar isoleras mot kondens och energiförlust och förses med erforderlig ytbeklädnad. Isolervara och -tjocklek optimeras med hänsyn till livscykelkostnad och energimål. I detta skede har förutsatts följande isolering: System KB21 och KB22 isoleras med AF Armaflex serie H System KB3 isoleras med AF Armaflex serie F 56.B VÄRMEVATTENSYSTEM SYSTEMBESKRIVNING.DOC

24 Teknisk Systembeskrivning - 24 (59) Systemöversikt Byggnaden försörjs med fjärrvärme via primärt ringmatningssystem inom sjukhusområdet. Inkoppling till primärnätet sker i plan K1. I undercentral i plan K1 installeras värmeväxlare och övrig utrustning för att bereda sekundär värme Två helt separata sekundära sekundärvärmesystem installeras: 2314-K1-VS3: Betjänar luftvärmare i tilluftaggregat Systemtemperatur 60 C -30 C Konstruktionstryck 6 Bar 2314-K1-VS2: Betjänar radiatorer och rumsvärmare Systemtemperatur 60 C -40 C Konstruktionstryck 6 Bar I system VS2 installeras vissa sekundärshuntar: 2314-K1-VS5: Betjänar värmeslingor i bjälklag i glasad förbindelsegång Systemtemperatur 45 C -40 C Konstruktionstryck 6 Bar 2314-K1-VS8: Betjänar takmonterade värmestrips Systemtemperatur 60 C -40 C Konstruktionstryck 6 Bar Samtliga sekundärsystem förses med varvtalsreglerade pumpar och energimätare. System VS2 och VS3 förses med dubberade pumpar. I samband med uppförandet av byggnaden skall en del av primärnätet byggas ut för att betjäna befintlig byggnad 2 och 4. I undercentral i plan K1 installeras separata värmeväxlare och övrig utrustning för byggnad 2 och 4, för att bereda sekundär värme. Separata sekundärvärmesystem (radiatorsystem) installeras för byggnad 2 och 4 respektive. Nya sekundärvärmerör förläggs i nytt -schakt och inkopplas till befintliga rörschakt i byggnad 2 och 4, plan K1-VS2: Betjänar radiatorer Systemtemperatur 60 C-40 C Konstruktionstryck 6 bar 2304-K1-VS2: Betjänar radiatorer Systemtemperatur 60 C-40 C Konstruktionstryck 6 bar SYSTEMBESKRIVNING.DOC

25 Teknisk Systembeskrivning - 25 (59) Samtliga sekundärsystem förses med varvtalsreglerade pumpar och energimätare. Dimensionering och utformning av rörsystem Rörledningar i värmesystem dimensioneras med hänsyn till möjliga framtida ombyggnader. Rörmaterial och komponenter väljs ur ett LCC-perspektiv där även aspekter som undvikande av heta arbeten och ombyggbarhet beaktas. I detta skede har förutsatts system MA-press av galvade stålrör t o m DN 50 och svetsade handeltuber vid större dimensioner. Termisk isolering av rörledningar Samtliga värmesystem isoleras i sin helhet (med undantag för kortare synliga kopplingsledningar till radiatorer). Isolertjocklek optimeras med hänsyn till livscykelkostnad och energimål. I detta skedet har förutsatts rörskålar av mineralull med ytskikt av plastplåt och följande isolertjocklekar: Sekundärvärmesystem: serie 42. Primärvärmesystem: serie LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Systemöversikt Samtliga lokaler där patienter och/eller personal uppehåller sig ventileras med värmd respektive kyld tilluft. Överlag eftersträvas låga luftflöden (av energiskäl) Alla luftflöden dimensioneras i första hand efter hygien- och luftkvalitetskriterier. Luftflöden dimensioneras normalt ej för lokalernas kyl- och värmebehov. Där kylning erfordras utöver vad som tillgodoses via det kylda hygienluftflödet löses detta i första hand med vätskeburet system (kylbafflar). Detta innefattar t e x vårdrum. I detta skede är ej slutligt fastställt om kylbafflar skall vara av typ tilluftbafflar eller egenkonvektionsbafflar med separata tilluftdon. Som arbetshypotes har i detta skede förutsatts tilluftbafflar. Lokaler med stor och intermittent personbelastning förses med SYSTEMBESKRIVNING.DOC

26 Teknisk Systembeskrivning - 26 (59) behovsstyrd ventilation. Om det dimensionerande maximala hygienluftflöde i dessa lokaler är tillräckligt (eller nästan tillräckligt) för att täcka kylbehovet installeras ingen vätskeburen kyla. I detta skede har preliminärt system Lindinvent studerats som förstahandsval för utrymmen med variabla luftflöden. Inom de allmänna vårdplanen, plan 3 t o m 8 innebär detta att vårdrummen förses med kylbafflar och konstanta luftflöden medan personalrum, dagrum, rondrum, desinfektionsrum mm förses med VAVsystem. Vissa vårdrum som är belägna på skuggade / ej solbelysta fasader kan komma att förses med konventionella tilluftdon i stället för kylbafflar. I dessa fall skall dock förberedelser göras för framtida komplettering med kylbafflar Försörjningen delas upp på ett antal separata system och aggregat baserat på verksamhetsförutsättningar och lämpliga försörjningsstrukturer: Samtliga operationssalar försörjs av egna aggregat, LB08 LB11 med roterande värmeväxlare och HEPA-filter. Förberedelserum försörjs av eget aggregat LB12 lika operationsrummen. Hematologi plan 7 försörjs av eget system, LB07, med HEPA-filter och vätskekoppad återvinning Endoskopiavdelning plan 2 försörjs av eget system med vätskekopplad återvinning (LB06). Plan 4 och 5 (generella vårdplan) försörjs vardera av ett eget system, LB04 respektive LB05, med roterande värmeväxlare för att säkerställa att dessa plan kan isoleras från övriga plan (pandemiberedskap). Övriga plan och utrymmen försörjs av gemensamma aggregat (LB01, LB02 och LB03) med roterande värmeväxlare där uppdelning mellan system baseras på praktiska systemstrukturer och energieffektivitet. Glasad förbindelsegång förses med sommarventilation i form av förstärkt självdrag (utöver ordinarie mekanisk ventilation). För kylning av vissa elutrymmen i plan K1 (tranformatorrum. ställverk etc) installeras cirkulationskylaggregat. Dessa ställs upp i särskilda angränsande utrymmen. Cirkulationsaggregaten utföres som kanalanslutna aggregat med rektangulär kanalfläkt, kanalfilter och SYSTEMBESKRIVNING.DOC

27 Teknisk Systembeskrivning - 27 (59) kylbatteri. Separata frånluftfläktar installeras enligt följande: - Miljörum (en gemensam frånluftfläkt) - Sommarventilation av glasad förbindelsegång (två fläktar) - Dubbelmaskutsug i operationsrum Dimensionering av luftbehandlingsaggregat Aggregat skall preliminärt dimensioneras efter nedanstående luftflöden och tryckfall i kanalsystem: Aggregat luftflöden (m 3 /s) Kanaltryckfall (Pa) Tilluft Frånluft Tilluft Frånluft LB01 4,1 4, LB02 5,9 5, LB03 4,0 3, LB04 1,85 1, LB05 1,85 1, LB06 1,42 1, LB07 0,55 0, K1-LB08 0,55 0, K1-LB09 0,55 0, K1-LB10 0,55 0, K1-LB11 0,55 0, K1-LB12 0,35 0, Ovan angivna tryckfall är preliminära och avser bedömt tryckfall över kompletta kanalsystem men exklusive tryckfall i aggregat. Luftbehandlingsaggregat skall dimensioneras för erhållande av ett sammanlagd, totalt SFP-värde (viktat medelvärde för samtliga aggregat) på max 2,0 kw/m 3 /s Cirkulationsaggregat för elutrymmen dimensioneras för följande data: - Sensibel kyleffekt: 10 kw - Luftflöde: 0,85 m 3 /s - Kanaltryckfall: 100 Pa SYSTEMBESKRIVNING.DOC

28 Teknisk Systembeskrivning - 28 (59) Frånluftfläktar: - Miljörum: 0,32 m 3 /s, 300 Pa - Glasad förbindelsegång: 1,0 m3/s (vardera), 120 Pa Dimensionering av luftvärmare och luftkylare Luftvärmare och luftkylare skall dimensioneras efter de vätsketemperaturer som anges ovan. Tryckfall på luftsidan skall minimeras Luftvärmare skall dimensioneras för: Luft in: 10 C. Luft ut: 22 C. Tryckfall vätska: Max 12 kpa Luftkylare skall dimensioneras för: Luft in: Dimensionerande utetemperatur sommar Luft ut: 15 C. Tryckfall vätska: Max 25 kpa Luftkylare i cirkulationsaggregat för elutrymmen skall dimensioneras för: Luft in: 25 C Luft ut: 15 C. Tryckfall vätska: Max 25 kpa Temperaturverkningsgrad Värmeväxlare skall dimensioneras för minst följande temperaturverkningsgrader: Roterande värmeväxlare: 80% (*) Vätskekopplad återvinning: 55% (*) För roterande värmeväxlare i enhetsaggregat (luftflöden < 1,0 m 3 /s) kan lägre verkningsgrad accepteras dock minst 75% Angivna temperaturverkningsgrader skall gälla vid följande data: Luftflöden: Dimensionerande flöden enligt ovan Utelufttemp: -18 C Frånluft: 21 C, 30%RH SYSTEMBESKRIVNING.DOC

29 Teknisk Systembeskrivning - 29 (59) Dimensionering och utformning av kanalsystem Kanalsystem skall utformas och dimensioneras på ett strömningstekniskt riktigt vis med låga tryckfall. Anslutningar, dimensionsövergångar mm, skall utformas så att onödiga tryckfall undviks. Hastigheter i kanaler får normalt ej överstiga 4 m/s vid dimensionerande luftflöden Täthetskrav för kanalsystem Samtliga kanalsystem skall uppfylla täthetsklass C. Rensbarhet Samtliga nya luftbehandlingsinstallationer skall uppfylla krav för rensbarhet enligt Svenska Inneklimatinstitutets skrift R2, Klassindelade luftdistributionssystem, kap Mät- och injusterbarhet Samtliga nya luftbehandlingsinstallationer skall i tillämplig omfattning uppfylla krav enligt Svenska Inneklimatinstitutets skrift R2, Klassindelade luftdistributionssystem, kap 3. Termisk isolering av ventilationskanaler Samtliga tilluftkanaler förses med termisk isolering. Isolervara och -tjocklek optimeras med hänsyn till livscykelkostnad och energimål. I detta skede har förutsatts 3 cm mineralullsnätmatta med al-folie. System för rumstemperaturreglering För rum med variabla flöden installeras system för rumstemperaturreglering som konstanthåller rumstemperaturen till inställt värde genom att reglera till och (i förekommande fall) frånluftflöden. Systemet skall kommunicera med överordnad dator för fjärravläsning och loggning av temperatur, flöde mm. Börvärde skall kunna ställas om lokalt respektive från överordnad dator. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

30 Teknisk Systembeskrivning - 30 (59) I detta skede har förutsatts system Lindinvent, komplett med: Tilluftdon typ TTD Frånluftspjäll/regulatorer Ledningsnät för spänningsmatning 24VAC, inklusive transformatorer Komplett kommunikationsnät för Modbus inklusive ledningsnät och kommunikationskort AMS - Autom. webserver med loggning, larm, soft-plc För rum med kylbafflar installeras motsvarande system för styrning av kyla (bafflar) och värme (radiatorer) i sekvens Komplett system med rumstemperaturregulatorer, styrventiler med ställdon för värme (radiatorer) respektive kyla (kylbafflar) samt ledningsnät inklusive strömförsörjning 24VAC Överluft All överluftföring skall ske via ljuddämpande överluftsdon. Undantag görs dock för: Överluft från enpersons vårdrum till rummets WC. Överluft från förråd till korridor eller tvärtom Brandskydd i ventilationssystem Isolering av kanaler Brandteknisk isolering av kanaler erfordras ej inom våningsplan 1-9. Detta gäller även vid brandcellsgenombrott. I plan K1 som är osprinklad erfordras brandisolering vid brandcellsgenombrott i normal omfattning. Skydd mot brandgasspridning Följande övergripande strategier gäller: - LB01: Brandgasevakuering från till- och frånluftkanalsystem via spjäll och separat brandgasfläkt. - LB02: Lika LB01 - LB03: Lika LB01 SYSTEMBESKRIVNING.DOC

31 Teknisk Systembeskrivning - 31 (59) - LB04: Betjänar ett plan med två brandceller. Kanaler som betjänar den ena av dessa brandceller avskiljs med brandgasspjäll. - LB05: Betjänar ett plan med två brandceller. Kanaler som betjänar den ena av dessa brandceller avskiljs med brandgasspjäll. - LB06: Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB07: Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB08 Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB09 Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB10: Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB11: Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej - LB12: Betjänar enbart en brandcell särskilt skydd erfordras ej I plan K1 måste samtliga brandceller avskiljas med brandgasspjäll oavsett betjänande aggregat (brandgasevakuering via brandgasfläktar bedömes ej kunna ge tillräckligt bra effekt i detta plan). Där mer än ett cirkulationsaggregat för kylning av elutrymmen placeras i samma utrymme avskiljs aggregaten från varandra med utvändig brandisolering EI30. Västfastigheter har som princip att el-, tele, och datautrymmen skall utgöra egna brandceller. Därför har i detta skede förutsatts brandgasspjäll till samtliga dessa utrymmen. 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Systemöversikt Styr- och övervakningssystem omfattar komplett anläggning med: - apparatskåp med DUC i varje fläkt- och apparatrum - yttre SÖ-don i form av givare, styrventiler, ställdon etc - motordrifter inklusive frekvensomformare - komplett ledningsnät mellan apparatskåp och samtliga anslutna yttre objekt. - Kanalisation i fläkt- och apparatrum samt inom övriga utrymmen i den mån kanalisation ingående i elentreprenaden ej kan nyttjas. - Erforderliga kompletteringar och arbeten i befintlig DHC för anslutning av detta objekt med användargränssnitt och funktioner SYSTEMBESKRIVNING.DOC

32 Teknisk Systembeskrivning - 32 (59) lika befintliga anläggningar. Utformning av styr- och övervakningsfunktioner, apparatskåp, dokumentation och märkning mm skall så långt möjligt följa de standarder och anvisningar som finns på Borås Lasarett. Apparatskåp, DUC ar Styr- och övervakningssystemet utformas som datoriserat system med DUC i samtliga fläktrum och apparatrum. DUC:ar placeras i apparatskåp och skall helt självständigt kunna svara för reglering, styrning och larmövervakning även vid kommunikationsbortfall mot huvuddatorsystem. DUC:ar skall vara försedda med operatörspanel (knappsats och display) med placering på apparatskåpsfront. Apparatskåp med DUC placeras minst i följande utrymmen: - Fläktrum plan 9 (2 apparatskåp med DUC) - Fläktrum plan K1 - Värme-/kylundercentral plan K1 Gascentral och sprinklercentral förses antingen med egna apparatskåp med DUC eller betjänas från apparatskåp/duc i värme-/kylundercentral. Apparatskåp skall försörjas med: - UPS-kraft (nyttjas för matning av DUC) - Favoriserad kraft (nyttjas för sekundärvärmepumpar och viktiga enheter) - Ordinarie kraft (övrigt) Utrustningen ska fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser: - Nätspänning: 230 VAC + -15% - Frekvens: Hz - Temperatur: 0-40 C - Relativ fuktighet: 20-80% Utförande på apparatskåp skall följa befintlig standard inom Västfastigheter, distrikt Borås. SYSTEMBESKRIVNING.DOC

33 Teknisk Systembeskrivning - 33 (59) Datorhuvudcentral Se bilaga 5 beträffande befintlig systemstruktur. DUC ar anslutes till befintlig DHC / SQL-server. Huvuddatorsystemet skall vara försett med WEB-funktionalitet så att Kommunikation mellan DUC ar och mellan DUC och DHC skall ske via sjukhusets LAN. I DHC upprättas dynamiska översiktsbilder och processbilder för varje system. Utformning av användargränssnitt, flödesbilder, larmhantering mm i DHC skall följa existerande standard för Borås Lasarett. Prognosstyrning nyttjas för värmesystem och om så är motiverat även för kylsystem. Larmövervakning Samtliga driftlarmer i systemet samt felsignaler från el,brandlarmsystem m.m. ansluts till styr- och övervakningssystemet. Larmhantering, larmpresentation och vidaresändning av larm utformas lika befintlig anläggning. Avvikande drift Belastningsvakt Brand/Rökdetektor Driftlägesfel fläktar/pumpar Frysvakt Över-/Underskridande av börvärden Låg verkningsgrad VÅ Lågt tryck i expansionssystem Hög nivå i pumpgrop Driftsmätning, uppnått gränsvärde Fel på DUC eller kommunikationsslinga Omkopplare fel läge Summalarm utlöst automatsäkring (1 larm/apparatskåp) SYSTEMBESKRIVNING.DOC